Kapitel 1 Yxan i huvudet För nästan tusen år sedan levde en pojke som hette halvdan. han bodde i Östbyn som låg vid en bred flod. På andra sidan floden låg en annan by, Västbyn. trots att det fanns en bro mellan byarna hade halvdan aldrig varit på den andra sidan. På båda sidor av bron stod det vakter. de stod där för att människorna i de båda byarna var ovänner och inte litade på varandra. i Västbyn trodde de på Jesus kristus och i halvdans by, Östbyn, trodde de på tor och Oden och en massa andra gudar. akta dig noga för ormarna i Västbyn, sa Björn som stod vid elden och slog på ett glödande järn med sin slägga. han var Östbyns smed och det var hos honom halvdan bodde. halvdan såg att det som Björn slog på skulle bli en hästsko. smedens armar blänkte av svett. 12
För om västborna får tag på dig, fortsatte han, då gäller det att hugga först. Björn smed högg i luften med släggan och skrattade. halvdan nickade tyst. han visste att en viking som inte kunde slåss var en död viking. Björn slog nu med släggan mot städet och rimmade: Halvdan yxan i huvudet slog på den kristna i väst som skrek och dog, fyllde halvdan snabbt i. smeden skrattade. Ja, du är allt en riktig skald du! en skald var en sån som hittade på finurliga rim och ramsor. sånt gillade vikingarna. 14
Björn smed tog hästskon med en lång tång. sedan släppte han ner det glödande järnet i en hink med vatten. det var den sista, sa han. det fräste och rök av ånga från hinken. han stack ner handen och fiskade upp fyra hästskor från hinkens botten och lade dem i en liten säck. spring bort med dem här till ragnar. Och hälsa min syster. Glöm för all del inte det! ragnar var hövding i Östbyn och gift med Björns syster, Frida. alla andra i byn fick säga hövding ragnar, eller ragnar Drakdödare. Men Björn smed sa bara ragnar. halvdan tog säcken och linkade ut ur smedjan. Björn tittade efter honom och suckade. Må tor och Oden beskydda den pojken. För det kommer han att behöva
hans mor hade dött och han skulle därför följa med sin far på vikingafärd österut. så var det tänkt. Men det skulle bli på annat sätt. Kapitel 2 Vid Odens bägge korpar! skeppen la till vid den långa bryggan nedanför Östbyn. Mindre viking har ni väl aldrig sett? skrattade halvdans pappa. några år tidigare hade fyra skepp kommit roende uppför floden. de hade seglat över havet och ombord han vinkade åt människorna på bryggan. På sitt huvud hade han en märklig skinnmössa med tre ekorrsvansar hängande i nacken. på det största skeppet fanns halvdan.
halvdan hoppade iland med ett rep i händerna. han slog repet runt en påle på bryggan. Men plötsligt gungade båten till och repet sträcktes. halvdan drogs bakåt och tappade balansen. han tog ett steg och hamnade då med benet mellan båten och bryggan. Båten trycktes mot bryggan och med ett otäckt knakande ljud bröts halvdans fot. nej! skrek hans far. halvdan svimmade. när han vaknade låg han med benet lindat på en fäll. en stor skäggig man kom fram med en mugg vatten. han berättade att han hette Björn. strax dök halvdans pappa upp i dörren. halvdan vinkade åt sin far och skaldade: Där låg han slagen med bruten fot. Enbent som en tupp en sommarmorgon. smeden Björn tittade förvånat på halvdan. Vid Odens bägge korpar det var inte dåligt skaldat. i många månader väntade halvdans pappa på att 20
halvdans fot skulle bli bra. Men till slut kunde de inte vänta längre. de måste korsa havet innan stormarna började. så deras minste viking blev kvar i Östbyn. det bestämdes att halvdan skulle bo hos smeden. en skald står aldrig utan tak över huvudet, sa Björn. Utanför smedjan blinkade halvdan mot solen som stod högt på himlen. sedan satte han fingrarna i munnen och visslade. Genast kom en hund springande runt hörnet. det var siri, halvdans hund. siri skällde glatt och buffade nosen mot halvdans skadade fot. Jo, jag vet, sa halvdan till hunden. snart blir jag bra. då ska vi springa ikapp. halvdan sa så av gammal vana. För nog visste han att han aldrig skulle bli helt bra i sin fot igen. Björns smedja låg i utkanten av byn på en liten kulle. siri sprang före ner mot husen i Östbyn. halvdan rättade till knytet över axeln och linkade efter. nere vid floden låg båthus och fiskebodar sida vid sida. halvdan tyckte om doften av fisk och tjära. Över bodarnas tak skränade måsarna. siri trippade före. hon stannade ofta och nosade in i olika portar. 22 23
en fiskare satt mot en varm husvägg och lagade sina nät. han tittade upp när han såg halvdan skynda förbi. Vart är du på väg, du halte skald? ropade han efter halvdan. Jag ska till hövdingen. kom. då är det bäst att du ser upp, sa fiskaren. halvdan stannade och visslade på siri som genast Jag tror minsann att de håller på och slår ihjäl varandra där borta, sa fiskaren och nickade mot ragnars gård.