MODERATERNA - EN NY EKONOMISK POLITIK I IDÉ OCH PRAKTIK? EN KVALITATIV TEXTANALYS

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Politices Kandidatprogrammet Kandidatuppsats i Statsvetenskap, 15 hp VT 2013 MODERATERNA - EN NY EKONOMISK POLITIK I IDÉ OCH PRAKTIK? EN KVALITATIV TEXTANALYS THE SWEDISH MODERATE PARTY NEW ECONOMIC POLITICS IN IDEA AND PRACTICE? A QUALITATIVE TEXTUAL ANALYSIS Johan Vesterling Handledare Mikael Rundqvist Antal ord :11597 ISRN: 1

Abstract The Swedish party Moderaterna is a party that has gained large success in the parliament elections in recent years. 2005 they launched the Nya Moderaterna (new M.) slogan and in 2006 the party made its best election result for a very long time and got to power in a coalition with the other right wing parties. This work investigates how the party s economical ideas have changed after the introduction of the new moderates as compared to before. The ideas are compared between 1993 and 2011 as expressed in the party and idea programs, specifically the party s ideas concerning the market, public sector and tax politics. In the practical politics the difference between 2001 and 2007 is studied. Two specific areas are studied; the income tax and taxation of real estate. The material is analyzed with a qualitative text analysis and the material is classified in the categories liberal, new liberal or conservative. The result of the analysis shows that the ideas have moved from being liberal towards a more new liberal standpoint. The practical politics has not changed very much. Keywords: Moderate party, economic politic, qualitative text analysis. 2

Innehållsförteckning 1 Inledning, problem och ämnesval... 5 2 Metodiskt tillvägagångssätt... 6 2.1 Operationalisering... 6 2.2 Uppläggning design... 8 2.3 Material... 8 2.4 Avgränsning... 9 2.5 Tidigare forskning... 9 2.6 Validitet och reliabilitet... 10 2.7 Relevans... 10 2.8 Syfte... 10 2.9 Frågeställningar... 11 2.10 Disposition... 11 2.11 Partihistorisk bakgrund... 11 3 Teori och analysbegrepp... 13 3.1 Teori... 13 3.2 Liberal ekonomisk ideologi... 13 3.3 Nyliberalismens ekonomiska ideologi... 14 3.4 Konservatismens ekonomiska ideologi... 15 3.5 Analysbegrepp... 17 4 Idéprogram och handlingsprogram... 18 4.1 Idéprogram... 18 4.2 Idéprogram 2001... 18 4.2.1 Summering av idéprogrammet 2001... 21 4.3 Idéprogram 2011... 22 4.3.1 Summering av idéprogrammet 2011... 25 4.4 Handlingsprogram... 26 4.5 Handlingsprogram 1993... 27 4.5.1 Summering av 1993 års handlingsprogram... 29 4.6 Handlingsprogram 2007... 31 4.6.1 Summering av 2007 års handlingsprogram... 32 5 Moderaternas praktiska ekonomiska politik... 34 5.1 Moderaternas ekonomiska politik 2001... 34 5.1.1 Motion 2001/02:Fi291 Den ekonomiska politiken... 34 5.1.2 Motion 2001/02:Fi241 Sänkt fastighetsskatt... 36 3

5.1.3 Motion 2001/02:Fi255 Fastighetsskatten... 36 5.2 Moderaternas politik i regeringsställning... 37 5.2.1 Jobbskatteavdraget... 37 5.2.2 Fastighetsskatten... 38 5.2.3 Jämförande summering... 38 6 Analys och slutsatser... 39 6.1 Jämförande analys... 39 6.2 Slutsatser... 41 6.3 Vidare forskning... 42 6.4 Personliga reflektioner... 42 4

1 Inledning, problem och ämnesval Moderaterna är ett parti som har genomgått en enorm utveckling de senare åren. Partiet har gått ifrån ett uselt valresultat 2002 till att 2010 bli jämnstora med Socialdemokraterna. Längs resans gång har partiet varit i regeringsställning sedan 2006 och utgör basen i Alliansregeringen. Partiet har inte bara utvecklats genom allt bättre valresultat. Många upplever idag att moderaterna har en helt annan framtoning än vad partiet hade för 10-20 år sedan. Med Nya Moderaternas lansering 2005 påbörjades förändringen. I 1993 års handlingsprogram säger moderaterna att Sverige ska vara ett ledande skattesänkarland. 2007 talar partiet istället om hur lägre skatter och mer jobb ska säkra välfärdsamhället. Är det möjligt att moderaternas ekonomiska politik har rört sig mot mitten under de senare åren? Eller är det framförallt idéerna och retoriken som förändrats medan den ekonomiska politiken är densamma som innan. Det intressanta i ämnet är att undersöka ifall det finns något mer än bara en idémässig förändring. Har idéerna förändrats men inte den förda ekonomiska politiken, eller både och? Det är ett relevant forskningsproblem som jag har valt att studera i min uppsats. För att avgränsa materialet till ett lagom stort område har jag valt att begränsa min studie till att endast fokusera på den ekonomiska politiken i idé och praktiskt utförande. Till min uppgift har jag valt att använda mig av moderaternas handlingsprogram från 1993, 2007 och idéprogrammen från 2001 och 2011. Sedan har jag kopplat den idémässiga utvecklingen i delar av Alliansregeringens reformer: jobbskatteavdraget och sänkt fastighetsskatt. 5

2 Metodiskt tillvägagångssätt Jag har valt att använda mig av en kvalitativ textanalys som metod för att bearbeta mitt material. Anledningen till valet är att jag genom metoden kan klargöra och logiskt ordna tankestrukturen i texten. Genom noggrann läsning av mitt material kan jag sedan klassificera dokumentet och knyta an till min teori om liberalismens, nyliberalismens och konservatismens ekonomiska ideologi. 1 Med en kvalitativ textanalys berättar jag en historia med hjälp av det material som ingår i min studie. Det innebär att jag med textens hjälp förmedlar en analyserad bild av det som är relevant innehåll för min studie. 2 Ett redskap jag använder mig av i studien är ett analysschema som jag konstruerat. Det har jag själv skapat med hjälp av Reidar Larssons teorier om liberal, nyliberal och konservativ ekonomiska ideologi. Ett annat redskap är de analysbegrepp som ligger till grund för min studies genomförande. Mina analysbegrepp och tolkning kommer att redogöras för min operationalisering. 2.1 Operationalisering När jag har läst mitt material, som ligger till grund för studien, har jag letat efter avsnitt som kan knytas an till min teori och analys. Här nedan ska jag förklara hur jag har samlat in mitt material och hur jag har tolkat det. Mitt material som består av partimaterial, riksdagsmotioner och regeringspropositioner har samlats in genom internet. När jag letade efter material sökte jag efter material som berörde moderaternas ekonomiska politik och reformer. Efter en tids sökande kom jag fram till att moderaternas idéprogram och handlingsprogram gav en bra inblick i partiets ekonomiska idéer och visioner. När det gäller den förda ekonomiska politiken blev materialet; motioner vid opposition och propositioner när partiet befinner sig i regeringsställning. De övergripande begrepp jag sökt efter när jag läst mitt material är text som berör marknaden, skatter och offentlig sektor. Det är fenomen som ingår i mitt analysschema och därmed ligger 1 Metodpraktikan, konsten att studera samhälle, individ och marknad, tredje upplagan 2007, sid 238-239 2 Metodpraktikan, konsten att studera samhälle, individ och marknad, tredje upplagan 2007, sid 242-243 6

till grund för undersökningen. Jag ska nu definiera mina analysbegrepp djupare för att redogöra vad innebörden av begreppen är i min undersökning. Marknaden handlar om vilken form av ekonomiskt system partiet förespråkar. Inte till den grad ifall det handlar om plan- eller marknadsekonomi. Det handlar snarare om vilken grad av marknadsekonomi som partier förespråkar. Alltså hur mycket reglerad marknadsekonomi som förespråkas. Tillåter moderaterna reglering av marknaden eller förespråkar partiet mer avreglering och privatisering. Det kan till exempel handla om reglering inom arbetsmarknad, välfärd och ekonomi. Det är denna sort av ställningstaganden som jag letar efter, när jag mäter vilken grad av marknadsekonomi partiet kan placeras in under. Skatter är en central del av den ekonomiska politiken. När jag har läst mitt material har jag letat efter delar som berör skatt på många olika sätt. Dels för jag vill få fram en helhetsbild över partiets skattepolitik, men också för att jag inte ska missa något. Specifikt har jag letat efter hur partiet ställer sig till progressiv beskattning. Progressiv beskattning innebär att beskattningsgraden ökar med inkomstens storlek. Enkelt förklarat - den som har hög inkomst får betala en större procentandel av sin inkomst i skatt i jämförelse med en person som har låg inkomst. Detta är inte bara intressant ur ett fördelningsperspektiv. I frågan om progressiv beskattning finns det stora skillnader mellan vilken ekonomisk ideologi partiet placerar sig i. Här studerar jag hur partiet förändras i sin syn på skatter och hur progressiva dessa bör vara. Skattepolitiken är också ett område som är starkt förknippat med moderaterna och därför är det en relevant fråga att mäta. Offentlig sektor handlar om produktion av varor och tjänster får förekomma i offentlig regi eller om den endast får bedrivas privat. Det handlar i många fall om skattefinansierad verksamhet kopplad till välfärdsstaten. Här har jag letat efter hur stor offentlig sektor som eftersträvas. Anser moderaterna att avreglering och privatisering är rätt väg att gå? Andra aspekter är vad den offentliga sektorn bör innehålla eller inte. Här vill jag mäta hur stor offentlig sektor som förespråkas och hur den ska bedrivas. Ska den offentliga sektorn präglas av reglering eller bör den marknadsanpassas? Alla tre variabler, marknaden, skatter, offentlig sektor ligger till grund för min klassificering av partiets utveckling kopplat till min teori, hämtad från Reidar Larsson. 7

2.2 Uppläggning design M in design går ut på att jämföra och analysera idé- och handlingsprogram med förd politik. Det kan beskrivas som tre nivåer, där idéprogrammen är på visionär nivå, handlingsprogrammen på politisk nivå och motioner och reformer på sakpolitisk nivå. Genom mitt designupplägg av dessa tre nivåer jämför jag över tid sedan innehåll och förändring i programmen och förd politik, för att komma fram till ett resultat. Ett problem har uppkommit är när jag analyserat den ekonomiska politiken. Problemet är att i perioden innan Nya Moderaterna finns det gott om motioner analysera. När moderaterna sedan hamnar i regeringsställning 2006 slutar riksdagsledamöterna att lägga motioner som berör regeringens politik. Det är egentligen inget konstigt med det. Att motionera om reformer är vanligast när ett parti befinner sig i opposition. Det leder till att materialet innan nya moderaterna utgörs av motioner och efter 2006 av propositioner. Det är två olika typer av dokument, då motioner läggs direkt av partier. Propositionerna däremot kommer ifrån hela regeringen som består av Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Det är något jag har varit medveten om och tagit hänsyn till. Det går dock aldrig att komma ifrån, och det är en brist i mitt material som jag har får handskas med. Samtidigt är moderaterna det största partiet i regeringen och innehar finansministerposten (Anders Borg) vilket bör leda till ett stort inflytande över den ekonomiska politiken. Därför har jag ansett att studien ändå varit möjlig att genomföra med det material som har funnits tillhanda. 2.3 Material I bakgrundsdelen, som handlar om moderaternas utveckling som parti har informationen främst hämtats från moderaternas hemsida. Jag har även använt delar av Anders Philblads bok om nya moderaterna Ett partis fall och uppgång. Anders Philblad jobbar som politisk reporter på TV4 och har skrivit en av få böcker som handlar om moderaternas utveckling till nya moderaterna. Min teoridel baseras på Reidar Larssons bok Politiska ideologier i vår tid. Boken går igenom moderna politiska ideologier. Larsson tydliggör för varje ideologis ekonomiska organisation. Det är liberal, nyliberal och konservativ ekonomisk organisation som ligger till grund för min analys. Jag har dock bytt ut ordet organisation till ideologisk organisation. Jag 8

valde att använda mig av Reidar Larssons bok eftersom den på ett relativt tydligt sätt klargör skillnader mellan ideologiernas ekonomiska synsätt. Larsson är docent i statsvetenskap och jag fann hans idéer passande för min studie. Metoden har arbetats fram med hjälp av metodpraktikan. Den har varit till stor hjälp för upplägget av min design och genomförande av studien. Det material som ligger till grund för min studie är moderaternas idéprogram från 2001 och 2011, handlingsprogram 1993 och 2007, motioner och propositioner från 2001 och 2007. Det är en relativt stor spridning tidsmässigt mellan materialet. Jag har dock ansett att det varit relevant att ta med både handlingsprogram och idéprogram för att kunna få fram en tydlig bild av partiets idéer. Motioner från 2001 valdes eftersom att det var politik som fördes innan moderaternas dåliga val 2002. 2007 lägger regeringen Reinfeldt reformerna; jobbskatteavdrag och sänkt fastighetsskatt. Det är något jag inte kan påverka. Några större reformer i dessa frågor har inte skett efter 2011. Materialet får ses som överlappande 1993-2011 för att kunna ge en bred bild av idépolitisk utveckling jämförd med förd politik. 2.4 Avgränsning Uppsatsen syftar till att analysera moderaternas idémässiga utveckling i ekonomisk politik jämfört med bestämda delar av den förda politiken. När det gäller den idémässiga utvecklingen har jag valt att analysera en bredare bild av den ekonomiska politiken, nämligen utifrån min valda teori och operationalisering, vilken berör marknaden, skatter och offentlig sektor. Den förda politiken har avgränsats till att främst undersköka inkomstskatt och fastighetsskatt. Den avgränsningen har varit nödvändig att göra för att undersökningen inte ska bli för stor. På grund av det används hela analysschemat vid undersökning av den idépolitiska delen medan den förda politiken klassificeras utifrån den teori som berör skatter. 2.5 Tidigare forskning En hel del tidigare forskning har gjorts på området. Bland annat har en retorisk analys av moderaternas valmanifest 2002-2006 (Holmén) vidare har en analys av moderaternas begrepp och idéer 1998-2010 utförts (Bratteby) och Moderaternas syn på välfärdsstaten mellan 2001 och 2011(Olander). Det som ligger närmast min uppsats är en studie av moderaternas socialpolitik i retorik och praktik mellan 1999-2007.(Öhrvall) Mitt bidrag till forskningen är 9

att analysera moderaternas ekonomiska idéer och förd politik. Jag har inte hittat någon tidigare forskning inom min nisch. 2.6 Validitet och reliabilitet Validiteten är något av det svåraste i en empirisk forskning. Jag har utifrån min teori försökt att konstruera ett så passande mätinstrument som möjligt. I det här fallet är det mitt analysschema. I konstruktionen har jag försökt att komma ner på en så tydlig nivå som möjligt, vilket ska möjliggöra tillämpning av redskapet. Jag har också försökt att vara tydlig i min operationalisering genom att tydligt definiera vad jag analyserar och vad som mäts. Reliabiliteten handlar om att forskningen ska kunna upprepas med samma resultat. Jag har genom noggrann läsning försökt att undgå feltolkningar av mitt material. Jag har även valt material som motsvarar varandra i den mån det gått. På så sätt har jag analyserat äpplen och äpplen och inte äpplen och päron och därmed stärkt reliabiliteten. 2.7 Relevans Uppsatsen får anses vara statsvetenskapligt relevant då den har en tydlig förankring i forskning om politiska partier. Den ekonomiska politiken utgör en stor och väsentlig del av den politik som förs idag. Nästan all politik handlar om ekonomi på något sätt. Svenska valrörelser tenderar till allt mer handla om jobb, ekonomi och tillväxt. Därför är det relevant att analysera hur partier förändrar sina samhällsekonomiska idéer, men också praktisk förd ekonomisk politik. 2.8 Syfte Syftet med uppsatsen är att analysera om och hur i så fall moderaternas ekonomiska politik har förändrats i idé jämfört med förd politik. Idémässigt sträcker sig analysen mellan 1993 och 2007. Reellt politiskt studeras reformerna; sänkt inkomstskatt och sänkt fastighetsskatt lagda av regeringen mellan 2001 och 2007. 10

2.9 Frågeställningar - Har moderaterna förändrat sina ekonomiska idéer mellan 1993 och 2011 och i så fall hur? - Har moderaternas förändrat sin förda politik i frågan om inkomstskatt och fastighetsskatt mellan åren 2001 och 2007 och i så fall hur? 2.10 Disposition I kapitel tre kommer jag presentera min teori som ligger till grund för uppsatsen. Därefter följer mitt emiriska avsnitt som består av analys av idéprogram, handlingsprogram och ekonomisk politik. Slutligen kommer ett analyskapitel som avhandlar svar på syfte och frågeställningar samt vidare forskning och personliga reflektioner. 2.11 Partihistorisk bakgrund Moderaterna har en lång historia liksom de flesta andra partierna i Sveriges riksdag. Partiet bildades år 1904 som Allmänna valmansförbundet med Arvid Lindman som partiordförande. Sedan dess har mycket hänt. Dagens partinamn Moderata Samlingspartiet togs först 1969. 3 Moderaterna har sedan 1930-talet endast haft statsministerposten vid två tillfällen. Den första i Carl Bildts regering 1991-1994 och sedan Fredrik Reinfeldt 2006-. Partiet har även suttit i regeringsställning i perioderna 1939-1945 (samlingsregering under kriget), 1976-1978 och 1979-81 tillsammans med Centerpartiet och Folkpartiet. Det är uppenbart att det näst största partiet haft makten under ett fåtal gånger under hela 1900-talet. Alla de perioder när Moderaterna inte haft regeringsmakten har Socialdemokratin styrt. Om man studerar Moderaternas valresultat från enkammarriksdagen 1970 och framåt pendlar resultaten mellan 11,5 till 23,6 procent. Det är slående att Moderaterna under stora delar av 1900-talet är ett marginaliserat oppositionsparti. 4 Vissa perioder är partiet näst störst i riksdagen efter Socialdemokraterna, men bitvis befinner sig partiet på tredjeplats. Efter Carl Bildts koalitionsregering 1991-1994 kommer det att dröja innan partiet åter intar regeringsmakten. Partiet ligger efter valet 1991 ganska stabilt runt 20 procent i val till riksdagen. Valet 2002 kommer dock den stora smällen. Fredrik Reinfeldts starkaste minne 3 http://www.moderat.se/kort-partihistorik hämtad 2013-04-02 4 http://www.moderat.se/sites/default/files/attachments/moderaternas_valresultat.pdf hämtad 2013-04-08 11

från valdagen 2002 är när han står och delar ut valsedlar i sin hemkommun Täby. I landet i stort är Reinfeldt vid den här tidpunkten en okänd figur. Han tillhör inte partiets innersta krets, men i Täby är Reinfeldt kändis. Det kommer fram en ung dam som Reinfeldt räcker över valsedlar till. Damen svarar med vänlig ton, tyvärr det blir inte ni den här gången, det blir Folkpartiet. 5 Katastrofen är ett faktum. Moderaterna får 15,2 procent av rösterna och blir med en knapp marginal det största borgerliga partiet. 6 År 2003 avgår Bo Lundgren som var partiets ordförande mellan 1999 och den 25:e oktober 2003. 7 Samtidigt väljs istället Fredrik Reinfeldt till partiets ordförande. Den stora och svåra uppgiften som väntar runt hörnet är att få partiet på fötter och återvinna regeringsmakten. Hösten 2004 bildas Allians för Sverige hemma hos Maud Olofsson. Det leder till en borgerlig samverkan mellan Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna. 2005 lanseras Nya Moderaterna av Fredrik Reinfeldt. Partiet byter inte partinamn men Nya Moderaterna blir det namn partiet får i folkmun. 8 På valsedlarna står det fortfarande Moderata Samlingspartiet. Valet 2006 blir det bästa för Moderaterna på lång tid. Partiet får 26,2 procent i riksdagsvalet. Resultat är det bästa partiet gjort sedan 1928. Partiet bildar koalitionsregering med de andra allianspartierna. Valet 2010 vinner inte Alliansen någon majoritet i Sveriges riksdag. Moderaterna ökar ändå sitt resultat och får 30,1 procent av rösterna. Sedan katastrofvalet 2002 har då Moderaterna ökat med hela en miljon röster. 9 Det är efter omvandlingen till nya moderaterna som partiet med sin koalitionsallians vinner två riksdagsval i följd. Innan dess har borgerliga regeringar varit en parentes i svensk politik. De har egentligen bara vunnit enstaka val och inte lyckats behålla regeringsmakten under någon längre tidsepok. Med den bakgrunden finner jag det extra intressant att studera just utvecklingen av partiet i resan till nya moderaterna. Hur har egentligen partiet förändrats i idéer och politik för att nå valframgången. 5 Ett partis fall och uppgång, Anders Philblad, Natur och kultur C 2012, sid 10-13 6 http://www.moderat.se/sites/default/files/attachments/moderaternas_valresultat.pdf hämtad 2013-04-08 7 http://sv.wikipedia.org/wiki/bo_lundgren hämtad 2013-04-08 8 http://sv.wikipedia.org/wiki/moderaterna 2013-04-08 9 http://www.moderat.se/sites/default/files/attachments/moderaternas_valresultat.pdf 2013-04-08 12

3 Teori och analysbegrepp 3.1 Teori Eftersom att jag valt att framför allt analysera delar av Moderaternas ekonomiska politik, är min teoretiska koppling liberal, nyliberal och konservativ ekonomisk ideologi. Reidar Larsson redogör för de olika ekonomiska synsätten i sin bok Politiska ideologier i vår tid från 2006. Jag har tänkt använda mig av de olika ekonomiska ideologierna, när jag analyserar Moderaternas idéer och förda politik. Genom att jämföra över tid och jämföra med mitt teoretiska ramverk kan jag se ifall det sker förändringar. 3.2 Liberal ekonomisk ideologi Dagens liberala ekonomiska organisation har förändrats en hel del sedan liberalismen uppkom. I liberalismens barndom var förespråkarna för Laissez faire-doktrinen starka. Laissez faire som innebär egentligen låt gå, eller låt vara. Upphovsmannen till denna ekonomiska politik var Adam Smith som förordade den osynliga handen. Den osynliga handen som rättar till störningar eller felaktigheter av sig själv. I liberalismens tidiga skede var det inte tillåtet att reglera eller försöka styra marknaden i någon riktning. Laissez faire-doktrinen övergavs delvis under 1900-talet. Visst fanns det kvar ett starkt motstånd mot att göra ingripanden i marknadsekonomin, men något som började accepteras var att genom sociala reformer mildra marknadsekonomins sociala effekter. Med nya ekonomsiska skolor som Keynesianismen under 1900-talets början började liberalismen acceptera konjunkturpolitiska åtgärder. Tidigare hade liberalismen hävdat att konjunkturskiftningar och kriser var naturligt och därför inget göras åt dem. Den nya skolan som tillkom med keynesianismen tillät att politiken gick in och påverkade ekonomin. Även en växande offentlig sektor som finansierades av progressiva skatter godkändes. Att tillåta progressiva skatter anses vara ett stort ingrepp i marknadsekonomin. Det innebär indirekt en omfördelning av de resurser som marknadsekonomin skapar. Det kan tyckas som ett stort övergivande för den traditionella liberalismen. Men liberalismen förespråkar också att alla ska ha samma möjligheter från födseln. Utifrån det argumentet kan det vara enklare att förstå accepterandet av progressiva skatter. 13

Man kan sammanfatta den moderna liberalismens ekonomiska ståndpunkter på olika sätt, här väljer jag att sammanfatta med följande punkter: Progressiv beskattning accepteras eftersom att alla individer ska ha samma möjligheter från födseln. Politiska regleringar är endast tillåtna för att dämpa konjunktursvängningar och ekonomins sociala effekter. En offentlig sektor finansierad av progressiv beskattning accepteras. 10 3.3 Nyliberalismens ekonomiska ideologi Nyliberalismen tog sin plats i debatten under 70- och 80-talet. På sätt och vis kan nyliberalismen vara ett svar på den klassiska liberalismen fast i en modern tappning. Nyliberalismens stora fokus ligger i avreglering och privatisering av offentlig verksamhet. Med andra ord en så liten stat som möjligt. Staten ska främst upprätthålla de elementära ramarna eller spelreglerna i samhället. Den offentlig sektor som ändå existerar bör vara marknadsanpassad. I övrigt bör allt skötas privat av marknaden. Det är alltså upp till individerna i samhället att fylla marknaden med det som de vill ha. Spelreglerna är uppsatta och till exempel ifall en biograf önskas är det upp till marknaden att ordna en biograf. Synen på skatter är att de bör vara låga. Progressiv beskattning anser nyliberalismen är en dålig idé, skatterna ska vara platta och helst ha ett övre tak. 11 Att den fria marknaden är central inom nyliberalismen är det ingen tvekan om. Men vissa saker kommer antagligen finnas kvar i offentlig regi. Ett sådant exempel är utbildningsväsendet. I det fallet har tänkare inom nyliberalismen som Milton Friedman kommit på en idé om kupongsystem. Det innebär att alla medborgare får en kupong som är lika mycket värd. Med kupongen kan sedan medborgaren välja om den vill köpa en utbildningsplats i offentlig eller en privat skola. Systemet är delvis likt hur friskolesystemet fungerar i Sverige, men det är en parentes. 10 Politiska ideologier vår tid, Reidar Larsson, Studentlitteratur sjunde upplagan C 2006, sid 38-39 11 Politiska ideologier vår tid, Reidar Larsson, Studentlitteratur sjunde upplagan C 2006, sid 144-145 14

Till grund för mitt analysschema summeras de nyliberala ståndpunkterna: Progressiv beskattning accepteras inte. Skatten ska vara platt och helst ha ett övre maxtak. Marknaden ska vara oreglerad. Intrång i marknadsekonomin accepteras inte. Den offentliga sektorn bör vara minimal. Den offentlig sektor som ändå existerar bör vara konstruerad som en marknad. 12 3.4 Konservatismens ekonomiska ideologi Konservatismens ekonomiska organisation har sin utgångspunkt i den heliga äganderätten. Att man som individ själv äger det som man producerar ser konservatismen som en självklarhet. I övrigt är konservatismen likt liberalismen och nyliberalismen emot politiskt styre av marknaden. Istället förespråkar konservatismen individernas handlingsfrihet som det primära. Demokratins handlingsfrihet leder till ekonomisk tillväxt. I samhället speglas alla individers olika förmågor och en naturlig ojämlikhet skapas. Konservatismen är konstigt nog inte emot statligt ägande av produktionsmedlen. Istället för att samhället ska äga och driva företag, förespråkar konservatismen en slags folkkapitalism. Ideologin tycker att det är viktigt att alla är delaktiga i näringslivet. Det bör främst ske genom privat ägande, exempelvis aktieinnehav. Genom att äga aktier kan alla i samhället som vill delta i näringslivet utan statlig inbladning göra det. Det finns dock kritik mot den så kallade ägardemokratin inom konservatismen. Den kritiken går ut på att en allt för industrialiserad ekonomi som präglas av storföretag urholkar traditioner och värderingar. Många av de värderingarna som finns på landsbygden går förlorade när allt fler bosätter sig i städerna. Därför förespråkar en del inom konservatismen en decentralisering av näringslivet för att kunna bevara tradition och arv. Dessa konservativa ståndpunkter utgör grund för mitt analyschema: Skatter för att utjämna skillnader accepteras inte. Ekonomiska skillnader mellan individer är ett uttryck för varje individs prestationsförmåga. 12 Politiska ideologier vår tid, Reidar Larsson, Studentlitteratur sjunde upplagan C 2006, Sid 146-148 15

Politisk styrning av marknaden är inte accepterat. Det motiveras med att politisk styrning motverkar demokratin och individers handlingsfrihet. Ingen offentlig sektor. Den viktigaste enheten i samhället för tillhandahållande av välfärd är familjen. 16

3.5 Analysbegrepp När jag har läst och analyserat mitt material har jag använt mig av begrepp och avsnitt kopplade till marknaden, skatter och offentlig sektor. Här nedan finns hela mitt analysschema konstruerat utifrån Reidar Larssons idéer, det är mitt mätredskap för att analysera mitt material. Tabell 1. Teoretiskt analysschema. Marknaden Liberal Ekonomisk Ideologi I grunden traditionell Marknadsekonomi. Nyliberal Ekonomisk Ideologi Oreglerad Marknadsekonomi. Konservativ Ekonomisk Ideologi Oreglerad Marknadsekonomi. Skatter Offentlig sektor Reglering och intrång i ekonomin är acceptabelt för att dämpa konjunktursvängningar och sociala effekter. Progressiv beskattning accepteras. Alla individer ska ha likvärdiga förutsättningar att lyckas. Tjänsteproduktion av offentlig sektor tillåten. Intrång eller reglering av marknaden inte tillåten. Progressiv beskattning är inte accepterad. Skatten ska vara lika för alla medborgare oavsett inkomst. Så liten offentlig sektor som möjligt. Marknadsanpassa den offentliga sektor som ändå finns. Styrning av marknaden är inte tillåten. Progressiv beskattning är inte tillåten. Skillnader mellan individer är ett naturligt tecken på individers prestationsförmåga. Ingen statlig eller offentlig produktion. Familjen är viktigast för tillhandahållande av välfärd. 13 13 Politiska ideologier vår tid, Reidar Larsson, Studentlitteratur sjunde upplagan C 2006, sid 38-39, 58-59, 62-63, 144, 146-147 17

4 Idéprogram och handlingsprogram 4.1 Idéprogram Moderaternas idéprogram är en del av hela partiprogrammet. Det är inte något som uppdateras allt för ofta utan Moderaterna anser att idéer ska hålla under en längre tid. Därför går det tio år mellan de idéprogram som ingår i min studie. Mellan handlingsprogrammen går det hela 14 år. 4.2 Idéprogram 2001 I ett försök att sammanfatta Moderaternas idéer och visioner skriver man i idéprogrammet följande Moderaterna ska vara den starkaste kraften för frihet, humanitet och framtidstro i svensk politik. (M. idéprogram 2001:3) I texten som följer nedan kommer jag att gå igenom och klargöra resonemangen av Moderaternas idéer och visioner. Idéprogrammet är uppdelat i fyra kapitel och är 26 sidor långt. Jag kommer att analysera de delar som kan kopplas till skatter, offentlig sektor och marknad. Bara av att läsa de första sidorna i Moderaternas idéprogram ger mig inblicken av hur många gånger orden individ, frihet och den enskilda individen nämns. Än så länge känns det som många liberala utgångspunkter. Andra aspekter som nämns i programmet är hur dåligt 1900-talets kollektivistiska systemtänkande varit. Moderaterna menar att den enskilda individens rätt glömdes bort och att det är nu dags att ändra på detta. Den enskilda individens drivkrafter är viktiga och bör tas tillvaras. (M. idéprogram 2001:5) Synen på staten författar dokumentet genom att statens tvångsmakt bara får utövas genom demokratiska beslut. Skatter måste medborgarna betala för att kunna bidra med sådant som inte är möjligt för var och en klara själv och där frivillig samverkan inte är möjlig. Jag tolkar det som att moderaterna menar att skatter måste tas in men endast till sådant som inte den enskilda individen själv kan tillhandahålla och inte frivillig samverkan är nog. Det är en spännande formulering som bitvis tar avstånd från den konservativa synen på allmosor och frivillig 18

samverkan. Men vad är det egentligen som moderaterna menar med det som den enskilda individen inte själv kan åstadkomma? Det beskrivs delvis genom Skatternas användning är uttryck för statens uppfattning om vilka de gemensamma insatserna är och hur dessa ska skötas.(m. idéprogram 2001:6) Vidare i programmet beskrivs det hur viktiga de frihetliga värdena har haft för världen. Här menar moderaterna att tack vare öppenhet och mer frihet har världen blivit rikare och en mer human plats. Författaren uttrycker det genom Den liberalkonservativa idétraditionen har visat sig vara den starkaste både välståndsskapande och humanitära kraften.(m. idéprogram 2001:8) Här framställs den liberalkonservativa ideologin som positiv för världen och ekonomins utveckling. Det får tolkas som att moderaterna förespråkar en stark marknadsekonomi med konservativa inslag och att det är det receptet som ger de bästa resultaten för samhällsekonomin. Synen på arbetsmarknaden beskriver moderaterna som en plats där fackliga och egenintressen styr. Omsorgen om de fackliga intressena hindrar enligt moderaterna att nya jobb skapas. Här framför alltså partiet en stark kritik mot arbetsmarknadens parters ställning på arbetsmarknaden. De menar att deras särställning på arbetsmarknaden leder till att färre personer har jobb. Det är ett tydligt markerande på hur man anser att arbetsmarknaden bör fungera och vem som skall bestämma vad. Att anse att egenintressena på arbetsmarknaden har fått en för stor omsorg tolkar jag som att man är kritisk mot den modell mellan arbetsmarknadens parter som råder idag. (M. idéprogram 2001:9) Det socialistiska och de konservativa liksom till en del också de liberala idéarven har starka kollektiva inslag, präglade av den tid då idéerna utvecklades (M. idéprogram 2001:10) Här menar moderaterna återigen att den enskilda individen står i centrum. Kollektivism står inte högt i kurs. Kollektiva lösningar menar moderaterna hämmar utveckling och låser in individer i strukturer. Intressant att man även i citatet delvis tar avstånd från liberalismen. Moderaterna anser sig visserligen vara liberalkonservativa år 2001, men att ta avstånd från de liberala tankarna gör att jag undrar var i svensk politik man vill placera sig Att frihet är viktigt för moderaterna framgår tydligt i idéprogrammet. Men frihet är inte helt oproblematiskt. Moderaterna menar att frihet leder till olika resultat är en självklarhet. (M. idéprogram 2001:13) Dock anser man att skillnader ska kunna minska, samtidigt som de är en naturlig del av friheten. Hur mycket skillnader ska minskas framgår inte men att de minskas är bra. Men något av de starkare argumenten för frihet idéprogrammet för fram är allas 19

människors möjlighet att utvecklas och att lyckas. Här menar moderaterna att möjligheten att lyckas genom den frihet som förespråkas är den riktiga jämlikheten. Äganderätten är högt värderat i idéprogrammet. Moderaterna skriver Äganderätten är det fria samhällets grundval och marknadsekonomin frihetens ekonomi Här lyfter programmet fram äganderättens centrala roll i marknadsekonomin. Marknadsekonomin som lyfts fram som frihetens ekonomi och att den är bäst för den politiska demokratin. Man hävdar till och med att erfarenheter talar för att marknadsekonomin ör en förutsättning för politisk demokrati. Här beskriver moderaterna att marknadsekonomi går hand i hand med demokrati men även med välstånd. Eftersom att man hävdar att marknadsekonomin är välståndets ekonomi. På så vis motiverar man även varför marknadsekonomin är bäst för den enskilda individen. Ökat välstånd för alla är den positiva effekten av fri företagsamhet och konkurrens enligt idéprogrammet. (M. idéprogram 2001:13) Staten har enligt programmet rätt att ta ut skatter för det gemensamma intresset, som tidigare nämnts. På sidan 17 poängteras även hur staten ska handskas med skatterna. Staten ska enligt moderaterna handskas ansvarsfullt med skattepengarna, som de menar egentligen är att förvalta andras pengar. För även om skatt tas in för det gemensamma intresset bör enligt moderaterna huvuddelen av ekonomin ligga under enskildas rådighet. Samtidigt som skatter ska tas in för det gemensamma intresset menar moderaterna att de inte är till för att subventionera en viss livsstil. Det viktiga är att alla har valmöjligheter och frihet i sin vardag. Konsekvenserna av de val man gör ska alltså inte skatterna i första hand stå för. Om alla har haft möjligheten att välja fritt får man alltså ta konsekvensen själv. (M. idéprogram 2001:17) Låga skatter och frihet för individen hänger ihop enligt moderaterna. Varje reglering och skatt försvårar planer och dödar livsprojekt skriver partiet. Det tolkar jag som att partiet tycker att mindre reglering och lägre skatter är att eftersträva. Däremot kan jag inte avgöra i vilken grad partiet föredrar progressiv skatt.(m. idéprogram 2001:13) Arbete är viktigt för moderaterna. De skriver Det är genom arbete välstånd skapas, förr, nu och i framtiden.(m. idéprogram 2001:21) Här lyfter moderaterna fram vikten av att medborgare arbetar. De lyfter också fram vikten av företagande och entreprenörskap. Enligt programmet är det företagandet som är av särskild vikt, då det är genom företagaranda många arbeten och tillväxt skapas. Partiet framhäver också att det individuella företagandet måste ges bättre förutsättningar, inte minst för att Sverige ska kunna klara den globala konkurrensen. 20

Hur ser då moderaterna på skatter kontra socialpolitik? Moderaterna skriver staten har emellertid en moralisk förpliktelse mot alla medborgare och skattebetalare att se till att de som behöver det offentligas stöd under vanliga omständigheter blir så få som möjligt (M. idéprogram 2001:22) Det är en väldigt lång och utdragen mening. Jag tror att moderaterna försöker förklara att deras skattepolitik leder till att en så liten grupp för socialt stöd som möjligt. Genom att ha en låg beskattning av individen räknar man med att endast en liten grupp människor kommer att behöva ta del av offentliga stödinsatser. Den globaliserade världen beskriver moderaterna som en positiv utveckling. Inte minst för fattiga länder innebär marknadsekonomi och frihandel mycket, vidare är ett fritt tankeutbyte väsentligt för utvecklingen speciellt i fattigare länder. Här legitimerar moderaterna marknadsekonomin som en universell lösning för hela världen. (M. idéprogram 2001:26) 4.2.1 Summering av idéprogrammet 2001 Moderaterna beskriver sig själva som liberalkonservativt i 2001 års idéprogram. Jag vill med stöd av Reidar Larssons idéer bara delvis hålla med om det påståendet. I alla fall när det gäller partiets ekonomiskpolitiska idéer hittar jag spår av liberal, nyliberal och konservatismen. På sätt och vis kan liberalkonservativ vara ett bra samlingsbegrepp för partiets ideologiska bas. Jag ska dock placera in idéprogrammets idéer i mitt analysschema för att tydliggöra min analys av programmet. I programmet beskriver moderaterna hur skatter behöver tas ut för att de saker som inte individen klarar av själv och där frivillig samverkan inte räcker. Det är något kryptiskt skrivet, men det tyder på att skatter får tas ut för en viss omfördelning. Trots det menar moderaterna att frihet leder till olika resultat är en självklarhet. Samtidigt tycker partiet att det är bra att skillnader ska kunna minskas utan att närmare berätta hur skillnaderna ska minskas. Här tycker jag mig se både inslag av liberal och konservativ ekonomisk organisation. Arbetsmarknaden tycker partiet är för reglerad. Den beskrivs som en marknad präglad av särintressen som hämmar tillväxt och arbete. Här finner jag tendenser till nyliberalismen där den oreglerade marknaden framförs som det bästa alternativet. Det innebär att utbud och efterfrågan borde styra arbetsmarknaden istället för avtal mellan fackförbund och arbetsgivare. 21

Äganderätten slår idéprogrammet stor vakt om. Äganderätten är enligt moderaterna 2001 det fria samhällets grundval och marknadsekonomin frihetens ekonomi. Här anser man att äganderätten är avgörande för ett fritt samhälle präglat av marknadsekonomi. Det finns tendenser åt den konservativa synen där äganderätten också har en central roll. Tabell 2. Klassificering av 2001 års idéprogram. Marknaden Skatter Offentlig sektor Nyliberal Partiet ser problem med en för reglerad arbetsmarknad. Liberal Partiet accepterar att skatter tas ut för att dämpa sociala effekter och sådant som individer själva inte kan tillhandahålla. Nyliberal En liten offentlig verksamhet förespråkas. De uppgifter som ändå behöver utföras bör ske i privat regi så länge inte den offentliga regin är bättre. Som det syns i mitt analysschema präglas moderaternas ekonomiska ideologi 2001 av framför allt en nyliberal ekonomisk ideologi, men det finns även inslag av liberalism och konservatism. 4.3 Idéprogram 2011 Moderaternas nyaste idéprogram är upplagt på ungefär samma sätt som 2001 års program. Naturligtvis är innehållet inte detsamma. Jag kommer att göra en kvalitativ textanalys även av det här programmet för att sedan kunna jämföra de båda programmen med varandra. Det första jag lägger märke till när jag läser det nya programmet är att språkbruket till viss del är ändrat mellan de båda programmen. I första kapitlet läser jag följande mening Våra 22

ambitioner för Sverige är full sysselsättning, stark sammanhållning och internationell solidaritet. Här uppfattar jag direkt ett nytt språkbruk - full sysselsättning och solidaritet känner jag inte igen från 2001 års idéprogram. Det är intressant att nya moderaterna väljer att tala om full sysselsättning. Sysselsättningsmål är något som inte låter som traditionellt moderata värderingar i mina öron. Naturligtvis kan full sysselsättning tolkas på olika sätt och det är hur man definierar begreppet som blir det intressanta. Antagligen menar moderaterna inte att en ökande offentlig sektor med tillhörande skattehöjningar ligger i deras definition. Istället skulle det kunna vara ett uttryck för modraternas arbetslinje.(m. idéprogram 2011:4) Senare i programmet lyfter man fram att moderaternas strävan för full sysselsättning är det bästa sättet skapa sammanhållning och minska klyftorna i samhället.(m. idéprogram 2011:5) Här lyfter man åter fram sysselsättningsmålet och hur det är lösningen på ökade klyftor i samhället. Här menar partiet att minskade klyftor och därmed en bättre fördelning mellan individer uppnås genom att så många som möjligt har ett jobb. Att arbete och jobben står i fokus i stora delar i programmet är uppenbart. Moderaterna uttrycker sig i former som att alla jobb behövs och bidrar till att Sverige utvecklas till det bättre. Att arbeta ska tydligt löna sig genom att det märks i regler och skatters utformande.(m. idéprogram 2011:6) Här bevisar moderaterna hur lägre skatter ska få fler individer att arbeta och anstränga sig extra. På så vis ska målet om full sysselsättning och minskade klyftor uppnås. Som i många andra moderata dokument lyfter man fram individualism och marknadsekonomin som redskap för det goda samhället.(m. idéprogram 2011:6) I 2011 års idéprogram lyfter partiet fram välfärden på ett nytt och tydligare sätt. Partiet skriver att gemensamt finansierad välfärd är en viktig del av vår moderna historia och en språngbräda fram i framtiden. Här lyfter moderaterna fram välfärden ur en mer positiv bild. Bland annat lyfter programmet fram förskolan, äldrevården, vården och assistans som en viktig del av välfärdens kärna. Partiet säger att välfärdens kärna är något man vill slå vakt om även utveckla. Delvis är det kopplat till en starkare arbetsmarknad. Det blir enklare för alla arbetsföra att kunna arbeta när det finns en fungerande förskola och äldreomsorg. Men det faktum att den även bör utvecklas tyder på att moderaterna tycker att den här typen av välfärd är värdefull och tillskriver den därmed en positiv bild. (M. idéprogram 2011:6) 23

På samma vis ska skolan och sjukvården finansieras gemensamt. Samtidigt menar partiet att välfärdssektorn bör präglas av valfrihet, kvalitet och effektivitet. Partiet säger inte uttryckligen att de föredrar privatiseringar i hela sektorn. Men en mångfald av driftsformer och valfrihet är viktigt för partiet.. (M. idéprogram 2011:7) Idéutvecklingen hämtar moderaterna enligt dem själva från upplysningen, marknadsekonomin, globaliseringen, Europatanken och välfärdsidén. Det är stora och vida begrepp som inte definieras tydligare. Begreppen ger ändå en visning av varifrån moderaterna tar sitt avstamp när de utvecklar sina idéer och politik. (M. idéprogram 2011:8) Friheten har en särställning inom moderaterna. I idéprogrammet förklarar partiet hur frihet hänger ihop med ansvarstagande. Frihet innebär att individen själv får göra sina val samtidigt vilar också ett ansvar på den enskilda individen, eftersom individen också får ta ansvar för konsekvenserna som individens val ger upphov till. Konsekvenser kan vara både bra eller dåliga.(m. idéprogram 2011:10) Kommunismen skildrar moderaterna genom att påpeka hur sådana samhällen sett ut. De beskriver en bild av samhällen där arbetsläger, fängelser, ideologitvång och frånvarande religionsfrihet. Här beskriver moderaterna att frihet innebär frånvaro av förtryck. På så vis tar man avstånd ifrån kommunismen och motiverar varför friheten är så central för det moderata samhället.(m. idéprogram 2011:10) Tillväxt är något som är centralt för moderaterna. De lägger en stor vikt vid att antalet arbetade timmar ökar men även att värdet per timme ökar. För det är genom människors kreativitet och skaparkraft som välstånd skapas enligt idéprogrammet.(m. idéprogram 2011:14) Resonemanget kan delvis kopplas samman med partiets tro på individen, friheten och marknadsekonomin som grundläggande för demokratin och välfärdssamhället. Vidare beskriver partiet hur central tillväxten är för det humana samhället både lokalt och internationellt. För tillväxt är ett uttryck för framgång, ökat välstånd, mindre fattigdom och frihet. Däremot måste staten sätta upp spelregler för att tillväxten ska uppstå. Den bästa grunden för tillväxt är trygghet, frihet och rättvisa enligt moderaterna. Man går till och med så långt och hävdar att tillväxt är något bra i sig självt. Utan tillväxt i ett samhälle blir det hårt och kallt och ingen blir varken vinnare eller förlorare. Samtidigt som man medger att tillväxt också är förenat med miljöpåverkan hävdar moderaterna, att med tillväxt kan mer produceras 24

till ett mindre resursuttag. Därför är tillväxten även den bästa lösningen för de miljömässiga utmaningarna.(m. idéprogram 2011:15) Dock anser moderaterna att regleringar och styrmedel skall kunna användas för samhällets miljöansvar. De som skadar miljön ska betala ett högt pris står det i programmet. Även de sociala aspekterna finns med i den moderata synen på marknadsekonomin. Moderaterna anser att den sociala hållbarheten som resurser, livschanser, förverkligade livsdrömmar ska vara rättvist fördelade över hela världen. Förutsättningen för detta är enligt moderaterna demokrati, frihandel samt marknadsekonomi. Åter argumenterar partiet för hur central frihandel och tillväxt är det bästa för den sociala hållbarheten i samhället. (M. idéprogram 2011:16) Att få ta del av tillväxten görs enklast genom deltagande i form av arbete. Snart är cirkeln sluten - det flesta av idéerna i programmet återkopplas till arbetes roll i samhället. Men innebär det att om man står utanför arbetsmarknaden får man inte ta del av tillväxten i samhället? Något tydligt svar på detta ges inte i idéprogrammet. Däremot tillskriver man politiken, fackförbund, civila samhället och företagen ansvar för att skapa delaktighet och sammanhållning.(m. idéprogram 2011:16) 4.3.1 Summering av idéprogrammet 2011 I moderaternas idéprogram från 2011 står jobben och individen i fokus. För det är framförallt genom att arbeta som individen kan leva i frihet. Det är arbete som skapar trygghet för individen och möjliggör friheten att själv välja. Något som är nytt i 2011 års program är att partiet börjar tala om full sysselsättning. Visserligen säger partiet vår ambition för Sverige är full sysselsättning. Det verkar alltså inte vara ett mål i sig självt. Det är också genom full sysselsättning som klyftorna i samhället ska minska. Att alla har ett jobb är den bästa ekonomiska utjämningspolitiken enligt partiet. Det ska delvis uppnås genom att det blir mer lönsamt att arbeta, vilket i praktiken innebär lägre skatter. Arbetsmarknaden beskrivs på ett nytt sätt i programmet. Partiet väljer att lägga ett stort ansvar på fackförbunden, politiken och företagen. Det är annan syn på arbetsmarknadens parter mot 2001 års program där parterna beskrevs som särintressen vilka hämmade jobbtillväxten. 25

Välfärdsamhället tillskrivs en mer positiv bild. Det får tolkas som att partiet är för en stark offentlig sektor som finansieras gemensamt. Det är något som partiet faktiskt argumenterar för i programmet. Partiet har en mjukare syn på ekonomiska regleringar 2011. Dels genom att tillåta regleringar på miljöområdet, men också i den mer respektfulla synen på arbetsmarknadens parter. Tabell 3. Klassificering av 2011 års idéprogram. Marknaden Skatter Offentlig sektor Liberal Regleringar inom arbetsmarknaden ses som mer positiv mot tidigare idéprogram Liberal Gemensamt finansierad välfärd med skatter tillskrivs i positiva ordalag. Inga argument framförs om att skatten bör bli mindre progressiv. Liberal Vikten av en stark offentlig sektor tydliggörs i idéprogrammet. En utveckling av offentlig sektor förespråkas i programmet Enligt mitt analysschema klassificerar jag idéprogrammet från 2011 i en liberal ekonomisk ideologisk riktning. Till skillnad mot 2001 års idéprogram har partiet en mer positiv syn på välfärdssamhället och en reglerad arbetsmarknad, vilket gör att marknaden och offentlig sektor går från att klassificeras som nyliberal till liberal ekonomisk ideologi. 4.4 Handlingsprogram Moderaternas handlingsprogram är partiets själva partiprogram. Sedan 1984 är handlingsprogrammet namnet på moderaternas hela partiprogram. Idéprogrammen som jag också har med i min studie är en del av handlingsprogrammet. Jag kommer här att analysera de delar som behandlar samhällsekonomi i moderaternas handlingsprogram från 1993 och 26

2007. Anledningen till att årtalen skiljer sig mycket åt från idéprogrammen är att dokumenten uppdateras relativt sällan. Jag är medveten om den problematik som finns med att det är en lång tid mellan dokumenten. Jag anser ändå att det är relevant at analysera dokumenten. Dels för att få tydlighet i partiets ekonomiska idéer och politik, men också för att kunna jämföra Moderaterna med Nya Moderaterna. (fotnot) 4.5 Handlingsprogram 1993 I 1993 års handlingsprogram har jag studerat kapitel fem, sex och sju. Det är de kapitel som berör samhällsekonomi. Det är en avgränsning jag har varit tvungen att göra, dels eftersom att det är de relevanta delarna för min uppsats och dels av kvantitets- och tidsmässiga skäl. Handlingsprogrammen är den del av partiprogrammet som ska vara mer konkret, och inte som idéprogrammen som är mer visionärt idémässiga. Sverige skall vara en marknadsekonomi med enskild äganderätt, etableringsfrihet, avtalsfrihet, fri konkurrens, fri prisbildning, frihandel och rättsäkerhet. Så börjar kapitel fem i 1993-års handlingsprogram. (M. Handlingsprogram 1993:20) Jag ser att citatet väl sammanfattar många av de ideal moderaterna står för. Delvis är argumentet sammanfattande för vad en marknadsekonomi står för och innebär. Jag ska nu vidare analysera utvalda delar av 1993-års handlingsprogram. Som i många andra av de ekonomiska dokument jag läst av moderaterna finns en stark tro på äganderätten. Äganderätten eller rätten till privat ägande är central i moderaternas marknadsekonomi. Om inte äganderätten försvaras hamnar individen i direkt beroende till staten, något som inte passar ihop med den liberala eller konservativa idétraditionen. I övrigt anser partiet att det sammanlagda skattetrycket ska vara lågt.(m. Handlingsprogram 1993:21) Det motiveras med att höga skatter har oönskade effekter på ekonomin. Ett lågt skattetryck bidrar också till en ökad frihet för individen. Även frihandel förespråkas i detta dokument, vilket också är något klassiskt moderat. Ett annat argument för marknadsekonomin är mångfaldsargumentet. Moderaterna menar att marknadsekonomin även är till gagn för minoriteter. Så länge det finns lönsamhet i att tillgodose små- eller särintressen utgör marknadsekonomin möjlighet till nytta för dessa. (M. Handlingsprogram 1993:21) Tillväxt är även viktigt för moderaterna 1993. Moderaterna skiriver Tillväxt uppstår genom framgångrikt ekonomiskt förnyelsearbete. (M. Handlingsprogram 1993:22) Vidare beskriver 27