Verksamhetsplan 2015 för Hässelbygårdsskolan

Hässelbygårdsskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (19) 2015-01-30 Handläggare Martin de Ron Telefon: Till Hässelbygårdsskolan Verksamhetsplan 2015 för Hässelbygårdsskolan Förslag till beslut Hässelbygårdsskolan 165 59 Hässelby 08-50804900 martin.de.ron@stockholm.se stockholm.se

Sid 2 (19) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling...5 1. Ett Stockholm som håller samman...6 1.2 Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande...6 1.3 Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan...10 2. Ett klimatsmart Stockholm...15 2.1 Stockholm är klimatneutralt...15 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm...16 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar...16 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm...18 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor...18 4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen...19

Sid 3 (19) Inledning Till Hässelbygårdsskolan kommer elever från hela världen för att få kunskaper och erfarenheter som rustar dem för mötet med resten av livet. Resan börjar i förskoleklass och slutar i åk 9 - på vägen däremellan möter eleverna professionella, engagerade vuxna och utmanande, utvecklande undervisning. Alla elever som kommer till oss ska ha möjlighet att nå sin fulla potential. Vi tror på våra elevers inneboende kapacitet och hjälper dem att växa och utvecklas till de individer som de vill vara. Förutsättningar Hässelbygårdsskolan ligger i ett mångkulturellt område, det innebär att många av våra elever, men inte alla, har ett annat modersmål än svenska. Vi arbetar språkutvecklande i alla ämnen och vi når allt bättre resultat. Den stora utmaningen för oss är att hantera spännvidden av kunskapsnivåer hos våra elever. Vi har alltifrån högpresterande elever som når A i de flesta ämnen till nyanlända elever som kommer från länder där de inte haft någon tidigare skolgång alls. Vi fortsätter arbetet med att locka fler föräldrar till 6-åringar att välja vår skola när de ska välja förskoleklass. Vi har tillfört mer resurser för att förstärka verksamheten, förskoleklassen är i en egen byggnad, personaltätheten hög och grupperna små. Vi har även en sammanhållen skoldag för förskoleklassen med fritidshem i samma byggnad. Vi strävar efter att skapa en mångkulturell skola där alla kan finna sin plats och där vi kan finna undervisningssituationer efter vars och ens behov. Vi är duktiga på att hitta individuella lösningar inom gruppens ram och vi försöker få till ett nära samarbete med föräldrarna till våra elever. Vår organisation är flexibel och vi gör regelbundet avstämningar för att lägga resurserna där de behövs mest. I dagens samhälle behöver man kunna träffas, arbeta, kommunicera och umgås i olika situationer. Profilvalet i åk 7-9 bidrar till en dynamisk blandning och även till att elever utanför vårt upptagningsområde söker till oss. Närheten till Hässelbygårds centrum gör att skolan är lätt att nå med allmänna kommunikationer. Det innebär att det är lätt att ta sig till oss och det är lätt för oss att ta oss ut för att upptäcka resten av samhället tillsammans med våra elever. Organisation och lokaler Hässelbygårdsskolan är en F-9 skola med ca 535 elever. På skolan finns tre förskoleklasser, en grundsärskoleklass (åk 7-9), tre fritidshem och en fritidsklubb. Grundskoleeleverna är indelade i klasser där antal elever oftast uppgår till max 20 stycken. I åk 7-9 väljer eleverna en av nio profiler; Advanced English, Allmän, Bild, Matematik/teknologi, Musikal, Sambafotboll, Science, Textilt hantverk eller Trä- och metallhantverk. Eleverna i den allmänna profilen väljer att inrikta sig mot antingen svenska/so eller matematik/no. Rektor utgör tillsammans med två biträdande rektorer skolans ledning. Rektor har ett övergripande ansvar för verksamheten - ekonomiskt och pedagogiskt, men även särskilt

Sid 4 (19) ansvar för personalfrågor samt arbetsmiljöfrågor. De två biträdande rektorerna ansvarar var för sig för verksamheten i F-6 + fritidshemmen respektive åk 7-9. Skolledningen har olika administrativa ansvarsområden. Skolan har sex arbetslag, ett för förskoleklassen, ett för åk 1-3, ett för åk 4-6 och tre lag för åk 7-9. I arbetslagen för de yngsta barnen ingår lärare och fritidspersonal som är knutna till klasserna. I samtliga arbetslag finns speciallärare/-pedagog. Grundsärskolans lärare ingår i ett av arbetslagen för åk 7-9. Varje arbetslag har en eller två arbetslagsledare (de lag där fritidspersonalen ingår finns en arbetslagsledare för lärarna och en för fritidspersonalen) som ingår i skolans pedagogiska ledningsgrupp tillsammans med skolledningen. Arbetslagsledarna är arbetsledare för sitt lag, sköter löpande informationsutbyte mellan skolledning och arbetslag, leder elevvårdsarbetet i arbetslagen, samt arbetar för utveckling av arbetslagens arbete och arbetsmiljö. Arbetslagsledarna för fritidshemmen är även pedagogiskt ansvariga för verksamheten på fritidshemmen samt ansvariga för att sköta planering och bemanning under lov. Skolan har ett elevhälsoteam som består av skolledning, skolsköterska, skolkurator, speciallärare/-pedagog samt studie- och yrkesvägledare. På fritidshemmen arbetar lärare mot fritidshem, förskollärare, fritidspedagoger och barnskötare. På skolan arbetar även intendent, skolsekreterare, kanslister, vaktmästare, bibliotekarie, skolrestaurangpersonal, städpersonal, assistenter och fritidsledare. Hässelbygårdsskolan är byggd 1957 och någon genomgripande renovering är inte gjord, men lokalerna hålls efter på ett bra sätt. Kök och matsalar är renoverade för att anpassas till nya krav för livsmedelshantering, vårt skolbibliotek har fått nya möbler och datoranpassade arbetsplatser. Före detta lektionssalar har byggts om för att fungera som fritidshem och flertalet elevtoaletter i skolan är renoverade. För att bättre kunna nyttja lokalerna har lågstadiets klassrum byggts om för att rymma både skola och fritidshem. Vi arbetar med långa sammanhållna lektionspass för att eleverna ska ha så få avbrott i undervisningen som möjligt. Detta innebär även att lärarna utvecklar sina undervisningsmetoder. Vision och värdegrund Vi strävar efter att vara den bästa skolan för våra elever. Vi bygger vår verksamhet på de fem framgångsfaktorer aktuell forskning påvisar; Höga förväntningar, förtroendefulla relationer, undervisning som engagerar, genomtänkt användning av återkoppling och tidigt stöd. Våra ledord är respekt, omtanke och ansvar vilket vi förkortar ROA. Arbetet i skolan vilar på demokratisk grund och vi värnar om allas lika värde. Alla som arbetar på skolan, såväl elever som personal, ska bemötas av respekt för sin person, av värme och av engagemang. Vårt huvuduppdrag är att rusta eleverna så att de står starka i mötet med resten av livet - med kunskaper, självtillit och ansvarskännande. Arbetet utgår från att alla elever ska bli kreativa, ansvarstagande och toleranta människor.

Sid 5 (19) Vårt systematiska kvalitetsarbete Vi har ett väl utvecklat kvalitetsarbete där vi regelbundet utvärderar vårt arbete för att se att vi är på rätt väg och att vi lägger våra resurser på rätt saker. Vi har ett "kvalitetshjul" som gör oss uppmärksamma på varje del i kvalitetsarbetet. Vår pedagogiska ledningsgrupp (skolledning + arbetslagsledare) träffas regelbundet för att diskutera skolans utveckling. Arbetslagen utvärderar verksamheten utifrån våra åtaganden i verksamhetsplanen i slutet av läsåret, detta ligger sedan till grund för verksamhetsberättelsen i december. Eleverna utvärderar avslutade moment i respektive ämne, de utvärderar även undervisningen en gång/läsår. I början av vårterminen svarar eleverna på en enkät om hur de upplever skolan och skolarbetet. Förbättringsområden som framkommer i enkäten arbetar vi aktivt med under resten av läsåret. Föräldrarna svarar på en enkät om skolans verksamhet en gång/läsår, detta görs i samband med utvecklingssamtalen så att de som behöver tolk för att kunna svara kan få det. Personalen utvärderar läsårets arbete i slutet av vårterminen och resultatet gås igenom i arbetslagen och i den pedagogiska ledningsgruppen. Förbättringsområden identifieras och diskuteras inför nästkommande läsår. Elevernas kunskapsresultat utvärderas två gånger per läsår i arbetslag och i ämneskonferenser. Verksamhetsplanens framtagande Verksamhetsplanen är framtagen av skolledningen tillsammans med personalen och har sin utgångspunkt i föregående läsårs utvärderingar. Åtaganden, arbetssätt, resursanvändande och utvärderingsmetoder diskuteras i arbetslag och ämneskonferenser före verksamhetsplanens sammanställande. Verksamhetsplanen förankras med elevråd och föräldraförening. Prioriterade åtgärder för utveckling Vi fortsätter att prioritera eget ansvar, närvaro och arbetsro. Extra fokus ska läggas på att höja andelen elever som har minst betyget E i alla ämnen samt att minska skillnaderna mellan pojkar och flickors resultat.

Sid 6 (19) KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 50 % 81% År Ogiltig frånvaro i grundskolan 2,5 % År Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 93 % År 89 % År Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen 60 % År Andel elever i åk 9 som är behöriga till nationella program 70 % År Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 80 % År 75 % År 90 % År 88 % År Andel legitimerade lärare i grundskolan 90 % År Meritvärde i årskurs 9 200 Poäng År

Sid 7 (19) Åtagande: Alla elever, pojkar och flickor, ska få stöd och vägledning sam mötas av relevanta utmaningar för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Alla flickor/pojkar ska nå så långt det är möjligt utifrån sina individuella förutsättningar. Skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat ska minska. Andelen elever med lägst betyget E i alla ämnen ska öka. Eleverna i åk 9 ska kunna göra val till gymnasieskolan/gymnasiesärskolan som är väl genomtänkta och anpassade efter både intresse och förmåga. Arbetssätt Alla verksamheter Vi arbetar medvetet med att ha ett genusperspektiv på verksamheten för att eleverna ska kunna göra aktiva individuella val som inte är grundade på stereotypa bilder av manligt/kvinnligt. Lärarna använder sig av kollegial feedback bland annat för att medvetandegöra sig själva om hur de bemöter flickor och pojkar i klassrummet. All personal stävar efter att behandla flickor och pojkar utifrån person, inte kön. En genusgrupp finns som hjälps åt med att ta fram litteratur och aktiviteter som kan användas i verksamheten. Förskoleklassen Förskoleklassens verksamhet syftar till att stimulera elevernas utveckling och lärande och förbereda dem på fortsatt utbildning. Språkträning går som en röd tråd genom verksamheten. Vi arbetar med att stärka barnens språkliga medvetenhet genom att tala och lyssna samt genom olika språklekar. Matematiska begrepp, räknesagor och problemlösning är den del av det dagliga arbetet. Lek, rörelse och utevistelse är även det dagliga inslag och barnen har idrott varje vecka. Barnens intresse för natur och naturvetenskap förstärks genom upptäckter i närmiljön. Grundskolan och grundsärskolan En förutsättning för att ge eleverna stöd och vägledning är att de är i skolan, vi arbetar därför aktivt med att följa upp elevernas närvaro. Föräldrarna kontaktas samma dag om deras barn är frånvarande från en lektion, antingen via telefonsamtal, sms eller e-post beroende på vad som är överenskommet. Vi pratar även regelbundet med elever och föräldrar om vikten av att vara i skolan. Elever med hög frånvaro anmäls till elevhälsoteamet och kan även kallas till skolläkaren för att utreda vad frånvaron kan bero på. Arbetslagen följer regelbundet upp elevernas frånvaro enligt skolans plan för hantering av elevers frånvaro. Ledigheter under terminen beviljas ytterst sparsamt för att eleverna ska få den undervisningstid de har rätt till. Vi uppmärksammar positiva beteenden som vi vill förstärka, bl.a. lottar vi ut biobiljetter till elever med hög närvaro.

Sid 8 (19) Eleverna i grundskolans åk 7-9 väljer profil (elevens val) utifrån intresse och/eller behovet av förstärkning av vissa ämnen. Undervisningen är av hög kvalitet och utgår ifrån läroplanens mål och kunskapskrav. Våra lärare planerar och utvärderar undervisningen gemensamt i de olika ämnena. Samundervisning (två lärare som undervisar en grupp) sker i flertalet ämnen. Kunskapskraven tydliggörs för eleverna inför varje nytt moment, alla elever ska veta vad som krävs för att nå de olika målen. Centralt innehåll och kunskapskrav finns uppsatta i alla klassrum. Samtliga lärare arbetar språkutvecklande i sina respektive ämnen, varje lektion ska förutom övriga mål även ha ett språkmål. Samundervisning i NO-ämnen kan ske mellan NO-lärare och lärare i svenska/svenska som andraspråk för att utveckla elevernas begreppsförmåga inom ämnena. Vi har behöriga lärare på i princip alla tjänster (där behörighet saknas kompletteras utbildningen parallellt med arbetet). Vi använder olika undervisningsmetoder för att ge eleverna goda förutsättningar för lärande samt stimulera deras lust att lära. Vi har långa undervisningspass vilket innebär att eleverna har färre ämnen per dag. Vi ser flera vinster med detta. Långa pass ger färre start- och stopp av lektioner under dagen vilket betyder att lektionstiden kan användas mer effektivt. Långa lektionspass innebär även att lärarna har större möjlighet att variera sitt arbetssätt och sina undervisningsmetoder. Formativ bedömning används i syfte att synliggöra elevens kunskapsutveckling, utveckla undervisningen och för att identifiera behov av särskilda anpassningar. Hässelbygårdsskolan är en IT-innovativ skola och IKT är en stor del i vårt dagliga arbete med eleverna. Vi satsar mycket på att eleverna ska få arbeta med IKT på ett systematiskt sätt och vi fortsätter satsningen genom att detta läsår ge eleverna i åk 6-9 tillgång till en personlig ipad. Eleverna i åk 1-5 delar en ipad på två elever. Lärarna utbildas kontinuerligt i hur ipaden kan användas i undervisningen, bl.a. inför vi successivt att alla lektionsplaneringar ska finnas tillgängliga för eleverna på itunesu. Skolan har en IKT-plan som identifierar de utvecklingsbehov som finns hos personalen. En gång per termin har vi bas- och fördjupningsdagar (gäller ej grundsärskolan) där eleverna har möjlighet att antingen arbeta ikapp sådant de missat eller fördjupa sig i något som de vill öka sina kunskaper i - alla elever ska ha möjlighet att nå sin fulla potential. Vi lägger stor vikt vid att utforma fördjupningskurser som eleverna känner är attraktiva och som kan ge dem ytterligare skjuts i kunskapsutvecklingen. Mentorerna väljer tillsammans med eleverna hur dagarna ska förvaltas. De elever som riskerar att inte klara målen i matematik, svenska och engelska har undervisning i dessa ämnen i första hand. Att vi gjort den bedömningen beror på att dessa tre ämnen kan vara avgörande för om eleven kommer in på gymnasiet eller inte. Vi erbjuder även organiserad läxhjälp varje vecka samt lovskola ett par gånger per läsår. Vi har specialpedagoger och/eller speciallärare på alla stadier. Dessa arbetar dels med att handleda pedagogerna, dels ute i klassrummen och dels med enskilda elever. Allt efter vilket behov som finns. Var stödet ska sättas in och hur länge beslutas i elevhälsoteamet som träffas varje vecka. Elever som har behov av kompensatoriska hjälpmedel eller andra anpassningar erbjuds det enligt en utarbetad handlingsplan för den enskilde eleven.

Sid 9 (19) Skolbibliotekarien finns på skolan alla dagar i veckan. Eleverna gör kontinuerliga besök i biblioteket där de förutom att låna böcker har boksamtal och lär sig söka information. Bibliotekarien har ett läsprojekt tillsammans med lärarna för de yngsta eleverna och har även ett tätt samarbete med speciallärarna kring elever med läs- och skrivsvårigheter. Då vi har många elever med annat modersmål än svenska erbjuder vi modersmålsundervisning, svenska som andraspråksundervisning och studiehandledning. Vi har särskilda klasser (förberedelseklasser) för elever som är nya i Sverige och lärarna där samarbetar med studiehandledare i modersmålen för att kartlägga elevernas kunskapsnivåer. Vi strävar efter att tiden i förberedelseklassen ska bli så kort som möjligt, eleverna får tidigt en anknytning till ordinarie klasser genom att delta i ämnesundervisningen beroende på kunskapsnivå. Vi har även nybörjargrupper i engelska i åk 7-9. Vi har en klass för elever som behöver ett något mindre sammanhang och lugnare tempo för att kunna nå kunskapsmålen. Klassen har ett "hemviste" där den mesta av undervisningen sker (NO och PREST undantaget). Eleverna träffar sin mentor på schemalagd tid en gång per vecka. Mentorn och/eller eleven kan även avtala om enskilt möte för att ex. planera studierna. Mentor, elev och förälder träffas en gång per termin för ett utvecklingssamtal då även elevens individuella utvecklingsplan formuleras. Åtgärdsprogram skrivs för de elever som behöver särskilt stöd för att kunna nå kunskapsmålen. Ämneskonferenserna diskuterar måluppfyllelse och undervisningsmetoder för att hitta det optimala för varje elev. Fritidshemmen Verksamheten på fritidshemmen kompletterar grundskolan vad gäller kunskapsutvecklingen. Genom praktiskt arbete, skapande verksamhet, utflykter och studiebesök konkretiseras det teoretiska. Den organiserade och den fria leken på fritidshemmen tränar barnen bland annat i aktivt lyssnande, sociala relationer, turordning och språkutveckling. Fritidspersonalen ingår i samma arbetslag som lärarna vilket gör att fritidshemmen kan följa samma teman som grundskolan gör och därmed skapa kontinuitet. Personal från fritids deltar vid ett utvecklingssamtal per läsår för att knyta samman skolans verksamhet med fritidshemmets. Resursanvändning Vi har en flexibel organisation som gör att vi kan styra resurser dit de bäst behövs. Vi använder de lokaler vi har för flera olika verksamheter, exempelvis används fritidshemslokalerna under skoltid och lektionssalarna under fritidshemstid. Vi har samundervisning (SUV) motsvarande sex heltidstjänster vilket innebär att det är två lärare på många teoretiska lektioner. Elever som varit kort tid i Sverige får studiehandledning på modersmålet. Särskild undervisningsgrupp och förberedelseklasser.

Sid 10 (19) Uppföljning Mentor har regelbundna samtal med eleven samt en större avstämning vid utvecklingssamtalen. Elever och föräldrar svarar på en enkät om verksamheten en gång per läsår där de bl.a. får tycka till om undervisningen, möjligheterna till stöd och trivseln. Eleverna utvärderar även undervisningen inför lärarnas medarbetarsamtal. Läxförhör, prov och annan kunskapsuppföljning ger läraren stöd för både bedömning och behov av fördjupning, repetition och/eller stödundervisning. Genom skriftliga omdömen, nationella prov, lässcreening och LUS kontrolleras elevernas kunskapsnivåer. Skolledning och ämneslag analyserar resultaten två gånger per läsår och har då även fokus på skillnader mellan flickor och pojkar. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 80 % År 82 % År 60 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 75 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 70 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 93 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 55 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 75 % År

Sid 11 (19) Åtagande: Pojkar och flickor ska alla känna sig trygga, välkomna och uppskattade för sin person när de är i förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem. Vi förväntar oss att en stor majoritet av eleverna och föräldrarna svarar "stämmer mycket bra" eller "stämmer ganska bra" i den årliga enkäten på frågorna om de (eleverna) trivs i skolan och känner sig trygga här. Arbetssätt Alla verksamheter Trygghet skapas genom förtroendefulla relationer mellan elever och vuxna, elever sinsemellan och vuxna sinsemellan. Vi har några ledord som vi arbetar efter på skolan. Det är dels devisen "Alla barn är allas barn", vilket innebär att vi strävar efter att se och höra alla barn varje dag - det spelar ingen roll vilken funktion du har på skolan eller vilka barn du undervisar. Vi föregår med gott exempel genom att hälsa på alla vi möter, barn som vuxna. Begreppet ROA (Respekt, Omtanke, Ansvar) är våra officiella ledord och de är synnerligen levande i verksamheten genom diskussioner och arbeten i klassrummen. Barnen får t.ex. tydliggöra vad som menas med ROA genom att ge exempel på konkreta handlingar, dessa exempel rullar sedan på vår informations-tv som finns på ett par centrala platser i skolan. Likabehandlingsplanen är ett levande dokument på vår skola. Vi börjar varje läsår med att gå igenom den med eleverna och diskutera vad den står för. Vi har nolltolerans mot kränkande språkbruk och även mot så kallade skojbråk. Vi agerar där det händer, när det händer. För att minska verbala kränkningar har vi en ständigt pågående dialog med eleverna om vad orden betyder och vad man kan använda för ord istället för de som kränker. Positiv feedback är en självklarhet och vi strävar efter att slösa med det så mycket vi kan. Vi utser "Månadens elev" för att uppmärksamma elever på olika sätt, det kan vara för goda studieresultat, en medmänsklig handling eller något annat vi tycker är värt att lyfta fram som ett gott exempel. I klassrummen har eleverna bestämda platser och genom att nämna eleverna vid namn varje dag (i positiva sammanhang) blir de synliggjorda och uppmärksammade. Några gånger per termin har vi schemabrytande dagar då mentorer och elever kan ägna sig ytterligare åt att skapa bra relationer mellan varandra. Undervisningen anpassas så att alla känner att de har möjlighet att vara med. På vår skola blandas många olika nationaliteter, likväl som många olika intresseriktningar. Att respektera - och uppskatta - olikheter är nödvändigt för att trivas hos oss. Vi tränar oss själva och barnen genom möten, diskussioner och övningar. Det finns gemensam värdegrund för personalen med konkreta punkter att förhålla sig till, detta för att befästa något som redan

Sid 12 (19) fungerar bra men som alltid kan vässas och bli lite bättre. Vårt schema med långa arbetspass gör att rasterna är färre (men pauserna finns kvar) vilket bidrar till en lugnare och trevligare miljö för eleverna. Om problem skulle uppstå har vi en väl fungerande och aktiv Trygghetsgrupp med representanter från lärarlag, fritidshem och elevhälsa. Trygghetsgruppen gör en genomlysning av trivseln bland alla elever i åk 4 och åk 7 för att fånga upp ev. signaler om att något inte är bra. Kurator och skolsköterska finns på skolan alla dagar i veckan och de är välkända hos eleverna. Vi har även fritidsledare/resurspersoner som finns bland eleverna, både på lektionstid och rasttid, för att öka tryggheten och trivseln. Fritidshemmen Att känna sig delaktig i verksamheten är viktigt för tryggheten. För att öka flickors och pojkars delaktighet på fritidshemmen är de med i veckoplaneringen vid samlingarna. Lärare och fritidspersonal ingår i samma arbetslag och har därmed gemensam planeringstid. När skola och fritidshem samplanerar får barnen en mer samlad skoldag och möjligheten att utveckla arbetet med gemensamma utvecklingssamtal ökar. Fritidshemmen har tydliga rutiner för lämning och hämtning av barnen vilket ytterligare ökar tryggheten för alla parter. Resursanvändning Små klasser, ofta två lärare vid varje lektion. Arbetslag som är organiserade utifrån de elever som ingår i laget och där även fritidshemspersonal är med. Fritidshemspersonal är med i undervisningen. Rastvakter som syns tydligt genom gula västar. Kurator, skolsköterska, fritidsledare/resurspersoner, studie- och yrkesvägledare finns varje dag på skolan. Uppföljning Uppföljning sker i den årliga enkäten som elever och föräldrar svarar på. Dagliga samtal, klass- och elevråd är andra forum där vi har möjlighet att fånga upp eleverna.

Sid 13 (19) Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 90 % År 65 % År 80 % År 75 % År 80 % År Åtagande: Vi ska träna alla pojkar och flickor i att ta ansvar för och ha inflytande över sitt eget lärande, både vad gäller form och innehåll. Att både pojkar och flickor genom sina handlingar tydligt visar att de tar ansvar för sitt lärande samt utnyttjar de möjligheter till inflytande över lärandet som presenteras. Arbetssätt Alla verksamheter Vi arbetar strukturerat med våra prioriterade åtaganden Närvaro, Eget ansvar och Arbetsro. Alla elever känner till dem och diskuterar regelbundet vad som döljer sig bakom orden. Tydlighet och struktur från skolans sida är en förutsättning för att eleverna ska veta vad, hur och när. När vi ger dem detta finns möjligheten för eleverna att ta eget ansvar för sin del, d.v.s. studierna. Pedagogiska planeringar tas fram inför varje nytt arbetsområde där syfte, mål

Sid 14 (19) och utvärderingsmetod anges, detta hjälper eleverna att själva planera sina studier. Vi lär även ut olika studietekniker för att varje elev ska hitta det som passar bäst. Vi har utarbetat en lektionsstruktur som gäller i alla årskurser i alla ämnen, detta för att bidra till den struktur som vi anser att eleverna behöver för att kunna fokusera på lärandet. I lektionsstrukturen ingår att målen för dagens lektion alltid ska stå på tavlan. Vi upprättar provscheman varje termin så att eleverna i god tid kan planera och lägga upp sitt skolarbete så att det passar ihop med fritiden. Vi arbetar med kontinuerlig utvärdering av elevernas lärande. Bedömningen är av formativ art och syftar till att eleven ska få redskap för att utvecklas vidare utifrån sina förutsättningar. För att träna eleverna i att ta eget ansvar för sitt lärande provar lärarna olika metoder och arbetssätt. Exempelvis får eleverna själva bedöma sina arbeten, de använder olikfärgade muggar för att signalera till läraren om de hänger med i genomgångar, de använder miniwhiteboards för att öka elevernas engagemang under lektionerna (de ska inte vara passiva mottagare), elever som inte har ombyte med till idrottslektionen får en teoretisk uppgift istället. Resursanvändning Inköp av elevaktiva verktyg för utvärdering av det egna lärandet. Schema, kalendarium och provschema finns tillgängligt på skolans hemsida så att eleverna själva kan planera sitt skolarbete. Undervisningen är utformad så att eleverna använder varandra som lärresurser. Eleverna är även resurser till varandra genom att föregå med goda exempel och genom att hjälpa varandra i skolarbetet. Uppföljning Uppföljning sker vid samtal med eleverna på mentorstid och vid utvecklingssamtalet. Klassråd, elevråd, matråd och biblioteksråd är forum för eleverna att diskutera gemensamma åtaganden kring bl.a. den fysiska miljön. Eleverna får även besvara frågor kring arbetsmiljö i den årliga utvärderingen.

Sid 15 (19) KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm är klimatneutralt Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel ekologiska livsmedel 28 % År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling År Åtagande: Hässelbygårdsskolan bidrar till en hållbar livsmiljö. Andelen ekologiska matvaror ökar. Eleverna utvecklar sin förmåga att ta personligt ansvar för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Arbetssätt Hässelbygårdsskolan ingår under våren 2015 i Svinn-projektet som Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad håller i. Projektet syftar till att minska matsvinnet för att på så sätt kunna öka inköpen av ekologiska livsmedel. Husmor kommer att besöka klasserna för att informera om projektet samt hålla en tävling mellan klasserna för att minska tallrikssvinnet. Lärare i hem- och konsumentkunskap undervisar eleverna i åk 6 och åk 8 om kosthållning, mat och miljö samt energihushållning. De initierar även temarbeten kring dessa frågor med lärare i SO och NO. Resursanvändning Husmor, lärare i hkk samt SO och NO Uppföljning Husmor kommer att mäta tallrikssvinnet en gång per månad.

Sid 16 (19) 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Resursanvändning Skolans främsta resurs är personalens engagemang och kompetens. Vid Hässelbygårdsskolan strävar vi efter att använda dessa resurser så flexibelt som möjligt. Vi utgår i vår resursfördelning inom skolan ifrån elevgruppernas behov och vi kan då styra större resurser till elevgrupper som tillfälligtvis behöver detta. Arbetslagen föreslår i den processen skolledningen hur personella resurser skall fördelas och skolledningen omprövar kontinuerligt resursfördelningen. Arbetslagen har även ett långt drivet mandat att använda övriga resurser, såsom lokaler och tilldelade ekonomiska medel, för att åstadkomma bästa möjliga förutsättningar för elevernas lärande. Det socioekonomiska anslaget, beräknat efter upptagningsområdets sk SALSA-värde, möjliggör för Hässelbygårdsskolan att hålla en hög personaltäthet, dvs antalet elever per lärare blir förhållandevis lågt. Detta tar sig dels uttryck i att de flesta undervisningsgrupper är små, vilket gör att undervisande lärare får mycket tid för varje elev. Skolan har också i skolåren F-3 ett trelärarsystem, där tre lärare ansvarar för två elevgrupper i ett skolår, samt i skolåren 4-9 ett system med samundervisning (SUV), då det vid många lektioner närvarar två lärare som delar ansvaret för lektionen. Under vårterminen 2015 inleder vi ett arbete med att utvärdera dessa sätt att organisera arbetet, i syfte att ytterligare optimera resursanvändningen. Budget 2015 Alla belopp i tkr Internbudget totalt Grundskola & fritidshem Grundsärskola Externa intäkter Taxor och avgifter 300-30 -30 0 Hyresintäkter 310-100 -100 0 Bidrag 320-2 183-2 183 0 Försäljning av verksamhet och tjänst 330-700 -700 0 Övriga intäkter 390-600 -600 0 Summa -3 613-3 613 0 Interna intäkter Förvaltningsinterna intäkter peng Förvaltningsinterna intäkter anslag 933-35 927-34 856-1 071 934-29 426-29 426 0

Sid 17 (19) Alla belopp i tkr Internbudget totalt Grundskola & fritidshem Grundsärskola Övriga förvaltningsinterna intäkter 935-200 -200 0 Summa -65 553-64 482-1 071 Intäkter totalt summa -69 166-68 095-1 071 Externa kostnader Löner inkl. personalförsäkring Övriga personalkostnader 500 55 398 54 558 840 505 950 950 0 Lokalkostnader 510 750 750 0 Köp av verksamhet och konsulttjänster Inventarier, leasing och underhåll 520 850 850 0 530 250 250 0 Förbrukningsmaterial 535 2 498 2 463 35 Kosthåll 540 1 600 1 600 0 IT, tele och kommunikation Kostnader för transporter, frakt och resor Avskrivningar och internränta 550 1 420 1 420 0 560 200 150 50 570 350 350 0 Övriga kostnader 590 400 400 0 Summa 64 666 63 741 925 Interna kostnader Förvaltningsinterna kostnader, samtliga 955 4 500 4 500 0 Summa 4 500 4 500 0 Kostnader totalt summa 69 166 68 241 925 Netto 0 146-146

Sid 18 (19) KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Aktivt Medskapandeindex 82 År Andel medarbetare med ofrivillig deltid som erbjuds heltid 100 % År Sjukfrånvaro 4,4 % Tertial Sjukfrånvaro dag 1-14 tas fram av nämnden Tertial Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning. Åtagande: Hässelbygårdsskolan är en attraktiv arbetsgivare. Personalen trivs på sin arbetsplats. Arbetssätt Hässelbygårdsskolan har en utarbetad plan för introduktion av nyanställda där

Sid 19 (19) ansvarsområden för de olika momenten framgår. En introduktionsansvarig och/eller mentor utses till varje nyanställd. För nyexaminerade lärare finns en introduktionsplan som följer Skolverkets föreskrifter. Vi har sju gemensamma studiedagar där lärarna får fortbildning som är aktuell för verksamheten. Utöver detta har de två individuella fortbildningsdagar som de förfogar över i samråd med skolledningen. Övrig personal får fortbildning kopplad till verksamheten efter behov. Aktuell litteratur köps in och kan lånas av all personal på skolans bibliotek. Viss litteratur som är av särskild vikt för skolans utveckling köps in till alla lärare. Vi erbjuder organiserad friskvård i form av pilates och massage. Möjlighet att prova på olika träningsformer finns ett par gånger per termin genom olika samarbetspartners. Uppföljning Medarbetarsamtal en gång per läsår. Resultatet från Aktivt Medskapandeindex följs upp och prioriterade områden att arbeta vidare med väljs ut av personalen. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer. Aktivitet Startdatum Slutdatum Upprätta plan mot diskriminering och kränkande behandling i enlighet med Skolverkets föreskrifter. 2015-01-01 2015-12-31