Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S) Riv rätt! Handbok för miljöanpassad rivning

Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S) Riv rätt! Handbok för miljöanpassad rivning

Förord Både lagstiftning och frivilliga åtaganden ställer krav på att rivning ska genom föras på ett miljöanpassat sätt. Detta innebär att rivningen ska planeras och genomföras på ett sådant sätt att påverkan på människors hälsa och miljön blir så liten som möjligt. Det ställs stora krav på kunskap och kompetens hos byggherren om hela processen ska fungera på ett bra sätt: planering för rivning, inventering, upphandling av entreprenad, källsortering och en miljöriktig hantering av avfallet samt en bra uppföljning och kontroll från byggherrens sida. Det finns därför ett behov av samlad information, riktlinjer och hjälpmedel för miljöanpassad rivning och avfallshantering. Denna handbok har tagits fram för att fungera som ett verktyg för byggherren. I projektet har studerats hur miljöanpassad rivning kan genomföras och vilka krav och regler som finns när det gäller rivning av byggnader. Handboken har tagits fram i ett samarbete mellan U.F.O.S. och Kretsloppsrådet. Styrgruppen har bestått av Per Lilliehorn, Lilliehorn Konsult, Gösta Gustavsson, SABO, Maria Fryklund, Statens fastig hetsverk, Anders Göransson, Locum och Jenny Hedberg, LudvikaHem. Konsult har varit Gunilla Bernevi Rex, Rex Hus & Miljökonsult. Projektledare har varit Ulf Sandgren och Fredrik Jönsson, Sveriges Kommuner och Landsting. Ett antal resurspersoner har medverkat med textavsnitt och värdefulla synpunkter på innehållet i handboken. Projektledningen vill rikta ett varmt tack till alla medverkande! Vi hoppas att fastighetsägare, förvaltare och deras konsulter som planerar rivnings åtgärder ska finna kunskap och användbara hjälpmedel i denna handbok för att genomföra rivning på ett miljöanpassat sätt. Stockholm i januari 2008 Riv rätt! 3

Innehåll Sammanfattning....................................................... 3 1 Vad är miljöanpassad rivning?.......................................... 8 Samhällets styrmedel...9 Sveriges miljökvalitetsmål... 10 Byggsektorns frivilliga miljöarbete... 10 2 Skeden och åtgärder i rivningsprojekt.................................... 13 Några begrepp...13 Regler för rivning...14 Regler för avfallshantering...20 Översikt skeden, åtgärder och myndighetskontakter...22 Byggherrens kompetens...25 Exempel på rivningsprojekt...26 Att tänka på...27 3 Utredning och programarbete...29 Vilka behov och förutsättningar finns?...29 Kunskap om objektets förutsättningar...30 Kulturskydd... 31 Programarbete... 31 Tidsplanering... 32 Att tänka på... 33 4 Materialinventering...34 Riktlinjer för avfallshantering...35 Att tänka på... 39 5 Projektering......................................................... 41 Underlag för rivning... 41 Rivningsordning och metoder...42 Behov av etappindelning...42 Saneringsarbeten...43 Planera för god arbetsmiljö...44 Skydd av den yttre miljön...45 Störningar för omgivningen...45 Plats för avfallskärl och transporter...46 Ekonomi...47 Att tänka på...47 6 Entreprenaden....................................................... 49 Källsortering...52 Riktlinjer för upphandling av entreprenader... 55 Att tänka på...58 7 Byggherrens uppföljning och kontroll...62 Kontroll på plats och av dokumentation...62 Att tänka på...63 8 Dokumentation att bevara...64 9 Litteratur och webbplatser...65 Bilagor...68 U.F.O.S. 2008 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 www.offentligafastigheter.se ISBN: 978-91-7164-317-9 Tryckeri: Edita Västerås Text Gunilla Bernevi Rex Projektledare: Ulf Sandgren och Fredrik Jönsson Grafisk form och foto: Forum1 Produktion och omslagsfoto: Björn Hårdstedt Distribution: Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, www.skl.se/publikationer

Sammanfattning Rivning kan ha stor påverkan på miljön om den inte görs på ett miljöanpassat sätt. Byggher ren har det yttersta ansvaret för att arbetet följer lagkraven i plan- och bygglagen (PBL), miljöbalken med tillhörande förordningar och arbetsmiljölagstiftningen samt övriga förordningar och myndighetsföre skrifter som reglerar rivning och avfallshantering. Dessutom har byggsektorn genom Krets loppsrådet tagit fram riktlinjer för hantering av avfall från byggande och rivning som en del i byggsektorns frivilliga producentansvar vilket i vissa delar går utöver lagstiftningen. Handboken ett hjälpmedel för miljöanpassad rivning Beställare och konsulter med erfarenhet av rivning anser att det förekommer mycket slarv och fusk i samband med rivningar. Bland annat är det vanligt att farligt avfall inte tas omhand på rätt sätt och källsorteringen av det övriga avfallet skulle många gånger kunna vara bättre. Det finns också mycket okunskap bland beställare och entreprenörer om hur avfallet ska hanteras på bästa sätt. Denna handbok kan ses som en kunskapskälla och ett verktyg för byggherren att ta sitt övergripande ansvar för hela rivningsprocessen, så att rivning och avfallshantering kan göras på ett miljöanpassat sätt. Handboken omfattar beskrivning av rivningsprocessens olika skeden och åtgärder, vilka regler som styr rivning och avfallshantering och vad som är viktigt för fastighetsägaren/för valta ren att tänka på i de olika skedena av en rivningsprocess. Vad begreppet miljöanpassad rivning kan inne Sammanfattning 5

bära beskrivs i kapitel 1. I handboken behandlas kraven på kunskap om det objekt som ska rivas eller byggas om, vikten av en väl genomförd och dokumenterad materialinventering före rivning, skydd för yttre miljö, arbetsmiljö och kulturvärden. Olika typer av rivning Rivningar kan vara olika omfattande, allt från totalrivningar till mindre rivningar i samband med ombyggnad. De kan avse lätta byggdelar och installationer eller tunga bärande konstruktioner. Förutsättningarna på arbetsplatsen varierar också mycket. I vissa fall tvingas en fastighetsägare göra rivningsarbeten som kompliceras av pågående verksamhet i angränsande lokaler, till exempel i våningsplan över eller under det plan där man ska riva. Det kan kräva provisoriska lösningar för att tillgodose ventilation, vatten och avlopp och annan försörjning till de lokaler där den vanliga verksamheten pågår. Handboken försöker belysa dessa olika problem och ge tips om hur de ska hanteras. I två bilagor beskrivs exempel med kortfattade uppgifter om rivningsprojekt en totalrivning av bostadshus och en ombyggnad av sjukhuslokaler. Hantering av avfall Diverse svårigheter finns för att genomföra avfallshanteringen på lagenligt och önskat sätt. Det kan till exempel vara dålig kunskap om var farliga material och produkter finns i byggnader som ska rivas och om hur farligt avfall ska hanteras, otydliga krav vid upphandling av entreprenader och dålig uppföljning från beställarens sida. Det är också i många fall svårt att tolka lagstiftningen om hur avfallet ska hanteras. Tidig planering av avfallshanteringen är viktig. Ofta är det trångt på arbetsplatsen, speciellt vid ombyggnad. Det innebär att det blir svårt att placera containrar och andra avfallskärl. För att det ska fungera bra krävs avfallskärl som är lämpliga för den aktuella rivningen, tydliga rutiner och beskrivning av det ansvar var och en har samt en genomtänkt logistik för den praktiska hanteringen. Avfallsentreprenörer företag som hämtar, transporterar och i många fall också behandlar avfall kan hjälpa till med att hitta fungerande lösningar. För en miljöanpassad hantering av avfallet behövs kompetens hos beställare, materialinven terare, kvalitetsansvariga och myndigheter. Det krävs 6 Riv rätt!

god planering och tydliga krav från byggherren/beställaren, ett bra underlag och tydliga avtalstexter för entreprenaden och en kvalificerad uppföljning av de krav som ställts. Avfallshierarkin Prioritering för hantering av det avfall som uppstår görs enligt EU:s avfallshierarki (kallas också prioriteringstrappan): Avfall bör i första hand återanvändas i sin ursprungliga funktion. Går inte det bör ingående material återvinnas för tillverkning av nya produkter. Brännbart avfall ska energi återvinnas. Resterande avfall deponeras. Upphandling av entreprenader Viktiga aspekter på entreprenadupphandling finns beskrivna i denna handbok. Som bilaga A finns förslag till Administrativa Föreskrifter (AF). Den innehåller rubriker, råd och textförslag för upphandling av en rivning eller rivningsåtgärder inom en ombyggnad, där hänsyn tas till påverkan på den yttre miljön. Hänsyn ska även tas till arbetsmiljöfrågor och störningar för eventuell pågå ende verksamhet och människor i omgivningen. Ett förslag till förteckning över reglerbara mängder för farligt avfall finns också som bilaga (bilaga B). Riktlinjer för avfallshantering Kretsloppsrådet har utarbetat riktlinjer för byggsektorns avfallshantering med syfte att de ska tillämpas vid byggsektorns hantering av avfall från byggande och rivning. Riktlinjernas viktigaste delar har inarbetats i handboken. Riktlinjerna innehåller branschnormerande texter som finns med i avsnitten om inventering, om entreprenader och om bygg herrens uppföljning och kontroll. Branschnormerande texter är markerade med inramning och ljusgrön färg. Flera av handbokens bilagor är hjälpmedel som har tagits fram som bilagor till Kretslopps rådets riktlinjer. Det gäller till exempel listan över farligt avfall och blankett för avfallshanteringsplan/rivningsplan. De branschgemensamma benäm ningarna på avfallsfraktioner och beskrivning av hur olika slag av avfall ska hanteras är också i enlighet med Kretsloppsrådets riktlinjer. Sammanfattning 7

Kretsloppsrådets riktlinjer Kretsloppsrådet har inom Miljöprogram 2010 tagit fram riktlinjer för byggsektorns avfallshantering Avfallshantering vid byggande och rivning Kretsloppsrådets Riktlinjer. Riktlinjerna innebär en tolkning av lagstiftningen utifrån miljöprogrammets ambitioner. Syftet med riktlinjerna är att de ska vara branschnormerande, kunna hänvisas till i avtalstexter och tillämpas vid sektorns hantering av avfall från byggande och rivning. Avfallslistor Lista över farligt avfall FA-lista Denna lista utgår från ämnen och tar upp farligt avfall och el-avfall samt annat avfall som kräver speciell uppmärk samhet eller är svårt att klassificera. Listan tar upp många exempel på ämnen med farliga egenskaper och material och produkter som de farliga ämnena kan finnas i. Listan ska vara ett hjälpmedel för hanteringen av det farliga avfallet vid rivning. Den ger förslag till avfalls koder och beskriver avfallets hantering enligt lagkrav och bransch norm. Se bilaga 1, Lista över farligt avfall (FA-lista). Listan ingår i dokumentet Avfallshantering vid byggande och rivning som kan hämtas som elektroniskt dokument på Kretsloppsrådets webbplats www.kretsloppsradet.com (välj Riktlinjer), både som pdf och i wordformat för den som önskar anpassa listan till ett aktuellt projekt. Listor för källsortering Byggsektorn har enats om branschgemensamma benämningar på vissa avfallsfrak tioner och branschgemensamma färger på skyltar för avfallskärl. Dessa redovisas i listor över källsorteringen på basnivå vilket innebär att avfallet alltid bör sorteras i dessa fraktioner. Två listor finns för basnivån, en för rivning och en för byggproduktion. Uppdelning i färre fraktioner än enligt basnivån ska vara särskilt motiverad. Basnivån för källsortering beskrivs i kapitel 6 i avsnittet Källsortering. Om det uppstår stora mängder avfall av ett visst slag, bör detta hanteras separat. Då kan lämplig fraktion väljas ur listan Avfallsfraktioner brutto l ista. Den visar ett stort antal fraktioner för källsortering med beskrivning av fraktion ernas innehåll och hantering. Dessa avfallslistor finns endast på Kretsloppsrådets webbplats. 8 Riv rätt!

Handbokens bilagor Bokens bilagor A D finns sist i denna skrift. Det är lämpligt att ha bilagorna tillgängliga vid läsning. Förutom listan över farligt avfall (bilaga 1) finns i denna skrift hänvisningar till följande bilagor från Avfallshantering vid byggande och rivning : Förslag till AF-text för upphandling av inventering (bilaga 6) Förslag till texter för teknisk beskrivning för avfallshantering (bilaga 8) Blankett för avfallshanteringsplan för rivning/rivningsplan (bilaga 9) Avfallsregler (bilaga 14) Begreppsförklaringar (bilaga 15). Bilagorna kan hämtas som elektroniska dokument, läs mer på sid 68: Fotografier och bildtexter Fotografierna i boken är tagna i samband med rivningen av ett tidigare äldre boende. Bildtexterna är kopplade till just denna rivningsarbetsplats och det miljöarbete som bedrivits där inför rivningen. Nedan: Före efter. Bara skorstenen står ännu kvar. Sammanfattning 9

1 Vad är miljöanpassad rivning? Byggsektorn har stor påverkan på vår miljö. Bedömningen är att bygg- och fastighetssektorn som helhet står för cirka 40 procent av den totala energianvändningen i landet, cirka 40 procent av materialanvändningen, främst för anläggningsverksamhet och cirka 15 procent av avfallet (Källor: Energiläget 2005, Energimyndigheten; Kretsloppsrådets miljöutredning 2000; Naturvårdsverkets rapport 5593, Avfall i Sverige, 2006, uppgifterna avser 2004). Dessutom står sektorn för betydande utsläpp till mark, vatten och luft. Miljöarbetet inom byggsektorn syftar till att minska alla typer av påverkan på miljön. De miljöaspekter som är viktiga vid rivning, och som vi måste ta hänsyn till för att rivningen ska bli miljöanpassad, är: Materialhushållning och kretsloppstänkande Detta innebär att så mycket som möjligt av bygg- och rivningsavfallet ska återanvändas eller återvinnas. Återvinning kan innebära att materialet används i nya produk ter eller att brännbart material används för energiutvinning. Materialåter vinning medför också energibesparing. Avfall som lämnas till deponi ska minimeras. Genom ökad återvinning kan uttag av ändliga resurser (till exempel naturgrus, järn) minskas. Sedan det farliga avfallet tagits bort, bör det resterande avfallet från rivningen sorteras noga så att man får rena avfallsfraktioner som möjliggör återvinning. Den noggranna sorteringen gör man bäst i form av källsortering på arbetsplatsen. 10 Riv rätt!

Farliga ämnen sorteras ut: Till vänster ofarligt trä, i mitten impregnerat trä som blir farligt avfall vid rivning. Till höger ett slutet system för omhändertagande av lösullsisolering som blivit kontaminerad av asbestspill. Den asbestkontaminerade lösullen sugs upp och packas i plastsäckar för deponering som asbest. Farliga ämnen tas ut ur kretsloppet Farligt avfall ska hanteras på ett miljöanpassat sätt enligt lagkraven. Detta innebär att det som blir farligt avfall vid rivningen så långt det är möjligt tas ut först. Genom att farliga ämnen och material tas ut ur kretsloppet riskerar de inte att skada miljön eller föras tillbaka till byggsektorn i nya produkter. Skydd av den yttre miljön Detta innebär att skyddsåtgärder ska vidtas när det farliga avfallet tas bort, om det finns risk för spridning av föroreningar som är farliga för miljön. Andra viktiga aspekter vid rivning som är hälsorelaterade är: Arbetsmiljön för dem som arbetar med rivning och avfall. Skydd av människor i omgivningen om de riskerar att bli utsatta för farliga ämnen, buller eller partiklar eller annan skadlig påverkan i samband med rivning och avfallshantering. Samhällets styrmedel Till skydd för miljön och för att minska mängden avfall till deponi och öka återvinningen finns ett antal lagregler för avfallets hantering. Det finns också regler för att möjliggöra samhällskontroll vid rivning och avfallshantering. Producentansvar gäller för vissa produkter, till exempel förpackningar och el-avfall, och det är skatt på avfall som går till deponi. 1 Vad är miljöanpassad rivning? 11

Exempel på samhällets styrmedel Plan- och bygglag (1987:10) Miljöbalk (1998:808) Avfallsförordning (2001:1062) Förordning (2001:512) om deponering av avfall Arbetsmiljölag (1977:1160) Föreskrifter från Arbetsmiljöverket (tidigare Arbetarskyddsstyrelsen) Förordning (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter Lag (1999:673) om skatt på avfall Sveriges miljökvalitetsmål Rivning och avfallshantering påverkas av Sveriges miljömål, de så kallade miljökvalitets målen, främst målen Giftfri miljö och God bebyggd miljö. Inom målet God bebyggd miljö finns till exempel delmål 4 Uttag av naturgrus och delmål 5 Avfall. Inom miljökvalitetsmålet Giftfri miljö finns ett delmål om utfasning av farliga ämnen. Byggmaterial och produkter som innehåller ämnen med farliga egenskaper ska som avfall hanteras så att ämnena inte läcker ut i naturen. Hanteringen av det farliga avfallet från bygg- och fastighetssektorn påverkar hur delmålet kan uppfyllas. Miljökvalitetsmålen 15 miljökvalitetsmål antogs av riksdagen i april 1999, idag har vi 16 mål. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Regeringen har inrättat ett Miljömålsråd som ansvarar för uppföljning av miljökvalitetsmålen. Läs mer om miljökvalitetsmålen och deras delmål och rapportering från arbetet mot målen på www.miljomal.nu. Byggsektorns frivilliga miljöarbete Vid sidan av lagar och regler och politiska mål finns dessutom frivilliga miljöåtaganden från näringslivet. Miljöprogram 2010, som tagits fram av Kretsloppsrådet, och Bygga-bo-dialogen är sådana frivilliga åtaganden. 12 Riv rätt!

Bygga-bo-dialogen Bygga-bo-dialogen är ett samarbete mellan företag, kommuner och regerin gen för att få en utveckling mot en hållbar bygg- och fastighetssektor i Sverige. Genom dialog har man enats om en frivillig överenskommelse och om att vidta konkreta åtgärder för en hållbar utveckling. Det finns tre prioriterade områden: hälsosam innemiljö, effektiv energianvändning och effektiv resursanvändning. Dialogens mål innefattar allt ifrån mängden deponerat avfall, uttag av naturgrus, miljöskadliga ämnen, byggnadsrelaterad hälsa och kemikalieanvändning till miljöbelastning från energianvändning. Det finns klara kopplingar till de nationella miljökvalitetsmålen. Bygga-bo-dialogen Femton företag, fyra kommuner och regeringen har skrivit på överenskommelsen och åtagandena vid det första tillfället våren 2003. Sedan hösten 2003 har 17 nya aktörer tillkommit. Bland deltagarna finns fastighetsägare, entreprenörer, tillverkare/leverantörer av byggmaterial och produkter, konsultföretag med flera. Sekretariatet är inrättat på Boverket som ansvarar för Bygga-bo-dialogens webbplats. Läs mer på www.byggabodialogen.se. Källa: www.byggabodialogen.se. Miljöprogram 2010 Miljöprogram 2010, som Kretsloppsrådet utarbetat, innehåller mål för energi användning, materialhushållning, inomhusmiljö och utfasning av farliga ämne. Målet för materialhushållning, som direkt berör rivning och avfallshantering, är att mängden bygg- och rivningsavfall som går till deponi ska minska till hälften till 2010, jämfört med år 2004. Målet att fasa ut farliga ämnen innebär för avfalls hanteringen att farligt avfall och annat avfall som kan innebära risk för miljö och hälsa tas omhand separat och hanteras på ett miljöanpassat och lagenligt sätt. 1 Vad är miljöanpassad rivning? 13

Kretsloppsrådets riktlinjer för avfallshantering Det övergripande syftet med riktlinjerna är att erhålla en hög och jämn nivå på avfalls hanteringen vid byggande och rivning, så att: ökad återvinning och energiutvinning möjliggörs farliga ämnen kan tas om hand. Kretsloppsrådet Kretsloppsrådet är en ideell förening med syfte att byggsektorn genom ett frivilligt åtagande ska upp nå ett trovärdigt, effektivt, systematiskt och samordnat miljöarbete som leder till ständiga miljöförbättringar. Kretsloppsrådet har ett 30-tal medlemmar; byggherrar/fastighetsägare, byggindustrin, byggmaterialindustrin samt arkitekter/konsulter. Kretsloppsrådet fungerar bland annat som byggsektorns kontaktorgan gentemot miljödepartementet och berörda myndigheter. Se www.kretsloppsradet.com. Källa: Kretsloppsrådet. 14 Riv rätt!

2 Skeden och åtgärder i rivningsprojekt Några begrepp Vissa viktiga begrepp redovisas och diskuteras här. Ytterligare definitioner av begrepp finns i bilaga 15, Begreppsförklaringar. Rivning Med rivning menas i denna skrift (och i Kretsloppsrådets Riktlinjer) alla rivningsarbeten, även utrivning i samband med ändring (om- och tillbyggnad) och underhåll. Avfallsproducent Avfallsproducent är var och en som bedriver en verksamhet som ger upphov till avfall (ursprung lig producent) eller var och en som genom förbehandling, blandning eller andra förfaranden ändrar avfallets art eller sammansättning. Källa: Naturvårdsverkets föreskrifter 2004:10 om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall. På grund av oklarheten om vem som ska anses vara avfallsproducent, föreslås i bilagan med AF-texter att beställaren i AF tar in en text som förtydligar vem som har ansvaret, beställaren eller entreprenören. Se bilaga A, förslag till AF-texter för rivningsarbeten. 2 Skeden och åtgärder i rivningsprojekt 15

Nya begrepp materialinventering och avfallshanteringsplan Materialinventering Med materialinventering menas inventering av material och produkter som berörs av bygg- och rivnings arbeten. Områden med farliga ämnen märks ut vid materialinven teringen. Det hittills använda begreppet miljöinventering är inte helt bra att använda om en inventering som utförs för att under söka vilka typer av avfall som kommer att uppstå vid en planerad rivning. I andra sammanhang kan en miljöinventering omfatta mycket mer, bland annat kan byggnadens energiprestanda vara en väsentlig del. För att skilja ut den typ av inventering som bör göras före en rivning, använder vi i stället begreppet materialinventering. Begreppet har förts in i bilaga A, Förslag till AF-texter för rivnings arbeten. Avfallshanteringsplan Med avfallshanteringsplan menas plan för hantering av material och produkter som blir avfall vid bygg- och rivningsarbeten. Materialinventeringen ska leda fram till en avfallshanteringsplan. Om rivningsplan krävs enligt PBL kan avfallshanteringsplanen kompletteras med de uppgifter som krävs för att fungera som rivningsplan. Begreppet har förts in i bilaga A, Förslag till AF-texter för rivnings arbeten. Regler för rivning Huvuddelen av de regler som rör rivning av byggnader finns i miljöbalkens, plan- och bygglagens samt arbetsmiljölagens regelverk. Miljöbalkens regelverk reglerar främst frågor som rör hanteringen av det avfall som uppkommer i samband med rivning, medan plan- och bygglagens regelverk i sammanhanget mest rör frågor som har med administrationen kring själva rivningen att göra. Arbetsmiljölagstiftningen slutligen, innehåller allmänna och detaljerade bestämmelser om skyddsföreskrifter för dem som utför olika rivningsarbeten. 16 Riv rätt!

Planering av rivning Rivning av en byggnad kan medföra negativ påverkan på människors hälsa och miljön och omfattas därmed av miljöbalkens regelverk. Hur stor denna negativa påverkan kan bli är beroende av vilka olika material byggnaden innehåller och vilken rivningsmetod som används. Kunskapskravet i miljöbalkens allmänna hänsynsregler innebär i det sammanhanget att den som ansvarar för rivningen ska skaffa sig kunskap om vilka material som finns i byggnaden samt hur materialen och själva rivningsmetoden kan tänkas påverka människors hälsa och miljön i samband med rivningen. Kravet på skyddsåtgärder i de allmänna hänsynsreglerna innebär att rivningen ska planeras och genomföras på ett sådant sätt att denna påverkan blir så liten som möjligt. Byggherren är som verksamhetsutövare ansvarig för att miljöbalkens och arbetsmiljölag stiftningens krav följs och måste därför känna till de viktigaste reglerna. Rivningslov I plan- och bygglagen (PBL) finns krav på rivningslov för att få riva byggnad eller del av byggnad inom detaljplanelagt område eller där krav på rivningslov införts i områdes bestämmelser. Rivningslov behövs inte för att riva sådana byggnader eller delar av byggnader som får uppföras utan bygglov. Kommunen får dock besluta att rivningslov krävs för sådana åtgärder. Ansökan, som ska vara skriftlig, beviljas om rivning inte är förbjuden (enligt detaljplan eller områdesbestämmelser) eller det finns särskilda krav på att bevara byggnaden. Skäl till att bevara en byggnad kan till exempel vara dess kulturhistoriska eller miljömässiga värde. Rivningen ska påbörjas inom två år från beslutet om rivningslov. Kulturvärden I plan- och bygglagen finns krav på varsamhet vid ombyggnad: Ändringar av en byggnad ska utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas tillvara. Kontakt kan tas med byggnadsnämnden i kommunen för att undersöka om det finns särskilda skyddsföre skrifter för byggnaden. Om det finns sådana, kontakta då den antikvariska myndigheten (Riksantikvarie ämbetet eller länsstyrelsen) om hur kulturmiljöfrågorna ska hanteras. 2 Skeden och åtgärder i rivningsprojekt 17

Anmälan om rivning och rivningsplan En rivningsanmälan krävs vid rivning av flertalet byggnader. Till anmälan ska bifogas en beskrivning av projektets art och omfattning. Till anmälan ska normalt också fogas en rivningsplan. Anmälan ska lämnas till byggnadsnämnden minst tre veckor innan arbetena påbörjas. Rivningsarbetena får påbörjas tidigare om byggnads nämnden medger det. Kravet på rivningsanmälan gäller rivning av byggnader eller delar av byggnader men inte andra anläggningar. Vissa byggnader är undantagna från kravet på anmälan, nämligen: 1. komplementbyggnader (avser mindre byggnader till småhus) 2. sådana ekonomibyggnader som ligger utanför detaljplanelagt område och som hör till jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring och 3. byggnader som är avsedda för totalförsvaret och är av hemlig natur. För utrivning i samband med ändring eller underhåll av en byggnad krävs ingen särskild rivningsanmälan. Vid ändring som kräver bygganmälan hanteras rivningen inom ramen för denna. Till en rivningsanmälan ska fogas en plan över hur rivningsmaterialet kommer att hanteras rivningsplan om inte byggnadsnämnden beslutat att detta inte behövs. I de fall en rivnings plan ska finnas, får rivningsarbetena inte påbörjas förrän byggnadsnämnden godkänt rivningsplanen. Rivningen ska sedan genomföras på ett sådant sätt att olika material kan tas om hand var för sig enligt planen. Rivningsarbetena ska planeras och utföras med aktsamhet så att personer och egendom inte skadas och så att minsta möjliga obehag uppstår. Rivningsanmälan upphör att gälla om inte rivningsarbetet påbörjats inom två år. Kvalitetsansvarig enligt PBL När rivningsanmälan krävs samt vid rivningar som ska följa en rivningsplan ska en kvalitets ansvarig enligt PBL utses av byggherren. Om projektet är uppdelat på olika delar kan olika kvalitets ansvariga utses för de olika delarna. En av dem ska samordna deras uppgifter. Byggherren ska underrätta byggnadsnämnden om vem som är kvalitetsansvarig innan arbetena påbörjas. Frågan om vem som ska vara kvalitets 18 Riv rätt!

ansvarig bör dock ofta klaras ut av byggherren betydligt tidigare för att säkerställa att rivningen planeras så att samhällets krav uppfylls. Den som är kvalitetsansvarig vid rivning ska se till att rivningsplanen följs. Samråd och kontrollplan enligt PBL En kontrollplan enligt PBL anger vilken kontroll som ska utföras, vilka intyg och övriga handlingar som ska företes för byggnadsnämnden och vilka anmälningar som ska göras till nämnden. För ren rivning behövs varken något samråd eller kontrollplan enligt PBL. Om rivningen är en del av en ombyggnad görs bygganmälan och byggsamråd hålls angående byggåtgärderna, så som oftast krävs vid byggprojekt. För byggprojekt som kräver anmälan ska kvalitetsansvarig enligt PBL vara närvarande vid byggsamråd samt vid besiktningar och andra kontroller, och ska se till att kontrollplanen enligt PBL följs. Samråd och kontrollplan enligt PBL krävs alltså bara vid åtgärder som kräver bygganmälan. Sanering i samband med rivning Vid materialinventering inför rivning och i samband med ombyggnad, reparation och underhållsarbeten finner man ofta olika typer av föroreningar i byggnader och mark. Om det finns risk för spridning eller om föroreningen har spridit sig till omgivningen, gäller miljöbalkens upplysningsplikt, det vill säga man ska genast upplysa tillsynsmyndigheten (miljö nämnden i kommunen) om vad man har hittat. Om byggnaden som ska rivas är förorenad, så att föroreningarna innebär risker för människors hälsa eller miljön, är rivningen i många fall att anse som en efterbehandlings åtgärd. Efterbehandlingsåtgärd är lagstiftningens begrepp för det vi i dagligt tal kallar sanering. Som förorening räknas sådant som oavsiktligt förorenats, till exempel avloppsrör från tandläkarpraktik som är kontaminerade med kvicksilver från amalgam. Däremot är asbest, bjälklagsfyllning innehållande PAH och tungmetaller, elektriska kvicksilverbrytare eller PCB-kondensatorer med mera inte att betrakta som en förorening och ska därför inte heller anmälas enligt miljö balken, när de ska avlägsnas. Asbestsanering kräver däremot alltid en anmälan, men i det fallet ska anmälan göras till Arbetsmiljöverket innan arbetet påbörjas. För fog- och golvmassor med PCB finns speciella regler. Från den 1 mars 2007 gäller förordning (2007:19) om PCB med mera. Den innebär att fastighets ägare måste undersöka om det finns fog- och golvmassor med PCB i byggnader som har uppförts eller renoverats åren 1956 1973. Resul Förseglingsmassan och gasen i dessa isolerrutor innehåller PCB. Fönstren med fogar och glas går därför som PCB till SAKAB. 2 Skeden och åtgärder i rivningsprojekt 19

Vänster: Hans Madsen, platschef och miljöansvarig vid rivningsarbetsplatsen, visar ett golv parti som sanerats från asbesthaltigt mattlim. Golvet har slipats och asbestkontaminerat material har avlägsnats inför rivning. Mitten och höger: Motsvarande golv före och efter upptäckt av det asbesthaltiga golvskiktet. tatet ska meddelas tillsynsmyndig heten senast den 30 juni 2008. Om det finns sådana produkter med PCB måste fastighetsägaren ha avlägsnat dem senast den 30 juni 2011 eller den 30 juni 2013, beroende på typ av byggnad och om produkten sitter utvändigt eller invändigt. Det betyder att PCBsanering måste göras även om inte huset ska rivas eller byggas om. Däremot finns möjlighet att få vänta med saneringen och göra den i samband med till exempel ombyggnad eller renovering som planeras under de närmaste åren efter det datum som annars skulle gälla. Om rivningen kan medföra en ökad risk för spridning eller exponering av föroreningarna och risken inte kan bedömas som ringa, måste anmälan göras till tillsyns myndigheten (i detta fall oftast miljönämnden i kommunen) minst sex veckor innan saneringen ska genomföras. För sanering av fog- och golvmassor med PCB gäller tre veckor. Tillsynsmyndigheten kan då komma att ställa krav på till exempel skyddsåtgärder vid saneringen i enlighet med miljöbalkens regler. Alla rivningar kräver arbetsmiljöåtgärder Bestämmelserna i miljöbalken och plan- och bygglagen reglerar inte skyddsåtgärder för den personal som ska utföra rivningsarbetena. Bestämmelser finns här i arbetsmiljölagstiftningen. Grunden i lagstiftningen finns i arbetsmiljölagen. Arbetsmiljöverkets författnings samling, AFS, är föreskrifter och allmänna råd som preciserar vilka krav som ska ställas på arbetsmiljön. 20 Riv rätt!

Reglerna innebär sammanfattningsvis att arbetsgivaren ska identifiera vilka risker som arbetstagarna kan komma att utsättas för i samband med rivningen och sedan planera och genomföra arbetena på ett sådant sätt att riskerna förebyggs. Särskilda regler finns rörande olika typer av utrustning som används i samband med rivningen och för hantering av de olika material som uppkommer vid rivningen. Enligt arbetsmiljölagen gäller allmänt att den som låter utföra byggnadseller anläggnings arbete ska se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas vid projekte ringen, både när det gäller byggskedet och den framtida användningen av byggnaden eller anläggningen. Det innebär att byggherren har ett arbetsmiljöansvar som inte kan delegeras. Samma ansvar har byggherren för arbetsmiljön vid rivnings- och saneringsarbeten. Arbetsmiljöplan Byggherren ansvarar för att en arbetsmiljöplan för entreprenaden tas fram innan byggarbetsplatsen etableras. Byggherren har också ett obligatoriskt samordningsansvar. Detta kan delegeras till skillnad från arbetsmiljöansvaret. Samordningsansvaret är viktigt och innebär bland annat att organisera skyddsverksamheten och att genomföra de anpassningar i arbets miljöplanen som behövs. Den som är samordningsansvarig ska se till att arbetsmiljöplanen finns tillgänglig på det gemensamma arbetsstället så snart som byggarbetsplatsen etablerats. Se vidare om arbetsmiljö på sid 44 och i inledningen av kap 6. Förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket Byggherren ska, utom vid mindre arbeten, lämna förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket innan arbetet påbörjas (i första hand till Arbetsmiljöverkets distrikt i det län där byggarbets platsen finns). Byggherren bör då bifoga sin arbetsmiljöplan. Anmälan gäller för byggarbetsplatser på vilka arbetet beräknas pågå under längre tid än 30 arbetsdagar och där mer än 20 personer vid något tillfälle sysselsätts samtidigt eller på vilka det totala antalet persondagar beräknas överstiga 500. Mer att läsa om regler för rivning finns i Boken om lov, tillsyn och kontroll, Boverket 2004. 2 Skeden och åtgärder i rivningsprojekt 21

Regler för avfallshantering I bilaga 14, Avfallsregler, finns en mer omfattande beskrivning av de regler som gäller för avfall från en rivning. Där finns bland annat en checklista över avfallsregler som gäller för olika parter i processen, byggherren/beställ aren, bygg-/rivningsentreprenören med flera. I detta avsnitt nämns några viktiga regler som gäller farligt avfall och elavfall, klassificering av avfall och deponering av avfall. Farligt avfall Farligt avfall ska hanteras skilt från annat avfall och transporteras och tas omhand på ett säkert sätt. Olika slag av farligt avfall får inte blandas med varandra. Anteckningar om mängder och slag av farligt avfall som uppkommer och till vilken anläggning det transporteras ska sparas i fem år. De viktigaste reglerna för det farliga avfallet finns i avfallsförord ningen (2001:1063). Det som blir farligt avfall ska tas bort ur byggnaden (saneras eller demonteras) så långt det är möjligt innan man vidtar andra åtgärder. Definition av farligt avfall, se bilaga 15, Begreppsförklaringar. Hantering av olika slag av farligt avfall beskrivs i bilaga 1, Lista över farligt avfall (FA-lista). El-avfall Avfall av elektriska och elektroniska produkter kallas el-avfall. För el-avfall gäller att det alltid ska gå till yrkesmässig förbehandling i anläggning som har tillstånd till sådan förbe handling. För vissa typer av el-avfall gäller producentansvar. Definition av el-avfall, se bilaga 15, Begreppsförklaringar. Hantering av olika slag av el-avfall beskrivs i bilaga 1, Lista över farligt avfall (FA-lista). Klassificering av avfall Varje typ av avfall som uppkommer ska klassificeras (man säger också klassas ) enligt bestämmelserna i avfallsförord ningen (2001:1063). Att klassificera innebär att avfallet ges en av de sexsiffriga avfallskoderna som finns i bilaga 2 till avfallsförordningen och att man avgör om avfallet är farligt avfall eller inte. Att klassificeringen görs rätt är viktigt. Bestämmelser för lagring, transport, behandling och annan hantering av avfallet 22 Riv rätt!

Bild 1 och 3: Bakom harmlöst yttre döljer sig ventilkanaler av eternit/asbest. Sådana måste knackas bort för hand av sanerare innan rivning kan starta. Bild 2: Sanering är utförd. Bild 4: Blottlagd ventilkanal av asbest. är beroende av om avfallet är farligt eller inte och kan vara beroende av avfallskoden. Det är inte bara klassificeringen av avfallet som farligt avfall eller icke farligt avfall som avgör hur avfallet ska hanteras. Det finns avfallsslag som inte klassas som farligt avfall men där det ändå kan ställas särskilda krav på bland annat mottagning och slutbehandling. Se förslag till klassificering av farligt avfall och avfall som kräver speciell uppmärksamhet i bilaga 1, Lista över farligt avfall (FA-lista). Deponering av avfall För vissa avfallsslag är deponering det slutliga omhändertagande som måste väljas, men det gäller bara om avfallet inte kan tas om hand på något sätt högre upp i avfallshierarkin och om avfallet får deponeras. Vissa avfallsslag får inte deponeras. Det gäller utsorterat brännbart avfall och organiskt avfall samt vissa andra avfallsslag (förordningen [2001:512] om deponering av avfall). Karaktärisering av avfall som ska deponeras Naturvårdsverkets föreskrifter ställer krav på att allt avfall som ska deponeras ska vara karaktäriserat. Avfallsproducenten ska känna till avfallets egenskaper och innehåll av olika ämnen och hur stor utlakningen bedöms vara av föroreningar när avfallet ligger i deponin. Ansvaret för att en karaktärisering görs och att den är korrekt är avfallsproducentens. För att få fram uppgifterna för karaktäriseringen krävs i vissa fall att avfallet provas (till exempel laktest med efterföljande analys). 2 Skeden och åtgärder i rivningsprojekt 23

Vissa avfallstyper, som är icke-farligt avfall, är undantagna från delar av kraven vilket innebär att avfallet i de flesta fall inte behöver provas. Det gäller till exempel ren jord och sten samt betong och tegel som är sorterat och utvalt bygg- och rivningsavfall. När det gäller avfall från byggande och rivning som ska karaktäriseras går det inte att ta fram några uppgifter som kan gälla generellt. Varje projekt är unikt och avfallets samman sättning varierar från projekt till projekt. Omfattande provningar av allt avfall som uppstår är inte praktiskt genomförbara. Bygg- och rivningsentreprenörerna brukar i prak tiken förlita sig på den som är mottagare av avfallet, när det gäller karaktäriseringen. Beträffande avfallsproducent, se inledningen av detta kapitel. Se vidare bilaga 14, Avfallsregler. Översikt skeden, åtgärder och myndighetskontakter I följande tabell visas översiktligt beställarens åtgärder, de viktigaste handlingarna som tas fram samt myndigheternas åtgärder. Det är inte självklart att turordningen mellan de olika åtgärderna är enligt tabellen. Turordningen kan variera beroende på förutsättningarna i det enskilda fallet. Omfattningen av åtgärder kan också variera mycket. Åtgärder i olika skeden beskrivs närmare i kapitel 3 8. Tabellen beskriver åtgärder i samband med rivningsarbeten. Om projektet även omfattar byggåtgärder, till exempel vid ombyggnad, gäller reglerna om bygganmälan och bygglov på vanligt sätt. 24 Riv rätt!

Skeden, åtgärder och myndighetskontakter i rivningsprojekt Skede Byggherren Dokument Myndigheter Utredning och programarbete Materialinventering Ev inventering av byggnadens beva randevärden Projektering Utreder tekniska och andra förutsättningar. Förberedande myndig hetskontakter kan tas. Söker rivningslov hos byggnads nämnden. Ev kontakt med antikvariska myndigheter. Materialinventering beställs och genomförs (så tidigt som möjligt i projektet). Ev information om föroreningar till lokala miljömyndigheten. Ev inventering av bevarandevärden beställs och genomförs. Ev anmälan till antikvarisk myndighet. Upprättar arbetsmiljöplan för projekteringsskedet. Låter projektera för rivning. Övergripande kontrollplan för projektet tas fram (samt av konsulter: kontrollplaner för projektering). Utser kvalitetsansvarig (KA) enligt PBL. Anmäler KA till BN (bör göras senast vid rivningsanmälan). Ev anmäler sanering. Anmälan lämnas till tillsyns myndig heten (oftast miljönämn den) i kommunen. Kan vara många olika. Ansökan om rivningslov. Dokumentation av inventeringen och avfallshanteringsplan i sin första version. Dokumentation av inventering (med identifiering av särskilt skyddsvärda objekt). Arbetsmiljöplan för projekteringsskedet. Förfrågningsunderlag: ritningar, beskrivningar, projektörernas arbetsmiljöplan för entreprenaden. Projektets övergripande kontrollplan, konsulters egenkontrollplaner. Anmälan om kvalitetsansvarig enligt PBL till byggnads nämnden. Anmälan om sanering. Byggnadsnämnden (BN) prövar rivningslovet och fattar beslut om lov. Riksantikvarieämbetet eller länsstyrelsens antikvarier. Lokala miljömyndigheten (miljökontoret) registrerar information om föroreningar. Riksantikvarieämbetet eller länsstyrelsens antikvarier. BN registrerar uppgifterna. Godkänner ev person som ej har riksbehörighet som kvalitetsansvarig. Anmälan registreras av miljönämnden, som kan ge förelägganden betr genomförandet. Forts 2 Skeden och åtgärder i rivningsprojekt 25

forts Skeden, åtgärder och myndighetskontakter i rivningsprojekt Skede Byggherren Dokument Myndigheter forts Projektering Arbetsmiljöplan för entreprenaden. Upphandling av entreprenad Byggnadsnämnden godkänner rivningsplanen, den går ev på remiss till miljönämnden. Entreprenad Avslutning av projektet Upprättar arbetsmiljöplan för entreprenaden. Upphandling av entreprenaden. Förhandsanmälan lämnas till Arbetsmiljöverkets distrikt i länet. Arbetsmiljöplan bifogas. Rivningsplan enligt PBL tas fram: Avfallshanteringsplanen kompletteras till rivningsplan lämnas till bygg nadsnämnden vid anmälan. Rivningsanmälan lämnas till byggnadsnämnden tre veckor före start. Bevakar att arbetsmiljö plan tas fram av entreprenören utifrån byggherrens arbetsmiljö plan för entreprenaden. Ev förbesiktning av sanering. Entreprenörens doku mentation begärs in. Förfrågningsunderlag, anbud, avtal för entreprenaden. Förhandsanmälan. Arbetsmiljöplan. Rivningsplan enligt PBL. Rivningsanmälan. Arbetsmiljöplan för entreprenaden. Protokoll förbesiktning. Dokumentation av egen kontroll och avfalls hantering. Arbetsmiljöverkets distrikt registrerar anmälan. Byggnadsnämnden registrerar anmälan. Arbetsmiljöverket genomför ev inspektioner. Lokala miljömyndigheten: ev kontroll av redovisning av avfallets hantering. Kvalitets- och miljökontroller. Protokoll. Ev tillsyn och kontroll, lokala miljömyndigheten. Byggledning och kvalitetsansvarig enligt PBL följer upp entreprenörens kvalitets- och miljöarbete. Entreprenörens doku mentation begärs in. Slutbesiktning. Samlar dokumentationen från projektet. Intygar att rivningsplanen följts och farligt avfall lämnats till godkänd mottagare. Dokument från entreprenörens egenkontroll och dokumentation av avfall kontrolleras. Ev sakkunnigutlåtanden. Entreprenörens slutredovisning av rivning och avfallshantering. Dokumentation av att rivningsplanen följts och farligt avfall lämnats till godkänd mottagare. Byggnadsnämnden gör ev kontroll enligt kontroll plan i PBL. Lokala miljömyndigheten: ev kontroll av redovisning av avfallets hantering. Byggnadsnämnden registrerar uppgifterna. 26 Riv rätt!

Byggherrens kompetens Att vara byggherre/beställare för en rivningsentreprenad, eller annan entreprenad där rivning ingår, ställer krav på kunskap och kompetens. Den kompetens som inte finns inom bygg herrens egen organisation, kan köpas i form av konsulttjänster. Behov av kompetens hos konsulterna och omfattning av konsultinsatserna varierar mycket beroende på hur omfattande och komplext projektet är. Det är naturligtvis stor skillnad på om det är en rivning av en mindre, hel byggnad eller en omfattande och komplicerad ombyggnad under pågående verksamhet i angränsande lokaler. I tabellen nedan beskrivs den kompetens som kan behövas i olika skeden av projektet och, som en bruttolista, finns förslag till typer av konsulter där byggherren kan välja den hjälp som behövs i det aktuella fallet. Vid upphandling av varje konsultuppdrag bör konsultens erfarenhet och referenser som visar den erforderliga kompetensen efterfrågas och kontrolleras. Alla konsulter ska ha god fackkunskap samt kunskap om arbetsmiljö och lagstiftning inom sitt område, även om det inte anges i tabellen. Tabell över skeden, kompetensbehov och förslag till konsulter (bruttolista) Skede Kompetens som kan behövas Konsultförslag Utredning Utredningskompetens avseende byggherrens behov för bedömning av åtgärder i stort, arkitektur, byggoch installationsteknik, ekonomi, lagstiftning och behov av myndighetskontakter. Helhetssyn. Projektledare som kan biträda byggherren i alla följande skeden. Arkitekt, konstruktör, installa tionskonsulter, markkonsulter, kalkylator. Programarbete Som ovan. Projektledare för upphandling och styrning. Arkitekt, konstruktör, installationskonsulter, markkonsulter, kalkylator. Materialinventering Ev inventering av byggnadens bevarande värden Erfarenhet och kompetens som inventerare, kunskap om arbetsmiljö vid rivning/sanering. Byggantikvarisk kunskap. Projektledare för upphandling och styrning. Miljökonsult (ev kan flera olika behöva anlitas beroende på vad som ska inventeras). Projektledare för upphandling och styrning. Byggnadsantikvarie. Forts 2 Skeden och åtgärder i rivningsprojekt 27

forts Tabell över skeden, kompetensbehov och förslag till konsulter (bruttolista) Skede Kompetens som kan behövas Konsultförslag Projektering Upphandling av entreprenad Entreprenad Kompetens beträffande projektledning, projekteringsledning, arkitektur, konstruktion, installationer, miljö, arbetsmiljö, kalkyl, beskrivning, markoch trädgårdsplanering. Kompetens som kvalitetsansvarig enligt PBL. Upphandling, erfarenhet av rivning/ ombyggnad, miljökompetens, kompetens som krävts vid projektering. Projektledningserfarenhet, erfarenhet av byggledning, rivning/ombyggnad, kvalitetsansvarig enl PBL, miljö för miljökontroll, besiktning. Projektledare, projekteringsledare Arkitekt, konstruktör, installationskonsulter, miljökonsult (som inventerat), beskrivare, markkonsulter, kalkylator. Certifierad kvalitetsansvarig enligt PBL. Projektledare, miljökonsult (som inventerat), konsulter som projekterat. Projektledare, byggledare, kvalitetsansvarig enligt PBL, miljökonsult (helst den som inventerat). Besiktningsman. Exempel på rivningsprojekt I bilaga C och D finns exempel på rivningar översiktligt beskrivna. Några viktiga erfarenheter från dessa sammanfattas nedan. Erfarenheter från en rivning av flerbostadshus Anlita en dokumenterat skicklig materialinventerare som vet vilka lagkrav som gäller avseende farligt avfall. Avsätt tid för att hinna med att noggrant kontrollera entreprenaden under rivningsskedet. Var på plats, bevaka och dokumentera det arbete som utförs. Se till att genomföra byggmöten regelbundet, följ vid dessa tillfällen gemensamt upp hur arbetsmiljöplan och rivningsplan efterlevs. Starta i ett tidigt skede en diskussion med kommunens bygg- och miljökontor om hur rivningen ska hanteras. Vilka krav ställer kommunen, är de rimliga och ekonomiskt försvarbara? Vad ska rivningsupphandlingen omfatta? Tänk igenom om vissa moment, såsom bortkoppling av olika slag av kommunikation/försörjning, bör läggas utanför entreprenaden för att underlätta upphandlingen och skapa en bättre kontroll på utförandet. Var noga med att informera kringboende hyresgäster om vad som ska hända. Se till att minimera risker/störningar. 28 Riv rätt!

Erfarenheter från en rivning i samband med ombyggnad av sjukhus Låt den som utför inventeringen ta fram rivningsplanen för att underlätta planeringen av rivningen. Begär sedan komplettering av rivningsplanen från entreprenören med beskrivning av avfallshantering, buller, dammspridning och så vidare. Ställ krav på entreprenören att vara uppmärksam på ytterligare farliga ämnen och material som kan hittas vid rivningen utöver vad som fanns angivet i redovisningen av inventeringen. Inventeraren bör närvara under rivningsskedet för att hitta eventuella material med mera som tidigare inte hittats. Inventeraren bör även vara med och följa upp eventuell sanering. Gör uppföljning genom kontroller på plats, uppföljning av miljöplaner, gemensamma genomgångar, där redovisningen av avfallshanteringen kontrolleras under arbetets gång (statistik). Redovisning av dokument vid avslut bör omfatta bland annat mottagningskvitton för farligt avfall och el-avfall och helst även för allt annat avfall. Bra planering och rimligt tilltagen tid är viktigt. Använd avfallsentreprenörens kunskap mer, för bättre planering, märkning, platsut nyttjande och information till personal. Att tänka på Byggherren är som verksamhetsutövare ansvarig för att miljöbalkens och arbetsmiljölag stiftningens krav följs och måste därför känna till de viktigaste reglerna. Rivningslov krävs oftast för att få riva byggnad eller del av byggnad. Tag reda på vad som gäller. Var varsam vid ombyggnad, så att inte kulturhistoriska med flera värden spolieras. En rivningsanmälan krävs vid rivning av flertalet byggnader, minst tre veckor innan arbetena påbörjas. Till rivningsanmälan ska normalt fogas en rivningsplan. Om kommunen begär att rivningsplanen ska lämnas in i samband med rivningsanmälan, är det inte säkert att entreprenaden har handlats upp 2 Skeden och åtgärder i rivningsprojekt 29

ännu. Byggherren får då ta fram en preliminär plan som sedan kompletteras om det blir förändringar. Kontrollplan enligt PBL tas fram för anmälningspliktiga åtgärder men inte för rivning. Vid byggnadsarbeten ska byggherren oftast upprätta en kontrollplan enligt PBL. Byggherren ska inför rivning utse en kvalitetsansvarig enligt PBL, som ska kontrollera att rivningsplanen följs. Vid ändring som kräver anmälan ska kvalitetsansvarig även medverka vid byggsamråd och se till att kontrollplanen enligt PBL följs. Exempel på regler som rör avfallets hantering är att farligt avfall alltid ska hanteras separat och att olika slag inte får blandas med varandra. Annat exempel: Allt el-avfall ska skickas till yrkesmässig förbehandling i anläggning med tillstånd. Om sanering ska göras (till exempel av PCB, kvicksilver), lämna anmälan till miljönämnden minst sex veckor före sanering. Byggherren ansvarar för att en arbetsmiljöplan för entreprenaden tas fram, som bland annat innehåller arbetsmiljöåtgärder för arbeten med särskild risk, som projekterande konsulter lämnat underlag för. Byggherren har ett arbetsmiljöansvar för arbetet med entreprenaden, som inte kan delegeras. Ansvaret för samordningen kan däremot överlåtas till något av företagen på det gemensamma arbetsstället. Byggherren ska, utom vid mindre arbeten, lämna förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket, innan arbetet påbörjas och bifoga sin arbetsmiljöplan. Farligt avfall ska hanteras separat och olika slag av farligt avfall får inte blandas med varandra. Viktiga regler finns i avfallsförordningen (2001:1063). Avfall av elektriska och elektroniska produkter (el-avfall) ska gå till yrkes mässig förbehandling i anläggning med tillstånd. Anlita konsulter för alla uppgifter där erforderlig kunskap och kompetens inte finns inom byggherrens egen organisation. 30 Riv rätt!