Skog & Ekonomi Nummer 3 september 2008 BANKEN ANALYSERAR MARKNADEN: 2 SÅGADE TRÄVAROR Stålbadet för sågverken förstärks Först föll trävarupriserna. Nu faller konsumtionen! Fortfarande över 6 milj m3fub timmer i vattenlager! 4 TIMMER OCH MASSAVED Virkesmarknaden svalnar betydligt Chickenrace för sågverken i norra Sverige 6 KÄNDA PROFILER GER SIN SYN PÅ VIRKESMARKNADEN Karl Hedin VD och ägare till Hedins AB. Trävarumarknaden ser så dyster ut den kan, men det kan bli ännu mörkare framåt Rekordlåg prisskillnad mellan timmer och massaved i Sydsverige I Sydsverige är det nu upp och nervända världen. I en marknad där vi kan förutspå ett kraftigt underskott på timmer inom några år kan du nästan lika gärna kapa massaved av timmerstockarna. Timmerlagret från stormarna Gudrun och Per är fortfarande på över 6 milj m3fub! Därför har flera stora aktörer inget behov av färskt timmer under den här säsongen. Följdriktigt sjönk grantimmerpriset från redan låga nivåer under sommaren. Samtidigt har konkurrensen om fiberved tvingat fram höjda massavedspriser. Kombinationen har skapat en helt unik situation och ingen vi talat med har tidigare upplevt en så liten prisskillnad mellan sortimenten. Paradoxen blir än mer total när vi ser den framtida på timmerbalansen i Sydsverige. Vi prognosticerar ett årligt timmerunderskott på ca 4,5 miljoner m3fub i framtiden. För sågverkens del får vi hoppas att exportkanalerna inte öppnas allt för mycket. För markägarnas del ger vi det bestämda rådet att ligga still med slutavverkningarna och fokusera på gallring. Nu anser vi faktiskt att de som av likviditetsskäl planerar slutavverkning bör överväga en ökad belåning till dess timmerpriserna stiger. Vi känner oss övertygade om en framtid med kraftigt höjda timmerpriser även om det kan ta några år. 8 FASTIGHETSMARKNADEN Fina skogsfastigheter håller priserna uppe. Men hur blir det med de sämre objekten? 9 ATT TÄNKA PÅ SOM SKOGSÄGARE Grips inte av panik om du missat pristoppen! Homestyla din gård 10 MASSAMARKNADEN Minskad pappersproduktion pressar massapriset Konsumtionen av tidningspapper ned 8% i USA! 11 RÄNTOR & VALUTA Inflationen och räntorna sjunker på sikt Rörlig ränta eller långa bindningstider!
Nyhetsbrevet Skog & Ekonomi ges ut av Danske Bank i Sverige och är riktat till skogsägande privatpersoner och yrkesfolk i branschen. Skog & Ekonomi utkommer 4 gånger/år via e-post. Prenumerera kostnadsfritt genom att anmäla dig på vår hemsida www.danskebank.se/lantbruk Varsågod Här kommer ett nytt nummer av nyhetsbrevet Skog & Ekonomi där vi serverar aktuell information från kända aktörer inom näringen, ger handfasta tips till dig som skogsägare och presenterar en ekonomisk analys av läget för skog och skogsprodukter. För dig som ännu inte är prenumerant, anmäl dig på www.danskebank.se/prenumeration ut att vara någon hejd på marknaden, så förlänger vi nu alla kurvor - fast nedåt istället. Månadsmport av sågade barrvaror till de dominerande importländerna i Europa; UK, Danmark, Holland, Belgien, Tyskland, Frankrike, Spanien och Italien 1.000 m3 1750 1700 1650 BANKEN ANALYSERAR VIRKESMARKNADEN SÅGADE TRÄVAROR Stålbadet för sågverken förstärks Först föll trävarupriserna nu faller konsumtionen! För ett år sedan skrev vi i nyhetsbrevet att den då så starka sågverkskonjunkturen var på väg att vända. Det gjorde den med besked och sedan dess har vi sett kraftig lagerminskning hos köparna och en lika kraftig ökning av trävarulagren hos sågverken. Lagerökningen har fortsatt ända tills i somras då många sågverk till viss del lyckats minska lagren. Vår tidigare prognos var att lågkonjunkturen för sågade trävaror skulle hålla i sig i åtminstone två år. Vår reservation var då att det kan bli betydligt längre om den Europeiska byggkonjunkturen viker. Tyvärr är vi där nu och alla signaler visar på en mycket kraftig dämpning av byggandet i de flesta länder i Europa. Omsvängningen från ganska dystra till nattsvarta prognoser har gått på några månader. Viktiga trävaruländer som Norge, Danmark, Irland, Spanien är med på den nattsvarta listan med minskning av byggandet i tvåsiffriga procenttal. Det så viktiga Storbritannien är inte långt därefter och här ser krisen ut att eskalera. Även i andra viktiga länder som Frankrike och Tyskland minskar nu byggandet kraftigt. Flera prognoser pekar på ett minskat europeiskt bostadsbyggande på mellan 5 och 10 % under både 2008 och 2009. På samma sätt som för två år sedan när det inte såg 1600 1550 1500 1450 1400 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Källa: Woodstat Värsta prisfallet över Sannolikt är det stora prisfallet på trävaror över. Detta av den enkla orsaken att ett ytterligare kraftigt prisfall kommer slå ut stora delar av sågverkskapaciteten i flera länder och då uppstår en ny balans. I Finland men också Baltikum är situationen mycket ansträngd. Där går de flesta sågverk med förlust samtidigt som man inte får tag i råvara. Även den tyska jättekoncernen Clausner, med en sågverkskapacitet på otroliga 7 miljoner m3s, har haft stora problem. Enligt det tyska nyhetsbrevet Eurowood har de kreditgivande bankerna nu tagit över verksamheten och avsatt ägaren Fritz Clausner som koncernchef i syfte att undvika konkurs. Om detta kommer att innebära en kraftig minskning av kapaciteten är oklart. Clausners sågverk är i huvudsak nyinvesterade och risken vid en konkurs är att någon annan aktör får fortsätta men med lägre belåning. En sak är i alla fall säker. Det kommer inte att bli någon ytterligare sågverksutbyggnad i Tyskland inom överskådlig framtid. 2
Minskad produktion - ja visst men inte från min såg! Vår bedömning är att det krävs en kraftig minskning av produktionen i hela Europa för att man skall hitta en balans i marknaden. Det har hittills skett i Finland och Baltikum där det helt enkelt varit svårt för sågverken att få fram råvara. Vi ser nu en viss minskning i Sverige men det går långsamt och tidigare har inte sågverken visat något större prov på disciplin i just denna fråga. De flesta aktörer resonerar som så att min produktion har ingen betydelse i en Europeisk marknad där man producerade över 100 milj m3s 2007. I Sydsverige ser vi ingen tydlig minskning av produktionen utan snarare en ökning på lite sikt. Se separat artikel. Tuffast för sågverken i norra Sverige. Även om inte priserna faller ytterligare så ser det mycket allvarligt ut för sågverken. De allra flesta sågar nu med minusresultat och med en fallande byggkonjunktur kan det dröja ytterligare några år innan vändningen med höjda priser kommer. Mest utsatta blir naturligtvis de sågverk som ligger i områden med höga virkespriser. För Sveriges del är det sågverken i norra Sverige som ligger sämst till beroende på de höga råvarukostnaderna. Några ljuspunkter för sågverken? RoT-sektorn växer fortfarande. Samtidigt som byggandet faller dramatiskt i Europa förutspås det en fortsatt tillväxt inom sektorn för Renovering & Tillbyggnad i snart sagt alla länder. Här är andelen förädlade produkter mycket högre och därmed blir priskänsligheten mindre. Detta talar till viss del för bättre furuprodukter och exempelvis tryckimpregnerat. Biprodukterna. Med ökande energipriser kommer tillskottet från biprodukterna att stå för en allt större del av sågverkens intäkter. Här gäller det att i dessa tuffa tider orka fokusera på möjligheterna med biprodukter. Som en konsekvens av de höga energipriserna kommer det att vara fortsatt hård konkurrens om fiberveden och här öppnas möjligheter till alternativ försäljning såväl inom som utanför landet. I USA stiger trävarupriserna. Från extremt låga nivåer har trävarupriserna stigit i USA under de senaste månaderna. Tillsammans med dollarförstärkningen ser nu flera aktörer en viss gryning på den amerikanska markanden även om priserna ännu inte nått till europeisk nivå. Än är det sannolikt långt kvar till en stabilare uppgång och kanadensarna kan snabbt fylla marknadshålen. Men vår tro är ändå att det är i USA vi skall leta efter vändningen i trävarukonjunkturen. Fortfarande över 6 milj. m3fub timmer i vattenlager! Efter en rundringning hos de större sågverken i Sydsverige uppskattar vi den vattenlagrade timmervolymen till ca 6,5 milj m3fub. Vi blev överraskade över att lagren, som huvudsakligen härstammar från stormarna Gudrun och Per, fortfarande var så stora. VIDA och Södra dominerar med ett totalt lager på 3,9 miljoner m3fub men i förhållande till produktionen är det flera sågverk som har stora volymer lagrat. 3
Vinnare eller förlorare med lagrat virke? Frågan är då om det är en fördel för sågverken att ha ett vattenlager? Som kollektiv har Sydsveriges sågverk definitivt haft en fördel eftersom lagren pressat timmerpriserna för samtliga sågverk. Men för de som själva har stora lager är det frågan om. Kostnaden för att lagra har skjutit i höjden. Några exempel: Ökade kapitalkostnader med höjda räntor Hanteringskostnader för bevattning, upplagsplatser, personal, etc. Minskat sågutbyte och därmed en ökad hante ringskostnad i sågverken. Minskad produktivitet pga ojämn råvara. Ökad energikostnad vid torkning. Dessutom ger stormvirket i betydligt större utsträckning trävaror av lägsta kvalitet där prispressen är som allra värst. Som en ytterligare effekt riskerar stormvirket att smitta prissättningen på friskt virke hos de sågverk som har stora lager. Det som såg ut att bli en fin affär är inte lika solklar längre. Mot denna bakgrund känns den massiva kritik som framförts i vissa medier om att sågverken utnyttjade situationen efter stormen som mycket orättvis. Sågverken tog en stor risk i samband med stormarna och till viss del får man betala för detta nu. Å andra sidan har man i riksmedier beskrivit lagren som helt värdelösa beroende på den dåliga kvaliteten. Dessa påståenden är naturligtvis tagna helt ur luften. I allra värsta fall kan man ju sälja av lagren som barrmassaved och där är ju behovet mycket stort. Dessutom vet vi att flera sågverk sålt timmer till exempelvis Tyskland där man uppenbarligen betalt bättre än massavedsköparna. Samtidigt som lagren tynger vissa sågverk så ser nog alla sågverksägare med bävan fram emot den dag då alla lager är slut och fria timmerkriget startar. TIMMER OCH MASSAVED Virkesmarknaden svalnar betydligt Vi tror på en relativt lugn höst på virkesmarknaden utan större prisförändringar. Trenden med press på timmerpriserna fortsätter medan massavedsmarknaden stabiliseras. Nu har timmerpriserna fallit i hela landet även om prisjusteringarna varit marginella längst upp i norr. Massavedspriserna har däremot höjts på alla marknader. Vi kommer därför att se en kraftigt ökad gallringsaktivitet i hela landet samtidigt som virkesuttagen minskar. Vi spår därmed markant minskade avverkningsvolymer under kommande virkessäsong. En minskad timmerandel i avverkningarna dämpar prisfallet på timmer. Samtidigt ger en minskad sågproduktion mindre cellulosaflis från sågverken vilket i sin tur håller uppe massavedspriserna. Alltså inga större prisförändringar, åtminstone inte under den första delen av hösten. Däremot kan det uppstå lokala rotpostmarknader runt enskilda sågverk med brist på råvara. Sydsverige har rekordlåga timmerpriser Som vi nämnt på första sidan är den Sydsvenska virkesmarknaden paradoxal. Timmerpriserna ligger snubblande nära massavedspriserna och här betalas nu bland Europas lägsta timmerpriser. Orsaken är naturligtvis de stora stormlagren som nu måste avvecklas parallellt med att industrin behöver massaved. Samtidigt ser vi ett kraftigt underskott på timmer i framtiden. I samband med Skogsstyrelsens virkesbalansutredning, för två år sedan, gjorde vi en undersökning som visade att sågverkens investeringar i ökad produktion skulle ge ett kraftigt ökat underskott på timmer i södra Sverige jämfört med det marginella underskott på 0.5 milj m3fub som Skogsstyrelsen visade. Många har hävdat att dessa 4
investeringar aldrig skulle bli av. Vi gjorde därför en uppföljning till detta nyhetsbrev. Den visar att de planerade produktionsökningarna är ett faktum även efter att många sågverk dämpat produktionen pga. konjunkturen, se tabell nedan. Just nu finns det stora timmerlager men när dessa är slut är obalansen mellan sågverkens produktionskapacitet och skogens långsiktiga förmåga att producera timmerdimensioner minst 3 miljoner m3fub. Lägger vi sedan till Holmens nya jättesåg i Braviken samt planerade investeringar i Forssjö bruk i Södermanland så är underskottet ca 4,5 miljoner m3fub. Vårt råd till skogsägaren blir därför rakt och enkelt. För dig som inte måste slutavverka pga. insektsangrepp eller röta så är det bara att ligga still. Timmerpriserna kommer att gå upp var så säker. Fokusera på klena gallringar under de närmaste åren. Det är stort sug efter massaved så säkerställ att du får de eventuella premier som betalas i marknaden. I Mellansverige pressas timmerpriserna Timmerpriserna har sjunkit och det kan mycket väl bli ytterligare någon smärre justering nedåt. Vi har svårt att se någon brist på timmer under den här säsongen men var alert, lokala rotpostrace skulle kunna uppkomma. Massavedspriserna lär ligga fast. Med energipriser på topp kan det bli ett stort sug efter energived i närheten av de större värmeverken, framförallt i Mälardalen. Vårt råd till skogsägaren är att fokusera på gallring under den här virkessäsongen. Norra Sverige ser chickenrace hos sågverken I norr pågår ett chickenrace bland sågverken. Ingen vågar sänka de timmerpriser som är alldeles för höga för sågverkens intjäning. Det har hittills bara rört sig om justeringar av premier. Därför är frågan, vem slår igen först? Likviditet och strategiska beslut kommer att avgöra sågverkens framtid här uppe. Även massavedspriserna är historiskt rekordhöga, även här orsakat av knappheten på ved. Vårt råd till skogsägarna att vara aktiva. Huvudfokus bör även här vara gallring men har du slutavverkningsbehov finns ingen anledning att vänta beroende på timmerpriserna. Sker det en konsolidering i marknaden borde de sjunka framöver. Sågverksproduktion hos de största sågverken i södra Sverige. Balansområde 4. 1000 m3s Sågverk SÖDRA Vida Rörvik Setra Vimmerby Derome Bergs timber Viking timber ATA timber JGA Forssjö Sörmland Producerad volym Tidigare prognos 2004 2008 1 423 1 900 899 1 250 560 1 000 178 190 280 425 260 325 225 300 225 275 100 160 104 116 4 254 5 941 11 704 Summa 1000 m3s: Råvarubehov m3fub: * Rörviks reviderade prognos är en uppskattning gjord av Danske Bank. Reviderad prognos Ökning m3 Ökning% 2008 04 08 1 800 377 1 125 226 850 290 160 18 400 120 350 90 210 15 280 55 158 58 120 16 5 453 1 199 10 742 2 362 04 08 26% 25% 52% 10% 43% 35% 7% 24% 58% 15% 28% 28% 5
KÄNDA PROFILER GER SIN SYN PÅ VIRKES - OCH TRÄVARUMARKNADEN Kända profiler inom skogsnäringen beskriver sin tro på marknaden för de närmaste kvartalet. Santhe Dahl, VD och delägare i Vidagruppen, Sydsveriges största sågverksföretag. www.vida.se Trävaror: Konsumtionsnedgången har bara börjat och det blir ett par tuffa år för sågverken. Då borde ändå sydsvenska sågverk vara bland de med bäst förutsättningar i det korta perspektivet. För att få till prishöjningar framåt krävs kraftiga produktionsneddragningar vilket vi ser i bl.a. Finland och Kanada. Men vi har fortfarande stora lager och för hög produktion i förhållande till den minskande byggnationen varför det dröjer länge innan priserna vänder uppåt. Den amerikanska marknaden är det stora frågetecknet. Med en stärkt dollar finns det en marknad även för europeiska trävaror i USA. Problemet är att kanadensarna då snabbt kan öka produktion och leveranser. Timmer: Behovet i Sydsverige kommer inte att vara så stort. Därför ligger priserna fast under hösten. Massaved: Jag tror på en stabilisering på nuvarande prisnivå. Roger Tagesson VD och delägare på ATA Timber, Moheda. ATA har såväl sågverksproduktion som massabruk. www.ata.nu något, vilket är normalt med tanke på årstiden, men lite tidigare än jag räknat med. Jag räknar med att de flesta drar ner produktionen det närmaste året. Det måste bli en bättre balans i marknaden. En räddning kan komma från USA där priserna ökat det senaste halvåret och nu närmar sig den europeiska nivån. Helt klart saknar en del byggare den bättre kvalitén från Europa och stärks dollarn ytterligare blir USAmarknaden återigen intressant. Tidsmässigt sker sannolikt inte detta förrän om ca 12 månader. Timmer: Höjda priser under innevarande säsong känns otänkbart. Blir det en rörelse sker den i så fall nedåt. Massaved: Ytterligare prishöjningar är möjliga om det skulle bli brist vid industrin vilket avgörs av tullar, export- och importvolymer. Karl Hedin, VD och ägare till Hedins AB, ett av Mellansveriges största sågverksföretag som ingår i VEDA-gruppen. www.hedins.se Trävaror: Trävarumarknaden ser dyster ut men det kan bli ännu mörkare framöver beroende på den europeiska byggkonjunkturen. De enda ljuspunkterna är Sverige som fortfarande har en hyfsad konsumtion, Japan med stabil marknad och Egypten som tar de lägre tallkvaliteterna. Timmer: Det kommer att bli ytterligare sänkta nivåer på både gran och tall på grövre timmer. Orsaken är att produktionen sjunker och betalningsförmågan inte finns på alla håll. Massaved: Priserna ligger nog still men den ryska tulleffekten avgör framtiden. Trävaror: Jag tror inte priserna sjunker mer i lokal valuta. Orderingången har minskat 6
Anders Dahlqvist, chef för marknadsutveckling på statliga Sveaskog, landets största skogsägare och virkesleverantör. www.sveaskog.se I norr har svackan för sågverken endast marginellt påverkat timmerpriset beroende på den hårda konkurrensen. Det är bara på den friare rotpostmarknaden där vi sett lägre priser ännu. En timmerprissänkning är dock sannolik men konkurrenssituationen avgör. För massaveden tror jag inte på några prisförändringar från den nu höga nivån. I Mellansverige har sågtimmerpriserna sjunkit och ytterligare smärre prisjusteringar kan inte uteslutas i höst. Massavedspriserna ligger kvar på en, för det här området, relativt hög nivå. Sydsverige präglas fortfarande av Gudrun. Är det någonstans som sågverken har ett växande bekymmer så är det här. Speciellt för de med stormlager kan det bli problem, dels att bli av med varorna och dels med likviditeten. Utbudet avgör om timmerpriset sänks ytterligare. På massaved skulle det däremot kunna bli ytterligare prishöjningar. Mats Boström Virkeschef på Norra Skogsägarna. Skogsägarförening i Västeroch Norrbotten. www.norraskogsagarna.se Timmer: Efter att sågverken dragit ner produktionen i sommar och Seskarö stänger så finns det för tillfället gott om timmer i marknaden även om kontrakteringen är lägre än tidigare år. Köpsågverken är inte lika aggressiva längre beroende på den dystra trävarumarknaden. Ändå tror jag att den höga timmerprisnivån kommer att ligga fast, för vid en prissänkning finns en risk att utbudet stannar. Det privata virket är så viktigt i den bristsituation som råder här. Massaved: Även här tror jag priskriget fortsätter med en oförändrat hög prisnivå på massaved då vi direkt påverkas av bristen på virke i Finland. Kent Torwald Koncernchef i Setra Group AB, Sveriges största sågverkskoncern. www.setragroup.se Trävaror: Det har varit en tuff tid med fritt fall i efterfrågan och priser. Nu ser vi en viss stabilisering på marknaden med minskad produktion och större balans mellan utbud och efterfrågan. Vi själva drar ned med 20 % nu i september. Men vi väntar en fortsatt nedgång i efterfrågan framförallt beroende på minskat husbyggande där gran dominerar. Vi ser därför mer positivt på furan för tillfället. Hos oss är fortfarande furupriserna högre än för granen där det finns en tvåprismarknad med färsk kontra vattenlagrad gran. En ljuspunkt på marknaden är Nordafrika där vi höjt priserna på såväl sämre som bättre fura. Generellt tror vi ändå inte på en förbättring i marknaden inom 12-18 månader men vi bevakar USA och där behövs det inte så stor efterfrågeökning för att den marknaden kan vara intressant igen. Lars-Göran Olsson Trävaruanalytiker och ägare till analysföretaget Woodstat. www.woodstat.se Trävaror: Vi har sett ett dramatisk fall för trävaruimporten till de stora köparländerna i Europa men kollapsen i priserna har hittills orsakats av köparna minskat sina lager. Det allvarliga är att nu minskar även konsumtionen, vilket 7
syns tydligt i exempelvis Storbritannien, Frankrike och Tyskland. Nu måste produktionen minskas vilket vi sett i Finland och Baltikum, huvudsakligen beroende på råvarubrist. Men i Sverige och Tyskland har begränsningarna varit ytterst marginella, vilket inte kommer att fungera på sikt. Tyvärr pekar det mesta i fel riktning därför kommer hösten att vara fortsatt kämpig för sågverken. Priser på skogsfastigheter första halvåret 2008 274 kr/ m3sk 353 kr/ m3sk 442 kr/ m3sk Källa: LRF Konsult 440 kr/ m3sk 317 kr/ m3sk FASTIGHETSMARKNADEN Fina skogsfastigheter håller prisnivån uppe Men hur blir det med de sämre objekten? Att försöka beskriva den svenska skogsfastighetsmarknaden känns för tillfället mycket utmanande. Trenden med fortsatta rekordpriser på de bästa objekten håller i sig. Nu är det väl snart bara skogsfastighetsmarknaden som inte tagit in signalerna om en sämre konjunktur, höjda räntor, lägre börsvärden och sänkta virkespriser. Någon gång förr eller senare hinner säkert verkligheten i kapp även denna speciella marknad men det visar onekligen vilken tilltro det finns till skogen hos köparna. Mot denna bakgrund är det omöjligt att ge en vederhäftig prognos men som vi nämnt flera gånger tidigare ser vi ändå en sättning på marknaden för de sämre objekten. Antingen förblir de osålda eller så faller priserna. När det gäller fastigheter i fina lägen med god arrondering och ett bra skogstillstånd kommer sannolikt priserna att hålla i sig förhållandevis väl beroende på att utbudet inte motsvarar efterfrågan på dessa objekt. Enligt LRF Konsults statistik så har skogsmarkspriserna ökat med mellan 3 till 15 % under det senaste halvåret, se figur. Det är Mälardalen som avviker med 15 % och det är nog snarare effekt av vilka objekt som företaget sålt där under denna period än en faktiskt marknadseffekt. Mälardalen är ju det område som har väldigt stort prisintervall med de högsta priserna nära Stockholm i öster och lägre nivåer i de västra delarna. Vi har sagt det förut men det tål att upprepas till dig som överväger att köpa eller sälja skogsmark. Detta är en marknad som ställer höga krav för att avgöra om affären är vettig eller ej. Känner du dig osäker så ta hjälp. Använd gärna någon av bankens Skogs- & Lantbruksansvariga som bollplank. Kontakta närmaste Provinsbank. www.provinsbanken.se 8
Danske Bank i Sverige är ett nätverk av femton provinsbanker med gemensamma specialistenheter och administrativa enheter. I nätverket av provinsbanker ingår Bohusbanken, Gävleborgs Provinsbank, Hallands Provinsbank, Jämtlands Provinsbank, Närkes Provinsbank, Skaraborgs Provinsbank, Skånes Provinsbank, Smålandsbanken, Sundsvallsbanken, Sörmlands Provinsbank, Upplandsbanken, Värmlands Provinsbank, Västmanlands Provinsbank, Älvsborgs Provinsbank samt Östgöta Enskilda Bank. Ulf Weitze Skogs & Lantbruksvärderare på Forum Fastighetsekonomi AB. www.fforum.se Som köpare bör man se upp då gapet mellan timmerpriser och fastighetspriser blir allt större. Direktavkastningen som redan i dag är nere på extremt låga nivåer sjunker då ytterligare. Jag tror därför inte att skogsmarkapriserna kan fortsätta att leva sin egen värld oberoende av den övriga ekonomin. Nu upplever jag också att efterfrågan dämpats och exempelvis gårdar med stora underhållsbehov kan bli svårsålda. I Sydsverige har danskarnas intresse för skog nu svalnat av. På längre sikt tror vi på en årlig prisuppgång på 5-10 % beroende på den framtidstro i skogsnäringen och det stora intresset för skog som investering. Karl Danielsson, VD på konsult- och mäklarfirman AREAL, specialist på större egendomar. www.areal.se Klarar efterfrågan rekordutbudet? Trots vikande konjunktur finns det fortfarande ett starkt intresse för jord och skog. I höst avgörs prisbilden för det kommande året. Jag tror på en ännu större spridning i prissättningen. Fortsatta rekordpriser på guldäggen samtidigt som sämre fastigheter blir osålda på grund av säljarnas höga prisförväntningar. Lars Wesslund, Mäklaransvarig på LRF Konsult, Sveriges största mäklare av gårdar. www.konsult.lrf.se Vi bedömer att den stora prisstegringen på skogsmark nu planar ut med undantag för Mälardalen där uppgången under första halvåret var 15 % enligt vår statistik. ATT TÄNKA PÅ SOM SKOGSÄGARE! Grips inte av panik om du missat pristoppen! När timmerpriserna vänder så brukar skogsägarkåren ofta avverka ännu mer i desperat försök att ta del av de sista toppriserna. Effekten blir rekordavverkningsnivåer till en industri som egentligen inte vill ha mer. Prisfallet blir ännu snabbare och du som skogsägare gör ofta en dålig affär. Är skogstillståndet så att du måste slutavverka så säkerställ då att du får vettiga priser. Annars råder vi att du fokuserar helhjärtat på gallring. Homestyla din gård! Om du skall sälja gården nu när många objekt är ute på marknaden så är det extra viktigt att visa det bästa av just din egendom. En ny skogsbruksplan är en självklarhet likaväl som att röja bort allt skräp och skrot runt gårdscentrat. För vissa egendomar kan det löna sig med ny rödfärg på uthusen. Tala med banken eller din mäklare. 9
Danske Bank i Sverige är ett nätverk av femton provinsbanker med gemensamma specialistenheter och administrativa enheter. I nätverket av provinsbanker ingår Bohusbanken, Gävleborgs Provinsbank, Hallands Provinsbank, Jämtlands Provinsbank, Närkes Provinsbank, Skaraborgs Provinsbank, Skånes Provinsbank, Smålandsbanken, Sundsvallsbanken, Sörmlands Provinsbank, Upplandsbanken, Värmlands Provinsbank, Västmanlands Provinsbank, Älvsborgs Provinsbank samt Östgöta Enskilda Bank. MASSAMARKNADEN Kristian Borbos är Senior Analyst för Paper & Forest Products på Fixed Income Credit Research. Danske Bank. Minskad pappersproduktion pressar massapriset I förra numret varnade vi för svaghetstecken på massamarknaden och sommarens utveckling har stärkt vår oro. Listpriset på barrmassa rapporteras vara nere runt 880 dollar per ton i dagsläget mot 900 dollar i början av sommaren. Men dollarn har samtidigt stärkts så massapriset har faktiskt ökat i kronor räknat. För lövmassan har priset i dollar legat stabilt under sommarmånaderna. Blickar vi framåt så utgör konjunkturavmattningen ett växande hot mot efterfrågan på papper och därmed även massa. Under första halvåret sjönk konsumtionen av tidnings- och finpapper med 3% i Europa jämfört med samma period förra året. I USA är nedgången för tidningspapper hela 8%. Journalpappret håller sig däremot väl uppe med en stigning på 2% i Europa. Ytterligare ett orosmoln för massapriserna är att allt fler pappersproducenter minskar produktionen för att få balans i utbud och efterfrågan. Mot denna bakgrund tror vi att massapriserna, i dollar, rör sig neråt under resten av året. Ska man leta efter tendenser i andra riktningen så kan Rysslands planerade höjning av virkestullarna vid årsskiftet leda till råvarubrist framförallt i Finland. I förlängningen ger detta ytterligare nedläggningar av massabruk och således ett lägre utbud, vilket stödjer massapriset. Virkestullarna har dock störst inverkan på lövmassamarknaden. En för branschen positiv tendens är att pappersproducenterna börjat vinna gehör för prishöjningar, vilket inte hör till vanligheterna. Priset på journalpapper har stigit med knappt 10% i år och producenterna trycker på för prishöjningar även inom andra papperssorter. Finska M-Real har bl.a. aviserat en höjning av finpapperspriset med 10% från 1:e september. Vi tror också på en viss höjning av finpapperspriset, men inte av samma kaliber som M-Real. Lager av massa globalt samt pris på barrmassa (NBSK)) Antal dagar i lager 50 40 Lager globalt Pris NBSK (USD) Pris NBSK (EUR) Genomsnittslager EUR & USD 1 000 900 800 30 700 20 10 600 500 400 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 300 10
RÄNTA OCH VALUTA Bankens Sverigeekonom Roger Josefsson ger sin syn på ränteoch valutasituationen. http://danskeanalyse.danskebank.dk Inflationen och räntorna sjunker på sikt. Tillväxtavmattning i USA har nu definitivt spritt sig till Europa i allmänhet och kanske Sverige i synnerhet. BNP-tillväxten under det senaste kvartalet indikerar snarast recessionslika nivåer med svag efterfrågan, relativt svag produktion och hög lageruppbyggnad. Nu försöker företagen anpassa lagernivåerna, vilket ger en lägre produktion med en sämre arbetsmarknad och vi ser nu tidiga tecken på en ökad arbetslöshet i Sverige. Såväl den europeiska centralbanken, ECB, som Riksbanken, uttrycker ett visst motstånd mot att sänka räntan beroende på en hög inflation och höga inflationsförväntningar. Vi tycker detta är ett onödigt reaktivt beteende. Ett försämrat konjunkturläge, med högre arbetslöshet och lägre efterfrågan har historiskt, utan undantag, inneburit att inflationen också dämpas om än med en viss fördröjning. Vi tror därför att såväl Riksbanken som ECB kommer att kunna sänka räntan inom kort. För svenskt del med cirka en procent under 2009. Delar du denna tro bör du hålla en större andel av dina lån med korta bindningstider. Vill du gardera dig för högre räntor kan du komplettera med ett räntetak. Överväger du att binda räntan är långa löptider, upp mot 10 år, fortsatt attraktiva ur en historisk synvinkel. Över de närmaste 12 månaderna tror vi att kronan kan stärkas mot EUR ned till 9,30 SEK då många europeiska marknadsaktörer fortfarande förväntar en åtstramande räntepolitik. I Sverige har däremot de största aktörerna redan börjat argumentera för räntesänkningar under loppet av 2009. Men i förhållande till den amerikanska centralbanken räknar vi med att den minskande differensen mellan styrräntorna innebär en stärkt USD till 6,64 kronor på 12 månaders sikt. Ränta % 8 7 6 5 4 3 2 1 5 år SSOB 3 mån SSVX 0 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 Observera att Riksbankens höjning på 0, 25 procentenheter den 4 september inte syns på ovanstående kurva. Detta skedde samtidigt som nyhetsbrevets pressläggning. Valuta % 12,0 11,0 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 EUR/SEK Johan Freij Affärsområdeschef Skog och Lantbruk Danske Bank i Sverige Ansvarig utgivare Telefon 0752-48 12 61 USD/SEK 01 02 02 03 03 04 04 05 05 06 06 07 07 08 Jag tar gärna emot synpunkter och idéer från dig som läsare. Skicka dem till: johan.freij@danskebank.se 11