CSL-dagen 2012, Hållbar undervisning hållbart lärande Språkets betydelse i NOundervisningen Karin Thörne Hasselbladsstiftelsens forskarskola i molekylärvetenskapernas didaktik
NO-undervisning Ska förbereda elever att kunna använda naturvetenskap för att göra val som påverkar deras intressen
NO-undervisning (Mortimer & Scott, 2003) Läraren föreläser hands-on aktiviteter Större fokus på språk? Viktigt att lärare utvecklar sin kunskap om språkets viktiga roll i naturvetenskaplig undervisning (Wellington & Osborne, 2001; Fang, 2005)
Talking Science J. Lemke, 1990 Verbal kommunikation är viktig Learning science means learning to talk science (Lemke, 1990, p.1) Elever lär sig det naturvetenskapliga språket genom att prata med mer erfarna personer Dialog med en lärare viktig Avgörande att lärare är tydliga när de förklarar nyckelbegrepp och hur dessa relaterar till varandra
Vardagsspråk - naturvetenskapligt språk Exempel på kommunikation över diskursiva gränser: I: Om du har en golfboll som du slår till. Vad händer med den? Spelar du golf? Ip: Nej jag spelar inte golf. Den landar ju och kanske den studsar lite. I: När den landar, vad är det som gör att den landar? Ip: Ja den är tyngre än luften är. I: Jaha, jaha, bollen menar du? Som om det vore lättare så skulle den hålla sig kvar längre. Vad är det som gör att den ramlar ner? Ip: Ja, varför ramlar den ner? I: Varför ramlar ett äpple till marken från ett äppelträd? Ip: För att det är färdigvuxet och moget. Säljö och Wyndhamn, (2002) Kommunicera naturvetenskap i skolan - några forskningsresultat, (s.31)
David: Röret som går genom mitten av masken hör faktiskt ihop med utsidan. Här är utsidan här, här är utsidan, och röret som går genom mitten hör till utsidan. Det är faktiskt inte en del av masken, det är bara ett hål som går genom mitten. Låt mig förklara på ett annat sätt. Ni känner till Polo mints? Ni vet när ni köper ett paket Polo mints så ser de ut så här och sen när ni öppnar paktetet så märker ni att ser ut som den här på toppen här, när ni tar av den översta och äter den. Men i mitten av en Polo mint så är det ett hål, eller hur? Och om ni har ett paket med Polomint så går hålet in och ut i andra änden. Så är hålet en del av Polominten eller inte? (Egen översättning) Kress et al. (1996). Explaining Science in the Classroom. (s. 3)
Naturvetenskapligt språk Objektivt Opersonligt Aktoritärt Humorlöst?
Naturvetenskapligt språk uppfattas korrekt om följande följs: Var så verbalt explicit (fullständiga meningar) och universell som möjligt Undvik vardagsspråk, prata närmare skriftspråk Använd specialtermer Undvik personifieringar och mänskliga attribut och kvalitéer Undvik känslomässigt, färgstarkt eller värderande språk, överdrifter, ironi, eller komiska uttryck Var allvarlig och värdig när du uttrycker vetenskapligt innehåll Undvik referenser till individuella personer och handlingar Undvik att koppla till fiktion Undvik berättelse eller drama Lemke, 1990
Specifika termer Proteinsyntes Protein Enzym Gen Kvävebaser DNA Uracil RNA Ribonucleinsyra messengerrna, budbärar -RNA ribosomer cellen cellkärnan ER-endoplasmatiskt reticulum Organell transferrna, aminosyra aminosyrasekvenser golgiapparaten Vacuoler A, T, C, G Ribosom Biokemi Kristalliserat Cell Proteinfabriker Hemoglobin Syretransport Protein Aminosyror Kvävebaser DNA molekyl Gen Insulin DNA-tråd Tymin Guanin Cytocin Adenin Triplett Hormoner Kvinnliga könshormoner Manliga könshormoner Membran RNA Cellplasma Cellmembran Kromosomer DNA-tråd Anlag DNA-spiral Atomer Hemoglobinmolekyl Cellkärna Mitokondrie Cytoplasma testosteron
Specifik grammatik Passiv form Nominaliseringar Processer görs om till ett substantiv Språket packas ihop Det som uttrycks uppfattas som fastlagt och etablerat Aktörer göms undan Ex. Oljeutsläpp i kalla hav orsakar större skador Mariana Sellgren, (2011) i Funktionell textanalys (s.61)
Ämnesinnehåll - mönster av ord Inte bara separat definierade begrepp, snarare ord som kopplas ihop på speciella sätt Naturvetenskapligt innehåll kan beskrivas som ordbetydelser som kopplas till varandra i ett specifikt mönster Att förstå nånting innebär att förstå detta mönster, d.v.s. att identifiera de semantiska relationerna mellan ords betydelse
Tematisk mönsteranalys Fokuserar på hur språket bygger upp det naturvetenskapliga innehållet Undersöker hur olika ord relateras till varandra Naturvetenskapligt innehåll: ord kan variera, men inte relationerna mellan dem
L2: Ja en gen är faktiskt en bit av en DNA ( ) en sekvens av DNA L2: det är ju en gen, alltså en bit av DNA L1: det här är ju bara en liten del av själva DNA strängen E: Ja. L1: Och utav den då så kan man tänka sig att det är en liten del utgör en gen L1: på DNAt på DNA strängen och så är det en viss sekvens på DNA-strängen som utgör en gen
Semantic relations General example Genetic example Attribute/Carrier In The apple is red, red is an Attribute to the apple while the apple is the Carrier. The gene (Carrier) is weak (Attribute). Classifier/Thing In A winesap apple, winesap is functioning as a Classifier of the apple, the Thing. In the sentence This child will have a dominant gene, dominant is a Classifier of the Thing gene. Epithet/Thing In A red apple, red is an Epithet to the Thing gene. A sick gene, where sick would be the Epithet to the Thing gene. Qualifier/Thing Quantifier/Thing In The apples in protective paper, apples would be the Thing and in protective paper would be a preposition phrase functioning as a Qualifier. In the example The three apples, three is the Quantifier of the Thing apple. The genes (Thing) for blue eyes (Qualifier). There are 11 (Quantifier) genes (Thing) involved.
Agent or Actor/Process/Goal In The researcher eats an apple, the researcher is the Actor that are responsible for a Process, in this case eat. The apple is the Goal of impact. The gene (Actor) controls (Process) the eye color (Goal) or The eye color (Goal) is controlled (Process) by the gene (Actor) Location/Located The sentence The apple is in the box realizes a meaning where the apple is the thing that is Located, while the box is the Location. The gene (Located) is placed on the chromosome (Location). Synonym In The researcher eats the apple and The investigator eats the apple, researcher and investigator function as synonyms. In genetic context the two expressions dominant genes and dominant anlag gives gene and anlag the status as synonyms. Circumstance In The apple fell from the tree, from the tree is the circumstance. In a genetic example like A gene was inherited from the parent, from the parent would be the circumstance.
Språk Genetikundervisning Lärares talade språk
Mina studier Connections between gene and trait in the context of Mendelian genetics: teachers talk in the classroom Teachers talk about central genetic concepts at micro level and their connection to macro level
Lärare i studien Fyra lärare Två skolor 6-12 års yrkeserfarenhet Undervisat genetik Undervisade genetik under datainsamlingsperioden
Inspelning Transkriber ing Identifiera kontext Hitta kopplingar gen - egenskap Identifiera semantiska relationer Realiserad betydelse
Resultat Kopplingen mellan gen och egenskap är inkonsekvent och ibland motsägelsefull Små variationer i språket resulterar i olika betydelser Sättet lärarna pratar på speglar olika historiska modeller innehållet som det presenteras i läromedel elevers svårigheter
Tvetydigheter T3: Och den här kromosomen, den hade sitt vita anlag där T4: och då kan man inte föra sina svarta gener vidare.
Läraren viktig! Enligt Lgr 11 förväntas eleven kunna samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, skilja mellan fakta och värderingar och formulera egna ställningstaganden, använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband.
Om eleverna ska lära sig det naturvetenskapliga språket, bör vi: Lära eleverna hur man pratar det naturvetenskapliga språket Låta elever prata mer, träna språket i monolog, dialog, skrivande Använda fråga - svar dialog i mindre utsträckning Vara explicita med hur det tematiska mönstret är uppbyggt Peka ut typiska drag och använda metaspråk Diskutera elevers egna idéer Alternera mellan vardags- och naturvetenskapligt språk Använda sig av berättelser, fiktion, berätta om människor, händelser och dispyter, använda humor, ironi och metaforer, personliga anekdoter
Tack för er uppmärksamhet! För mer info: karin.thorne@kau.se