Kopiera DNA med hjälp av PCR-metoden Niklas Dahrén
Först lite allmän kunskap om kromosomer, DNA, gener etc.
Varje kromosom består av en lång DNAmolekyl som är lindad runt histoner
En gen är en liten del av en DNA-molekyl och varje gen fungerar som en ritning för ett specidikt protein
Våra kromosomer innehåller stora mänger skräp-dna
Den genetiska variationen är högre i skräp-dna:t jämfört med i de delar som innehåller gener
Skräp-DNA består av STR-områden Dessa utnyttjas vid en kriminalteknisk DNA-analys 0 STR-områden (short tandem repeat) består av korta sekvenser som upprepas ett visst antal gånger. Antalet upprepningar och därmed längden av ett STR-område skiljer sig ofta mellan personer.
Minst tio STR-områden analyseras 0 Man analyserar minst tio STR-områden när man ska göra en DNAanalys. 0 Om man bara analyserar ett STR-område Dinns det en risk att längden av detta område är exakt lika för två personer. Däremot är sannolikheten att två personer har exakt lika lång längd av tio olika STR-områden väldigt liten.
Kriminalteknisk DNAanalys i fem steg!
Kriminalteknisk DNA-analys i fem steg: 1. Samla in DNA:t: Polisen samlar in celler från brottsplatsen och/eller från misstänkta personer. Det kan vara celler som Dinns i sperma, blod, saliv etc. 2. Extrahera DNA (rena fram): DNA:t renas sedan fram ur cellerna med hjälp av olika ämnen som tillsätts och med hjälp av en centrifug. 3. Kopiera STR-områdena med PCR: De tio STR-områdena kopieras upp i stora mängder med hjälp av en s.k. PCR-maskin. Det innebär att det kommer endast vara dessa DNA-områden som ingår i den avslutande analysen. Dessa områden kommer även Dinnas i stora mängder så att de syns ordentligt när man gör själva analysen.
Genetiska Dingeravtryck i fem steg (forts.): 4. Sortera STR-områdena efter storlek: Nästa steg är att sortera STRområdena utifrån storlek med antigen en gelelektrofores eller en kapillärelektrofores. 5. Jämföra DNAt: Sista steget är att jämföra det uppkomna bandmönstret från den misstänka personen med mönstret från brottsplatsen. Om mönstren överensstämmer kan personen bindas till brottsplatsen och ev. till brottet.
Principen bakom gelelektrofores 0 I elektroforesen tvingar man STR-områdena att vandra genom en gel. 0 Vandringen sker p.g.a. att en spänning kopplas på. DNAt är negativt laddat och kommer därför vandra mot pluspolen. 0 Gelen som STR-områdena ska vandra genom liknar en djungel. Ju större STR-områdena är desto svårare är det för dessa att ta sig igenom djungeln. 0 Efter en bestämd tid stänger man av spänningen. Korta STR har då vandrat långt i gelen medan långa har vandrat en kort bit.
Korta STR-områden vandrar snabbast genom gelen
Resultatet av gelelektroforesen visas genom fotografering av DNA-banden 0 Gelen läggs på ett UV-bord och fotograferas med en datorkamera. 0 UV-ljuset får DNA-banden att Dluorescera. En kamera kan då fotografera av gelen. 0 Först måste dock gelen behandlas med ett ämne för att DNA-banden ska kunna Dluorescera (etidiumbromid för bäst resultat).
Statens kriminaltekniska laboratorium använder dock kapillärelektrofores istället!
Resultatet av kapillärelektroforesen visas genom ett elektroferogram 0 Varje topp visar ett STRområde. 0 Två toppar alldeles nära varandra är samma STRområde fast på olika kromosomer (den ena från pappan och den andra från mamman). 0 Den gröna siffran anger längden av STR-området (egentligen antalet ggr som den repetitiva sekvensen upprepar sig).
Resultatet kan även presenteras i en tabell 0 Tabellen visar 10 olika STR-områden som har analyserats. 0 Siffrorna anger längden av STR-området (egentligen antalet ggr som den repetitiva sekvensen upprepar sig). 0 Varje individ har förstås två exemplar av varje STR (en från mamman och en från pappan) och därför syns två siffror i varje ruta.
Fördelen med kapillärelektrofores jämfört med gelelektrofores 1. Mycket känsligare metod: Kan separera DNA-fragment som endast avviker från varandra i längd med ett fåtal kvävebaser. 2. Kan analysera ett stort antal DNA-prover samtidigt. 3. Analysen är datoriserad: Resultatet av analysen blir ett diagram med toppar och siffror (s.k. elektroferogram) som enkelt och smidigt kan jämföras med diagram från andra analyser.
Se gärna fler filmer av Niklas Dahrén: h"p://www.youtube.com/kemilek4oner h"p://www.youtube.com/medicinlek4oner