Bilaga 1 Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning Höörs kommun: Box 53 243 21 Höör Besöksadress: Södergatan 28 Höör Tel: 0413-280 00 Fax: 0413-207 41 kommun@hoor.se www.hoor.se www.facebook.com/hoorskommun 1
Innehållsförteckning Unga som inte fullföljer gymnasiet 3 Unga som varken arbetar eller studerar...4 Unga med ekonomiskt bistånd....4 KAA...5 Unga hos Arbetsförmedlingen. 6 Undersysselsatta unga.. 6 Unga utan känd aktivitet... 7 Sammanfattning målgrupp...7 Kartläggning av ungdomens behov...8 Jämställdhetsperspektivet.... 8 2
Unga som inte fullföljer gymnasiet En avslutad gymnasieutbildning krävs på dagens arbetsmarknad, varför en avbruten skolgång ses som en stor riskfaktor för framtida arbetslöshet. Statistiken för Höörs unga som inte fullföljt gymnasiet är bristfällig hos skolverket då det inte finns något större gymnasium i Höör. De 16 som redovisas på SiRiS (2011/12) kan vara ungdomarna som började i Frosta gymnasium som då fanns i Höör. Totalt var det 181 elever från Höör som började gymnasiet hösten 2011, av dem gick sju elever språkintroduktion och 19 elever övriga introduktionsprogram (uppgifter från Catharina Pålsson, rektor vuxenutbildningen i Höör). Uppgifter på hur många unga som inte fullföljde gymnasiet saknas därmed, vi väljer därför att redovisa hur det ser ut i Eslöv och Lund, dit de flesta unga pendlar för sin gymnasiegång. Påbörjar gymnasiet Examen efter 3 år (i %) Studiebevis på 3 år (i %) Eslöv 318 51,6 4,7 Lund 2 553 73 6,3 Skåne 14 024 63,1 8,4 Tabell 1. Statistik från skolverket (SiRiS) över hur stor del av unga som fullföljer gymnasiet på tre år. Av de elever som slutat grundskolan våren 2015 (statistik från SiRiS) och som inte uppnått kunskapskraven i alla ämnen (och som inte heller är behöriga till yrkesprogram) är skillnaden relativt liten mellan killar och tjejer (7 resp. 4 %). Det som verkligen står ut är att 45 % av de som inte är behöriga till yrkesprogrammen är utrikesfödda. Av dessa är en majoritet ensamkommande flyktingbarn. Elever: Tjejer: Killar: Inrikesf. Utrikesf. Elever totalt: 188 82 106 159 22 Ej uppnått kunskapskrav (i %): Ej behöriga t. yrkesprogram (i %): 20 16 23 11 Uppg. Saknas 12 10 14 5 45 Tabell 2. Statistik från skolverket (SiRiS) över slutbetyg från grundskolan. Förkortningarna Inrikesf. är inrikesfödda och utrikesf. är utrikesfödda. 80 % av eleverna i Höör uppnådde kunskapskraven i alla ämnen och 88 % var behöriga att söka yrkesgymnasium. 3
Unga som varken arbetar eller studerar Unga som varken arbetar eller studerar kan finnas med på flera ställen (i Arbetsförmedlingens statistik, KAA och IFO). Unga mellan 16-24 år som uppbär försörjningsstöd har visserligen som krav för att få ersättning att vara inskriven på Arbetsförmedlingen, men kontakterna sköts inte alltid. Unga med ekonomiskt bistånd Här nedan redovisas unga som får försörjningsstöd i Höör. Det totala antalet som finns med i registren är 41 personer, alla dessa fick dock inte någon utbetalning under oktober. Därför finns det en diskrepans mellan det totala antalet (41 personer) och det antal man får när man summerar orsakerna till utbetalningen (33 personer). Noterbart är att ensamkommande flyktingbarn inte finns med i statistiken, för tillfället (november 2015) finns 50 ensamkommande flyktingbarn i Höör. Försörjningsstöd (16-24 år) Antal: Kvinnor: Män: % av totala antalet 16-24 år: 41 14 27 - Varav 16-19 år: 5 0 5 12 Arbetslösa: 25 3 22 61 Sociala skäl: 6 3 3 15 Psykisk ohälsa: 0 0 0 0 Andra skäl: 2 0 2 5 Tabell 3. Statistik över antal och orsaksfördelning på hur många i åldern 16-24 år som uppbär försörjningsstöd i Höör. 4
KAA Det kommunala aktivitetsansvaret I juni 2015 var 131 unga aktuella i KAA och rapporterades in till SCB. Av dessa gick 65 introduktionsprogrammet, sju var i andra studier, 12 arbetade och elva var i annan sysselsättning. 31 ungdomar hade ingen sysselsättning eller okänd sysselsättning. Aktuella i KAA våren 2015 Antal Tjejer Killar Totalt: 131 37 94 Arbete: 12 Studier: 72 Introduktionsprogram (IM) 65 I andra studier 7 Annan sysselsättning 11 Ingen sysselsättning 10 Okänd sysselsättn. 21 Tabell 4. Statistik över unga i kommunens aktivitetsansvar. Av de 131 inrapporterade saknar 10 sysselsättning och 21 har man inte lyckats nå. Detta kan jämföras med siffrorna för hela 2013 då det kommunala uppföljningsansvaret dokumenterade att fyra saknade sysselsättning och 19 hade okänd sysselsättning. Skillnaderna i antal kan bero på att det nya dokumentationsverktyget för KAA upplevs som svårarbetat och därför inte uppdaterats helt korrekt än. 5
Unga i Arbetsförmedlingen Statistik över unga registrerade hos arbetsförmedlingen i september 2015. Vi redovisar här i de åldersspann som arbetsförmedlingen använder (alltså 16-17 år och 18-24 år). Totalt var 109 unga mellan 16-24 år registrerade som arbetssökande. I åldersspannet 16-17 år fanns det en arbetssökande man som är svenskfödd. 18-24 år Alla: Förgy.utb. Utlandsf. Tot: Kv M Tot: Kv M Tot: Kv M Öppet och i program: 108 42 66 32 13 19 13 5 8 Öppet: 39 17 22 9 4 5 6 4 2 I program: 69 25 44 23 9 14 7 1 6 Sök. m. arb. utan stöd: 23 10 13 4 3 1 2 1 1 Deltidsarbetslösa: 2 1 1 0 0 0 0 0 0 Tillf. timanställning: 6 1 5 0 0 0 1 0 1 Sök. m. arb. m. stöd: 12 2 10 2 0 2 2 0 2 Insats. funktionsneds. 11 2 9 2 0 2 2 0 2 Övriga inskrivna: 5 3 2 0 0 0 0 0 0 Tabell 5. Statistik över unga, 18-24 år, som var inskrivna hos arbetsförmedlingen i september 2015. Förklaring till förkortningar i tabellen: Kv = kvinnor, M = män. Öppet och i program = Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Sök. m. arb. utan stöd = Sökande som har arbete utan stöd, Sök. m. arb. m. stöd = Sökande som har arbete med stöd. Insats. funktionsneds. = Särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Av siffrorna framgår att ca 40 % av alla arbetssökande är kvinnor och 60 % män, en fördelning som återfinns i alla undergrupper i Höör. 30 % har högst förgymnasial utbildning. I september 2015 var 12 % av de arbetssökande födda utomlands. Undersysselsatta unga Antalet timanställda unga i Höörs kommun är 120 personer, medan det finns 23 personer inskrivna som undersysselsatta ( sökande som har arbete utan stöd ) på arbetsförmedlingen i Eslöv. 6
Unga utan känd aktivitet Unga som varken arbetar eller studerar förkortas UVAS. Uppgifterna som redovisas här kommer från temagruppen för unga i arbetslivet och är från 2012. Enligt dem tillhör en individ UVAS om hen under ett kalenderår inte har: - haft inkomster över ett basbelopp (44 000 kr, 2012) - haft studiemedel, varit utbildningsregistrerade eller studerat på SFI mer än 60 timmar - arbetspendlat till Norge eller Danmark Höör: Kvinnor: Män: 16-24 år 122 48 74 Procent UVAS 7,4 6 8,6 25-29 år 76 37 39 Procent UVAS 11,7 11,9 11,5 Tabell 6. Unga som varken arbetar eller studerar i Höör (2012). Av statistiken som finns på temaunga.se framgår det att antalet har varierat genom åren (2008-2012), lägsta antal 16-24-åringar är 121 personer medan det högsta är 155. Mer uppdaterade siffror är på gång och välkomnas för att få en tydligare bild av hur det ser ut nu. Vi använder 2012 års siffror som utgångspunkt i antalet UVAS i Höör. Sammanfattning målgrupp Målgruppen består av alla unga i åldern 16-24 år som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta. Personer kan finnas registrerade på flera ställen samtidigt, i tabellen nedan redovisas antal unga. Unga som varken arbetar eller studerar 16-24 år 16-19 år UVAS 122 (tema unga) 31 (KAA) Inskrivna AF 108 (sep 2015) 1 (sep 2015) Biståndstagare 41 (okt 2015) 5 (okt 2015) Deltidsarbetslösa, AF 23 (sep 2015) Timanställda, kommunen 120 (nov 2015) Tabell 7. Sammanställning av data över målgruppen. 7
Kartläggning av målgruppens behov Höörs kommun driver ett lokalt praktikprojekt, Vägen in, riktat primärt till unga arbetslösa mellan 18-24 år. Projektet har varit igång sedan oktober 2013 och 45 ungdomar har varit i kontakt med Vägen in. När de kommer till Vägen in intervjuas ungdomarna om sin situation, hur de tänker kring framtiden, vad de upplever att de behöver för att komma vidare etc. Utifrån det materialet och efter samtal med några deltagare har några tankar utkristalliserats. En del handlar om erfarenheter från skolans värld, där tidigt stöd för personer med psykoneurotiska diagnoser saknats. Vissa uttrycker en tydlig besvikelse över att vuxna i omgivningen, och främst då skolan, inte noterade eller agerade när de såg att barnen inte fungerade i skolmiljön. Att ingen verkade bry sig. Den besvikelsen och känslan av att vara mindre värd, som följde av att de vuxna inte visade något engagemang eller intresse, ligger ofta kvar hos den unge vuxne. Tydligt blir att det viktiga för de unga som står långt från arbetsmarknaden är att känna sig sedda, att bemötas med respekt och nyfikenhet samt att man blir lyssnad till. Rak kommunikation och tydlig information uppskattas. För många av dem som varit borta från både skola och arbete en längre tid krävs mer stöd såsom lättare aktiviteter som hjälper till att strukturera dagen, vända på dygnet. Aktiviteter som föreläsningar, samtal, gruppträffar, studiebesök på företag och utbildningar o dyl. Detta för att bryta en invand inaktivitet. Därefter kan det vara möjligt att prova på en praktikplats, även här utifrån individens önskemål. I Vägen in kan den unga själv avgöra hur många procent man vill börja praktisera, så att den unge känner att hen klarar av sin uppgift och kan växa av erfarenheten. Jämställdhetsperspektiv Höörs kommun ska vara en arbetsplats där alla medarbetare har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter och där alla visar respekt för människors olikheter. All diskriminering, oavsett orsak, är oacceptabel. Genom att på ett positivt sätt tillvarata skillnader i etnisk tillhörighet, kön, religion, sexuell läggning, ålder samt fysiska och psykiska förutsättningar skapas en dynamisk organisation som präglas av mångfald. Mångfalden är berikande för kommunens uppgift att främja människors lika möjligheter och rättigheter och för att ge alla en god och likvärdig service. Höörs kommun ska sträva mot en personalsammansättning som återspeglar mångfalden bland kommunens invånare för att därigenom på ett bättre sätt kunna möta medborgarnas olika behov och bakgrund. 8