abc om hbt till sfi 1

abc om hbt till sfi 1

Inledning Vad är heteronormen? A Idag talar man ofta om heteronormen. Det är ett sätt att flytta fokus från det som avviker homosexualitet till exempel till att istället titta på normen, det som skapar det avvikande. Heteronormen går ut på att män ska se ut som och bete sig som riktiga män, kvinnor ska se ut som och bete sig som riktiga kvinnor och dessutom ska män och kvinnor dras till varandra. Allt som inte följer detta mönster avviker från heteronormen och det som avviker är sådant som ofta diskuteras, ifrågasätts eller förklaras. Det är inte ovanligt att frågan om varför vissa blir homosexuella diskuteras. Mer sällan hör man någon prata om varför folk blir heterosexuella det bara antas vara det normala. Även om svensk lagstiftning accepterar homosexuella relationer och erkänner transpersoner och deras rättigheter, präglas samhället starkt av heteronormen. I kultur och media är det heterosexuella relationer som speglas mest nyanserat och som syns mest. När samkönad kärlek visas upp är det inte sällan för att ämnet är just homosexualitet. Många hbtq-personer upplever osäkerhet när de söker vård eller ska handla saker. Till exempel vid tecknandet av försäkringar och banklån kan samkönade par uppleva oro, på grund av risken för att säljaren ska bete sig illa eller behandla dem annorlunda än heterosexuella par. Det kan även hända att ett homosexuellt par blir behandlade som syskon istället för som ett par, och att man tilldelas enkelsängar på hotell när man har bokat dubbelrum. Bisexuella Personer som förälskar sig i och attraheras av personer oavsett kön. Heterosexuella Personer som förälskar sig i och attraheras av personer av ett annat kön. Homosexuella Personer som förälskar sig i och attraheras av personer av samma kön. abc om hbt till sfi 2 abc om hbt till sfi 3

Att brottas med normer Heteronormen handlar också om att hålla isär manligt och kvinnligt. Det visar sig till exempel på klädbutikernas barnavdel ning där flickkläder och pojkkläder hålls åtskilda och det är otänkbart för många föräldrar att köpa en rosa tröja till sin son. Pojkar som sedan växer upp och ändå väljer rosa kläder, klänningar eller högklackade skor betraktas som onormala. Transpersoner som bryter mot heteronormativa föreställningar om hur män och kvinnor ska få se ut och uppträda, drabbas av just de normer som reglerar vad som uppfattas som normalt och "förväntat hos kvinnor respektive män. Detta är vardagliga exempel på heteronormen, som får folk att utgå från att andra människor är heterosexuella utan att egentligen ha något stöd för det antagandet, utöver det faktum att det är vanligt att folk är heterosexuella. Heteronormen tvingar oss alla att anpassa oss efter de två könskategorierna, som till stor del styr hur vi ska se ut och bete oss. Heteronormen har sin utgångspunkt i queerteorin. Queer är ett engelskt ord som från början användes nedsättande om homosexuella. Under 1990-talet började ordet användas av hbt-personer om en livsstil, attityd eller uppsättning värderingar som står i strid mot heteronormen. Queer är också ett teoretiskt förhållningssätt inom vetenskapen som fokuserar på normer; vad som skapar och upprätt håller dem. Hbtq Förkortning som står för homosexuella, bisexuella, transpersoner och andra personer med queera uttryck och identiteter. B Som sfi-lärare har du säkert många gånger fått anledning att fundera över vilken bild av Sverige och svenskhet som du förmedlar. Finns typiskt svenska värderingar? Vad betyder svenskhet? Vilka problem kan uppstå om man generaliserar kring nationalitet och etnicitet? Att tänka normkritiskt är att flytta fokus från avvikelsen till normen. Genom att diskutera och bryta upp det som antas vara svenskt kan man komma till slutsatsen att denna, liksom andra generella antaganden om olika grupper, är ganska bräckliga konstruktioner. Samma sak gäller med heteronormen. Om man pratar om traditioner till exempel, kan det visa sig att det som många uppfattar som traditionell svensk julmat egentligen inte har mer än ett drygt halvsekel på nacken. Ofta hör man, att svenskar som folk är reserverade och inte gärna pratar med främlingar. Man kan undra om detta stämmer på alla svenskar. Vilka räknas in i den gruppen? Unga, gamla, innerstadsbor, rörmokare eller varietéartister? Vi har ofta ganska bestämda föreställningar som skapar normer om vilka som tillhör och inte tillhör olika grupper. Kan det vara svenskt att gå runt på bussen och med hög röst prata med sina medpassagerare? På samma sätt behöver man brottas med heteronormen. Varför är det så mycket mer accepterat att vara kär i någon av det motsatta könet än av samma? Har det alltid varit så? Finns det skillnad i hur vi uppfattar personers sexuella läggning homo, hetero eller bi - utifrån om de gillar att klä sig i lack och läder, bor i radhus, sitter i Riksdagen, är flyktingar eller militärer? Varför är vissa mer okej än andra? Vad är kvinnligt respektive manligt beteende och utseende? Är det viktigt att "se ut som en kvinna om man är kvinna? abc om hbt till sfi 4 abc om hbt till sfi 5

Situationen i Sverige Exempel på heteronormen: En ny kvinnlig kollega på jobbet får frågan: har du någon kille? Blanketter och formulär har rutor för kvinna och man, men inga andra alternativ. En tjej och en kille som reser ihop får en king size dubbelsäng medans ett samkönat par tilldelas två enkelrum. I väntrummet på mödravårdscentralen hänger bara bilder på heterosexuella par och deras små barn. Enda gången hbt-frågor nämns för en högstadieklass är i samband med ett besök från RFSL. Kvällstidningarna slår upp det stort när en mördare inte är heterosexuell eller på andra sätt bryter mot könsnormer, trots att personens läggning eller könsuttryck inte har något att göra med brottet: Homosexuellt svartsjukedrama bakom dubbelmord Mördaren hade transvestit-garderob. Transperson Paraplybegrepp som innefattar olika typer av transidentiteter. Person som genom sitt utseende eller identitet uttrycker ett annat kön än det som de registrerades som vid födseln. Ordet transperson är ett samlingsbegrepp som är menat att inkludera t ex transvestiter och transsexuella samt dem som inte vill sorteras in varken som kvinnor eller män. C I Sverige finns skydd i lagstiftning, Diskrimineringslagen (2008:567), för den som blivit diskriminerad på grund av sin sexuella läggning, sin könsidentitet eller sitt könsuttryck. Två personer av samma kön kan ingå äktenskap på lika villkor som par av olika kön. D.v.s. Äktenskapsbalken (1987:230) och andra lagar som angår makar är könsneutrala. Samkönade par har möjlighet att prövas för att bli adoptivföräldrar, kvinnor som lever i en parrelation har rätt till assisterad befruktning och brott som begås mot homo- och bisexuella på grund av deras sexuella läggning betraktas som hatbrott och leder till skarpare straff. Tyvärr finns idag (2013) ingen särskilt formulering när det gäller brott som begås mot transpersoner och andra personer med queera uttryck och identiteter, och därför arbetar RFSL för att hatbrott mot transpersoner SFI skolan ska varje år ta fram två planer, en likabehandlingsplan enligt Diskrimineringslagen (2008:567) och en plan mot kränkande behandling enligt Skollagen (2010:800). Heteronormativitet handlar om makt. Den som tillhör den heterosexuella normen har privilegiet att vara något mer än sin sexuella läggning och könsidentitet och har även makten att bedöma vad som är annorlunda och icke önskvärt. Många gånger kan det ske omedvetet. De som överskrider gränser för heterosexualitet uppfattas som avvikande och risken är större att de blir diskriminerade. Detta innebär i praktiken att alla SFI skolor måste ha ett målinriktat arbete för att aktivt främja elevers lika rättigheter och möjligheter. SFI skolorna bör arbeta förebyggande dels mot kränkande behandling, dels mot diskriminering och trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Sedan 1 januari 2009 är det också förbjudet med diskriminering som har samband med könsidentitet eller könsuttryck samt ålder. Enligt rekommendation från DO ska skolan ha ett förebyggande arbete även på dessa områden. abc om hbt till sfi 6 abc om hbt till sfi 7

I Sverige kan flyktingar enligt Utlänningslagen (2005:716) få stanna om de riskerar att bli förföljda i sina hemländer på grund av sin kön eller sexuella läggning. Många som migrerar till Sverige eller söker asyl i Sverige kommer från länder där transpersoner blir förföljda och där homosexualitet och samkönade sexuella relationer är kriminaliserade ibland till och med belagda med dödsstraff. och andra personer med queera uttryck och identiteter inkluderas i lagen. Många offentliga personer är själva hbt-personer eller uttalar sig positivt om hbtfrågor. Detta betyder inte att det inte finns homofobi eller att hbt-personer i Sverige lever liv helt fria från våld, hot och diskriminering. Det finns många hbt-personer som reagerar negativt på att höra saker som här i Sverige har vi inget emot homosexuella eller i Sverige gör vi inte skillnad på folk utifrån deras sexuella läggning. Verkligheten för hbt-personer i Sverige kan också beskrivas så här: Bland de unga homosexuella och bisexuella är det 65 procent av kvinnorna och 48 procent av männen som har blivit bemötta på ett kränkande sätt. ( Hon hen han, Ungdomsstyrelsen 2010a) På en undersökning riktad till unga hbt-personer svarade 57 % att de någon gång har utsattsför sexuella övergrepp. 32 % har avstått från att gå ut av rädsla att bli illa behandlad pga. sin sexuella läggning och/eller könsidentitet. Totalt 13 % har utsatts för hot om våld under det senaste året. ( Effekter av heteronormen, 2010) Hälften av alla homosexuella och bisexuella är inte öppna på sin arbetsplats. (Arbetslivsinstitutet 2004) Sexuell läggning I svensk lagstiftning definieras tre sexuella läggningar: heterosexualitet, homosexualitet och bisexualitet. Sexuell läggning utgår från en persons kön samt könet på den eller dem som personen förälskar sig i och känner sig attraherad av. I Sverige använder vi begreppen homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera personer de ord som tillsammans bildar förkortningen hbtq. Dessa termer är inte lika gångbara eller relevanta överallt. På vissa håll i världen finns egna, lokala begrepp som kanske har funnits längre än den västerländska uppdelningen i sexuella identiteter, som endast har ett drygt sekel på nacken. I somliga sammanhang kan det vara så att den sexuella praktiken inte kopplas ihop med någon speciell identitet. Att orden vi använder härstammar från en västerländsk kontext betyder dock inte att de sexuella relationer som orden beskriver är något som är typiskt västerländskt. På alla kontinenter och i alla tider har människor haft samkönade sexuella relationer och den tvåkönsmodell vi är vana vid i Europa, har inte alltid sett likadan ut och ser heller inte likadan ut över hela jorden. Att som hbtq-person vara öppen innebär att på samma villkor som andra kunna vara sig själv i vardagen och i det sociala samspelet med andra. Det handlar helt enkelt om att slippa dölja viktiga delar av sitt liv. Rätten att kunna vara öppen är inte förhandlingsbar den är en grundläggande mänsklig rättighet. Det är alltid upp till individen att bedöma om man vill vara öppen eller inte, men det är ett samhälleligt ansvar att skapa förutsättningar för att alla som vill ska kunna vara öppna utan att riskera att utsättas för diskriminering, hot eller våld. Idag är många hbt-personer tvingade att dölja delar av sin identitet och sitt liv, vilket innebär ojämlika villkor i förutsättningarna att kunna leva ett gott liv. Argumentet att det är tillräckligt bra att kunna leva som hbt-person bara man är lite diskret, är inte acceptabelt. abc om hbt till sfi 8 abc om hbt till sfi 9

Att svensk lagstiftning talar om att det finns tre sexuella läggningar: homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet, betyder inte att alla människor kan sorteras in i någon av dessa kategorier. En del personer väljer att använda sig av de kategorierna, andra kanske inte vill definiera sig alls eller glider mellan olika identiteter. De kanske väljer egna begrepp för att beskriva vilka de attraheras av och blir förälskade i. Sexuell läggning förväxlas ofta med begreppet sexuellt beteende och det är ett misstag. Sexuell läggning har kön som markör (vem eller vilka någon blir kär eller känner sig attraherad av) medan sexuellt beteende har mer med praktik att göra (hur någon tycker om att ha sex). Konkreta tips och råd Könsuttryck Sättet människor väljer att visa sin könstillhörighet på. Könsidentitet Det kön man själv väljer att identifiera sig som. Läraren har ett ansvar för att alla studenter ska kunna delta i undervisningen på samma villkor. De studenter som inte kan tala öppet om sin familj, sitt liv, sina planer för helgen eller sina drömmar om framtiden på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet deltar inte på samma villkor som andra. Att arbeta med svenska för invandrare innebär ett dubbelt uppdrag; dels att lära ut svenska språket och dels att förmedla kunskap om det svenska samhället. En vanlig metod för att lära ut språkkunskaper är att låta studenterna utgå ifrån sig själva, sin vardag, sin bakgrund och i tankar om framtiden. När familjen kommer på tal är det naturligt att var och en berättar om sin egen familj och vilka som ingår i den. Se upp! Här finns risk att vissa studenter kan prata obehindrat om hur de lever, medan hbt-personer och andra som av olika skäl inte upplever att de kan vara öppna med sin livssituation, inte kan delta på samma villkor. Tips När man frågar om familj och relationer bör man hålla frågorna så öppna som möjligt och gärna ta hjälp av ett könsneutralt språk. Istället för att uteslutande prata om fru, man, flickvän eller pojkvän använd gärna andra uttryck, t ex partner. Undvik att utgå ifrån att alla i rummet lever i eller önskar leva i heterosexuella relationer. Ett bra sätt att inleda samtal om familj kan vara: Hur ser din familj ut? En lärare som tydligt markerar att öppenhet råder, kan med enkla medel skapa en hbtq-inkluderande miljö. När familjelagstiftning diskuteras kan man lyfta fram att både Sambolagen (2003:376) och Äktenskapsbalken (1987:230) gäller lika oavsett om det är ett samkönat eller olikkönat par, att kvinnor som lever i en parrelation har tillgång till assisterad befruktning, att samkönade par har rätt att prövas som adoptivföräldrar och att transpersoner har rätt att genomgå en könskorrigering enligt Lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall vilket också gör det möjligt för alla som vill byta juridiskt kön att både behålla sin fortplantningsförmåga och spara könsceller om en så vill. abc om hbt till sfi 10 abc om hbt till sfi 11

Sara Lövestam, skribent och lärare, har skrivit ett examensarbete 1 om sfi-lärares inställning till att tala om homosexualitet. Hennes undersökning visar att sfi-lärare kan dra sig för att tala om homosexualitet av rädsla för att möta motstånd hos studenterna. Se upp! Ett förmodat motstånd från en eller flera studenter ska inte få diktera villkoren för undervisningen för hela gruppen. Om läraren väljer att undvika att tala om hbt-frågor på grund av (ett förmodat) motstånd, innebär det att alla andra studenters rätt till en öppen skolmiljö får stå tillbaka för en oemotsagd heteronormativitet. I arbetsmarknadsstudien Det trodde jag inte om Sverige, 2006 berättar Clara, en 33-årig transsexuell kvinna, om hur hon blev diskriminerad och behandlad oförskämt av en klasskamrat inför läraren och resten av klassen. Varken läraren eller någon av klasskamraterna reagerade och Clara gick aldrig tillbaka till sfi-undervisningen efter den incidenten. Ingen från skolan hörde av sig till Clara efter detta. Tips Vem har rätten att bestämma vad som får sägas i klassrummet? Är det läraren eller den som gör starkast motstånd? Vad händer om du som lärare tar stark ställning för hbtq-personers rättigheter, på samma sätt som man kan ta ställning för demokrati och mänskliga rättigheter i stort? En liten grupp studenter kan motsätta sig ditt ställningstagande, men för resten av gruppen skapas möjligheter att kunna vara öppna, något som är en förutsättning för ett likvärdigt deltagande i undervisningen. Dessutom behöver motstånd inte ses som ett misslyckande, istället kan man ta det som ett kvitto på att man dragit igång en process som kan leda till ändrade attityder. Titta på vad som finns bakom motståndet. Är det bara en jargong? Eller finns det en generellt negativ attityd gentemot hbtq-personer? När du pratar om sexualitet och relationer, ha i åtanke att precis som i resten av samhället kan det finnas hbt-personer i klassrummet och 1 Jag inriktar mig inte på sexualundervisning, Sara Lövestam, Södertörns Högskola 2006 därför är det viktigt att du inte gör hbt till en fråga för diskussion som kretsar kring vad folk tycker om hbt. Hbt-personer eller anhöriga till hbt-personer som sitter i klassrummet har små möjligheter att värja sig för vad andra personer tycker om hbt-personers sexuella läggning eller könsuttryck. Vad studenterna tycker om hbt är alltså ingen fråga som ska tas upp men självklart ska hbt-frågor diskuteras! Du som lärare måste vara tydlig med att skilja mellan vad som är generella fakta och vad som är åsikter som kan kränka människor. Föreställningar och attityder i samhället får diskuteras, medan hbt-personers vara eller icke vara inte är något diskussionsämne. Om motstånd uppstår, se till att inte ge motståndet mer utrymme än nödvändigt. Fokusera inte heller på enskilda personer, eftersom ingen vill tappa ansiktet. Var medveten om att den som gör motstånd eller uttrycker sig negativt ofta redan har tagit ställning och de personer som eventuellt håller med också har tagit ställning. En dynamisk grupp i en diskussion kan bestå av tre enheter: de som gör motstånd, de som håller med och de som ännu inte har tagit ställning. Det är den sista gruppen du måste fokusera på. Det viktigaste är att inte överdimensionera motståndet eller ge det orimliga proportioner. Försök att avdramatisera situationen samtidigt som du gör en tydlig markering för att undvika förekomsten av kränkningar. Fundera själv kring vilka dokument du kan stödja dig mot: läroplanen, skolans likabehandlingsplan, diskrimineringslagstiftningen, deklarationen om mänskliga rättigheter osv. abc om hbt till sfi 12 abc om hbt till sfi 13

Diskussionsövningar kan vara bra när man vill få igång samtal och för att få alla i en grupp att reflektera över normer i klassrummet och i samhället. Dessa övningar utgår ofta från påståenden som deltagarna ombeds ta ställning till. En metod är att dela in rummet i zoner, där en del av rummet representerar ja, en annan nej och en tredje vet ej/mittemellan ja och nej. Läraren kommer med påståenden som deltagarna får ta ställning till genom att ställa sig i någon av zonerna. Utifrån gruppens ställningstaganden förs sedan diskussionen. Se upp! Det finns en stor risk att en del påståenden kan upplevas som kränkande eller sårande, t ex om påståendena ifrågasätter redan existerande rättigheter för olika grupper i samhället. Ingen skulle idag komma på tanken att i en diskussionsövning t ex fr.ga om kvinnor bör få möjlighet att rösta i allmänna val. Det är inte lämpligt att använda sig av påståenden i stil med: Homosexuella bör få möjlighet att adoptera barn. Tips Värderingsövningar fungerar bäst när påståendena är öppna och när det är klart från början att det inte finns rätt eller fel. Påståendena bör vara formulerade så att ställningstagandet inte måste göras för eller emot hbt-personer och deras rättigheter. Det bör inte vara tillåtet att uttrycka sig nedlåtande eller kränkande om hbt-personer i klassrummet därför bör den typen av övningar inte användas. Istället för att fokusera diskussionen på hbt-personer, kan man rikta den mot normen och använda påståenden om heterosexuella. Förslag på lämpliga påståenden som handlar om hbt-frågor är: I klassrummet kan alla komma till tals. I klassrummet är det ointressant vilken sexuell läggning folk har. Några av lärarna i Sara Lövestams studie, Jag inriktar mig inte på sexualundervisning, menade att det inte fanns någon anledning att göra någon stor sak av homosexualitet. Då är det viktigt att tänka på att ett hbt-inkluderande perspektiv inte är detsamma som att man jämt och ständigt talar om just homosexualitet eller transpersoner. I själva verket är just det fokus som hamnar på sexuell läggning ett hinder på vägen för att uppnå en miljö som inte är heteronormativ. Om John i klassrummet säger: I helgen ska jag och min fru ut och plocka svamp skulle ingen drömma om att John var ute efter att tala om sin sexuella läggning. Om John inte hade någon fru, utan istället sa: I helgen ska jag och min nya pojkvän ut och fiska finns risken att Johns kollegor tycker att han tjatar om det där med homosexualitet. För att alla i klassrummet eller på arbetsplatsen ska kunna ha samma möjlighet att uttrycka sig och prata om sitt liv, krävs en öppenhet kring hbt-frågor. Detta innebär inte nödvändigtvis att man diskuterar t ex bisexualitet eller transsexualism. Istället handlar det om att låta hbt-personers perspektiv, erfarenheter och vardagsliv få ta plats på samma självklara sätt som heterosexuellas. Se upp! Ett sätt att lyfta hbt-frågor kan vara att anordna ett speciellt undervisningspass om hbt, med t ex filmvisning och diskussioner. Detta är helt i sin ordning, men bara så länge detta specialtillfälle inte är det enda sammanhang där hbt-frågor nämns. Risken finns att hbtfrågor blir till något som kan avhandlas på en eftermiddag, medan resten av veckan (eller terminen) tillåts vara heteronormativ utan att det ifrågasätts. Tips För att en miljö ska kunna kännas trygg och säker för hbtpersoner, och för att andra som inte identifierar sig som hbt ska kunna tillägna sig en öppen attityd, krävs att hbt-personers perspektiv finns med lite överallt. Gå igenom de böcker du vill använda och titta på hur hbt-personer skildras i dem. Om du inte hittar några exempel där, kan du alltid försöka hitta material i tidningar eller andra böcker. Undervisningsmaterialet kan till exempel innehålla bilder och exempel på flera olika familjer och relationer. Se till att materialet och exemplen du använder inte förstärker stereotypa könsroller. Var kreativ och glöm inte att ta hjälp av studenternas egna erfarenheter. abc om hbt till sfi 14 abc om hbt till sfi 15

Övrigt material En handledning för att stödja homosexuella, bisexuella och transpersoner i skolan, RFSU 2007. En bok på lättläst svenska om homosexuella, bisexuella och transpersoner, LL-förlaget 2006. Om sexuell läggning och arbetsmiljö i skolan, RFSL 2006. Om lärarens arbete kring sexuell läggning, RFSL 2006. Hemsida innehållande filmscener, diskussionsfrågor och annat material som kan användas för att göra skolan till en bättre arbetsmiljö, RFSL 2006. Adress: www.ytan.se RFSL 2008, reviderad 2013 Box 350, 101 26 Stockholm. www.rfsl.se Projektledare: Carlos Diaz Redaktör: Karin Lenke Layout: Peter Roth Illustration: Carlos Diaz Korrektur: Malin Bäckstrand och Karol Vieker I projektgruppen har även ingått: Anette Sjödin, Hedvig Nathorst-Böös och Sara Lövestam. abc om hbt till sfi 16