Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling SFIY Utbildningsförvaltningen Borgholms kommun 2014-10 tom. 2015-09
Innehåll Vision... 2 Till dig som är elev... 2 Skollagen... 2 Mål oktober 2014- september 2015... 3 Främjande arbete... 4 Förebyggande arbete... 5 Nulägesanalys... 6 Styrdokument... 6 Skollagen... 6 Diskrimineringslag... 6 Begrepp... 7 Diskriminering... 7 Direkt diskriminering... 7 Indirekt diskriminering... 7 Trakasserier och kränkande behandling... 7 Sexuella trakasserier... 7 Diskrimineringsgrunder... 8 Kön... 8 Könsidentitet eller könsuttryck... 8 Etnisk tillhörighet... 8 Religion eller annan trosuppfattning... 8 Funktionsnedsättning from. 2015-01-01 Funktionshinder... 8 Sexuell läggning... 8 Ålder... 9 Arbetsgång vid kränkningar elev - elev... 9 Arbetsgång vid kränkningar personal - elev... 10 Dokumentation... 11 Kontaktuppgifter... 12 1
Vision Vår verksamhet, på SFI, ska genomsyras av respekten för alla människors lika värde. Ingen ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkningar. Var och en ska uppleva att de har ett värde och just därför har alla andra det också! Till dig som är elev Om du känner dig utsatt av en annan elev kan du vända dig till någon personal inom SFIY. Om du känner dig utsatt av en personal kan du antingen vända dig till en annan personal, rektor eller huvudman. Om du känner dig utsatt av rektor kan du vända dig till huvudman. Om du ser/känner till att någon annan blir utsatt, ska du vända dig till någon som arbetar på skolan. Skollagen Utdrag ur 6 kap. 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. 2
Mål oktober 2014- september 2015 En elevenkät finns Åtgärd: utformning av enkät där det ingår frågeställningar som berör värdegrundsfrågor Ansvarig. lärarna Utvärdering: enkäten klar senast 30/12 2014 En elevenkät genomförs Åtgärd: eleverna uppmuntras att svara på enkäten under mars/april 2015 Ansvarig: lärarna Utvärdering: enkäten ska vara genomförd och resultatet sammanställt senast juni 2015 Planen ska finnas tillgänglig på Borgholms kommuns hemsida Åtgärd: senast oktober 2014 läggs den ut på nätet. Ansvarig: rektor Utvärdering: Planen ska kunna nås på nätet från och med november 2014. Planen finns i en lättläst version Åtgärd: planen utformas i en lättläst version senast 30/12 Ansvarig: lärarna. Utvärdering: Den lättlästa versionen ska kunna användas i skolarbetet tillsammans med studiematerialet senast Januari-15. Studiematerial om Planen finns Åtgärd: studiematerial utifrån Planen utformas senast 30/12 Ansvarig: lärarna. Utvärdering: studiematerialet ska kunna användas i skolarbetet tillsammans med den lättlästa versionen senast Januari-15. Eleverna ska ha fått bekanta sig med innebörden av begreppen som används i planen Åtgärd: med hjälp av vårt studiematerial ska eleverna samtala om och arbeta med begreppen utifrån gällande lagstiftning. Ansvarig: lärarna. Utvärdering: enkätfråga som säkerställer att varje elev har arbetat med detta. Varje elev ska under Planens gällande, möta jämställdhetsfrågor Åtgärd: i skolarbetet ska det svenska samhällets syn på jämställdhetsfrågor sättas i relation till elevens kultur och traditioner. Eleverna kommer att få samtala/diskutera och arbeta med jämnställdhetsfrågor. Ansvarig: lärarna Utvärdering: enkätfråga som säkerställer att varje elev har arbetat med detta. 3
Främjande arbete Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg miljö och förstärka respekten för allas lika värde. Rektor och personal är ansvarig för att skolans verksamhet utformas på ett sätt som främjar goda relationer och miljöer. Vi sätter stort värde i att ha gemensamma grunder och upplevelser att basera vår samvaro på! All personal är goda föredömen och visar vägen mot en skola där alla kan känna att de har ett värde. All personal ska vara observant och lyhörd och vid behov ta initiativ till samtal. Lärarna ansvarar för att återkommande diskussioner och samtal om etik och moral, människors lika värde, jämställdhet mellan könen och frågor om relationer integreras i skolarbetet. Lärarna ska också klargöra vilket förhållningssätt som ska råda på skolan. Att vi ska respektera varandra och bemöta varje individ på ett gott sätt, oavsett etnicitet, religion m.m. Aktuell plan ska finnas på hemsidan och synligt i lokalerna. Lärarna har ansvar för att varje ny elev informeras om Planen och om hur man gör en anmälan, hur den sedan hanteras, samt veta vem man ska vända sig till med frågor som rör planen. 4
Förebyggande arbete Med förebyggande arbete menar vi det arbete som vi gör på skolan för att avvärja/minimera risker för diskriminering eller annan kränkande behandling och de omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker. Undervisningsmaterial granskas kritiskt av undervisande lärare, så att de inte innehåller diskriminerande värderingar. Likabehandlingsfrågor tas löpande upp i Samverkansgruppen (SFI, Arbetsförmedlingen, Lotsföretag, flyktingsamordnare). Under lektioner bör det gemensamma språket, svenska, vara det språk som används. I vissa fall kan en elev behöva hjälp på modersmålet, men samtal på andra språk än svenska bör undvikas, så att ingen känner sig utanför. Personal och rektor granskar skolmiljön enligt DO:s HUS-modell. Detta sker på ett APT under höstterminen. Rektor ansvarar för att granska regler och rutiner utifrån diskrimineringsgrunderna, på verksamhetsnivå, arbetslaget granskar på arbetslagsnivå. Lärare ansvarar för att elevenkät genomförs april/maj. Sammanställning görs i början av juni. Rektor ansvarar för att utvärdering och sammanfattning av det förebyggande arbetet görs och detta ska vara en grund för kommande års fokusområde. Vid indikation på någon form av kränkande eller diskriminerande behandling rapporteras detta till rektor. All dokumentation av akuta händelser sammanställs av rektor och är en viktig del vid utvärderingen inför nästkommande plan. 5
Nulägesanalys En del av våra deltagare kommer från kulturer där man har traditionsbundna könsroller och där jämställdhetsfrågor ges mycket lite utrymme. Våra deltagare har inte kunskap om diskrimineringslagarna och dess begrepp. Vi saknar ett bra studiematerial för att arbeta med begreppen i Planen. Vi saknar någon form av enkät för att anonymt ta reda på hur klimatet i gruppen är. Styrdokument Skollagen 26 kap 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Diskrimineringslag 3 kap. 16 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder (*funktionsnedsättning) eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. *fr.om. 2015-01-01 6
Begrepp Diskriminering Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner. Det betraktas även som diskriminering om eleven blir särbehandlad och det har samband med en anhörigs sexuella läggning, funktionsnedsättning (*funktionsnedsättning) med mera. Lagskyddet omfattar också diskriminering som har samband med felaktigt förmodad etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning och så vidare. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt (t.ex. att behandla alla lika), men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som t.ex. på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det är trakasserier även när en elev kränks och det har samband med en anhörigs könsidentitet eller könsuttryck, ålder med mera. Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier. Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. 7
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och som upplevs som kränkande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från normen. Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner (människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsyttryck- mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut). Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Funktionsnedsättning from. 2015-01-01 Funktionshinder Med funktionsnedsättning (*funktionshinder) menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. 8
Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Arbetsgång vid kränkningar elev - elev Vid behov används tolk. Om inblandade elever, den utsatte eller den/de som utfört handlingen, är under 18 år ska vårdnadshavare informeras. Allt arbete dokumenteras och delges huvudman. 1. Vid kännedom eller misstanke om trakasserier eller kränkande behandling meddelas rektor. 2. Rektor samlar in nödvändig information i ärendet och beslutar med lärare om vem/vilka som genomför samtal med de inblandade. Samtalen dokumenteras på avsedd blankett. 3. Ansvarig personal håller ett samtal med den utsatte och beskriver arbetsgången. Den utsatte får möjlighet att beskriva det som inträffat. Den utsatte eleven får erbjudande om stödperson. 4. Ansvarig personal kallar den/de som har utfört handlingen till ett samtal för att få dennes/dessas syn på det inträffade. 5. Vi tydliggör att kränkningar inte accepteras och inte får förekomma enligt lag. 6. Åtgärdsplan upprättas. Den som utfört handlingen ska vara medveten om innehållet och hur man ska nå fram till en lösning. Datum för uppföljning bokas. 7. Återkoppling till den utsatte. 8. Rektor tar del av informationen och åtgärdsplanen. Vid behov genomför rektor ytterligare åtgärder som t.ex. polisanmälan och/eller insatser i form av disciplinära åtgärder i enlighet med Skollagen 5 kap. 17. 9. Uppföljning av ansvarig personal. Rektor tar över uppföljningen i de fall ytterligare åtgärder har satts in. Huvudman informeras. Arbetet anses avslutat när all form av trakasserier eller kränkande behandling har upphört. Om all typ av kränkande behandling ej har upphört kopplas rektor in. Rektor i samråd med huvudman genomför vidare åtgärder. 9
Arbetsgång vid kränkningar personal - elev Vid behov används tolk. Om den utsatte är under 18 år ska vårdnadshavare informeras. Information och dokumentation överlämnas till rektor/huvudman. Bedöms kränkningen som mycket allvarlig, dvs. att handlingen är att betrakta som en brottslig handling anmäls ärendet till polisen och rapporteras till utbildningschefen. Arbetsrättsliga åtgärder sätts in. * I det fall rektor är den som utsatt en elev, kopplas huvudman in direkt. 1. Vid kännedom eller misstanke om trakasserier eller kränkande behandling av personal gentemot elev, meddelas rektor (*huvudman). 2. Rektor (*huvudman) samlar in nödvändig information i ärendet. Huvudman informeras. 3. Den utsatte eleven får erbjudande om stödperson (person som inte kan hamna i lojalitetskonflikt med den personal som utsatt eleven). 4. Rektor/huvudman kallar genast berörd personal ett möte. 5. Lagliga skyldigheter klargörs och en åtgärdsplan upprättas. Personalavdelningen informeras. Om kränkning inte upphör omedelbart rapporteras ärendet vidare till utbildningschefen och personalavdelningen. Arbetsrättsliga åtgärder sätts in. 10
Utbildningsförvaltningen Dokumentation Arbetsgång då en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling. Anmälan till rektor Kränkande behandling har uppmärksammats för eleven Namn Personnummer Klass Skola Anmälan görs av Datum Anmälan till huvudman Anmälan görs av Datum Utredning Utredningen genomförs av Utredningen påbörjas Utredningen avslutas Åtgärder 11
Kontaktuppgifter Personal Lisbeth Bolin lisbeth.bohlin@utb.borgholm.se 0485-88660 Chatrine Ekfelt chatrine.ekfelt@utb.borgholm.se 0485-88660 Rektor Anneli Jildenbäck anneli.jildenback@borgholm.se 0485-88655 Huvudman Lars Bylund lars.bylund@borgholm.se 0485-88110 Ansvarig för sammanställning av Planen Anneli Jildenbäck, rektor 2014-10-06 12