Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län



Relevanta dokument
Övergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser

Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd (FMB)

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

Vilka uppgifter behöver ett medicinskt underlag (FK 7263) innehålla och vad ska beskrivas?

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod

Information om försäkringsmedicin. Thomas Edekling

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd.

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Förslag till sjukskrivningspolicy

Din väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

RUTIN sjukskrivningsprocessen, Ortopedkliniken Kalmar

Försäkringskassan Sverige

Försäkringskassans vision

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Vägledning för sjukskrivning

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Läkaren, smärtan och sjukintyget. Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17)

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009

Mer information om sjukskrivning och rätten till sjukpenning hittar du på Namn: Personnummer:

Vi är Försäkringskassan

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

PATIENTENS VÄG. Dokumentet följer filmen Patientens väg i bild och text Område kommunikation, SUS 1

Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Samtal om pågående översyn av sjukförsäkringen NFF den 13 november 2018

Läkarutlåtande..och lite sjukskrivning

Rehabiliteringsgarantin

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

1 BAKGRUND 2 SYFTE 3 MÅL. Sidan 1 av 5. Samtliga sjukvårdsförvaltningar Hälso- och sjukvårdsdirektör Pia Öijen

En förändring av förordningen (SFS 2009:1423) samt ändrade riktlinjer vid sjukskrivning och komplettering av rehabiliteringsgarantin.

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Läkarutlåtande om hälsotillstånd

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Bättre sjukskrivning

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum

Svar på regeringsuppdrag

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Primärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september Klinisk försäkringsmedicin

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen,

AT-läkare Dag Om socialförsäkringen

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Sjukskrivningsprocessen och rehabkoordinering

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring

Försäkringskassan i Värmland

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen

CHECKLISTA REHABILITERING

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Klicka här för att ändra format

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Välkomna till Försäkringsmedicin! Attila Molnár Försäkringsmedicinsk rådgivare

AT-läkare Om socialförsäkringen

Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja

8. Utredning av rätten till sjukpenning

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar

Utbildning i Försäkringsmedicin

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89

FÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Rutin för remisshantering God klinisk praxis

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Transkript:

Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens övergripande principer betraktas som en behandling, som i likhet med övriga ordinationer kan ingå i den medicinska rehabiliteringen i samband med skada, sjukdom eller ett planerat ingrepp. Som sådan ska den ha ett tydligt syfte och den ska länkas till en plan för återgång i arbete eller till att söka arbete. Patientens förmåga och oförmåga ska vid ställningstagande till sjukskrivning vägas mot varandra. Varje ev. förlängning ska, i enlighet med Socialstyrelsens övergripande principer, ske på grundval av ny bedömning av sjukdom, funktionsnedsättning med aktivitetsbegränsning, värdering av terapi och förlopp. Sjukskrivning efter telefonkonsultation eller retroaktiva sjukskrivningar bör endast i undantagsfall förekomma. Till stöd för bedömningen finns vid de flesta vanligt förekommande diagnoser de diagnosspecifika rekommendationer som återfinns i Socialstyrelsens beslutsstöd. Sjukskrivningen ska vara försäkringsmedicinskt korrekt och förse försäkringskassans handläggare med nödvändig information för att kunna bedöma rätten till sjukpenning och behov av samordnad rehabilitering. När det gäller bedömning av arbetsoförmåga ingår flera olika aspekter som ordinarie behandlande läkare, oftast allmänläkaren, i regel är mest kompetent att väga samman och bedöma. I de fall en sjukhusspecialist konsulteras, kan denne under vissa skeden av den medicinska utredningen/behandlingen och rehabiliteringen vara bäst lämpad att bedöma vad tillståndet kräver i form av avlastning från arbete. När och om behandlingsansvaret, inklusive eventuell sjukskrivning, åter-/övergår till allmänläkare är det lämpligt att ett informationsutbyte kommer till stånd (lämpligen i form av remiss). Detta gäller beträffande både fortsatta behandlingsmöjligheter, förväntade aktivitetsbegränsningar och prognos. Detta ska ske i god tid inför ett bokat besök hos allmänläkaren för ställningstagande till eventuellt fortsatt behov av sjukskrivning. 1

Tre typfall Följande ansvarsfördelning föreslås i tre typfall som exemplifierar flertalet sjukskrivningsfall i kontaktytan mellan allmänmedicinsk specialist och sjukhusspecialist. 1. Patienten har en tydlig förmågebegränsning i ordinarie arbete/normalt förekommande arbete (om arbetslös). Operation eller annan organspecifik behandling kommer troligen att återställa arbetsförmågan helt eller delvis. Opererande specialitet Innan operation: Remitterande allmänläkare ansvarar för sjukintyg fram till dess att remissmottagande läkare beslutar om operation. Denna/denne tar över sjukskrivningsansvar intill dess patienten är färdigbehandlad. Möjligheter till tillfällig anpassning av arbetsuppgifterna diskuteras med patienten, vid behov i samband med avstämningsmöte. Detta är särskilt angeläget, när sjukfrånvaron uppfattas vara riskabel för patienten. Vid kort väntetid blir naturligtvis dessa åtgärder sällan aktuella men redan vårdgarantiperioden tillsammans med den postoperativa perioden är en lång sjukskrivning. Det normala postoperativa förloppet: Under den postoperativa rehabiliteringsfasen är operatören bäst lämpad att bedöma vad tillståndet kräver i form av avlastning från arbete. I enlighet med Socialstyrelsens övergripande principer, bör sjukskrivning efter telefonkonsultation eller retroaktiva sjukskrivningar endast förekomma i undantagsfall. Ansvarig operativ enhet står således för sjukintyget så länge det krävs en klinikspecifik bedömning för att värdera läkningsförlopp och ge råd för belastning, aktivitet och för den omedelbara rehabiliteringen. Stöd för hur lång denna period kan vara, kan ofta hämtas i det diagnosspecifika beslutsstödet. När det blir problem med återgång i arbete/till arbetsmarknaden: Om patienten upplever nedsatt arbetsförmåga efter läkning och medicinsk rehabilitering, skriver ansvarig operativ enhet en återremiss till allmänläkaren. I remissen beskrivs bedömningen av aktivitetsbegränsningen utifrån den organspecifika funktionsnedsättningen samt prognos för återvunnen aktivitetsförmåga/arbetsåtergång. Bedömningen redovisas för patienten, som också får besked om att andra åtgärder än de som kliniken kan erbjuda måste till för att återgång i arbete/till arbetsmarknaden ska bli möjlig. Problemet omdefinieras från att ha varit operationsspecifikt till att handla om rehabilitering. I och med att kontakten etablerats med allmänläkaren upphör den operativa enhetens ansvar för sjukskrivningen. 2

Ej opererande specialitet Innan första besök: Remitterande allmänläkare ansvarar för sjukintyget under väntetiden fram till första läkarbesök. Möjligheter till tillfällig anpassning av arbetsuppgifterna diskuteras med patienten, vid behov i samband med avstämningsmöte. Detta är särskilt angeläget, när sjukfrånvaron uppfattas vara riskabel för patienten. Det normala behandlingsförloppet: Remissmottagande läkare står för sjukintyget så länge det krävs en klinikspecifik bedömning för att värdera behandlingsresultat och ge råd för belastning, aktivitet och för den omedelbara rehabiliteringen. I enlighet med Socialstyrelsens övergripande principer, bör sjukskrivning efter telefonkonsultation eller retroaktiva sjukskrivningar endast förekomma i undantagsfall. När det blir problem med återgång i arbete/till arbetsmarknaden: Om patienten upplever nedsatt arbetsförmåga efter behandling och medicinsk rehabilitering, skriver ansvarig behandlande läkare en återremiss till allmänläkaren. I remissen beskriver ansvarig behandlande läkare sin bedömning av aktivitetsbegränsningarna utifrån den funktionsnedsättning som föreligger samt prognos för återvunnen aktivitetsförmåga/arbetsåtergång. Bedömningen redovisas för patienten, som också får besked om att andra åtgärder än de som spec.kliniken kan erbjuda måste till för att en rehabilitering med återgång i arbete/till arbetsmarknaden ska bli möjlig. I och med att kontakten etablerats med allmänläkaren upphör spec.klinikens ansvar för sjukskrivningen även om där fortfarande kan finnas behov av återkommande kontroller. 2. Patienten har en långvarig förmågebegränsning, men remissen är huvudsakligen av rådsökande karaktär, eller skriven för att patienten ska få en second opinion av läkare på spec.klinik. I dessa fall har remitterande allmänläkare ansvar för förmågebedömning och intyg under hela förloppet. Om det är svårt att bedöma arbetsförmågan, bör den personliga handläggaren (FK) omedelbart informeras om detta så att en kompletterande bedömning kan göras. 3. Patienten har inte varit sjukskriven innan operation, skada eller sjukdom som behandlats på specialistklinik. Ansvarig sjukhusspecialist står för sjukintyget så länge det krävs en klinikspecifik bedömning för att värdera behandlingsresultat och ge råd för belastning, aktivitet och för den omedelbara rehabiliteringen. Stöd för hur lång denna period kan vara, kan ofta hämtas i det diagnosspecifika beslutsstödet. I enlighet med Socialstyrelsens övergripande principer, bör sjukskrivning efter telefonkonsultation eller retroaktiva sjukskrivningar endast förekomma i undantagsfall. När det vid operationer och skador, som brukar läka med bra slutresultat, finns tidiga signaler om att förloppet kompliceras av andra omständigheter än de kroppsliga, eller av andra 3

diagnoser (samsjuklighet), konsulteras allmänläkaren för en breddad bedömning. Detta gäller även då andra diagnoser än den som behandlas hos icke-opererande specialist bedöms komplicera förloppet och medföra eller bidra till sjukskrivningsbehov. I dessa fall ska allmänläkaren inför bedömningen förses med den information som sjukhusspecialisten kan erbjuda för att bidra till en korrekt helhetsbedömning. När sjukhusspecialisten bedömer att någon ytterligare kirurgisk eller annan organspecifik behandling inte är aktuell remitteras patienten definitivt till allmänläkaren. I remissen beskriver sjukhusspecialisten sin bedömning av aktivitetsbegränsningar utifrån den specifika funktionsnedsättningen. Bedömningen redovisas för patienten, som också får besked om att andra åtgärder än de som kliniken kan erbjuda måste till för att återgång i arbete/till arbetsmarknaden ska bli möjlig. Problemet omdefinieras från att ha varit organspecifikt till att handla om rehabilitering. I och med att kontakten etablerats med allmänläkaren upphör sjukhusspecialistens ansvar för sjukskrivningen. 4

Riktlinjer för ansvarsfördelning i samband med remittering av patient från primärvård till Länssjukhuset i Kalmar, Oskarshamns sjukhus respektive Västerviks sjukhus. Patienten remitteras från primärvård till respektive sjukhus i Kalmar Län. Läkare i primärvården har ansvaret för patienten fram till besök på respektive sjukhus (sjukskrivning, recept etc). Läkare på respektive sjukhus har ansvar för patienten under på- gående behandling, utredning och uppföljning (sjukskrivning, övriga Läkarbesök på respektive sjukhus. Eventuell ytterligare utredning startad, operation och eventuella kontrollbesök på respektive sjukhus. intyg, recept etc) gällande aktuell sjukdom. När patienten är färdigutredd eller färdigbehandlad på respektive sjukhus hänvisas patienten åter till primärvården Läkare i primärvården ansvarar nu åter för patienten från det att remissvar mottagits. enligt remissvar.