Flickor med ADHD och AST Göteborg 18.9. 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg 1
Varför fokusera på flickor med ADHD och aumsmspektrumstörning? Vanliga Mllstånd med Mdig debut (2-3%) Skolmisslyckanden är vanliga ADHD är en riskdiagnos Få flickor med ADHD och aumsmspektrumstörning diagnosmceras Kunna ge flickorna och deras föräldrar pedagogiskt och socialt stöd Ge adekvat medicinering Psykisk ohälsa har ökat tre gånger mer för flickor än pojkar sedan 90- talet Minska risken för psykiatriska svårigheter LivsperspekMv Forskning på flickor är liten 2
Är ADHD och aumsmspektrumstörning hos flickor riskmllstånd för psykisk ohälsa och stress? Risk för mer: " Oro " Ängslan " Nedstämdhet " Ångest " Stress " Sömnsvårigheter " Trö^het " Värk Risk för : " Färre sociala kontakter " Lägre kognimvt fungerande " Sämre motorisk förmåga
Varför förstår ni inte? Varför fa^ar ni inte a^ jag inte fixar skolan? Varför tror ni a^ jag kan bara jag anstränger mig lite mer? Varför förstår ni inte a^ jag är ledsen för a^ det oba strul med kompisarna? Varför fa^ar ni inte a^ jag har så svårt för a^ somna? Varför slutar ni inte a^ tjata på mig när ni ser a^ jag blir så himla arg? 4
Fyra ADHD-diagnoser Attention Deficit Hyperactivity Disorder enligt DSM-lV 1994 Funktionshindrande symptom innan 7 års ålder Symptomen varat minst 6 månader Funktionsnedsättning inom minst två områden Svårigheterna får inte förklaras av någon annan psykisk störning 1. ADHD med i huvudsak uppmärksamhetsbrist (6 kritierier) 2. ADHD med i huvudsak hyperaktivitet och impulskontrollsbrist (6 kriterier) 3. ADHD kombinerad typ (6 kriterier från 1. och 6 från 2.) 4. ADHD UNS mindre än 6 kriterier men en funktionsnedsättning 5
Vad innebär det att ha ADHD? ü Det innebär att ha ett lite annorlunda funktionssätt ü Det gäller bristande kontroll av känslor, energinivå och beteendet ü Det gäller bristande tillgång till arbetsminne och moderera sin motivation ü Problem med att utföra det man egentligen vet man borde göra ü Det innebär svårigheter inom många funktionsområden, vars betydelse varierar utifrån ålder och miljö 6
Allmänt om ADHD hos flickor Ingen skillnad i symptom mellan flickor och pojkar med ADHD Lika stor funkmonsnedsä^ning hos flickor och pojkar med ADHD Flickor får obast diagnos senare än pojkar och obare i tonåren Pojken med ADHD är den vanliga ADHD-pojken medan flickan är den ovanliga ADHD flickan (Gaub & Carlson 1997) Forskning och kunskap om ADHD hos flickor ökar, men forfarande är den mesta forskning baserad på pojkar Omgivningen tenderar a^ bedöma flickor och pojkars psykiska symptom olika (Sharp 1999, Newcorn 2001, Hartung 2002, Brewis 2003, Jackson 2004,Gardner 2002, Bussing 2003) Flickor med ADHD behandlas i mindre utsträckning med farmaka än pojkar med ADHD (Angold 2000, Miller 2004) Flickor har lägre självkänsla och upplever mer stress än pojkar med ADHD (Rucklidge & Tannock 2001, Quinn & Wigal 2004) Flickor med ADHD har mer ångest och depression i tonåren än pojkar med ADHD Flickor med ADHD vårdas oftare på psykiatrisk klinik än pojkar med ADHD i vuxen ålder 7
Vad vet vi om skillnader mellan flickor med ADHD och flickor utan ADHD o SkolprestaMoner (Biederman 1999, Hinshaw 2002) o Kamratproblem (Berry 1985, Hinshaw 2002, Blachman 2002, Mikami 2003) o Självkänsla och svårigheter a^ tygla si^ beteende (Blachman2002,Thurber 2002) o Oftare utsatta för auktoritär föräldrauppfostran (Hinshaw 2002) o Mer språkliga svårigheter (Hinshaw 2002) 8
Förekomst av ADHD Popula'onsstudier 1999-2005 på skolbarn ADHD hos flickor (Kopp, Pe^ersson, Hellgren, Rehnqvist, 2005 SBU- rapport) Förekomsten varierar mellan 2-5% hos flickor (1.5-10.3%, 6-18 år) Totalt 5-8% Könskvot varierar mellan 1.1:1 3.7:1 (pojke:flicka) Jämn förekomst av ADHD i barndom och ungdomsår för flickor medan pojkar har den högsta förekomsten mellan 7-11 års ålder 9
Problem med diagnosen ADHD hos flickor a Debut innan 7 års ålder a Kriterier satta efter pojkar 6-11 år a Beteendet skall finnas i två olika miljöer 10
ADHD associerade symptom mellan 7-11 år pratar mycket glömmer argumenterar svårt hålla ordning läxproblem dagdrömmer svår startad svår väckt hänger inte med i skolan aggressionsutbrott hemma rastlös fritidsproblem utanför i klassen 11
Risker för flickor med ADHD 1. Skolmisslyckande (Hinshaw, Biederman) 2. Mobbning (Kopp,Berg- Kelly& Gillberg, 2010) 3. Rökning (Biederman, Kopp, Berg- Kelly & Gillberg, 2010) 4. Annat missbruk speciellt i kombinamon med uppförandestörning 5. Tidig tonårsgraviditet (Barkley 1994) 6. AnMsocial utveckling (Biederman et al. 2006) 7. Sexuella beteendeproblem Mllsammans med uppförande- störning (Monuteaux, Faraone, Gross, Biederman 2007) 8. Ätstörning, depression och bipolär sjukdom 12
Språkliga svårigheter Ångest aumsmska drag Sömn- svårigheter ADHD Flicka Trots- syndrom/ uppförandes törning Miss- bruk Bulemi Depression
Skillnad mellan aumsm och ADHD hos flickor Vid aumsm hos flickor: Större funkmonsnedsä^ning Större svårigheter med dagliga rumner Mer ångest diagnoser Oba mer frånvarande från skolan Är en ensam flicka Undviker kravsituamoner och vägrar Klär dig sällan som andra flickor Svårt a^ ta sig Mll olika akmviteter själv Matsvårigheter- speciell mat Leker oba djur Inte ovanligt med specialintressen
Hur hjälpa flickor med ADHD? Ge flickor mer Md även om de inte är utagerande, Ju äldre flickan är desto längre Md har hon misslyckats, och har sämre självförtroende Uppmärksamma och helst utred flickor, som skolkar, inte lämnar in arbeten i Md, inte kommer Igång, inte deltar i gymnasmk, Hu Röker och/eller har problem med kompisar 15
Två hypoteser om flickor med aumsm S.Kopp & C.Gillberg 1992 1. Har flickor obare svårigheter med social ömsesidighet än vad vi Mdigare tro^? 2. Har vi en övertro Mll den manliga beteendetypen vid aumsm (i beskrivningen av de diagnosmska kriterierna) och därför inte ser flickorna?
Varför? Varför måste jag vara så rädd för så mycket? Varför är det så svårt a^ förstå vad människor menar? Varför kan inte allt vara som det brukar? Varför måste jag borsta tänderna och håret när det gör ont? Varför måste jag gå Mll skolan, när jag känner a^ det inte är en plats för mig? Varför kan jag inte få vara för mig själv?
Könskvot för Aspergers syndrom/högfungerande aumsm Könskvot (pojkar:flickor) 4:1 (S.Ehlers & C.Gillberg 1993) 2:1 (S.Lesinskiene 2000) 1.5:1 (M- L.Marla 2003)
Vad innebär det a^ ha aumsmspektrumstörning? o Nedsa^ förmåga a^ förstå meningen med utbyte av andra människor o En medfödd nedsä^ning av den social insmnkten o De^a ger upphov Mll en minskad eller ingen drive för socialt samspel o Förstår inte meningen med a^ tala inte a^ hon inte kan tala o Svårigheter a^ lära sig rörelser- sekvenser o Problem med snabbhet i kognimva processer o Svårt a^ avläsa ansiktsu^ryck
Lorna Wings triad 1. Social ömsesidighet 2. Verbal och icke verbal kommunika:on 3. Begränsade intressen Dessutom förekommer obast svårigheter med: o Sömn o PercepMon (känsel, kyla, värme, ljud, ljus, lukt) o Mat o ADL o Ångest
Vad ligger bakom de aumsmska symptomen? (The default network) Oförmåga Mll delad uppmärksamhet (peka) Mentaliseringsbrist- tankar om vad andra tänker, tankar om andras behov Central coherens, man växlar mellan a^ se delar och helheter (ex. foto ) ExekuMv funkmonsbrist, svårt skiba uppmärksamhet- avslutar inte
Ångest Sömn- svårigheter AuMsm- spektrumstörning Flicka Trots- syndrom i hemmet Tics ADHD Depression
Könsskillnader (sociala och/eller biologiska) v Social kompetens v Tidigare språkutveckling och motorisk utveckling v Agressivitet, dominansbeteende v Lekbeteende v Intressen v SpaMal förmåga
Andra diagnoser som flickor med aumsm obare får * ADHD * SelekMv mumsm * Anorexia nervosa * Tvångssyndrom