Det finns inga hopplösa pa0enter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan 2016

Relevanta dokument
Det finns inga hopplösa pa0enter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan Josephine Haas Laslo Erdes Svensk Förening för Ungdomsmedicin

Det händer bara en gång i varje människas liv: man är barn och blir vuxen. Detta är en av de märkvärdigaste passager vi måste igenom, och det präglar

Det finns inga hopplösa patienter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan Laslo Erdes Mariann Grufman Svensk Förening för Ungdomsmedicin

Tröst. A# umgås med ungdomar kan vara sista chansen i livet 7ll personlig utveckling

Kronisk sjukdom hos ungdomar

Biopsykosociala utvecklingsschemat

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen

Biopsykosociala utvecklingsschemat

Folkhälsorapport lsorapport 2009

Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016

4. Behov av hälso- och sjukvård

Ungdomars droganvändning Helsingborg, Skåne, Sverige & Europa

Regeringens ANDT-strategi halvvägs mot 2015

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

Andel (%) flickor och pojkar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet med olika drogvanor, 2018

Stockholmsenkäten Stockholms län 2018

Nationella datakällor

Skolelevers drogvanor 2015 Jämtland Härjedalen. Foto: Jabiru/Mostphotos

RISKER MED ALKOHOL ETT MATERIAL ANPASSAT FÖR: HOTELL- OCH TURISMPROGRAMMET RESTAURANG- OCH LIVSMEDELSPROGRAMMET.

Självmord. Prof. Kristian Wahlbeck Vasa PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN

Överföring. BLF Malmö 9 april Laslo Erdes

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg


Delaktighet och inflytande i samhället

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län och föräldrars möjlighet att spela roll

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman

Ungdomars drogvanor 2016



Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand

Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018

Svenska elevers drogvanor

Presskonferens 14 oktober Verksamhetsområde Social utveckling


Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland

Kronisk sjukdom hos ungdomar

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

Föräldrarmöte Fältgruppen i Bromma

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Sårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Ungdomars psykiska mående

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Strävan mot en god pallia1v vård: varför vi måste göra vårt allra bästa.

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Alkoholberoende, diagnos

Drogvaneundersökning 2016

Presentation vid projektledarträff 2 september 2015

Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv

Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender

BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

Kommunikationsavdelningen

Trender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor

Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt.

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)




Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Drogvaneundersökning 2019

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Drogvaneundersökning 2018

Dina levnadsvanor din hälsa

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Viktig, ung och stolt. Göteborg

Hälsan. i Kalmar län år

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet

Hur mår unga i Gävleborg?

Stockholmsenkäten 2016 vad har ungdomarna svarat? Marie Haesert

Att tänka på innan du börjar:

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet i Västernorrland

Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller







Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015






Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Transkript:

Det finns inga hopplösa pa0enter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan 2016 Mariann Grufman Josephine Haas Laslo Erdes Svensk Förening för Ungdomsmedicin

Ungdomsmedicin Upplägg Introduk0on 0ll ungdomsmedicin Hur hjärnans biologiska utveckling påverkar beteendet Mognadsbedömning av ungdomar - biopsykosociala utvecklingsschemat Det ungdomsvänliga mötet sekretessfrågor, prak0ska verktyg Triangelövning AR möta kroniskt sjuka ungdomar

Vad vi hoppas AR det ska kännas lärare ar träffa ungdomar på moragning och akut. Få ökad förståelse för ungdomsårens och ungdomsmedicinens speciella utmaningar - ungdomsmedicinskt tänk Kunna använda det biopsykosociala utvecklingsschemat och andra verktyg i mötet med ungdomar.

Fokus på ungdomsperioden! A8en9on to young people's health is the next logical step a?er improvements made in child health through child survival programmes. An adolescent who is healthy is the best founda9on for a healthy adult life, which will in turn influence future genera9ons' health. Lancet 2012/WHO 2014

Adolescents need specific a8en9on, dis9nct from children and adults WHO 2014

Adolescensperioden i er interna0onellt medicinskt perspek0v OmfaRar åldern 10-20 år Startar med puberteten Avslutas när man löst de utvecklingspsykologiska kraven BARNDOM VUXET LIV

Ungdomsårens uppgi\er Vid periodens slut ska den unge Klara sig själv rent prak0skt Ha etablerat er nyr förhållande 0ll sina fld baserat på ömsesidighet och respekt - interdependence Kunna ha nära och trygga rela0oner med någon eller några jämnåriga inkl roman0ska partners Ha fram0dsplaner Ha utvecklat sin sexualitet

Vad är posi0vt i kontakten med ungdomar? Klokare än man tror.. Nyfikna och raka / ärliga, roliga. S0mulerande utmaning Man blir själv ifrågasar De lever i stunden Varierande och oförutsägbart överraskningar! Det är roligt ar prata med ungdomar! O\a friska, har livet framför sig

Vad kan vara svårt? Förstå sig på, nå fram, compliance/adherence De verkar så kloka men Förhållande och informa0on 0ll föräldrar AR mo0vera 0ll förändring när man vet ar familjen inte fungerar AR kunna möta de unga där de är, för det kan ju variera väldigt från gång 0ll gång Får en ar känna sig som en värdelös doktor/ tja0g tant

Tröst A# umgås med ungdomar kan vara sista chansen i livet 7ll personlig utveckling

Hur når vi fram? Kunskap Skicklighet Abtyd

Ungdomskunskap Fågelperspektiv på ungdomar

Allmänt 87,5 % av de som går ut grundskolan har behörighet 0ll gymnasiet. 72 % av de som går ut gymnasiet har slutbetyg med grundläggande behörighet (2011/12). 52% tränar och tävlar i en idrorsförening (13-20 år) 53% förstagångsväljare röstade röd- grönt 2014 GenomsniRlig månadspeng 12-14 år: 320 kr, 15-17 år: 737 kr Skolverket 2014, SCB 2012, Ungdomsbarometern 2013, Månadspeng 2015 enl Nordea

Allmänt Eget rum (13-19 år) 96 % svensk/78% utländsk bakgrund Bo i villa ca 70 % svensk/ca 25% utländsk bakgrund FlyRa hemifrån: flickor 20,7 åå/ pojkar 21,6 åå 30 % kvinnor/44 % män bor kvar hemma (20-25 år) SCB, Boverket/ Ungdomars boende, lägesrapport 2013 Media: Ca 98 % av alla 13 18- åringar har en egen mobil I genomsnir 428 min (7,1) 0mmar per dag ägnas åt media i åldern 15-24 år, varav 43% av 0den Internet Unga och medier 2015, Statens medieråd, Nordicom

Allmänt 3/4 är nöjda med 0llvaron, 1/10 är missnöjda Ca 1/3 upplever livet som svårt (dåligt sjävförtroende upplever livet svårare..) 85 % är nöjda med sina familjerela0oner 1/6 av ungdomar anger ar de står långt ifrån sina föräldrar de är i betydligt högre grad missnöjda med 0llvaron än ungdomar som står nära. Rela0onen mellan föräldrar och barn och familjens ekonomi är vik0ga faktorer för ungdomarnas välmående. Ungdomsbarometern 2013

Andel unga som varken arbetar eller studerar Folkhälsan i Sverige 2016

Påstående 15 % samlagsdebuterar före 15 åå.

Påstående GenomsniRsålder för första samlaget är 15,2 år.

Sex 86 % anger ar de är heterosexuella GenomsniRsåldern för första samlaget 16,5 Ca 15 % samlagsdebuterar före 15 Ungdomar och sexualitet Ungdomsbarometern, Folkhälsomyndigheten 2014/2015

Påstående Ungdomsåren karakteriseras av riskfyllt beteende, men dödligheten är låg jämfört med i småbarnsåren (1-13 år).

Ref: 50 year mortality trends in children and young people. Viner et al. Lancet 2011

Ungdomars hälsa en paradox Friskaste perioden i livet Snabbast Starkast Smartast Sexigast Ökande mortalitet och morbiditet under ungdomsåren

Påstående Trafikolyckorna når sin peak som dödsorsak vid ca 19 års ålder för män och kvinnor.

Påstående Fler kvinnor än män begår självmord i åldern 16-24 år.

Påstående Självmorden minskar bland unga.

Dödlighet och dödsorsaker bland unga 15 24 år Antal döda per 100 000 e\er dödsorsak och år. Kvinnor och män 15 24 år Antal per 100 000 80 70 60 50 40 30 20 10 Kvinnor 0 1992-94 - 96-98 - 00-02 - 04-06 - 08-102012 Övrigt Alkohol* Övr. Olyckor Cancer Självmord Hjärt- kärl Fordonsolyckor Män Antal per 100 000 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1992-94 - 96-98 - 00-02 - 04-06 - 08-102012 Folkhälsan i Sverige Årsrapport 2014

Ungdomars psykiska hälsa Ungas psykiska hälsa är sannolikt sämre i dag än under 1990- talet. Oro, ångest, nedstämdhet och sömnsvårigheter ökar. Självmorden minskar i befolkningen men inte bland unga! Fler sjukhusvårdas för depression och fler söker öppenvård för ångest/depression.

Nedsa8 psykiskt välbefinnande bland unga Andel i procent som rapporterat lära eller svåra besvär respek0ve svåra besvär* av ängslan, oro eller ångest. Kvinnor och män 16-24 år Kvinnor 16-24 Män 16-24 Procent 35 Procent 35 30 30 25 25 20 20 15 15 10 10 5 5 0 1988-92 - 96 2000-04 - 08 2012 0 1988-92 - 96 2000-04 - 08 20 Psykiska besvär Svåra psykiska besvär Folkhälsan i Sverige Årsrapport 2014

Andel i procent som har rapporterat lära respek0ve svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. Kvinnor och män 16 29 år. År 2004 2015.

Vårdade inom psykiatrisk slutenvård Antal personer per 100 000 invånare i olika åldersgrupper som vårdats inom psykiatrisk slutenvård Kvinnor al per 100 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1992-94 - 96-98 - 00-02 - 04-06 - 08-10 2012 Män Antal per 100 000 1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1992-94 - 96-98 - 00-02 - 04-06 - 08-10 201 0-14 15-24 25-44 45-64 65- w Folkhälsan i Sverige Årsrapport 2014

Vårdade för självskadebeteende

Påstående Vi dricker mer konknentalt nu, olare men mindre mängder

Andel 15-16 åringar som druckit alkohol de senaste 30 dagarna (%)

Beräknad genomsnirlig alkoholkonsum0on bland 15-16 åringar senaste konsum0onsdagen 2011 (Cl alkohol 100%)

Alkohol Andel åk 9 som konsumerat alkohol senaste 12 mån 1975: 90 % 1989: 75 % 2008: 65 % 2015: 42 % CAN - centralförbundet för alkohol och narkokkaupplysning: skolelevers drogvanor

Påstående Ungdomar röker lika mycket idag som för 10 år sedan.

Skolelevers drogvanor Källa: CAN

Rökning Av 1000 nu levande 16- åringar i världen kommer: 1 ar mördas 6 ar dö i trafiken 250 ar dö av tobaksrelaterade sjukdomar WHO om för Kdig död bland ungdomar

Skolelevers drogvanor Källa: CAN

Skolelevers drogvanor Källa: CAN

Påstående Idag är det vanligare ar ungdomar använder narko0ka än det var för 10 år sedan.

Narko0ka Andel 15- åringar som någonsin testat narko0ka: 1989: flickor 3 %, pojkar 3 % 2008: flickor 5 %, pojkar 7 % 2015: flickor 5 %, pojkar 8 % CAN - Centralförbundet för alkohol- och narkokkaupplysning