Vänersborg 29 maj 2013 Omvärldsspaning - insatser för barn och unga! Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk
Har vi ett gemensamt ärende? www.skl.se/psynk
2 miljoner barn 2-5% behöver omfattande insatser Specialiserad nivå 20-30 % behöver särskilt stöd i skolan, av första linjens hälso- och sjukvård, socialtjänst Första linjen nivå Alla behöver en bra skola, bra föräldrar och uppväxtvillkor Generell nivå
Specialiserade Tidiga insatser Förebyggande Generella insatser (till alla) Kommun
BUP Ungdomsverksamhet Fritidsgårdar Primärvård Elevhälsa SiS Tandvård Socialtjänst Öppenförskola MHV BVC Ungdomsmott Vuxenpsykiatri Polis Skola HVB Frivilligorganisationer
www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer mindre riskfaktorer Förstalinje med bra bedömningsfunktion Specialiserade insatser Första linjens insatser Riktigt bra och effektiva samlade insatser när det behövs Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande
Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom..
Vilka barn passar in i dagens informationssamhälle?
Vilka barn passar in i dagens samhälle - vilka gör inte?
Vilka barn passar in i dagens samhälle - vilka gör inte?
Hjärnan påverkas Allt vi är med om förändrar kopplingarna mellan våra hjärnceller, det skapar nya kopplingar, förstärker eller försvagar dem. Det blir som en stig genom skogen, som blir allt lättare att vandra ju fler som har gått upp den. Jan Norberg ur OBS P1 Sveriges Radio 21 sept 2012
Vad händer med oss i dagens samhälle?
Hennes önskemål är att dagens arbetsgivare börjar tänka lite mer "hjärnergonomiskt". Öppna kontorslandskap och inglasade grupprum går bort, menar hon. Utmattningssyndrom syns i hjärnan DN 2010-11-15 Avhandling av Agneta Andersson, Umeå
Stora förändringar: Skolan, skolmiljön, krav och förväntningar där och i samhället i stort
Vilka diagnoser kommer att bli stora.?
KÖP EN UPPLEVELSE!
När vi gör något som sätter igång hjärnans belöningssystem kan vi i teorin bli beroende av det. Droger, sex, socker, shopping, datorspelande, upplevelser.
Vad händer med vårt belöningssystem?
Vad händer med vår hjärna i dagens samhälle?
Akta hjärnan!
Nya strategier, hjälpmedel, insatser.. synsätt och inställning
de tystas revolution
Insatserna anpassas:
Vad påverkar Skolresultat Psykisk hälsa
Barn och ungdomar
Jobb och liv i samklang med förmåga och egna önskemål Hur ska det gå för Pelle i livet? Jobb och liv under förmåga och egna önskemål Sjukskrivning Psykisk sjukdom Missbruk Kriminalitet
Förväntad utveckling x x x x x Ålder Nyfödd 2 4 6 8 10 12 14 16 18 år
Förväntad utveckling x x x x x x x x x Ålder Nyfödd 2 4 6 8 10 12 14 16 18 år
0 år 7 år 18 år 25 år VÄG MOT UTANFÖRSKAP??? FÖRE SKOLAN UNDER SKOLTIDEN EFTER SKOLAN ARBETS- MARK- NADEN VÄG MOT NORMALITET???
Stöd för förväntad utveckling x Ålder Nyfödd 2 4 6 8 10 12 14 16 18
www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer mindre riskfaktorer Förstalinje med bra bedömningsfunktion Specialiserade insatser Första linjens insatser Riktigt bra och effektiva samlade insatser när det behövs Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande
Så vad betyder detta är det lugnt nu?
Alla barn ska känna sig välkomna! www.skl.se/psynk
Ska polisen få hämta för utvisning på BUP och i skolan?
Socialstyrelsens i mars 2013 rapport: "Vård och omsorg om de placerade barnen" Varje år omhändertas drygt 26 000 barn och unga i familjehem eller HVB-hem.
Dödligheten är nära fem gånger så hög bland ungdomar som är eller varit placerade jämfört med andra i åldern 15-24 år. Tio gånger fler som är placerade på HVB har vårdats för självskadebeteenden än andra unga. 15-19 gånger fler av de HVB-placerade tar regelbundet psykofarmaka jämfört med unga i hela befolkningen.
6 av 10 som placerats före 10 års ålder går ut grundskolan med gymnasiebehörighet jämfört med 9 av 10 i hela ungdomsgruppen. Det är fem gånger vanligare med långvarigt ekonomiskt bistånd bland unga vuxna som varit placerade i familjehem än för de som inte varit placerade
De utsatta fosterbarnen
Specialist? Första linjen Generella insatser
Där man först möter barn och ungdomar som behöver hjälp för ett problem
Måste själv veta vad problemet är Skol problem Socialt problem Psykiskt problem Kroppsligt problem?
Se problemen i sitt sammanhang Ge vård och stöd i ett sammanhang i barnets närmiljö, i samarbete med föräldrar, skola och socialt nätverk.
Hjälp med att bedöma problemet och hitta rätt Skol-, Socialt-, Psykiskt-, Kroppligt-problem
Är det risk att vi väcker behov som inte finns? Att man söker i onödan?
Specialist Vem, vilka? Första linjen Generella insatser
Mätpunkter? Hitta - Kontakt Bedömning - Åtgärd -
Hur vet vi om vi har en bra tillgänglighet?
Lätt att hitta för alla!
www.skl.se/psynk
Hur vet vi om vi har bra resultat?
Måluppfyllelse 1.Sätt ett eller flera mål för den aktuella insatsen: Varför kommer personen hit? Vilket mål har vi för den här insatsen? Vad vill du ha hjälp med och vad ska ha hänt eller vad ska du kunna göra för att säga att målet är uppnått? Vad vill vi ska ha ändrats efter insatsen?
Måluppfyllelse 1.Sätt ett eller flera mål för den aktuella insatsen. 2.Hitta ett sätt att mäta om mäta är uppfyllt Beror självklart på vilket mål det är. Hur kommer vi att märka att vi har klarat målet med insatsen? Vad ska barnet ungdomen kunna göra? Vad ska han eller hon inte göra? Vad ska kunna hända? Vad ska inte hända? Vad ska omgivningen märka? Hemma Skolan kompisar osv.
Måluppfyllelse 1.Sätt ett eller flera mål för den aktuella insatsen. 2.Hitta ett sätt att mäta om mäta är uppfyllt 3.Vem ska bedöma om målet är uppfyllt? Ofta bra om det är flera som bedömer. Barnet, förälder, den som ger insatsen, behandlaren, samordnaren osv. Kan vara olika mätvärden för olika personer. Barnet, förälder, lärare
Måluppfyllelse Målet VAD? Uppföljningen HUR? Bedömaren VEM? Måluppfyllels e 0% 50% 100%
Måluppfyllelse Vad är målet?. Målet uppfyllt om: 0% 50% 100%
Frågar ni barnen hur de vill ha det?
Varför gör ni det inte då?
Hur vet vi om vi har en bra tillgänglighet?
Självklart ska vi börja med barnen
Lägesbedömning 2013: Försämrade resultat Ökade skillnader Försämrad likvärdighet Förbättra kompetensförsörjningen Skapa långsiktighet i lokalt förbättringsarbete Förbättrad kvalitet Stödja elevers gymnasieval
Systematiskt förbättringsarbete Många olika insatser på många olika nivåer av många olika människor till många olika barn och unga
Kommer aldrig att gå Har vi pratat om så många gånger
Om vi gör det här på riktigt, ändrar strukturer, jobbar annorlunda, följer upp, mäter resultat, justerar Alla tar sitt ansvar!
Kommer det här att gå? Ja det ska gå!
Psykisk hälsa Hälso- och sjukvård Arbete Förskola skola Socialtjänst Familj Vänner- Samhälle www.skl.se/psynk
Kommer aldrig att gå Har vi pratat om så många gånger
Om vi gör det här på riktigt, ändrar strukturer, jobbar annorlunda, följer upp, mäter resultat, justerar Alla tar sitt ansvar!
Kommer det här att gå? Ja det ska gå!
Hänger du på? www.skl.se/psynk