Läsförståelse i grundläggande utbildning Om utveckling av olika verktyg för kartläggning av läsförståelse

Relevanta dokument
FINLANDSSVENSK NORMERING AV LÄSKEDJOR-2

Finlandssvensk normering i åk 1, 2 och 3 av deltestet Ordförståelse ur DLS för skolår 2 och 3

Finlandssvensk normering av Ordförståelse ur DLS för skolår 5

Läsförståelse ur LäSt Finlandssvensk normering för årskurserna 3 och 5

Läsning och skrivning hos finlandssvenska elever

Inledning, Lästrumpet

Läs- och skrivutredningar. 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten

PISA Resultat och Resultatutveckling. Samuel Sollerman PRIM-gruppen Stockholms universitet

Läsförståelsen har försämrats, men hur är det med ordavkodningen?

Testteori och kartläggning

Läsning och skrivning hos finlandssvenska elever

Vad är ett screeningtest och varför genomförs det?

få barn/ elever barn/elever med språk-, läsoch/eller barn/elever med svårigheter vid språk- läs- och skrivinlärning alla barn/elever

Forskning vid Linnéuniversitetet. Interventionsstudier i syfte att främja. läsutveckling

Läs- och skrivfärdigheter inom andra stadiet,

På goda grunderen åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik. Barn- och ungdomsförvaltningen

Systematiskt kvalitetsarbete!!!!!!!!!!!!!!

Handlingsplan. För språk-, läs- och skrivutveckling

Handlingsplan. Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling

Plan för screening i svenska och matematik, kommundel Floda

Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning?

Lässtrategier och textsamtal så kan du stöda eleverna i att förstå skolans texter Läsdax,

Handlingsplan för läs- och skrivutveckling. År F 9

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

För vårdgivare: remiss för läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet

II

En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning

Läsförståelse definitioner och svårigheter. Åsa Elwér, Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL)

Svenska Dyslexiföreningens utbildningskonferens Stockholm Kristina Ström Åbo Akademi Åbo Akademi - Strandgatan Vasa 1

Handlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp

ESLÖVS KOMMUN Bilaga 2 Barn och Familj UTDRAG ur inlämnade analyser av resultat nationella ämnesproven skolår 3 våren 2009.

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår

Kvalitetsredovisning Grundskola - Bofinkenskolan läsåret 2013/2014

Kurs läs och skriv Avkodningstest

Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015

Specialpedagogiska seminarier

Rektor med vetande 15 mars 2017

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se

Flerspråkighet och dyslexi. IKT-pedagog Elisabeth Banemark, specialpedagog Gloria Håkansson och specialpedagog Camilla Johnsson

Specialundervisningen i Finland ur ett praktiskt perspektiv

Matte Screening SLUT

Gemensamma vägar, Umeå, 5-6 oktober 2011 Monica Reichenberg, Göteborgs- och Umeå universitet

Räknesvårigheter och lässvårigheter

Matematiken i PISA

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning!

Remissvar - På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik

FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

SKOLFAM Gävle

Egenremiss läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet

Yttrande över SOU 2016:25 betänkande Likvärdigt, rättssäkert och effektivt.

Läsförståelseundervisning varför och hur?

Modell för en fungerande studiesituation

PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010

Resultat från LäsEttans uppföljning i årskurs 3 maj 2010

Presentation Rektorskonferens 30 mars Samarbete matematik - svenska

Svenska som andraspråk åk 1

Läroanstalter i hela landet och i Egentliga Finland

Läs- och skrivsvårigheter och olika tidsenliga digitala lärverktyg

Egenremiss läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Screeningplan. Förhållningssätt och verktyg för att skapa förutsättningar för en god läs-, skriv- och matematikutveckling.

Dyslexi. = specifika läs- och skrivsvårigheter. Vad är det? Hur blir det? Vad gör man?

Egenremiss läs- och skrivutredning i skolålder

Uppdrag att ta fram kartläggningsmaterial och revidera obligatoriska bedömningsstöd och nationella prov i grundskolan, sameskolan och specialskolan

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen

Information om högskoleprovet för intygsgivare

Utvecklar aktuella läromedel elevers läsförståelse?

Kartläggningsplan för Södertälje

SkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården. Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog

Språk och skrivande i årskurs 9 projektets huvudrapport Fokus på finlandssvenska elevtexter - fördjupande artiklar om skrivförmåga 29.4.

- Problem med olika delar av lärandet utöver matematiken. Forskning visar problem med auditivt men även

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan

Handlingsplan. gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun

Vad är läs- och skrivsvårigheter i en vuxen population- En studie av intagna inom kriminalvården

Vad har 25 år med Läsutveckling Kronoberg lärt oss? Bli vän med det skrivna ordet

Leksaker och spel. Innehåll. Inledning... 2 Hinderbanan...12 Robo-Rex...18 Djur som leker Schas på dig, mus! Datorspel...

Läsförståelse och hörförståelse

hjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg-

Att utveckla vuxna elevers läsförståelse Härryda kommun 2017

LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING. Elevhälsoteamet Lagersbergsskolan

PM Delrapport om utbildningsresultat i grundskolan 2009

Läs- och skrivsvaghet

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Mars 2013

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17

Studieteknik Hur lär jag mig att lära?

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola - Gunghästens förskola. 37 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun

Modell för utredning av läs- och skrivsvårigheter

Betydelsen av genus och ålder vid läsprov

Vägen till effektiv läsinlärning. för lite äldre elever. Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober Föreläsare Maj J Örtendal

Systematiskt kvalitetsarbete

Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter

Boken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter.

Barn och Familj Språkutveckling

Kvalitetsrapport Så här går det

Anna Olsson. Anna Maria Åkerberg

Transkript:

Läsförståelse i grundläggande utbildning Om utveckling av olika verktyg för kartläggning av läsförståelse Gemensamma vägar 2014 Ann-Katrine Risberg Åbo Akademi i Vasa

Vasa specialpedagogiska center Utvecklingsprojekt och forskning om inlärningssvårigheter, främst läs- och skrivsvårigheter (t.ex. utveckling av kartläggningsmaterial) Specialpedagogiska utredningar av barn och vuxnas inlärningsförmåga (läsning, skrivning och matematik)

Den här dialoggruppen: Finlandssvenska material för kartläggning av läsförståelse i åk 2, 3 och 5 Varför har dessa instrument utarbetats? Hur kan materialen användas? Hur kan resultaten analyseras och tolkas? Vad ska kartläggning av läsförståelse leda till?

En god läsförståelse förutsätter förmåga att: Förstå meningen med att läsa Aktivera relevant omvärldskunskap Kunna fokusera på det som är väsentligt i en text och bortse från det oväsentliga Utvärdera rimligheten i en text Övervaka sig egen läsning Kunna tolka, göra förutsägelser och slutsatser (inferenser) (utg från Palinscar & Brown)

Varför har finlandssvenska instrument för kartläggning av läsförståelse utarbetats? Resultat från tidigare kartläggningar Inget finlandssvenskt material tillgängligt Önskemål från fältet Erfarenheter från utredningsarbetet (bl.a. bristande studieteknik, okritisk läsning) PISA resultat Ann-Katrine Risberg, 2014 4.11.2014

Resultat från tidigare kartläggningar Nylands skriv- och läsprojekt 2002-2006 Åk 5, 7 och 9 (ca 1400 elever/år) Delområden som prövades: Läsförståelse Ordförståelse Rättstavning Ordavkodning Bedömning av egen läsförmåga

Kartläggning av läsförståelse (Risberg, Kronberg & Staffans 2006-2014) Frida och djuren kartläggning av läsförståelse i åk 2 (normerat för februari) Fyra toner på dragspelet - kartläggning av läsförståelse i åk 3 (normerat för november) Ida och Filip kartläggning av läsförståelse i åk 5 (normer för oktober månad)

Finlandssvenska kartläggningsmaterial (Ann-Katrine Risberg, Nea Kronberg & Kjell Staffans 2006-2014) LÄSFÖRSTÅELSE Åk 2, 3, 5 KSS Diktamen 2 KSS Diktamen 5 ORDAVKODNING Finlandssvensk normering av Läskedjor (Jacobson, 2001) för åk 2, 3 och 5

Frågor att ta ställning till... Huvudsyfte med materialen? Färdiga texter eller utarbeta nya? Vilken typ av frågor? Tidsbegränsning eller inte? Normering av materialen? Etc... Ann-Katrine Risberg, 2014 4.11.2014

Vårt syfte med materialen: Ge möjlighet att använda finlandssvenskt material med finlandssvenska normer Väcka motivation för att systematiskt och aktivt arbeta med läsförståelse

Ida och Filip kartläggning av läsförståelse i åk 5 (Staffans, Risberg & Kronberg, 2010) Fyra pilotstudier 2006-2009 Normering oktober 2009 med 468 elever Innehåller 6 textavsnitt med varierande typer av uppgifter

Frida och djuren kartläggning av läsförståelse i åk 2 (Risberg, Kronberg & Staffans, 2013) Normerat i februari 2013 564 elever Tre korta texter med temat Djur En berättelse/saga, en faktatext, en fabel Flervalsalternativ och några öppna frågor Flickorna signifikant högre medelvärde än pojkar Provet fungerar ändå lika bra för pojkar och flickor

Personliga reflektioner Provet ska göras i februari i åk 2 Eleverna olika långt hunna i läsutvecklingen Motivation och intresse verkar spela en betydande roll i läsförståelse (fabeln) Varierande prestation i provet Förförståelse har i vissa fall mera stjälpt än hjälpt...

Hur kan materialen användas? För att kunna jämföra med normerna ska de användas enligt instruktionerna Utan jämförelse med normerna även: Individuellt Uppdelat i avsnitt vid olika tillfällen Eleven läser text, en vuxen läser frågor och alternativ Ann-Katrine Risberg, 2014 4.11.2014

Fyra toner på dragspelet kartläggning av läsförståelse i åk 3 (Risberg, Kronberg & Staffans, 2014) Nyskriven berättelse med djurtema av Yvonne Hoffman. Eleverna möter en lite längre löpande text med frågor i slutet av berättelsen. I åk 3 ställs större krav på att kunna hantera längre texter också i skolämnen.

Grunddata Normerat i november 2013 738 elever från 32 skolor Knappt 45 % av eleverna deltog även i normeringen av materialet för åk 2

Svaga resp goda resultat i läsförståelse i åk 3 Goda resultat i avkodning (stanine >5) och svaga resultat i läsförståelse ~ 6 % Svaga resultat i avkodning (stanine <3) och goda resultat i läsförståelse ~ 5 %

Hur kan elevresultat analyseras och tolkas? Inga färdiga kategorier av frågetyper Elevernas svar kräver tolkning och analys av läraren Ann-Katrine Risberg, 2014 4.11.2014

Vad kan låga poäng bero på? Långsam och/eller osäker avkodning Dåligt flyt i läsningen Svag syntaktisk kompetens Bristfälligt ordförråd Snävt arbetsminne Bakgrundskunskap Koncentrationssvårigheter Bristfälliga strategier Motivation...

För mera information om materialen www.larum.fi Ann-Katrine Risberg, 2014 4.11.2014

Frågor! Vid frågor i efterhand, kontakta mig gärna arisberg@abo.fi TACK FÖR ER MEDVERKAN!