Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015-
Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar
Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster under en tidsperiod (försäljning, sophämtning etc.) KOSTNADER Värdet av förbrukade resurser under en tidsperiod (t. ex. löner, förbrukat material, köpta tjänster) TILLGÅNGAR Kommunens förmögenhet (t. ex. fastigheter, maskiner, fordringar) SKULDER Hur har finansieringen av tillgångarna skett (t. ex. vinster, banklån, leverantörsskulder)
Balansräkning Tillgångar ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Byggnader Mark Maskiner Inventarier Skulder EGET KAPITAL Årets resultat Ackumulerat resultat OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Exploateringsfastigheter Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank AVSÄTTNINGAR Pensioner Återställning deponi SKULDER Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Dessutom en ansvarsförbindelse avseende pensionsskuld före 1998 (2013: 279 Mkr)
BALANSRÄKNING, VÄNNÄS KOMMUN TILLGÅNGAR UB UB UB 201406 201306 2013 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 552 447 534 806 535 819 Finansiella anläggningstillgångar 9 293 8 124 8 577 Summa anläggningstillgångar 561 740 542 930 544 396 Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter 28 628 25 161 26 428 Fordringar 40 027 35 586 12 149 Kortfristiga placeringar 52 616 42 339 47 553 Kassa och bank 64 906 80 538 96 716 Summa omsättningstillgångar 186 177 183 624 182 846 Summa tillgångar 747 917 726 554 727 242 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 259 670 260 993 239 992 varav årets resultat 19 677 11 749 862 Summa eget kapital 259 670 260 993 239 992 Avsättningar Avsättningar för pensioner 33 309 29 173 33 309 Övriga avsättningar 3 843 2 883 3 842 Summa avsättningar 37 152 32 056 37 151 Obeskattade reserver 0 0 0 Skulder Långfristiga skulder 321 917 336 028 323 016 Kortfristiga skulder 129 178 97 477 127 083 Summa skulder 451 095 433 505 450 099 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 747 917 726 554 727 242
Årsprognos 2014 (exklusive upplösning av RUR) 201411 KLK SBF POM VOO Lilja BOU FIN Projekt Elimin Total Verksamhetens intäkter 10 270 131 816 2 552 49 239 131 924 15 583 42 747 384 131 Verksamhetens kostnader -62 963-160 823-9 869-246 565-134 287-233 102-9 865 2 500-854 974 Avskrivningar -26 678-26 678 Verksamhetens nettokostnader -52 693-29 007-7 317-197 326-2 363-217 519 6 204 2 500 0-497 521 Skatteintäkter, allmän kommunalskatt 351 064 351 064 Generella statsbidrag och utjämning 0 0 0 0 0 0 150 743 0 0 150 743 Fastighetsavgift 13 717 13 717 Generella statsbidrag -LSS 34 508 34 508 Utjämningsbidrag, inkomstutjämning 85 224 85 224 Regleringsbidrag 1 985 1 985 Utjämningsbidrag, kostnadsutjämning 10 042 10 042 Strukturbidrag 5 158 5 158 Införandetillägg 308 308 Slutavräkning 2013, korrigering -926-926 Slutavräkning 2014 727 727 Finansiella intäkter 6 200 6 200 Finansiella kostnader -8 000-8 000 Resultat före extraordinära poster -52 693-29 007-7 317-197 326-2 363-217 519 506 211 2 500 0 2 486 Extraordinära poster 0 Årets resultat -52 693-29 007-7 317-197 326-2 363-217 519 506 211 2 500 0 2 486 Resultatutjämningsreserven uppgår till 6 035 kkr
Samband mellan resultat- och balansräkning Årets resultat i Resultaträkningen blir Årets resultat under Eget Kapital i Balansräkningen En investering påverkar resultatet genom avskrivningar samt eventuella räntekostnader på lån
Budgetuppföljning Sker månadsvis enligt särskild mall Separata filer
Periodbokslut Ett periodbokslut kan göras för en period under innevarande räkenskapsår, tertial from. 2015 Kommuner ska minst en gång under räkenskapsåret upprätta en delårsrapport för verksamheten. - Förkortad förvaltningsberättelse - Balansräkning - Resultaträkning - Vissa andra upplysningar
Årsbokslut En årsredovisning (med årsbokslut) ska enligt Lag (1997:614) om kommunal redovisning innehålla: - Förvaltningsberättelse - Balansräkning - Resultaträkning - Kassaflödesanalys - Sammanställd redovisning som omfattar även kommunal verksamhet som bedrivs genom annan juridisk person.
Investeringar Avser investeringar i anläggningstillgångar Vad är en anläggningstillgång? Nyttjandeperioden är minst tre år Är avsett för stadigvarande bruk Beloppet av väsentlig storlek eller har ett naturlig samband Samtliga kriterier ska vara uppfyllda. Med väsentligt belopp menas ett basbelopp (2015: 44 500 kr) Anskaffningsvärde utgörs av samtliga utgifter för att få anläggningstillgången i avsedd funktion.
Anläggningstillgångar och resultaträkningen Anläggningstillgångarna påverkar resultaträkningen (driftresultatet) genom: Kostnader för avskrivningar. Utgörs av den årliga värdeminskningen enligt förutbestämd plan (praxis) OBS att avskrivningar medför ingen utbetalning Räntekostnader» Banklån ointernränta
Avgränsning mellan investeringar och kostnader (1) Anskaffning som inte uppfyller kriterierna redovisas som kostnad i driftresultatet Får inte påverkas av om det finns tillgängliga medel i driftbudgeten eller inte Bedömningen ska alltid ske innan inköpet genomförs Anskaffning ska analyseras innan inköp» Samtliga utgifter för anskaffning» Drift- och kapitalkostnader» Nyttovärdesberäkning» Olika alternativ och effekter belyses
Avgränsning mellan investeringar och kostnader (2) Vid anskaffning av flera inventarier med ett naturligt samband kan det sammanlagda anskaffningsvärdet användas Utgifter för utredning och projektering som föregår en investering kan räknas in i anskaffningsvärdet Åtgärder på en befintlig anläggningstillgång som innebär en standardförbättring eller förändrar objektets ursprungliga egenskaper räknas som investering
Avgränsning mellan investeringar och kostnader (3) Uppstår ofta svårigheter i gränsdragning Oftast accepteras att standardförbättrande åtgärder ingår i underhållskostnaderna om det rör sig om mindre belopp Motsatsen att underhållskostnader redovisas som standardförbättrande åtgärder är inte lämpligt OBS att investeringar påverkar driftresultatet under lång tid vilket gör att nyttan måste noga övervägas
Olika typer av investeringar (1) Nyinvesteringar Reinvestering Investering i ny anläggningstillgång Nya drift- och kapitalkostnader Kommunens åtagande i framtiden ökar Måste övervägas noga. Vilken är nyttan? Ersätter befintlig anläggning, inventarie eller maskin i syfte att uppnå samma standard och volym som tidigare Bör ligga i nivå med avskrivningarna för att inte urholka tillgångsmassans värde och skjuta kostnader framåt i tiden Behöver vi detta även fortsättningsvis? Alternativ?
Olika typer av investeringar (2) Rationaliseringsinvesteringar Ger lägre driftskostnader än dagens nivå Borde genomföras så länge payback -tiden är acceptabel. men välj inte för lång tidshorisont.
Investeringsvolym (1) För att behålla anläggningstillgångarnas värde bör lika stora reinvesteringar göras som de samlade avskrivningarna annars sker en urholkning av värdet givet att det inte ska ske någon förändring För varje nyinvestering uppstår ökade kostnader Investeringsutrymmet utgörs normalt alltså av: årets avskrivningar årets resultat Om detta överskrids Låna kapital Avyttra tillgångar
Investeringsvolym (2) Självfinansieringsgrad Hur stor del av årets nettoinvesteringar som finansierats med egna internt tillförda medel (Årets resultat+avskrivningar)/årets nettoinvesteringar (-0,9+25,5)/32,8=0,75 (75%)
Investeringsvolym (3) Banklån Soliditet Likviditet för att klara utbetalningar Resultateffekt via räntekostnader Ett mått på kommunens överlevnadsförmåga på lång sikt. Hur stor del av tillgångarna som finansierats via Eget kapital. 2013: (Eget kapital-pensionsskuld <1998)/Totala tillgångar (240-279)/727=-0,054 (-5,4%)
Vilket resultat behövs? God ekonomisk hushållning säger 2% av skatter och bidrag ca 11 Mkr. Vännäs kommuns soliditet uppgick till ca -5% 2013 vilket innebär att det behövs ca 70 Mkr, allt annat lika, för att hamna i mitten (ca +4%) av Sveriges kommuner. Se föreg. bild
-10,00% 0,00% 10,00% 20,00% 30,00% 40,00% 50,00% 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 2037 2038 2039 2040 2041 2042 2043 2044 2045 2046 2047 2048 2049 Soliditet År Soliditetsutveckling 2 Mkr/år 6 Mkr/år 11 Mkr/år
Vad säger SKL om Vännäs? Historiskt sett har ni skött ekonomin sämre än genomsnittet. - låg soliditet. - hög skattesats jmf med jämförbara, i nivå med länet. De senaste åren har kostnaderna ökat snabbare än intäkterna. Engångsintäker räddade resultaten 2012 och 2013. Klarat balanskravet 2013 pga omställningskostnader. 2014 ser problematiskt ut! Ni behöver leva upp till skarpa finansiella mål för att finansiera planerade investeringar samt för att stärka kommunens ekonomiska ställning!