PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka 40 2013 1
Trycksår är ett problem inom vården och orsakar ett stort lidande för patienten, ökat arbete för medarbetare och en stor kostnad för samhället. För att få en kartläggning över trycksårsläge och vilka preventiva insatser som sätts in, så utförs PPM vid landets vårdinrättningar två gånger per år. PPM trycksårsmätning ingår i det nationella patientsäkerhetsarbetet där stimulansersättning utbetalas till de vårdgivare som uppfyller grundläggande krav på deltagande och förbättringsinsatser. Vecka 40 2013 utfördes den sjätte nationella PPM mätningen av trycksår i Sverige och Norrbottens läns landsting (NLL) har deltagit i alla, dessutom har NLL utfört två egna mätningar 2010. PPM trycksår ger en ögonblicksbild av hur trycksårs situation är i landet/inom divisionerna/på enheterna på den aktuella mät dagen och resultatet är ingen absolut sanning men genom upprepat deltagande, kan en trend synas över hur trycksårsläget och åtgärdsinsatser utvecklats. I denna mätning deltog 19 av Sveriges 21 landsting och av NLL:s slutenvårdsenheter inom divisionerna medicin, opererande, primärvård och psykiatri deltog alla utom två enheter från psykiatri och en IVA enhet. Syftet med PPM mätning av trycksår är att kartlägga risk för och förekomst av trycksår hos patienter och resultatet ska ligga till grund för förbättringsarbete beträffande riskbedömning, åtgärder och dokumentation vilket ingår i den dagliga omvårdnaden av patienter. Målet är att ingen patient ska få trycksår under sin vårdtid om det kan undvikas och att sår som finns ska behandlas. Målet är även att förbättra dokumentationen av trycksår och relaterade åtgärder i patientjournaler. Resultatet presenteras nationellt av SKL med jämförelser mellan landstingen och via intern sammanställning. 2
Resultat Tabellen visar en översikt av det totala antalet patienter från alla divisioner inom NLL:s Läns/Länsdelssjukhus som deltagit i PPM mätningarna. De är fördelade efter kön och andel personer som har trycksår. Av 570 patienter var det 528 som deltog i PPM och av dem var 371 patienter över 65 år. NLL NLL Kvinnor Män Totalt Kvinnor med trycksår Män med trycksår Antal pat med trycksår Kvinnor Män Andel Mars 2010 292 241 533 36 45 81 12,33% 18,67% 15,20% Oktober 2010 313 258 571 32 50 82 10,22% 19,38% 14,36% Mars 2011 304 265 569 34 34 68 11,18% 12,83% 11,95% Oktober 2011 293 248 541 38 37 75 12,97% 14,92% 13,86% Mars 2012 281 282 563 40 36 76 14,23% 12,77% 13,50% Oktober 2012 268 235 503 44 36 80 16,42% 15,32% 15,90% Mars 2013 285 275 560 29 28 57 10,18% 10,18% 10,18% Oktober 2013 256 272 528 43 36 79 16,80% 13,24% 15,00% Vid PPM oktober 2013 NLL har andel personer med trycksår ökat. Jämfört med riket så hade Läns/Länsdelssjukhusen 14 % och Regionsjukhusen 11 % trycksår. Det var högre andel kvinnor än män som hade trycksår och > 80 % av trycksåren fanns på personer över 70 år. Störst andel trycksår finns på ryggslut och hälar och 52 % av patienterna hade det allvarligaste trycksåret av Kategori 1. 3
Andel patienter med trycksår fördelade per division jämfört med riket Andel patienter med trycksår har ökat inom alla NLL:s divisioner. Kategori 1 är den vanligaste kategorin. Andel patienter med trycksår som har fått minst en åtgärd insatt. Åtgärder till personer med trycksår uppdelat efter kön och division Div Medicin Antal med sår madrass lägesändring hälavlastning Kvinnor 29/161 82% 86% 44% Män 25/178 60% 48% 36% Div Opererande Kvinnor 11/72 63% 9% 45% Män 9/54 77% 22% 44% Avlastande och behandlande madrass är den vanligaste åtgärden, därefter kommer lägesändring i säng. 4
Andel patienter med risk för trycksår fördelade per division För att identifiera risk för trycksår används Modifierad Nortonskala (MNA). Andel patienter med risk för trycksår som har fått minst en åtgärd insatt. Åtgärder till personer med risk för trycksår uppdelat efter kön och division Div Medicin Antal med risk madrass lägesändring hälavlastning Kvinnor 38/161 74% 68% 34% Män 38/178 74% 60% 37% Div Opererande Kvinnor 17/72 76% 23% 30% Män 9/54 67% 22% 45% Avlastande och behandlande madrass är den vanligaste åtgärden, därefter kommer lägesändring i säng. 5
Kategori av totalt antal trycksår och deras lokalisation fördelat efter kön. Det var totalt 112 trycksår fördelade på 79 patienter Allvarligaste trycksåret fördelat på ålder och kön 18-60 61-69 70-79 80- Summa Division Medicin Kvinnor 1 4 12 12 29 Män 1 2 12 10 25 Division Opererande Kvinnor 0 1 1 9 11 Män 2 3 3 8 Division Primärvård Kvinnor 0 0 0 2 2 Män 0 0 0 0 Division Psykiatri Kvinnor 1 0 0 1 2 Män 1 0 0 1 2 Summa 79 6
Resultat av journalgranskning (Journalgranskning utfördes inte på de patienter som varit inlagda kortare tid än 24 timmar). I mätningen ingår att journalgranska om befintliga trycksår, hudbedömning och risknivå för trycksår har dokumenterats i patientens journal inom 24 timmar efter inskrivning på sjukhus/enhet. Alla patienter oavsett ålder är medräknade i tabellen. Det var därmed 444 journaler som granskades. Av dessa journaler tillhörde 309 patienter över 65 år. Inom NLL används Senior Alerts checklista för bedömning av trycksårsrisk och den riktar sig i första hand till patienter över 65 år. Div Medicin Antal journaler Hudbedömning Riskbedömning Andel trycksår dokumenterade Kvinnor 129 51% 47% 65% (13/20) Män 157 56% 48% 68% (13/19 ) Totalt 286 54% 48% 67% Div Opererande Kvinnor 58 17% 17% 50% (5/10) Män 41 31% 24% 44% (4/9) Totalt 99 23% 20% 47% Div Primärvård Kvinnor 9 22% 22% 0/0 Män 8 62% 50% 0/0 Totalt 17 41% 35% 0% Div Psykiatri Kvinnor 12 0% 0/1 Män 30 0% 0/1 Totalt 42 0% 0% Summa NLL 444 journaler 42% 36% 59% Sammanfattning Punktprevalensmätningar (PPM) av trycksår har utförts nationellt vid sex tillfällen. Syftet är att kartlägga förekomst av trycksår, hur de förebyggs, åtgärdas och dokumenteras. Resultatet ska användas till förbättringsarbete. Av 528 patienter hade 79 patienter tillsammans 112 trycksår. Andel patienter med trycksår och risk för trycksår har ökat, det är fler kvinnor än män och de flesta är över 70 år. De flesta trycksår var av kategori 1 och 2 och hittades på ryggslut och hälar. Av patienter med trycksår så hade 52 % kategori 1 som det allvarligaste. Dessa uppstår väldigt snabbt hos patienter med risk för trycksår och att dessa inte ignorerats vid mätningen tyder på en hög öppenhet av de som utfört mätningarna. Inom NLL används Senior Alert för att bedöma risken för trycksår. Rutinen säger att Senior Alert ska användas på patienter över 65 år. Vissa enheter använder även Senior Alert på yngre patienter för att bedöma trycksårsrisken. Av patienterna som vårdats längre tid än 24 timmar var 309 (58 %) över 65 år, av dessa hade 147 (47 %) fått riskbedömning för trycksår dokumenterad i journal. Detta kan jämföras med att av det totala antalet patienter oavsett ålder var 36 % riskbedömda inom 24timmar. Det var högre andel kvinnor än män som fått åtgärder insatta. Det var högre andel män som fått hud, riskbedömning dokumenterade. Av befintliga trycksår i granskade journaler var 41 % inte dokumenterade inom 24 timmar och 58 % av journalerna saknade hudbedömning vilket innebär att det inte går att utläsa om dessa trycksår uppstått under vårdtiden eller om de fanns redan vid inskrivning på enheten. De vanligaste åtgärderna är tryckavlastande madrass och lägesändringar och de kombineras ofta inom division medicin. På grund av ett begränsat antal tryckavlastande madrasser så finns det svårigheter att 7
administrera rätt madrass till rätt patient i tid. Vissa landsting har investerat i tryckavlastande madrasser till alla vårdsängar för att säkra åtgärden samt för att effektivisera och underlättar vårdarbetet. Lägesändringarna var oftast individuellt planerade utifrån patientens behov och de bör alltid finnas vändschema som säkrar att vändningar sker i rätt tidsintervall och inte sker godtyckligt. Intervalltiden bör utvärderas kontinuerligt. Då många trycksår fanns i ryggslut så är det viktigt att vara uppmärksam på risken för skjuv som uppstår då patientens huvudända på sängen höjs och vävnadslager därmed förskjuts i förhållande till varandra. Psykiatrin har lågt deltagande och därför går det inte att kartlägga deras eventuella trycksårs problematik. Psykiatrin saknar helt dokumentation av hud, risk och trycksårsbedömning. Sammanfattningsvis kan man se att: andelen trycksår och patienter med risk för trycksår har ökat och ligger högre än riket det är fler kvinnor än män, de flesta är äldre än 70 år och de vanligaste trycksåren var av kategori 1 och 2 på ryggslut och hälar. förebyggande åtgärder mot trycksår bör vara minst två, eftersom enbart avlastande madrass inte är tillräckligt. andelen som fått förebyggande insatser har förbättrats men når inte 100 %. det finns behov av ökat PPM deltagande inom psykiatrin eller annan form av kartläggning av trycksår dokumentationen behöver förbättras för att utvärdering ska kunna ske, av hur många trycksår som uppstår på inom sjukvården. Om Senior alerts bedömningsinstrument används till patienter över 65 år så skulle de flesta patienter med risk för trycksår bli bedömda och få åtgärder insatta. Att arbeta aktivt mot trycksår är ett viktigt teamarbete mellan omvårdnad, rehabiliterande och medicinska professioner. Sjuksköterskor och undersköterskor har det största ansvaret eftersom de finns hos patienten dygnet runt, men alla som deltar i patientens vård, även närstående ska vara medvetna om risker och ha kunskap om förebyggande åtgärder. Genom att använda Senior alerts bedömningsinstrument och register så synliggörs det omvårdnadsarbete för trycksår som utförs på våra vårdenheter. 8