Agenda 19.00 Inledning 19.05 Information om beslutsprocess och Delrapport II: Lycksele demografi, utbildning, socioekonomi, fastigheter, affärer 19.25 Frågor 19.40 - Delrapport I: Ny skolorganisation i Lycksele kommun ur grundskoleverksamhetens perspektiv kommunfullmäktiges uppdrag och skolans statliga styrning. - Förslag på ny organisation från utbildningsnämndens arbetsutskott 20.05 Frågor 20.30 Avslutning
Beslutsprocess för ny skolorganisation UN: Rekommendation utifrån Nämndens ansvar och verksamhet (Utbildning & Skollag) Beslut m rekommendation KF 2016-06- 27 (fattar avgörande beslut) Tjänsteskrivelse (Ansvar: VC FSGS) Beslut m rekommendation KS kan endast notera UN s beslut m rekommendation 2016-06-07 Rekommendation utifrån KS ansvar och verksamhet (Övrigt) KS: Delrapport FSGS verksamhet och skollagens krav 2016-05-30 Informationsmöte där Delrapport III, Kontigos rapport presenteras samt information om arbetsutskottets beslutsförslag till kommunstyrelsen 2016-05-24 Kommunstyrelsens arbetsutskott Delrapport LSE s förutsättningar som ej täcks av Checklista Delrapport Intern verksamhet + Externa Synpunkter (Checklista)
Välkommen till informationsmöte angående Lyckseles framtida skolorganisation 12 maj 2016
Delrapport II: Samhällsförutsättningar i Lycksele kommun Pontus Grahn
Vad är samhällsförutsättningar? Demografi och geografi Antal människor i olika åldrar, könsfördelning, och var de bor Socioekonomiska förutsättningar Faktorer som forskning har visat ha betydelse för elevers studieresultat Offentlig och privat service Offentlig sektors kärnverksamhet, samt kommersiell service och arbetsmarknad Marknadsförutsättningar Hur värderar människor och företag service, varor och tjänster Etc
Lycksele kommuns kostnads- och verksamhetsstruktur Kommunens kostnader (2014) Kommunens verksamhetsstruktur i grundskoleverksamheten
1 800 000 000 1 600 000 000 Nettokostnad 2014 y = 51548x + 5E+07 R² = 0,9697 1 400 000 000 1 200 000 000 Lycksele Kommun 1 000 000 000 800 000 000 600 000 000 400 000 000 200 000 000 0 Antal invånare 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000
150 000 000 100 000 000 Nettokostnadsavvikelse från förväntat värde (SEK) 50 000 000 0-50 000 000-100 000 000-150 000 000-200 000 000-250 000 000 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000-300 000 000-350 000 000 Antal invånare
150 000 000 Nettokostnadsavvikelse från förväntat värde (SEK) 100 000 000 50 000 000-50 000 000-100 000 000-150 000 000-200 000 000-250 000 000-300 000 000 0 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0 y = -1E+06x + 7E+07 R² = 0,0576-350 000 000 Kommunens tätortsgrad (%)
350 000 000 Kostnad grundskola hemkommun Kostnad grundskoleverksamhet 300 000 000 250 000 000 200 000 000 150 000 000 100 000 000 y = 9711,3x + 6E+06 R² = 0,9389 Lycksele 50 000 000 0 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 Antal inv (2014)
80 000 000 Kostnad grundskola 60 000 000 Kostnadsavvikelse mot förväntat värde 40 000 000 20 000 000 0-20 000 000 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000-40 000 000-60 000 000 Antal inv (2014)
80 000 000 y = -206218x + 1E+07 R² = 0,0303 Kostnadsavvikelse från förväntat värde Grundskola 60 000 000 40 000 000 20 000 000 0-20 000 000-40 000 000 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100-60 000 000 Tätortsgrad (%)
Åk 1-3 250 200 50% 150 100 50 50% 0 0 20 40 60 80 100 120 140 160
Åk 4-6 250 ÅK 4-6 200 150 50% 100 50 50% 0 0 20 40 60 80 100 120 140
Åk 7-9 450 400 350 300 250 50% 200 150 50% 100 50 0 0 10 20 30 40 50 60 70
700 600 Antal elever 2015/2016 500 400 300 200 100 0 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 Skola sorterad efter storleksordning
Demografi
16000 Lycksele kommun totalt 14000-356 12000 10000 8000 Lycksele stad -228 6000 4000 2000 Landsbygd totalt Övrig landsbygd Övriga tät- och småorter -128-573 445 0 1990 1995 2000 2005 2010 2015
1,8 1,6 y = -0,0138x + 1,4263 R² = 0,5985 Relativ befolkningsförändring 1990-2016 1=oförändrad befolkningsstorlek 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 0 10 20 30 40 50 60 70 Avstånd till Lycksele tätort (km)
Socioekonomiska förutsättningar Kartläggningen utgår från tre variabler Dessa har stöd i vetenskap och/eller beprövad erfarenhet Hushållets inkomst Stöd i tidigare forskning Föräldrarnas utbildningsnivå SALSA, Stöd i tidigare forskning Utländsk härkomst SALSA anger andel nyanlända < 4 år i SE. Verksamhetens erfarenheter är tydliga i att språkhinder begränsar kunskapsresultat. Variabeln är därför trubbig, då den inte kan särskilja vilka som är nyanlända flyktingar eller personer med annan invandrarbakgrund.
Marknadsförutsättningar
Dagligvaruhandel Kommunens erfarenheter visar att småskalighet är svårt i både staden och på landsbygden Butiksdöd förekommer och har förekommit i hela Sverige i åtminstone ett par decennier
2 500 000 2 000 000 1 500 000 Villapris 1 000 000 500 000 y = -15713x + 925530 R² = 0,4372 y = 853827x -0,524 R² = 0,4719 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Avstånd från Lycksele (km)
1 400 000 1 200 000 1 000 000 Lycksele stad y = -12807x + 726460 R² = 0,6595 Villapris (SEK) 800 000 600 000 400 000 200 000 0 Ex: Tuvträsk, Bålforsen Ex: Hedlunda, Lyckan, Tannsele, Betsele Ex: Knaften, Bratten, Husbondliden Ex: Umgransele Ekorrsjö Ex: Siksele Ex: Ruskträsk Vägsele Ex: Rusksele Vänjaurbäck Ex: Vormsele Blåvikssjön Ex: Vinliden, Norrbyberg y = 2E+06x -0,685 R² = 0,8158 Ex: Kristineberg, Örträsk 0 10 20 30 40 50 60 70 Avstånd från Lycksele tätort (km)
Sammanfattning Lycksele har flera utmaningar i sin kärnverksamhet Kommunen har en ogynnsam befolkningsstruktur och utveckling av denna, vilket sannolikt är bestående Kommunen uppvisar relativt stora socioekonomiska skillnader inom sin geografi Kommunen har inte tillräckligt goda marknadsförutsättningar för en självgående befolkningstillväxt
Tack för mig! Pontus.Grahn@lycksele.se
Delrapport I Ny skolorganisation i Lycksele kommun ur grundskoleverksamhetens perspektiv kommunfullmäktiges uppdrag och skolans statliga styrning.
Huvudmannens ansvar för utbildningen Skollagen 2010, 2 kap. 8 Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar.
Likvärdighet Skollagen 2 kap 9 Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas.
Kvalitet i förskola och skola Samlingsbeteckning för hur väl verksamheten: Uppfyller nationella mål, svara mot nationella krav och riktlinjer. Uppfyller andra mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de nationella (tex skolplan, lokal arbetsplan, arbetslagens prioriterade mål). Kännetecknas av en strävan efter förnyelse och ständiga förbättringar. Källa: Skolverket, Bruk
Lärarlegitimation Behörighetsförordningen 2011:326 Kopplat till lärarlegitimationen finns behörighetsregler som beskriver vad som krävs för att en lärare ska få undervisa i en viss skolform, årskurs och ämne.
Lärarbrist För närvarande har vi 119 legitimerade lärare vilket är 84% av alla anställda som lärare. 23 st saknar lärarlegitimation. 4 st av dessa är modersmålslärare. Behovet av nyrekrytering inför ht 16 beräknas till 8-10 lärare. Pensionsavgångar under de närmaste 5 åren: 2016 2 lärare 2017 5 lärare 2018 5 lärare 2019 8 lärare 2020 1 lärare
Kunskapen har förändrats Idag krävs förutom grundläggande kunskaper som räkna, läsa och skriva även att elever utvecklar förmågor som: Analysförmåga tex beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara och påvisa samband, växla mellan olika perspektiv, jämföra likheter och skillnader, jämföra för- och nackdelar. Kommunikativförmåga tex samtala, motivera, uttrycka egna åsikter, framföra och bemötta argument, redogöra, formulera, resonera och redovisa. Begreppsförståelse tex att förstå innebörd av begreppen, relatera begreppen till varandra och använda dom i nya sammanhang Informationshantering tex att strukturera/sortera och kritiskt granska information, att skilja mellan fakta och värderingar, avgöra källors användbarhet och trovärdighet. Metakognitivförmåga tex att tolka, värdera, avgöra rimlighet, välja mellan olika strategier, pröva och ompröva samt lösa problem med anpassning till en viss situation, syfte eller sammanhang.
Elevperspektivet I en liten skola har eleverna: - få att interagera/samspela med, framför allt i samma ålder - få jämnåriga att mäta sina kognitiva förmågor med - svårt att få de utmaningar som behövs för att utvecklas - svårt att få sina behov och intressen tillgodosedda pga. den stora spridningen i ålder och mognad - många elevbyten ger sämre förutsättningar att skapa sammanhållning i klasser
Lärarperspektivet - kraven på lärare har ökat Behörigheter, som inte är fullständiga behöver kompletteras. Kollegialt lärande. Samverkan behövs mellan lärare som har olika kompetenser för att klara en pedagogisk helhet som också handlar om att möta teknisk utveckling och nya former för lärande. Lärarstabilitet är ofta bra på stora skolor men kan vara negativ på små skolor med risk för stagnation. I åldersintegrerad undervisning (B-form) måste läraren undervisa i nästan alla ämnen. Vilket ställer större krav på planering på grund av den stora spridningen av elevernas förkunskaper, ålder och mognad
Rektorsperspektivet Är ansvarig för skolans resultat och för att uppföljningen och utvärdering sker i förhållande till nationella målen. Leder skolans inre arbete så att en hög kvalitet både kan behållas och utvecklas. Många små skolor ger en ineffektiv ledningsorganisation som medför att rektor är splittrad och ofta får tidsbrist för strategisk ledning.
Skolperspektivet Rektorernas och verksamhetens beprövade erfarenhet är att en större skola ger eleverna bättre förutsättningar är att möta enskilda elevers behov, bl.a. utifrån elevhälsosynpunkt. Kunskaps- och förmågeutvecklingen utifrån aktuell läroplan förbättras generellt vid en större skola. Årskursundervisning bedöms vara mer effektiv i förhållande till åldersblandad (B-form) undervisning.
Argumenten i Lycksele och i resten av Sverige överensstämmer Avveckla små skolor Krav på likvärdighet Ensamarbete för läraren - ej attraktivt Svårare och mindre attraktiv skollednings-funktion Kraven på behörighet är svårare att klara Litet elevunderlag Behålla små skolor Individperspektivet, små grupper Trygghetsaspekten Närhetsaspekten Tidsaspekten restider Bygdens överlevnad
Alternativ 1 Undervisning bör ej ske i skolor där den genomsnittliga årskursstorleken är mindre än 10 elever. Rusksele skola (som nu är vilande) avslutas och elever hänvisas fortsättningsvis i första hand till Furuviksskolan. Under läsåret 2016/2017 utreds förutsättningar och behov av ökat öppethållande vid förskolan i Kristineberg samt möjligheter till skolgång i Malå för elever i åk 1-3 inom Kristinebergsskolans upptagningsområde. Umgransele skola avslutas årskurs 1-6 flyttar till Norrängsskolan under 2016. Knaftens skola avslutas och årskurs 1-6 flyttar till Forsdalaskolan under 2016.
Alternativ 2 Undervisning bör ej ske i skolor där den genomsnittliga årskursstorleken är mindre än 10 elever. Rusksele skola (som nu är vilande) avslutas och elever hänvisas fortsättningsvis i första hand till Furuviksskolan. Under läsåret 2016/2017 utreds förutsättningar och behov av ökat öppethållande vid förskolan i Kristineberg samt möjligheter till skolgång i Malå för elever i åk 1-3 inom Kristinebergsskolans upptagningsområde. Utbildningsnämnden beslutar att rekommendera kommunfullmäktige att fastställa att grundskoleorganisationen förtätas i tätortsskolorna 2,6 tjänster from ht 2016: Umgransele skola åk 4-6 flyttas till Norrängsskolan under 2016 Knaftens skola åk 4-6 flyttas till Forsdalaskolan under 2016.
Alternativ 3 Undervisning bör ej ske i skolor där den genomsnittliga årskursstorleken är mindre än 10 elever. Rusksele skola (som nu är vilande) avslutas och elever hänvisas fortsättningsvis i första hand till Furuviksskolan. Utbildningsnämnden rekommenderar KS att tillsammans med kommunala samverkansorgan verka för att lärarutbildning etableras med syfte att underlätta rekrytering till Västerbottens inland. Utbildningsnämnden beslutar att rekommendera kommunfullmäktige att fastställa att grundskoleorganisationen förtätas i tätortsskolorna 3,2 tjänster from ht 2016:
Alternativ 4 Alliansen kommer med ytterligare ett alternativ efter 12/5.
Avslutning Rapporten med alternativ finns på Lycksele kommuns hemsida fr. o m 13 maj. Kvällens presentationer finns också på Lycksele kommuns hemsidan fr. o m 13 maj. Viktiga datum i den fortsatta processen: 16/5 Utbildningsnämnd 24/5 Kommunstyrelsens arbetsutskott sammanträder 30/5 Informationsmöte där Delrapport III, Kontigos rapport presenteras samt information om arbetsutskottets beslutsförslag till kommunstyrelsen 7/6 Kommunstyrelse 27/6 Fullmäktige