MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete
Typisk patient på Arbets- och miljömedicin Arbetat i gummiindustrin i 22 år För ca 15 år besvär i nacken och höger handled. Kämpat på med arbetet, och besvären har blivit allt värre Nu utbredda besvär med huvudvärk, värk och domningar i armarna. Utbredd ömhet, besvären ökar vid minsta belastning. Kan inte längre arbeta. Ergonombedömning: Höga synkrav Långvarigt framåtböjd huvud Repetitivt arm/handarbete Läkarintyg för bedömning av anmäld arbetsskada Rådgivning? Kvinna, 58 år, ont i nacke och höger arm arbetsskada?
Smärtutveckling Frekvens, intensitet... Tid
Störd smärtmodulering slutstation vid långvarig smärta Blandade smärtkvaliteter: brännande/stickande/bultande/molande. Utstrålande värk och/eller stickningar och domningar. Provoceras vanligen vid muskelpalpation och/eller muskelbelastning. Diffus känselnedsättning, bedövningskänsla med växlande lokalisation. Svaghet: abnorm kraftlöshet, lättutlöst muskulär utmattning, Ökande smärtutbredning, smärtspridning, t ex oklar halvsidig värk. Onormal ömhet/smärta vid lätt beröring och abnorm smärta vid kraftigare beröring. Abnorm eftersmärta: ökad smärta efter lätt måttlig muskelbelastning, klinisk undersökning eller sjukgymnastik, som kvarstår timmar dygn. Ökande smärta till följd av upprepad perifer retning: t ex av fingerpalpation. Vanliga värktabletter har dålig effekt. Dålig effekt av akupunktur och/eller TENS, inte sällan till och med ökad värk. Lidbeck J. Centralt störd smärtmoduleringvid muskuloskeletal smärta Ny kunskap kräver ny modell för mekanismbaserad smärtanalys. Läkartidningen 2007.
Kunde någon gjort något tidigare? Kvinnan själv? (behöver stöd från omgivningen att inte bara stå ut utan stå emot!) Företagshälsovården? det gäller att fånga upp dessa personer i tid, inte när de inte längre kan arbeta Arbetsgivaren? systematiskt arbetsmiljöarbete men också ekonomiska hänsyn Myndigheter? Försäkringskassan? Arbetsförmedlingen? har vi en adekvat lagstiftning, och efterlevs den?
ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS2001:1 Alla arbetsgivare är skyldiga att undersöka, och genomföra, verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs. Alla förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön ska omfattas. Arbetsgivaren skall regelbundet bedöma riskerna för att någon kan drabbas av ohälsa
ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING MEDICINSKA KONTROLLER I ARBETSLIVET AFS 2005:6 3 När en riskbedömning enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, visar att det är motiverat att genomföra medicinska kontroller av arbetstagarna skall sådan kontroller erbjudas dem av arbetsgivaren.
Artikel 14 Hälsokontroll EU-direktiv 1989/391 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet 1. Åtgärder skall vidtas i enlighet med nationell lagstiftning och/eller praxis i syfte att tillförsäkra arbetstagarna hälsokontroller anpassade till de arbetsmiljörisker, som de utsätts för i arbetet. 2. De åtgärder som avses i punkt 1 skall vara av sådan karaktär att varje arbetstagare, som så önskar, kan genomgå regelbundna hälsokontroller. 3. Hälsokontrollen kan ingå som en del av den allmänna sjukvården.
Två syften: Att upptäcka tidiga tecken till ohälsa/ skydda känsliga individer Att upptäcka skadliga arbetsmiljöer
Hur vet man om det finns risk? Bedöma arbetsmoment Se om någon har fått besvär
ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1998:1 Belastningsergonomi
Rött område = olämpligt Belastningarna i arbetet har en sådan storlek och karaktär att alla eller flertalet av arbetstagarna riskerar att drabbas av belastningsbesvär på kort eller lång sikt.
Gult område = värdera närmare Belastningarna i arbetet har en sådan storlek och karaktär att ett icke obetydligt antal arbetstagare riskerar att drabbas av belastningsbesvär på kort eller lång sikt.
Behöver alltså något som Identifierar den som behöver hjälp Kan visa om det finns en överrisk i arbetet för besvär från någon region
AMM Lund Sedan slutet av -80 talet undersöks grupper av arbetstagare avseende besvär och sjukdom i nacke/armar Frågeformulär Standardiserad klinisk undersökning
Nordiska Ministerrådets frågeformulär om besvär från rörelseorganen Applied Ergonomics 1987, 18.3,233-237 Standardised Nordic questionnaires for the analysis of musculoskeletal symptoms I. Kuorinka, B. Jonsson, Å. Kilbom, H. Vinterberg, F. Biering-Sørensen, G. Andersson and K. Jørgensen.
Klinisk undersökning Ergonomics 1994;Volume 37, Issue 5, pages 891-897 An assessment of neck and upper extremity disorders by questionnaire and clinical examination K OHLSSON, R ATTEWELL, B JOHNSSON, A AHLM & S SKERFVING
Diagnoser enligt kriterier Tension neck syndrome Cervikalgi Cervikal rhizopati AC-ledssyndrom Bicepstendinit Supraspinatustendinit Infraspinatustendinit Frozen shoulder Lateral epikondylit Medial epikondylit Frohses syndrom Ulnar nervinklämning i armbågshöjd Radialtunnelsyndrom Carpaltunnelsyndrom Ulnar inklämning i Guyons kanal Overused hand syndrome
Kriterier axeldiagnoser Frozen shoulder Skuldersmärta Ökad stelhet i axeln sista 3-4 månader Inskränkt utåtrotation och abduktion Rotatocufftendinit (supraspinatus/infraspinatus/biceps) Skuldersmärta Lokal ömhet över senfästet Smärta vid isometrisk kontraktion mot motstånd (abduktion/utåtrotation/elevation-flexion) Acromioclaviculärt syndrom Skulder (epålett) smärta Palpabel ömhet över leden Smärta vid horisontell adduktion och/eller utåtrotation av armen (90 med flekterad armbåge)
Undersökningar har gjorts i en rad olika yrken, med och utan repetitivt/låst arbete
Antal deltagare Kvinnor Män Frågeformulär 3720 1241 Undersökning 1762 915
Kvinnliga yrkesgrupper Rörligt/varierat arbete 60 50 En eller flera diagnoser i nacke/axlar - kvinnor Minst en diagnos i nacke/axlar (%) 40 30 20 10 0 Montering keramik Lokalvård Tandhygienister Laminattillverkning Plastgradning Bromsmontering Lokalvård Fiskberedning Formsprutning gummi Parkettstavsortering Frisörer Detaljhandel Flygledning Kontors- datorarbete Hemtjänst Varierat industriarbete Varierat kontorsarbete Daghem Varierat kontorsarbete Varierat kontorsarbete
Manliga yrkesgrupper Rörligt/varierat arbete 35 30 En eller flera diagnoser i nacke/axlar - män Minst en diagnos i nacke/axlar (%) 25 20 15 10 5 0 Flygledning Fastighetsskötsel Varierat kontorsarbete Varierat industriarbete Styckning Gummiblandning Bromsmontering Kontors- datorarbete Fiskberedning Laminattillverkning Formsprutning gummi
Screening
Fördjupad undersökning
Diagnoser axlar
För att en grupp ska vara jämförbar: Alla ska med Homogen exponering = samma arbetsuppgifter Inte för liten grupp
Resultatpresentation MEBA på Avdelning X Kvinnor (N = 98) Män (N = 88) Minst en diagnos Nacke/ axlar 46% 22% Armbåge/ hand 23% 9% Besvär senaste 7 dagar Nacke/ axlar 69% 50% Armbåge/ hand 46% 22%
Resultatpresentation MEBA på Avdelning X Kvinnor (N = 98) Män (N = 88) Minst en diagnos Nacke/ axlar 46% 22% Armbåge/ hand 23% 9% Besvär senaste 7 dagar Nacke/ axlar 69% 50% Armbåge/ hand 46% 22%
Kvinnor på Avdelning X, jämfört med kvinnor i andra yrkesgrupper 60 Kvinnliga yrkesgrupper Rörligt/varierat arbete Minst en diagnos i nacke/axlar (%) 50 40 30 20 10 17% är normalt 0 Montering keramik Lokalvård Tandhygienister Avdelning X Laminattillverkning Plastgradning Bromsmontering Lokalvård Fiskberedning Formsprutning gummi Parkettstavsortering Frisörer Detaljhandel Flygledning Kontors- datorarbete Hemtjänst Varierat industriarbete Varierat kontorsarbete Daghem Varierat kontorsarbete Varierat kontorsarbete
Kurser för fhv-gymnaster och -läkare Instruktionsfilm Formulär Presentationsmaterial En dags träning
Bra ergonomi, Landskrona Previa Älmhult Kommunhälsan Växjö Sensia Hälsa, Kalmar HVC, Ljungby Göingehälsa, Kristinastad Öresundshälsan i Malmö Ergonomkonsult i Hultsfred Långebrohälsan, Kristianstad Hyltehälsan, Hyltebruk Förtagshälsovården Runstenen, Malmö Landstingshälsan Halland-Varberg Angered Hälsoforum, Växjö Lunds Universitets FHV Företagshälsan Nissadalen Aktiv Arbetsmedicin Malmö Hälsopilen, Ängelholm Centralsjukhuset Kristianstad Företagshälsan Vetlanda Landstingshälsan, Karlshamn Hälsoborgen, Helsingborgs kommun Previa, Jönköping Lunds kommuns FHV Kommunhälsan, Halmstad Previa, Malmö Landstingshälsan, Blekinge Industrihälsan, Landskrona Previa, Nässjö Bjärehälsan, Grevie Företagshälsan Arlöv Lomma Feelgood FHV AB, Vellinge Tjugonde Företagshälsovård, Malmö ErgoDahl, Malmö Previa, Landskrona Alviva, Karlshamn Previa, Helsingborg Sävsjöortens FHV Hälsosam, Eslöv Arbetsmiljöenheten, Kristianstad kommun McNeil AB, Helsingsborg FHV Södra Cell AB, Väröbacka Falkenbergs Industri HVC Sjukgymnastik, Upplands Väsby Företagshälsovården, Arlöv-Lomma AB Alviva, Olofström Hälsoringen, Svedala Previa, Kristianstad Previa, Växjö ALPP Arbetsmiljö Läkargården, Ängelholm AEM, SLU Sjöbohälsan AB Företagshälsan Göteborg VC, Kirseberg Malmö Avonovo Hälsa, Eslöv Mobilis, Lund Feelgood, Malmö Företagshälsan Vetlanda Eksjö FHV Previa, Ystad Några som gått kursen
Kontaktpersoner vid Arbets- och miljömedicinska kliniker: AMM Lund: Jenny Gremark-Simonsen, 046 173164 jenny.gremark-simonsen@med.lu.se AMM Göteborg: Ewa Gustafsson, 031 786 62 81 ewa.gustafsson@amm.se AMM Uppsala: Peter Palm, 018 611 36 47 peter.palm@akademiska.se
http://www.fhvmetodik.se/metoder/meba
Långebrohälsan använder MEBA på Scan i Kristianstad! Ergonom/leg.sjukgymnast Maj Jönsson har utfört MEBAundersökning av samtliga styckare, varje år sedan 2008
MEBA tillsammans med tilläggsfrågor har bl a gett information om: Diagnoser i förhållande till ålder, år i yrket, och sjukfrånvaro. Förekomst av diagnoser på olika produktionslinjer Diagnoser i förhållande till hur ofta styckaren slipar/bryner sin kniv Därigenom har man kunnat identifiera riskfaktorer, och gemensamt med företaget ta fram åtgärdsprogram och investeringsunderlag.
MEBA har lett till förbättringar av arbetsmiljön! Några exempel Förändringar i rotations-systemet så att man inte går från ett axelbelastande moment till ett annat. Utbildning i att hålla kniven vass Fler centralslipade knivar till varje styckare. Praktisk ergonomi undervisning med varje enskild styckare Arbetsteknikförändringar. Riskanalys vid de produktionslinjer där flest styckare har diagnos
Diagnoserna har minskat Exempel 2008 2012 Tension neck syndrome 21% 13% Karpaltunnelsyndrom 8% 4% Framgångsfaktorer Samma undersökning, men via tilläggsformuläret blir det olika fokus olika år Förankring i ledningsgrupp och hos produktionsledare Återrapportering till parterna Budgeterade åtgärdsförslag drivs fram i företagets systematiska arbetsmiljöarbete.
MEBA används som metod för att utvärdera effekter av arbetsmiljöåtgärder i tandvården! Tandvårdsarbete är synkrävande och personalen måste ofta arbeta med framåtböjt huvud för att kunna se in i munhålan. Det är mycket vanligt med smärta i nacke och axlar hos personalen. Prismatiska glasögon, som förändrar synvinkeln på grund en prismatisk brytning, har syftet att minska framåtböjningen av huvudet
Institutet för stressmedicin, Hälsan & Arbetslivet samt Folktandvården i Västra Götalandsregionen genomför ett gemensamt projekt med syfte att förbättra ergonomin för tandvårdspersonalen Vanliga glasögon Prismaglasögon Tandläkare, tandhygienister och ortodontiassistenter inom Folktandvården i Västra Götalandsregionen, erbjuds individuellt utprovade prismatiska glasögon. Projektledare Agneta Lindegård Andersson Inst för stressmedicin, agneta.lindegard@vgregion.se
Har prismatiska glasögon någon effekt på förekomsten av smärta och diagnoser i nacke-axlar hos tandvårdspersonalen? Ergonomer vid Hälsan & Arbetslivet genomför MEBA-undersökningar på cirka 400 personer, före (baseline) och 12 månader efter de fått prismatiska glasögon. På samma sätt undersöks tandvårdspersonal som inte fått sådana glasögon (= kontrollgrupp). Effekten utvärderas genom att jämföra glasögongruppen och kontrollgruppen med avseende på förekomst av smärta och diagnoser enligt MEBA.
MEBA Endagskurser vid Arbets- och miljömedicin i Lund, Göteborg och Uppsala Läs mer på