Sjukdomstillstånd associerade med monocytos hos svenska hundar - en retrospektiv journalstudie



Relevanta dokument
LÄR KÄNNA HemoCue WBC DIFF

Lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Flanksnitt som alternativ till linea-albasnitt vid ovariohysterektomi av tik

Immunmedierad hemolytisk anemi (IHA) hos hund Inger Lilliehöök, leg vet, VMD Helene Hamlin, leg vet, VMD

Immunsystemet. Kursmål. Innehåll 4/25/2016. Människan: biologi och hälsa SJSF11

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen.

Blodsjukdomar: Anemi och Leukemier Sören Lehmann Professor, överläkare Hematologisektionen, UAS

B-Leukocyter, B-Neutrofila, B-Diff, Sysmex XN-10

Orsaker till trombocytopeni hos hund

Vad gör min benmärg? Swedish Edition

Leflunomide STADA. Version, V1.0

Blodet, lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Vad är blod? 11/11/2013. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Kort beskrivning av analyterna i 42-plex

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Kraftig anemi hos tax

C1 C2 C3 C4. Komplement. För : (1904) 4 nonspecific, complementary proteins required with antibody to lyse bacteria. Idag: -47 proteiner

Grundläggande patologi. Innehåll. Vad är patologi?

Zerbaxa. ceftolozan / tazobaktam. version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio

Blodet och lymfoida organ

Kroppens Försvar mot sjukdomar

Tentamen. Medicin C, Morfologisk cellbiologi och hematologi, 7,5hp. Kurskod: MC1703. Kursansvarig: Christina Karlsson.

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER

INFEKTION FALL 1:INF. Lab: CRP 350, vita 22, trombocyter 380, kreatinin 200, Hb 150, ASAT 0,98, ALAT 0,90.

Fysisk aktivitet och immunförsvaret

LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION

Likvorhantering Celler i likvor

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner.

Granocyte Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

ProCyte Dx risk för allvarliga fel vid differentialräkning av hundleukocyter

vid inflammatorisk tarmsjukdom

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Bindväv BINDVÄV BLOD. ECM (extracellulär matrix) GRUNDSUBSTANS

Tentamen i morfologisk cellbiologi och hematologi 31/ Avdelningen för kemi och biomedicinsk vetenskap

02/ BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR

Anemi och järnbrist i ett kliniskt perspektiv

Delexamen 4 Infektion Nr Facit. MEQ-fråga Sida 1 (av 6) (max 19p)

Om primär immunbrist (PI)

Tema Försvar. Ordinarie tentamen termin 2 VT 2013

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN


Hematologi Vad kan påverka resultatet? Mats Bergström Klinisk kemi Eskilstuna

Allmän patologi. Innehåll. Kursmål. Vad är patologi? Cellskada Cellers adaption vid skada Vävnadsskada Celldöd Inflammation Sårläkning

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p)

P A T I E N T D A G B O K M P N

Behandling med Adacolumn vid inflammatorisk tarmsjukdom

Pneumokockvaccination. Christer Mehle Infektionskliniken, NUS

Immunologi en introduktion. Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet

Inflammation och immunologi - vad en psykiater bör veta Susanne Bejerot, Daniel Eklund, Eva Hesselmark, Mats Humble

Tentamen VT08

Hematologiska analysinstrument för mindre djurkliniker. En utvärdering av QBC-V och Scil Vet abc för analys av prover från hund och katt

IMMUNOLOGI. Anna Carlsson, Medical Manager

Hur vet man då om min hund har herpesvirus? Och har det någon betydelse att jag vet om det?

Att ha kunskap om immunsystemets uppbyggnad och funktion

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS)

Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Pre exam I PATHOLOGY FOR MEDICAL STUDENTS

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Innate ospecifik) Adaptive rvärvat, rvat, specifik) Bariärrer Hud, slemhinnor defensiner

Är åderförkalkning en TWAR-infektion?

Löslig CD14 En biomarkör med relevans för både HIV och HCV infektion

En ny behandlingsform inom RA

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.

MabThera (rituximab) patientinformation

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

1. Vilka mikrobiologiska analyser påverkas inte nämnvärt av att patienten påbörjat antibiotikabehandling tidigare samma dag?

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga

DUGGA DSM 1 (2LK093) VT2014

Immunologi CORE Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet - två funktionella grenar. Immunsystemets organ

OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp HT11 4 januari 2012 kl

Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H

David Erixon Hematologen Sundsvalls sjukhus

HÄLSOUNDERSÖKNING AV xxxterrier. sällskap/familjehund avel utställning lydnad agility spår jakt

Behandlingsguide för patienter

Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx (sekukinumab)

I neutrofila celler så utgör calprotectin - 5 % av totala proteininnehållet - 60 % av proteininnehållet i cytoplasman

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt

2. Beskriv översiktligt HLA-systemets organisation på gen-nivå och strukturen på de molekylära produkterna MHC-I och MHC-II.

Giltighetstid: längst t om

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA

Värt att veta om din behandling med SPRYCEL (dasatinib) SPRYCEL dasatinib 1

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Presentation. Den vardagliga reumatologin Srood Dilan. Allmän presentation Kliniska frågor. Hur sätter man en reumatisk diagnos

Imatinib STADA 100 mg filmdragerade tabletter , Version V1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Juvenil Dermatomyosit

Kursbok: The immune system Peter Parham

Omtentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: Skrivtid 3 t.

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL

BLODSTATUS??? varför. Yvonne Sköldin

OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper

Information till dig som blivit ordinerad

OBS! Tentan innehåller frågor från två provmoment. Svara bara på de frågor vars provmoment ni inte har godkänt på.

Antibiotika i parodontalbehandling T5 HT14

Grundläggande tolkning av leverprover

Tentamen. Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson. Lärare: Magnus Johansson. Peter Engfeldt.

Transkript:

Sjukdomstillstånd associerade med monocytos hos svenska hundar - en retrospektiv journalstudie av Anna Ohlson Uppsala 2004

Sjukdomstillstånd associerade med monocytos hos svenska hundar - en retrospektiv journalstudie Anna Ohlson Handledare Harold Tvedten Institutionen för Klinisk Kemi, SLU Bitr. handledare Lena Pelander Institutionen för kirurgi och medicin smådjur, SLU Examensarbete 2004:15 Veterinärprogrammet Veterinärmedicinska fakulteten SLU ISSN 1650-7045 Uppsala 2004

Summary The purpuse of this retrospective study is to determine which diseases are associated with pronounced monocytosis in Swedish dogs. Records of 153 dogs with monocytosis were evaluated. The most common cause was infectious diseases (49%) of which pyometra was seen in 23% of the cases, cystitis and fever of unknown origin each in 13% and gastroenteritis in 12%. Cortison treatment was the second most common cause with 29%. A sixth of the dogs had non inflammatory diseases such as neoplasia, renal- and heartfailure. Ten per cent of the dogs had inflammatoric diseases without infection for example panostitis, artritis and gastritis. Two per cent had immunemediated hemolytic anemi. The frequency of monocytosis in different diseases is not determated. Many of the dogs with pyometra showed a cortisolpattern with neutrophilia, monocytosis and lymphopenia which suggestes that the disease supresses the immune system due to stress and cortisol release. Sammanfattning Syftet med denna retrospektiva journalstudie är att undersöka vilka sjukdomar som förknippas med monocytos hos svenska hundar. I studien ingick 153 hundar med monocytos. Den vanligaste orsaken var infektiösa tillstånd (49%) av dessa hade 23% pyometra, cystit och feber utan fastställd orsak 13 % vardera och 12 % gastroenterit. Näst vanligast var kortisonbehandling med 29 %. En sjättedel av hundarna led av icke inflammatoriska förändringar såsom neoplasi, njur- och hjärtsvikt. Tio procent av fallen utgjordes av inflammatoriska tillstånd utan infektion till exempel panostit, artrit och gastrit. Andelen hundar med immunmedierad hemolytisk anemi var två procent. Frekvensen monocytos vid olika sjukdomar är inte undersökt. Många av tikarna med diagnosen pyometra visade ett kortisolmönster på differentialräkningen med förutom monocytos även neutrofili och lymfopeni vilket ger en indikation på att sjukdomen är immunosupprimerande på grund av stress och därmed kortisolfrisättning.

Innehållsförteckning Inledning 3 Monocytopoes 3 Monocytens funktion 4 Monocytos 4 Differentialräkning 5 Material och metoder 5 Material 5 Gruppindelningar 6 Resultat 6 Frekvens monocytos 6 Uttalad monocytos 7 Kraftig monocytos 9 Prognos 9 Diskussion 9 Referenser 11

Inledning Monocyten är en ganska ouppmärksammad vit blodkropp. Den finns med på alla differentialräkningar men ändå är det många som väljer att inte tolka den. Monocytos hos hund förknippas i litteraturen med kroniska sjukdomar och kortisonbehandling. Syftet med den här studien är att genom en retrospektiv journalstudie undersöka vilka sjukdomar som associeras med uttalad monocytos hos hundar under svenska förhållanden. Studien är gjord utifrån ett kliniskt perspektiv och syftar till att ge vägledning vid frågeställningar om aktuella diagnoser vid monocytos. En liknande studie gjord vid veterinärhögskolan i Buenos Aires, Argentina visade att 40 % av hundar med monocytos led av någon form av infektiös sjukdom (4). I en engelsk studie baserad på tikar med pyometra hade över hälften av hundarna monocytos och många visade även ett leukocytmönster som tydde på en stressrelaterad kortisoleffekt (2). Monocytopoes Monocyterna differentieras från en stamcell i benmärgen. Från denna stamcell utgår två cellinjer, en lymfoid med lymfocyter som slutprodukt och en myeloid från vilken eosinofiler, basofiler, neutrofiler och monocyter bildas. Den myeloida cellinjen ingår i det ospecifika immunsvaret och är den utvecklingsmässigt äldsta. Även två icke-immunologiska celler, erytrocyter och trombocyter, differentieras från den myeloida cellinjen (10). De stamceller som skall bli monocyter utvecklas i två steg i benmärgen. Innan de släpps ut som monocyter genomgår de monoblast- och promonocytstadiet. Det finns ingen benmärgsreserv av monocyter utan de släpps direkt ut i cirkulationen när de är klara. I en studie på människor tog det 50-60 timmar från stamcell till färdig monocyt i blodet. Identifikation av de olika förstadierna i ett benmärgsaspirat är svårt förutom vid patologiska förändringar såsom myelomonocytisk och monocytisk leukemi då de kraftigt ökar i antal (6). Monocytopoesen regleras av flera substanser såsom IL-3, GM-CSF och M-CSF. Dessa ämnen produceras av monocyterna själva, makrofager, T-lymfocyter och endoteliala celler vid stimuli som endotoxiner, fagocytos och immunkomplex. Makrofager utövar negativ feedback på monocytopoesen genom utsöndring av prostaglandin-e2 (6). 3

Monocytens funktion Monocyten tillbringar två till tre dagar i blodbanan innan den migrerar ut i vävnader och mognar till makrofag. Det finns ungefär 400 gånger fler vävnadsmakrofager än cirkulerande monocyter i kroppen (7). Enzyminnehåll och funktion bestämmer om cellen klassas som monocyt eller makrofag. Makrofagen är i regel mycket större och innehåller mer lysosomer (12). I praktiken kallas de monocyter i blod och makrofager i vävnad. Monocyten kan inte återgå till blodet när den väl har gått i en vävnad. Vävnadsmakrofager kan vara organbundna eller fria. Organbundna makrofager är Küpfferceller i levern, retikulära celler i benmärg, osteoclaster i ben, langerhanska celler i epidermis, mikrogliaceller i nervsystemet, alveolärmakrofager som exempel. De fria makrofagerna kan förflytta sig i kroppen via lymfsystemet (6). Makrofager är en viktig del av det ospecifika immunförsvaret. De kräver ingen specifik identifiering av antigen och har inget immunologiskt minne (10). Neutrofiler och makrofager är de två viktigaste fagocyterna. Makrofagerna är effektiva bekämpare även av svårare infektioner med intracellulära bakterier såsom brucella och mykobakterier och andra intracellulära patogener såsom virus, svamp, protozoer (8, 4) samt större material som debris, främmande kroppar, onormala erytrocyter och neoplastiska celler (12). Neutrofiler kommer snabbt till infektionsplatsen, men dör efter en kort tid och bildar var. Makrofager tar några dagar på sig att träda i funktion. Blodmonocyter vandrar ut till vävnaden och de makrofager som redan är på plats delar sig. De lockas till platsen av bakterieprodukter, komplementfaktorer, cytokiner och nedbruten vävnad. Till skillnad från neutrofilerna bryter makrofager inte ner antigen fullständigt och överlever därmed längre. Detta är en viktig skillnad mellan de två celltyperna eftersom makrofagerna därmed kan presentera antigenet för T-hjälparceller och är på så vis en länk till det specifika immunförsvaret. Vid kvarstående infektion kan de ansamlade makrofagerna sammansmälta och ge upphov till granulom (10). Makrofager har även en viktig roll i att upprätthålla den inflammatoriska processen genom att utsöndra aktiva substanser såsom proteolytiska enzymer, interferoner, interleukin-1, komplementfaktorer, prostaglandiner och bärarproteiner. De är även ansvariga för filtreringen av bakterier och toxiner från portablodet (8). Dessutom spelar de en roll i erytropoesen då vävnadmakrofagerna innehåller huvudparten av järndepåerna (3). Monocytos Monocytos förväntas uppträda vid sjukdomstillstånd som har stort behov av monocyter/makrofager. Makrofager krävs i det senare skedet av alla inflammatoriska processer. Monocytos ses vid nekros, malignitet, purulenta inflammationer, pyogranulom, hemolytiska, hemorragiska och immunmedierade sjukdomar samt vid främmande kropp (12). 4

Vid ett ökat behov av monocyter kan även omogna monocyter släppas ut i cirkulationen. Om det finns många omogna monocyter i blodet indikerar det akut eller kronisk monocytisk leukemi. Ibland sker omvandlingen av monocyt till makrofag i blodbanan. Dessa reaktiva monocyter har påvisats hos hundar med allvarlig bakteriell infektion, septikemi och akut bakteriell endokardit (6). Hos människa ses reaktiva monocyter i blodet vid Ebsternbanvirus och körtelfeber. De reaktiva monocyterna har en ökad proteinsyntes och en blå cytoplasma (11). Kortikosteroider ger monocytos hos hund. Hos människa, ko och laboratoriedjur inducerar de en monocytopeni. Hos häst och katt ses ingen tydlig förändring. Sänkningen förklaras med att kortikosteroider har en hämmande effekt på produktionen och frisläppandet från benmärgen samt ger ökad marginalisering. Varför det blir en ökning hos hund är oklart (6). I den engelska studien med 34 pyometratikar dras slutsatsen att tillståndet är förknippat med en inflammatorisk respons och en markerad immunosuppression. Av de hundarna hade 62% leukocytos (neutrofili och monocytos, hur stor andel med monocytos framgår ej) och 35 % lymfopeni. Serum samlades från dessa tikar och blandades med lymfocyter från friska hundar vilket satte ner lymfocyternas aktivitet (2). Differentialräkning Om totala antalet leukocyter är förhöjt eller sänkt bör en differentialräkning ske för att se i vilken cellinje rubbningen ligger. Det gäller även vid normalt antal leukocyter om misstanke finns om förändrad fördelning. Till exempel ger en eosinofili och monocytos ingen nämnvärd förhöjning av totalantalet leukocyter. Differentialräkning av leukocyter kan göras med klassisk manuell mikroskopisk undersökning på färgat blodutstryk eller i analysapparater (3). Material och metoder Material Från september 2002 till och med augusti 2003 gjordes 1584 differentialräkningar på Instutitionen för Klinisk Kemi från hundar som provtagits vid Instutitionen för Kirurgi och Medicin Smådjur, SLU. Från dessa valdes hundar med monocytos ut med hjälp av Laboratory Information System, LIS (KEBO Computer Application AB, Spånga). Referensvärdet för monocyter vid Klinisk Kemi är 0.15-1.40 x10 9 /L). 5

För att göra antalet hundar hanterbart selekterades fall med uttalad monocytos ( 2.0 x10 9 /L). Följande parametrar registrerades genom journalstudier på samtliga 153 patienter med uttalad monocytos: diagnos kortisonbehandling om tillståndet var akut (symptom i mindre än två dagar) om hunden blev avlivad om hunden blev opererad graden av monocytos där över 5 x10 9 /L bedömdes som kraftig Gruppindelningar Hundarna delades enligt följande diagnoser vid journalstudien: 1) Infektiösa och inflammatoriska tillstånd a) Cystit b) Feber utan fastställd orsak c) Främmande kropp i mag-tarmkanalen d) Gastroenterit e) Orchit f) Pneumoni g) Pyometra h) Övriga infektioner i) Övriga inflammationer 2) Immunmedierad hemolytisk anemi (IMHA) 3) Icke inflammatoriska sjukdomar 4) Kortisonbehandlade hundarna 5) Oklar diagnos I grupperna övriga infektioner och inflammationer ingår diagnoser som gingivit, pyodermi, panostit, artrit och andra sjukdomar som bara representerades med enstaka fall. Resultat Frekvens monocytos Under det aktuella året gjordes 1584 differentialräkningar. Monocytos, det vill säga över 1,4x10 9 /L för manuell räkning och över 1,5x10 9 /L för analysapparaten CellDyn 3500, fanns i 24% (400) av fallen och av dessa var 49% (196) uttalade (>2,0x10 9 /L). Av differentialräkningarna med uttalad monocytos, det vill säga de som ingick i studien, var 11% (22) kraftigt förhöjda (>5,0x10 9 /L). Upprepade prover var tagna på 33 av hundarna med uttalad och kraftig monocytos, vid sammanställningarna är varje hund bara representerad en gång. Tio journaler gick inte att hitta, så resultaten bygger på 153 hundar. 6

Uttalad monocytos Tabell 1 Orsaker till uttalad monocytos Diagnosgrupp Antal hundar Monocyter (10 9 /L) medel median min max 1) infektiösa/ inflammatoriska tillstånd 90 (59%) 3,1 2,6 2,0 10,2 2) IMHA 3 (2%) 4,4 2,0 2.0 9,3 3) icke inflammatoriska tillstånd 24 (16%) 3,8 2,8 2,1 13,0 4) kortisonbehandlade 29 (19%) 3,3 2,9 2,0 7,1 5) oklar diagnos 7 (5%) 2,6 2,3 2,2 4,0 Figur 1 Orsaker till uttalad monocytos 100 90 80 70 60 50 40 30 1) infektiösa/ inflammatoriska tillstånd 2) IMHA 3) icke inflammatoriska tillstånd 4) kortisonbehandlade 5) oklar diagnos 20 10 0 1. 2. 3. 4. 5. Infektiösa och inflammatoriska tillstånd i någon form var vanligast förekommande orsaken till uttalad monocytos med 90 hundar (59 %). Infektioner utgjorde 49% och inflammationer 10%. En mer ingående uppdelning av dessa sjukdommar ses i tabell 2. Vanligaste infektiösa sjukdomen var pyometra med 21 hundar. Cystit, feber utan fastställd orsak och övriga infektioner var de näst vanligast med tolv hundar vardera. Alla hundar med feber utan fastställd orsak blev symptomfria efter antibiotikabehandling. I gruppen övriga infektioner ingår bland annat kennelhosta, abcess, pyodermi, gingivit, otit, rävskabb, infekterade sår och borrelia. Elva fall var gastroenterit varav sju hemorrhagiska. Tio hundar led av övriga inflammatoriska tillstånd såsom gastrit, hepatit, panostit och artrit. Sju hundar hade diagnosen pneumoni, tre främmande kropp och två orchit. I gruppen kortisonbehandlade hundar ingick 29 (19 %). Tyvärr gick det inte att göra en sammanställning med preparat, administrationssätt och dosering då det sällan framgick tydligt i journalerna. De flesta hade ett så kallat kortikosteroidmönster på differentialräkningen: 93 % leukocytos, 79 % neutrofili, 58 % eosinopeni och 65 % lymfopeni. 7

En sjättedel av hundarna (24 st) hade sjukdom av icke inflammatoriskt slag. Kategorin inbegriper neoplasier, njursvikt, hjärtsvikt, förgiftning och porta-cava shunt. I sju fall (5 %) var diagnosen oklar. Tre hundar (2%) hade immunmedierad hemolytisk anemi. Endast två fall hade mindre än två dagars sjukdomshistoria. Det fanns ingen uppenbar skillnad mellan ålder, ras och kön. Tabell 2 Undergrupper till inflammation och infektion Diagnosgrupp Antal hundar Monocyter (10 9 /L) medel median min max a) pyometra 21 (23%) 3,7 3,0 2,0 10,2 b) cystit 12 (13%) 3,0 2,6 2,0 5,9 c) feber (utan fastställd orsak) 12 (13%) 3,1 2,5 2,0 6,7 d) övriga infektioner 12 (13%) 2,7 2,3 2,0 5,8 e) gastroenterit 11 (12%) 3,1 2,7 2,0 7,3 f) övriga inflammationstillstånd 10 (11%) 3,0 2,8 2,2 4,4 g) pneumoni 7 (8%) 2,8 2,7 2,1 3,9 h) främmande kropp (mag-tarm) 3 (3%) 2,5 2,4 2,0 3,0 i) orchit 2 (2%) 2,2 2,2 2,2 2,2 Figur 2 Undergrupper till inflammation och infektion 25 20 Antal hundar 15 10 5 0 Pyometra Cystit Feber (utan fastställd orsak) Övriga infektioner Gastroenterit Övriga inflammationstillstånd Pneumoni Främmande kropp (mag-tarm) Orchit 8

Kraftig monocytos Sexton hundar hade kraftig monocytos (>5,0 ) 10 9 /L). Av dem hade fyra hundar pyometra, tre stod på kortisonbehandling, övriga diagnoser var bland annat neoplasi, feber utan fastställd orsak, gastroenterit, cystit och autoimmun hemolytisk anemi. Prognos Av alla hundar med uttalad och kraftig monocytos opererades 37 stycken vilket motsvarar 24 %. Merparten av operationerna (20 st) var ovariehysterektomi för behandling av pyometra. Avlivning blev utgången för 26 hundar, det vill säga 17 %. Sammantaget avlivades eller opererades 41% av hundarna. Diskussion Ungefär en fjärdedel av de blodprover som analyserats på Institutionen för Klinisk kemi från hundar undersökta vid instutitionen för kirurgi och medicin SLU visade på monocytos. Att beakta är att de flesta blodprover som analyserats kommer från kliniskt sjuka hundar. Detta visar att monocytos är ett vanligt fynd vid sjukdom hos hund. Den här studien har koncentrerats sig på fall med uttalad monocytos. Viktigt att påpeka är att man ej kan utläsa ur dessa resultat hur vanligt det är att hundar med exempelvis kroniska sjukdomar har monocytos. Däremot kan en kliniker med ett provsvar som visar en uttalad monocytos misstänka någon av de diagnoser som visats i resultatet. Sjukdomarna som framkommit speglar den sjukdomsbild som allmänt ses i Sverige. I denna studie fanns infektiösa och inflammatoriska tillstånd vara vanligaste orsaken (59 %) bakom monocytos. Infektioner utgjorde 49 % och inflammationer 10 %. Detta stämmer väl överens med studien från veterinärhögskolan i Buenos Aires där 40 % av hundarna med monocytos led av infektiösa sjukdomar (4). Av de infektiösa sjukdomarna i denna studie var pyometra den vanligaste diagnosen. Av dessa tikar visade 91 % leukocytos och 50 % lymfopeni. Det förstärker teorin om immunosuppression hos pyometratikar som skulle bero på en kortisoleffekt på grund av stress vilket överensstämmer med den engelska studien som omtalats tidigare (2). I en studie på veterinärhögsklan i Ghent, Belgien undersöktes 112 hundar med pyometra, 64 % hade monocytos. Graden monocytos var relaterad till hur kraftig inflammationen var (1). Andelen kortisonbehandlade hundar var som förväntat en ganska stor grupp (29 %). Det är en vanlig veterinärmedicinsk behandling i Sverige och sådan behandling bör därför tas med i klinikerns bedömning av det enskilda provsvaret. 9

Den näst vanligaste av de infektiösa sjukdomarna var cystit. Av 153 hundar i studien diagnostiserades cystit hos tolv, vilket vanligtvis inte anses som en kronisk inflammatorisk sjukdom och därmed borde de inte ha uttalad monocytos (9). Att denna grupp ändå är välrepresenterad kan bero på att blodprov sällan tas på lindrigare fall och de fall som kommit med i denna studie är därmed inte representativa för okomplicerad cystit. Hos hundar med abscesser, pyodermier, och infekterade sår som var med i kategorin övriga infektiösa sjukdomar ses monocytos på grund av kronisk inflammation och nekros. Gingivit och otit är mer oväntat att ge monocytos, men dessa fall är nog liksom cystiterna av det allvarligare slaget. Gruppen icke inflammatoriska förändringar dominerades av neoplasier, dessa har ofta ett nekrotiskt centrum med en kronisk inflammation och har därmed ett ökat behov av monocyter. Vid immunmedierad hemolytisk anemi är monocytos förväntat då de hemolyserade blodkropparna ska fagocyteras. IMHA utgjorde bara två procent men många av hundarna med denna diagnos stod redan på kortisonbehandling då blodprovet togs och hamnade därmed i gruppen kortisonbehandlade hundar. Det var ingen skillnad på diagnosfördelningen mellan hundarna med måttlig och kraftig monocytos. Gruppen kraftig monocytos representerades dock bara av sexton hundar. Av de 153 fallen i studien hade endast två en anamnes kortare än två dagar. Det stämmer väl överens med kunskapen om att monocyter tar några dagar på sig att träda i kraft (10). Det hade varit intressant se hur många som hade en längre anamnes på exempelvis över två veckor. Möjliga felkällor är bland annat att hundarna diagnostiserats av olika veterinärer, ofullständiga remisser samt möjligheten att det finns en annan underliggande sjukdom än den som diagnostiserats. Några av hundarna som avlivades gjordes ingen fullständig utredning utan en sannolikhetsdiagnos ställdes. I denna studie har visats att en uttalad monocytos på hund indikerar på allvarligare sjukdomstillstånd. Det framhäver vikten av en korrekt differentialräkning i det moderna kliniska veterinära arbetet. 10

Referenser 1. Capiau E., de Schepper J., van der Stock J., Anemia and leukocytosis in houndred and twelve dogs with pyometra. Journal of Small Animal Practice, 1987, 28, 137-145. 2. Faldyna M., Laznicka A., Toman M., Immunsosuppression in bitches with pyometra. Journal of Small Animal Practice, 2001, 42:1, 5-8 3. Fernlund P., Fex G., Hanson a., Stenflo J., Lundh B., 1991, Laurells Klinisk Kemi i praktisk medicin. 4. Gonzales A., Pereira M., Mira G., Maubecin E., Marquez A., Prevalence of monocytosis in small animals. Revista de Medicina Veterinaria Buenos Aires, 2001, 82:4, 227-229 5. Gorman N., Canine Medicine and Therapeutics, 1998, Blackwell Science & BSAVA. 6. Jain N.C., Essentials of Veterinary Hematology, 1993, Lea &Febinger. 7. Kerr M.G., Veterinary Laboratory Medicine Clinical Biochemestry and Haematolgy, 1998, Blackwell Scientific Publications 8. Meyer D.J., Coles E.H., Rich L.J., Veterinary Laboratory Medicine Interpretation and Diagnosis, 1992, W.B. Saunders Company 9. Personligt meddelande Harold Tvedten, 2003-11-28 10. Rollof J., Immunförsvaret funktion och terapimöjligheter, 1995, Studentlitteratur 11. Tizard I.R., Veterinary immunology an introduction, 2000 W.B. Saunders Company ogy, 1989, Blackwell Scientific Publication 12. Willard, Tvedten, Turnwald., Small Animal Clinical Diagnosis by Laboratory Methods, 1998, W.B. Saunders Company 11