Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning

Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Utbildningens namn: Kvalificerad drifttekniker Ansvarig utbildningsanordnare: Folkuniversitetet Kursverksamheten vid Göteborgs universitet Omfattning, poäng: 400 Studieort: Karlstad Studieform: Bunden Studietakt: 100 Diarienummer: MYH 2015/3244 Ansökningsnummer: 201509000

Faktauppgifter Utbildningens namn Kvalificerad drifttekniker Ansvarig utbildningsanordnare Folkuniversitetet Kursverksamheten vid Göteborgs universitet Organisationsnummer 857200-6313 Postadress och besöksadress Postadress Organisation: Adress: Postnr/ort Besöksadress Adress: Folkuniversitetet Kursverksamheten vid Göteborgs universitet Box 2542 40317 Göteborg Norra Allégatan 6 Webbadress, telefonnummer och e-postadress Telefon Hemsida E-post 031-106500 www.folkuniversitetet.se kundcenter.vast@folkuniversitetet.se Sida 1 (19)

Utbildningsplan Utbildningen Examen och examenskrav Examensbeteckning Examenskrav Utbildningen ger kvalificerad yrkeshögskoleexamen Efter fullgjord utbildning kan den studerande efter begäran erhålla ett examensbevis. Med fullgjord utbildning avses minst betyget Godkänt i var och en av de kurser som ingår i utbildningen. Studerande som inte fullgjort utbildningen kan efter begäran erhålla ett utbildningsbevis. Examensbenämning Kvalificerad yrkeshögskoleexamen Kvalificerad drifttekniker Utbildningens mål Yrkesroller Yrkesroll 1: Yrkesroll 2: Yrkesroll 3: Yrkesroll 4: Drifttekniker vid fjärrvärmeverk Drifttekniker vid kärnkraftverk Drifttekniker vid pannanläggningar inom massa- och pappersindustri Drifttekniker inom Vatten och avlopp Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om - kraftvärmeanläggningars funktion, uppbyggnad och verkningsgrad. - teorier för beräkning av flöde, hastighet och tryck på olika medier. - eldningsanordningar som förekommer vid förbränning av olika typer av bränslen. samt om värmeväxlare och värmeöverföring. - kyl- och värmepumpars uppbyggnad samt vilka principer som gäller för anläggningens funktion. - drift- och underhållsteknik med förebyggande och avhjälpande underhållsarbete inom kraft- och värmeanläggningar. - styrsystem med olika typer av regulatorer och styrdon samt hur stabilitet skapas i ett reglersystem. - läsning och tolkning av el-, styr- och reglerscheman. - projektplanering och dess genomförande vid kraftvärmeverk och processindustri - drift- och underhållsteknik för tekniska system i olika fastigheter - arbetsplatsers utformning avseende fysiska och psykosociala faktorer, sett ur ett arbetsmiljöperspektiv. Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter i att - göra felsökningar med hjälp av el- och reglerscheman. - utföra vanligt förekommande driftåtgärder inför- och efter ett underhållsstopp. - analysera fel och processtörningar i en driftanläggning och ge förslag på åtgärder för att Sida 2 (19)

avhjälpa eller kompensera störningen. - analysera och identifiera fel och avvikelser i en driftanläggning samt känna till olika system för att dokumentera händelsen. - redogöra för olika system för lås och säkerhet. - utföra rondering och felsökning i processer, samt planera för att avsäkra systemdelar inför underhållsarbete. - utföra funktionsprovning av utrustning efter underhållsarbete. - utföra beräkningar av effekt, energi och verkningsgrader för både komponenter, delar av anläggningar och hela anläggningar. - beräkna tryck, flöde och hastigheter i system eller delar av system för olika slag av fluider - skriva en projektrapport Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kompetenser för att - planera och sköta driften av de system som krävs för att producera och distribuera el och värme inom kraft och värmeindustri samt inom processindustrin. - självständigt kunna planera och föreslå energieffektiviseringsåtgärder för ett processavsnitt. - självständigt med hjälp av teoretisk kunskaper i drift och underhållsteknik ge förslag på verkningsgradshöjande åtgärder för ett processavsnitt - agera självständigt och fatta egna beslut när situationen så kräver i olika driftsituationer. -ha förmågan att samarbeta och verka för ett gott arbetsklimat utefter de värderingar som gäller på arbets- eller studieområdet. Undervisning på engelska Denna utbildning kommer inte att bedrivas på engelska Kursöversikt Obligatoriska kurser Kurs Arbetsmiljö och säkerhet 10 Bränsle och förbränningsteknik 20 Drift- och underhållsteknik - fastigheter 15 Drift- och underhållsteknik - kraft- och värmeanläggningar Examensarbete 25 Fjärrvärmesystem 15 Kraft- och värmeanläggningar 60 Kyl- och värmepumpsteknik 15 Lärande i arbete 1 15 Lärande i arbete 2 30 Lärande i arbete 3 30 Lärande i arbete 4 30 Projektkunskap 15 Strömningslära 30 Styr- och reglerteknik 40 Värmeteknik 20 Poäng 30 Summa: 400 Sida 3 (19)

Valbara kurser {Det finns inga valbara kurser} Kurser Kursen har 16 huvudmoment/delkurs(er) Kursens namn: Arbetsmiljö och säkerhet Yh-poäng: 10 Kursen ger kunskap om arbetsmiljöns betydelse för individ, företag och samhälle, Den ger kunskap om livräddande insatser så som exempelvis hjärt- och lungräddning, Kursen ger även kunskap om vilka förutsättningar som krävs för väl fungerande arbetsplats såväl fysiskt, psykiskt som psykosocialt. Den studerande ska också ha fått förståelse för hur man kan påverka sin egen och andras arbetsmiljö för att förhindra psykisk och fysisk ohälsa och hur man medverkar till att skapa goda arbetsförhållanden på sin arbetsplats. Kursens namn: Bränsle och förbränningsteknik Yh-poäng: 20 Den studerande ska under kursens gång införskaffa sig kunskaper om olika energislag som används som bränslen, kunskaper om de olika eldningsanordningar som förekommer vid förbränning av olika bränslen samt kunskaper om den stökiometri som används för att beräkna till exempel luftbehovet vid en förbränning. Slutligen ingår olika metoder som finns för att rena rökgaser efter förbränning. Kursens namn: Drift- och underhållsteknik - fastigheter Yh-poäng: 15 Sida 4 (19)

Kursen ger kunskaper i drift- och underhållsteknik för tekniska system som finns i olika fastigheter. Bland annat berörs de tekniska system som krävs för att en fastighet ska försörjas med värme, tappvarmvatten och ventilation. I kursen ingår även vad som utgör god driftteknik, underhåll av fastigheter, energieffektivisering samt felsökning och avhjälpning. Kursens namn: Drift- och underhållsteknik - kraft- och värmeanläggningar Yh-poäng: 30 Kursen ska ge kunskaper i drift- och underhållsteknik för kraft- och värmeanläggningar, i syfte att dessa anläggningar ska kunna skötas så att en hög grad av tillgänglighet erhålls. Kursen behandlar vikten av underhållets ekonomiska och miljömässiga betydelse för driften av kraftvärmeanläggningar samt de många olika problem som drift- och underhållspersonalen ofta ställs inför och som de relativt snabbt måste lösa/åtgärda. Underhållsarbetet indelas i förebyggande och avhjälpande underhåll och dessa båda behandlas utförligt som till exempel tillståndskontroll och felsökning samt renhållningens stora betydelse för allt underhållsarbete. Kursens namn: Examensarbete Examensarbete Yh-poäng: 25 Examensarbetet skrivs under sista terminen på utbildningen där den studerande ska tillämpa de kunskaper som denne införskaffat sig under utbildningen. Arbetet ska innehålla ett tydligt (undersökande) syfte och mål, vara av antingen teknisk karaktär (ex. förslag på förbättringsområde inom en driftavdelning på en anläggning) eller beröra något inom arbetsmiljö samt ha en tydlig röd tråd från början till slut. Arbetet skrivs med fördel på en arbetsplats alternativt som del av ett projekt hos ett företag. Kursens namn: Fjärrvärmesystem Yh-poäng: 15 Kursen ska ge kunskaper om olika fjärrvärmesystem, deras uppbyggnad och konstruktion samt olika driftsituationer. Även strömningstekniska beräkningar ingår i kursen och den behandlar också undercentraler och olika inkopplingar av värmeväxlarna som förekommer. I kursen ingår studier av olika sätt att styra/reglera fjärrvärmesystemet. Kursens namn: Kraft- och värmeanläggningar Yh-poäng: 60 Sida 5 (19)

Kursen ska ge kunskaper om olika anläggningar som levererar el och/eller värme som kraftvärmeverk, kondenskraftverk, mottryckskraftverk, vattenkraftverk, kärnkraftverk, solkraftverk, solfångaranläggningar och värmeverk. Den innefattar också olika delsystem med sina enskilda komponenter så som pumpar, värmeväxlare, och turbiner. Vidare ska kursen ska även utveckla förståelsen för sammanhang och samband ur ett systemperspektiv från en anläggnings olika delsystem till en fungerande helhet. Den studerande får även göra även beräkningar av effekt, energi och verkningsgrader för både komponenter, delar av anläggningar och hela anläggningar. Kursens namn: Kyl- och värmepumpsteknik Yh-poäng: 15 Kursen ska ge kunskap om kompressordrivna kyl-, frys- och värmepumpssystem. Vidare ger den förståelse för hur dessa system fungerar vilket innebär dels en kunskap om vilka komponenter som ingår och dels vad dessa har för funktion, samt felsökning och avhjälpning. Kursen ska också ge kunskaper om de köldmedier som idag används, de som efterhand ersätter de tidigare vilka skapat stora miljöproblem. Kursens namn: Lärande i arbete 1 LIA Yh-poäng: 15 Under perioden ska den studerande skaffa sig kunskap för att skriftligt kunna beskriva följande avseende LIA-företaget: - Översiktligt om verksamheten och hur arbetet är organiserat. - Översiktligt om hur arbetsmiljöarbetet bedrivs. - Generella risker och riskreducerande åtgärder - Exempel på specifika risker och riskreducerande åtgärder. Kursens namn: Lärande i arbete 2 LIA Yh-poäng: 30 Sida 6 (19)

Efter LIA-period 2 ska den studerande ha införskaffat sig kunskap om hur arbetet praktiskt bedrivs avseende de energiprocesser företaget jobbar med, (företrädesvis gällande drift- och underhållstekniska arbeten). Under perioden ska den studerande exempelvis delta vid arbeten omfattande: - Drift av aktuella system. - Driftsinstruktioner avseende viktiga system. - Rondering (vid arbetsplatser som arbetar med rondering). - Felsökning i processer och på utrustning. - Planering för att avsäkra systemdelar inför underhållsarbete. - Avhjälpande underhåll beträffande, för verksamheten, specifik utrustning. - Förebyggande underhåll beträffande, för verksamheten, specifik utrustning. - Funktionsprovning efter underhållsarbete. - Säkerhetsfunktionsprovning (återkommande kontroller av ackrediterat kontrollorgan). Kursens namn: Lärande i arbete 3 LIA Yh-poäng: 30 Efter LIA-period 3 ska den studerande ha införskaffat sig kunskap om hur komponentstatus och underhållsbehov fastställs samt hur drift- och underhållsperioder på företaget planeras bl.a. med hänsyn till efterfrågan på företagets produkt och tillgång till resurser. Under perioden ska den studerande skaffa sig kunskap för att beskriva följande avseende LIA-företaget: -Vilka moment och system som finns för att säkerställa kunskapen för delar i anläggningens status. -Hur underhållsarbetet bedrivs (nyckelord: avhjälpande, tidsbaserat förebyggande, tillståndsbaserat, revisionsperioder, underhållssystem). - Vad som begränsar möjligheten vid planering av drift- och underhållsperioder. - Vid tjänste- alternativt serviceföretag ska den studerande ta reda på schemaläggning för personal och hur man arbetar med jourverksamhet. - Hur resurstillgången (företrädesvis energiresurser) säkerställs med tanke på variationer under året (gäller producerande företag). Kursens namn: Lärande i arbete 4 LIA Yh-poäng: 30 Sida 7 (19)

Efter LIA-period 4 ska studenten ha kunskap om driftsplanering, företagets miljö- och arbetsmiljöarbete samt hur de olika delarna används i det dagliga arbetet. Under perioden ska studenten skaffa sig kunskap för att beskriva följande avseende LIA-företaget: - Övergripande hur driftsplaner upprättas. -Vilka olika parametrar som ger begränsningar vid planering. - Vilka ekonomiska faktorer som påverkar driftsplanerna. - Hur rondscheman är upplagda och bakgrund till dessa. - Upprätta ett förslag till möjlig övergripande plan inför nästkommande år. - Bakgrunden till innehållet i företagets miljöpolicy. - Företagets viktigaste miljöpåverkande faktorerna. - Exempel på vad som gjorts för att minska de viktigaste miljöpåverkande faktorerna. - Förbättringsarbete avseende miljöpåverkan. - Bakgrunden till innehållet i arbetsmiljöpolicy. - Hur arbetsmiljöorganisationen ser ut. - Hur arbetet med riskreducering vid drift och underhåll bedrivs. Kursens namn: Projektkunskap Yh-poäng: 15 Kursen ska ge kunskaper om hur projektarbete i näringslivet bedrivs på ett strukturerat sätt. Den ska även ge den studerande färdigheter för att kunna ta fram en projektrapport som uppfyller givna krav och slutligen kompetens till att den studerande på ett enkelt sätt kritiskt ska kunna värdera källor och resultat. Kursen ska också ge kunskap om hur projekt planeras och genomförs på kraftvärmeverk och processindustrin. Den teoretiska delen innehåller också former för rapportskrivning och muntlig presentation samt grunderna i källkritik. Kursens namn: Strömningslära Yh-poäng: 30 Kursen ska ge kunskaper i grundläggande strömningslära. bland annat förståelse för hur i första hand pumpar arbetar och fungerar men också övriga strömningsmaskiners, fläktars och turbiners egenskaper och användningsområden behandlas. En stor del av kursen behandlar beräkning av tryck, flöde och hastigheter i system eller delar av system för olika slags fluider. Kursen behandlar också olika mätmetoder för tryck, flöde och hastigheter. Laborationer eller tillämpade arbetsuppgifter vid studiebesök ingår i kursens genomförande. Kursens namn: Styr- och reglerteknik Sida 8 (19)

Yh-poäng: 40 Kursen ska ge kunskaper i den styr-, mät- och reglerteknik som används inom kraft- och värmeanläggningar liksom i fastigheters tekniska system. Den studerande får teoretisk bakgrund till olika reglersystem samt schemaoch ritningsläsning, men även möjlighet att tillämpa dessa kunskaper i praktiken. Kursen består även av en elkunskapsdel, som ska ge kunskaper i 1-fas- och 3-fasinstallationer med tonvikt på elmotorer, felsökning och ledningsdimensionering. Kursens namn: Värmeteknik Yh-poäng: 20 Kursen ska ge kunskaper i värmeöverföring med tonvikt på att kunna räkna på ledning och konvektion, för att därefter kunna beräkna överförd värmeeffekt för olika värmeväxlare. Olika värmeväxlares konstruktion är också en del av kursens innehåll. Tillgodoräknande Rutiner vid tillgodoräknande Den studerande kan tillgodoräkna sig tidigare utbildning eller reell kompetens från sitt yrkesliv. Vid utbildningens start, eller vid vägledningssamtal, informerar utbildningsledaren om processen: kartläggning, bedömning, värdering och betygsättning. Den studerande kan ansöka om tillgodoräknande under hela utbildningen och har möjlighet att tillgodoräkna sig hel eller del av kurs (inklusive LIA-kurser) och erhålla samtliga betygssteg. Tillgodoräknande av kunskaper som förvärvats genom utbildning: En studerande som vill tillgodoräkna sig kurs/utbildning lämnar in betyg samt utbildnings- och kursplaner från det lärosäte som examinerat kursen/utbildningen. Utbildningsledaren går igenom underlaget med undervisande personal och förbereder förslag för beslut i ledningsgruppen. Tillgodoräknande av kunskaper som förvärvats i yrkeslivet: En studerande som vill tillgodoräkna sig reell kompetens från yrkeslivet valideras med utgångspunkt i aktuell kursplan och genom tydligt definierade kunskapskontroller. Valideringen inleds med att undervisande personal och den studerande går igenom kursmålen tillsammans. Därefter skattar deltagaren sina kunskaper i förhållande till kursens mål. Baserat på resultaten fattas beslut om fortsatt validering. Beroende på vad som valideras kan valideringen genomföras i skolan eller på en arbetsplats och omfatta både teoretiska och praktiska uppgifter. Vilka metoder som används för att validera och värdera kunskap beslutas av undervisande personal. De kan omfatta till exempel skriftligt test, projektarbete, muntlig framställning eller en konkret arbetsuppgift. Valideringsprocessen dokumenteras enligt riktlinjerna i Folkuniversitetets kvalitetsledningssystem med mallar som följer gängse kravspecifikationer. Sida 9 (19)

Undervisning i svenska med yrkesinriktning Studerande som behöver utveckla sitt yrkesspråk erbjuds undervisning i svenska med yrkesinriktning. Den studerande, skolan eller LIA-platsen kan identifiera behovet. Undervisningen genomförs av språklärare i samverkan med undervisande personal på utbildningen och utgår från en individuell studieplan anpassad efter den studerandes behov och förutsättningar. Den kan omfatta individuell undervisning, handledning eller undervisning i mindre grupp och ske parallellt eller integrerat med utbildningen. Fokus ligger på ordförråd, förmåga att läsa och skriva samt fackspråk inom det aktuella yrkesområdet. Detta stödjer de teoretiska studierna, stärker handlingsförmåga och kommunikativ kompetens och gör att den studerande kan ta aktiv del i yrkesgemenskapen och är väl förberedd för arbetsmarknadens krav. Utöver undervisning i svenska med yrkesinriktning erbjuds den studerande att medverka i någon av de hundratals svenskkurser vi erbjuder inom ramen för vår öppna kursverksamhet. Tillträde till utbildningen Tillträde Behörighet till yrkeshögskolan I 3 kap 1 förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan och med ändringar som hör ihop med Förordning om ändring i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan (SFS 2011:110) anges att behörig att antas till utbildningen är den som 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning, 2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1, 3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller 4. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Äldre bestämmelser om behörighet gäller fortfarande för den som före den 1 juli 2015 har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning, nämligen man är behörig att antas till yrkeshögskoleutbildningar om man har lägst betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng. Dessutom kan de som uppfyllde de äldre kraven på behörighet för tillträde till utbildning före den 1 januari 2013 anses vara behörig. Särskilda förkunskaper Krav på särskilda förkunskaper Kunskap och förmåga att: - använda grundläggande algebraiska uttryck, så som ekvationer och formler med relevans naturoch teknikområdet, motsvarande minst betyget E i Ma1/G MaA. - förstå, diskutera och kritiskt granska teorier rörande energi- och miljöfrågor samt resursutnyttjande, motsvarande minst betyget E i Na1/NkA. - förstå tekniska processer motsvarande minst betyget E i de programgemensamma ämnen för något av gymnasieprogrammen BA, EE, IN, VF, NV och TE el. minst betyget G i karaktärsämnena för något av bygg-, el-, energi-, industri-, naturvetenskapliga- och teknikprogrammet. -planera, genomföra och utvärdera ett skriftligt projekt och/eller arbete, motsvarande minst betyget E i kursen Gymnasiearbete eller Projektarbete. Eller: kunskaper motsvarande minst betyget E eller G i Ma2/MaB och Na2/NkB från övriga Sida 10 (19)

gymnasieprogram. Eller: Dokumenterad yrkeserfarenhet på mins halvtid under 1 år inom byggnation, el, processindustri, VVS- och/el. fastighetsservice, /-teknik Särskilda förkunskaper - motivering Förkunskaper inom algebraiska uttryck (formler och ekvationer) är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig utbildningens teoretiska kurser, så som Värmeteknik och Strömningslära. Vidare ger kunskaper och förmågor från programgemensamma ämnen/ karaktärsämnen från tekniska och naturvetenskapliga utbildningar, eller motsvarande branscher i yrkeslivet, god förståelse för tekniska processer inom styr- och reglerteknik samt driftteknik och energieffektivisering. I utbildningen kommer den studerande att planera, genomföra, presentera och kritiskt reflektera över flertalet rapporter och inlämningar vilket kräver goda språkkunskaper i svenska samt förmåga att slutföra den uppgift som uppdragits den studerande. Fastställande av behörighet Genomförande och dokumentation av behörighetsprocessen Utbildningsledaren granskar samtliga inkomna ansökningar och tar hjälp av studie- och yrkesvägledare alternativt ledamöter från ledningsgruppen eller lärare/konsulter vid genomförandet av bedömningsprocessen, beroende vilken typ av dokument som kommit in och huruvida en sökande ska bedömas utifrån sin formella eller reella kompetens. Alla som söker till utbildningen kommer med handledning från skolans sida fylla ett kompetenskartläggningsformulär för att synliggöra såväl formell som reell kompetens samt att underlätta vid en eventuell validering av en sökandes kunskaper. Formuläret sparas tillsammans med de dokument och intyg som styrker den sökandes behörighet så som svenska eller utländska gymnasiebetyg/ betyg från gymnasial vuxenutbildning, betyg från ev eftergymnasiala studier, arbetsgivarintyg, kursintyg eller intyg från förtroendeuppdrag. Sökande uppmuntras också att skicka in sitt CV. Om dokumentation över grundläggande eller särskild behörighet saknas efterfrågas detta i varje enskilt fall, med förklaring över vad som saknas för att kunna göra en rättssäker bedömning av den sökandes förkunskaper. Ansökningen görs först och främst digitalt via ett formulär, vars bakomliggande struktur är en digitalt baserad antagningstjänst. Systemet som tjänsten tillhandahåller ger möjlighet att dokumentera hela bedömningsförfarandet genom poängsättning i ett formulär utifrån behörighetsoch urvalsgrunderna, där även notifieringar kan dokumenteras, som ger möjlighet att mer fördjupat beskriva hur behörigheten fastställts. Såväl behörighetsbedömningen som urvalspoängen dokumenteras löpande under hela ansökningsperioden och eventuellt nytt bedömningsunderlag från en sökande kommer oss tillhanda. Tydliga bedömnings- och urvalsgrunder tillsammans med möjligheten till löpande och systematisk dokumentation minskar risken för olika tolkningar av den sökandes kunskaper, färdigheter och kompetenser och gör hela bedömnings- och eventuella urvalsprocessen rättssäker för alla sökande. Från systemet går det enkelt att exportera all information om samtliga sökande till en exel-fil, där olika typer av filtrerings- och sorteringsmöjligheter finns utifrån behov. Eventuella förändringar (filtreringar) som görs i exel-filen påverkar inte informationen i den digitala ansökningstjänsten. När alla sökande som ansökt senast sista ansökningsdagen inkommit med alla underlag och dessa är bedömda enligt ovan skapas ett underlag (en lista med behöriga/icke-behöriga tillsammans med urvalspoängen) i ansökningstjänsten, vilken även kan exporteras till exel. Vid ledningsgruppen protokollförda antagningsmöte kan ledamöterna arbeta direkt i den digitala tjänsten med underlaget/listan eller via exel-filen, för att upprätta och fastställa listan över behöriga och icke-behöriga. För tillvägagångssätt för urvalsprocessen, se nedan. Sida 11 (19)

Reell kompetens Om en skriftlig dokumentation rörande reell kompetens saknas kan validering ske. Valideringen ska ske innan den sökande påbörjar utbildningen detta för att styrka att den sökande har den kompetens som krävs för att tillgodogöra sig utbildningen. Den sökande gör en självskattning av sin kompetens i förhållande till behörighetskraven. Vid behov kan utbildningsanordnaren bistå med resurser i form av t.ex. utbildningsledare samt studieoch yrkesvägledare. Med självskattningen som utgångspunkt genomförs ett kartläggande samtal under ledning av utbildningsledaren. Därefter upprättas en valideringsplan. Val av metoder för kompetenskartläggning styrs av utbildningsledaren. Med grund i den under valideringsprocessen upprättade dokumentationen fattar ledningsgruppen beslut om den sökande har den reella kompetens som behövs för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Urvalsgrunder och urvalsprocess Om antalet behöriga sökande överstiger antalet platser för utbildningen ska ett urval göras bland samtliga behöriga sökande. Urvalsgrunder Betyg Gymnasiekurs: Ma1/Ma A eller Ma2/ Ma B 1p = E/G 1,5 = D 2p= C/VG 2,5= B 3p= A/MVG Kurs: Nk1/Nk A eller Nk2 / Nk B 1p = E/G 1,5 = D 2p= C/VG 2,5= B 3p= A/MVG Kurs: Gymnasiearbete/ Projektarbete 1p = E/G 1,5 = D 2p= C/VG 2,5= B 3p= A/MVG Betyget C/VG i minst hälften av programgemensamma kursers/ karaktärskursers totala poäng ger 5p Betyget A/MVG i minst hälften av programgemensamma kursers/ karaktärskursers totala poäng ger 10p Max totalt 24 poäng Tidigare utbildning Tidigare eftergymnasial utbildning inom drift-energi- och eller miljöområde ger 10 p efter avslutad examen. Yrkeserfarenhet Sida 12 (19)

Tidigare yrkeserfarenhet inom branschen sammanlagd heltid minst 1 år= 2p, max 8 poäng Tidigare yrkeserfarenhet utanför branschen sammanlagd heltid minst 1 år=1p, max 4 poäng Max 12 poäng Genomförande och dokumentation av urvalsprocessen Ett urval görs av behöriga sökande endast om antalet sökande överstiger antalet platser på utbildningen och urvalet sker enligt ovan. Totalt antal urvalspoäng som en sökande kan uppnå är 46 poäng. Poängsättningen utifrån urvalsgrunderna påbörjas redan när en ansökan kommer in i den digitala ansökningstjänsten och fortlöper under hela bedömningsprocessen/ansökningstiden allteftersom den dokumentation som ligger till grund för behörighetsbedömningen kommer skolan tillhanda. Alla ansökningar gås igenom av utbildningsledaren med hjälp av en studie- och yrkesvägledare samt representant från branschen/ näringslivet (exempelvis från ledningsgruppen) då deras specialkunskaper behövs vid bedömning av behörighet, enligt tidigare nämnt under rubriken "Genomförande och dokumentation av behörighet". Efter sista ansökningsdag skapas ett underlag/en lista med behöriga/icke- behöriga till utbildningen i den digitala antagningstjänsten, som det går att arbeta direkt i eller exportera till exel. I underlaget/listan finns behörighets- och urvalsgrunden tydligt dokumenterad tillsammans med urvalspoängen och under vilken kategori de sökande har tilldelats sina respektive urvalspoäng. Dessa poäng blir endast aktuella om det är fler behöriga sökande till utbildningen än vad det finns beviljade platser till den. Vid ledningsgruppens protokollförda antagningsmöte fastställs listan över vilka som är behöriga och vid en övertalighet (och ett urval ska ske) sammanställs och rangordnas de sökandes totala poäng. Därefter framgår det tydligt vilka behöriga sökande som kan antas i första hand och vilka som blir placerade på en reservlista. Ledningsgruppen har under mötet möjlighet att fatta beslut om det ska göras ett överintag till utbildningen (med tanke på avhopp då flera sökande många gånger söker till fler än en utbildning) och hur många som i så fall ska antas och erbjudas en plats på utbildningen. Efter antagningsmötet skickas digitala antagningsbesked ut via antagningstjänsten (som är kopplad till det e-postkonto som de sökande uppgett i sin ansökan) till samtliga som är antagna i första hand på listan, med erbjudande om plats och sistasvarsdatum. Eventuella reserver meddelas plats på reservlistan samt från när de kan förvänta sig få besked om ett eventuellt erbjudande om plats, vilket kan ske först efter det att antagna i första hand tackat nej till sin plats. Även de som inte blivit antagna informeras. Ett slutligt antagningsmöte hålls ca en vecka efter läsårsstart och därefter görs registreringen av studerande på utbildningen hos Myndigheten. Underlag för urvals- och antagningsprocessen samt protokoll arkiveras enligt plan i Folkuniversitetets kvalitetsledningssystem (ISO 9001:2008). Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation Uppgifter om eventuella övriga utbildningsanordnare {Uppgift saknas} Utbildningens upplägg Sida 13 (19)

Utbildningens upplägg och organisation Utbildningen är upplagd utifrån ett problemorienterat förhållningssätt där de studerande själva söker svar och lösningar. Målsättningen är att skapa förutsättningar för ett livslångt lärande där de studerande utvecklar en förmåga att självständigt hålla sig uppdaterade och utvecklas inom sitt kommande yrkesfält även efter avslutade studier. Upplägget för utbildningen har tagits fram i samarbete med branschen, tidigare och nuvarande studerande på den motsvarande utbildning vi bedriver. Syftet är att de teoretiska studierna tydligt ska kunna kopplas till Lärande i arbete LIA), så att de studerande löpande får med sig den teoretiska grunden inför nästkommande LIA-kurs, där kunskapen omsätts i praktiken. Efter praktiken får de studerande nya kunskaper och färdigheter med sig till de teoretiska studierna och på så sätt byggs yrkeskunnandet på genom hela utbildningen. Förutom teoretiska lektioner och föreläsningar, görs grupp- och projektarbeten, laborationer och studiebesök som ska vara tydligt kopplade till delar av eller hela kursmål. Även externa föreläsningsinsatser förekommer. De projektarbeten som förekommer i utbildningen görs i i nära samarbete med branschen och ska utgå från behov och frågeställningar som finns i denna så att de studerande får tillämpa de teoretiska delarna i utbildningen i praktiska situationer. De studerande lär sig också att dra slutsatser och kritiskt reflektera kring olika moment i yrket. Syftet med de olika sätten att angripa ett ämnesområde är att skapa helheter och en verklighetsanknytning i lärandet. Majoriteten av lärarna på utbildning arbetar med utbildning på företag i branschen och därmed god branschkunskap såväl vad gäller det som varit, det som är och det nya som kommer inom de olika ämnesområdena. Vi lägger stor vikt vid att knyta en nära kontakt med de studerande. Utbildningsledningen finns alltid till hands för de studerande om de behöver handledning eller olika former av coachning. Vid specifik ämnescoachning vänder sig de studerande till respektive lärare. För att utbildningen ska vara tillgänglig för personer med olika behov och förutsättningar erbjuds möjlighet till studieanpassning, vilket alla studerande informeras om vid läsårsstart. På plats finns även en utbildningsadminstratör som är behjälplig med allt det praktiska för såväl studerande som lärare och som stöttar utbildningsledaren i dennes roll. Undervisningen, förutom praktiken, studiebesök och vissa laborationer sker i Folkuniversitetets lokaler i Karlstad. Där finns tillgång till lektioner, grupprum/studieplatser, trådlöst nätverk, skrivare och kök. Alla studerande får tillgång till SchoolSoft som är det skoladministrativa systemet tillika lärplattform som vi använder. Här hittar de studerande bland annat schema, lektionsplaneringar, resultat och betyg, kontaktuppgifter till klassen, lärare och administrationen, nyheter, rutiner och blanketter med mer. Arbete med studerande i behov av pedagogiskt stöd För att de studerande som är i behov av pedagogiskt stöd, så snart som möjligt ska få sitt stödbehov tillgodosett, beskriver vi redan i antagningsbeskedet möjligheten till olika typer av stödåtgärder. De antagna till utbildningen uppmanas att ta kontakt med utbildningsledaren för att kartlägga vilka typer av stödbehov som föreligger. Utifrån den enskildes behov upprättas en handlingsplan där det framgår vilket stöd som är nödvändigt och vad som ska göras för att tillgodose behovet så långt det är möjligt. Det pedagogiska stödet kan exempelvis bestå av: utökad eller alternativ examinationstid, studiestöd i form av studieteknik, datorstöd, lärarledda upphämtningstillfällen, anpassade lokaler samt specialredskap. Ansvarig för pedagogiskt stöd är utbildningsledaren i samråd med specialpedagog. Samarbete med arbetslivet för arbetslivsanknutet lärande i utbildningen För att åstadkomma ett arbetslivsanknutet lärande har vi ett nära samarbete med representanter för de företag och organisationer som är engagerade i utbildningen. Utbildningsledare och undervisande personal har kontinuerlig kontakt med dessa under planeringen och genomförandet Sida 14 (19)

av utbildningen. Deras kunskap och erfarenheter säkerställer en stark arbetslivsanknytning och stärker kvaliteten i gästföreläsningar, studiebesök och projektarbeten. Det arbetslivsanknutna lärandet påbörjas redan i början av utbildningen genom att ledningsgruppen presenterar sig för de nya studerande, informerar om sitt uppdrag och bjuder in till dialog under utbildningen. I syfte att tydliggöra bransch och kommande yrkesroll informerar representanter från ledningsgruppen också om aktuella företag, arbetsuppgifter, trender och kompetenskrav för nya studerande. Utbildningens projektarbeten och examensarbete genomförs i nära samarbete med arbetslivet och utgår från aktuella behov och frågeställningar. Eftersom LIA är en central del av utbildningen stärker vi utbildningens arbetslivsanknytning genom att lyfta in erfarenheter och frågeställningar som görs på arbetsplatsen i det skolförlagda lärandet. Under LIA-perioderna kan den studerande föra loggbok som följs upp i skolan. På detta sätt uppnår vi en ständig växelverkan mellan de skolförlagda delarna och det arbetsplatsförlagda lärandet. Förberedelse av de studerande inför LIA-perioden/perioderna De studerande förbereds genom praktiska tillämpningsuppgifter och projektarbeten som sker under realistiska förhållanden genom hela utbildningen. Eftersom projektarbeten görs i nära samarbete med, eller på uppdrag av näringslivet, säkerställs en koppling mellan de teoretiska och praktiska inslagen. Tack vare att projektarbeten görs utifrån aktuella frågeställningar på arbetsplatsen, lär sig de studerande att tillämpa utbildningens teoretiska delar i praktiska situationer, dra slutsatser och reflektera kring olika moment i yrkesutövningen. De ämnen och teman som studerats i den skolförlagda undervisningen prövas och tillämpas på LIA-platsen. Därtill förbereds de studerande genom ett samtal med ansvarig handledare på LIA-platsen. Studiebesök på relevanta arbetsplatser samt gästföreläsningar med representanter från yrkeslivet inför LIA-perioder arrangeras också återkommande under utbildningen. Anskaffning och kvalitetssäkring av LIA-platser Två månader innan terminsstart informeras alla samarbetspartners när nästa läsårs LIA-perioder infaller för att säkerställa LIA-platser för samtliga studerande. LIA-ansvarige håller regelbundet kontakt med företag under läsåret, kring läget i branschen, förutsättningar för LIA-platser, anställningsmöjligheter samt säkerställa samsyn i förväntningar på samarbetet. Handledarträffar genomförs där utbildningens övergripande mål, LIA-kursernas innehåll och mål, lämpliga arbetsuppgifter samt ansvar och genomförandet av LIA tas upp. I början av termin 1 får nya studerande genomgång av skolan rutin för LIA: upplägg, ansvarsfördelning, LIA-periodernas reps. kursmål samt genomförande, inkl. LIA-rapport och utvärdering. LIA-platsanskaffningen ska i hög grad likställas med att söka anställning. Det innebär att det är i första hand de studerande själva som kontaktar företagen. För de studerande som behöver stöd finns LIA-ansvarig och coach tillhands. För att säkerställa att arbetsuppgifterna samstämmer med kursmålen i aktuell LIA-kurs skriver studerande och handledaren tillsammans en LIA-plan som ska godkännas av LIA-ansvarig. Under LIA-perioden besöks eller kontakts samtliga studerande och handledare för att säkerställa att LIA:n fungerar som tänkt för båda parter. Varje LIA utvärderas förberedelser, genomförande, handledning och måluppfyllelse av både studerande och handledare. Resultaten sammanställs och redovisas för ledningsgruppen som fattar beslut om eventuella åtgärder. Metoder för kunskapskontroll Kunskapskontroller sker genom skriftlig tentamen, rapporter (ex. LIA-rapporten) projektarbeten och muntliga presentationer. Valet av metod är beroende av hur kursmomentet på bästa sätt examineras för att mäta den studerandes kunskapsnivå, kompetens eller färdighet i relation till kunskapsmålen. Undervisande personal sätter betyg på den studerandes kursmoment. I vissa fall kan arbetslivet genom ledningsgruppen delta i bedömningsarbetet. LIA-kursen betygsätts utifrån två aspekter, dels handledarens bedömning av den studerandes insats i förhållande till kursens kunskapsmål, dels redovisning och presentation av den rapport Sida 15 (19)

den studerande kan arbeta med under perioden på arbetsplatsen. Betyg sätts av utbildningens LIA-ansvarige undervisande personal efter att en samlad bedömning av den studerandes prestationer har gjorts. Den studerande erhåller sitt resultat senast tre veckor efter kunskapskontrollens genomförande. Om den studerande inte blir godkänd på ett ordinarie tentamenstillfälle erbjuds två omtentamenstillfällen som den studerande själv är ansvarig för att anmäla sig till. Undervisande personal kan vid behov begära in kompletterande material från den studerande för att få ett fullödigt betygsunderlag. Komplettering av obligatoriska moment görs på olika sätt, beroende på momentets karaktär, och det finns i regel möjlighet till ytterligare ett tillfälle. Exempel på andra lösningar är att läsa in och sammanfatta rapporter eller genomföra fältstudier, studiebesök och intervjuer. Sena kunskapskontroller sker senast ett halvår efter examensdagen. Om särskilda omständigheter föreligger kan den studerande ges möjlighet att medverka i kommande klass (om start finns). Studerande med behov av extra stöd kan efter dialog med undervisande personal få bedömningsprocessen anpassad efter sina behov. Betygskriterier och betygskrav Alla kurser har dokumenterade kursplaner där betygskriterierna beskrivs tydligt. Kursplanerna utarbetas i samarbete mellan utbildningsledare, ansvarig undervisande personal och representanter för arbetslivet och fastställs av ledningsgruppen som även genomför regelbundna uppföljningar av betygskriteriernas kvalitet och efterlevnad. I samband med kursstart går ansvarig undervisande personal igenom kursplan och betygskriterier med de studerande för att säkerställa att de har kunskap om den aktuella kursens krav och förväntningar. Mål och betygskriterier är också tillgängliga via vår lärplattform. I betygsättningen ställs den studerandes resultat i relation till kursplanens mål och betygskriterier. Vi använder betygen Icke godkänd, Godkänd och Väl godkänd. Betygskriterierna anger den kunskapsnivå som den studerande ska ha uppnått för att få respektive betyg. Bedömningen av den studerandes måluppfyllelse genomförs av kursansvarig undervisande personal. Besked om kursbetyg erhålls senast tre veckor efter avslutad kurs. Alla betyg och resultat registreras och redovisas för ledningsgruppen, som även beslutar om eventuella förändringar i kursplanerna och betygskriterierna. Kursutvärderingarna innehåller frågor om examinationer och betyg. Eventuella synpunkter redovisas för ledningsgruppen och ingår i uppföljningen och utvärderingen av utbildningen. Entreprenörskap i utbildningen Utbildningen stimulerar och utvecklar den studerandes entreprenöriella kompetenser i stor utsträckning. Vår problembaserade pedagogiska metod, som sätter individen i centrum, kräver ett aktivt förhållningssätt till undervisningen samt en kritisk och reflekterande attityd. Det gör att den studerande utvecklar förmågor som ansvarstagande, flexibilitet, initiativförmåga, kreativitet, förmåga att hantera det oförutsedda, se möjligheter, omsätta idéer i handling och skapa sammanhang. Den studerande utvecklar självinsikt, förmåga att relatera till andra och att bygga förtroendefulla samarbeten genom till exempel grupparbeten, diskussioner och arbetsplatsförlagda uppgifter. Utöver undervisningens entreprenöriella inslag främjas den studerandes företagsamhet i dialog med handledare, undervisande personal och studiekamrater. Under LIA får den studerande möjlighet att omsätta teori i praktisk handling, något som ytterligare stimulerar entreprenörskap. Lärarledd verksamhet som utbildningen omfattar 15 tim/vecka per studerande Handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar vid LIA 10 tim/vecka per studerande Sida 16 (19)

Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation Kvalitetssäkring av utbildningen Utvärderingsfasen För att utbildningens mål ska uppfyllas måste kurserna följa de kunskapsmål som fastställts av ledningsgruppen. För att säkerställa att utbildningen och dess studerande är på väg mot uppsatta mål använder vi följande kvalitetsindikatorer: -Individuella samtal med studerande. -Digital kursutvärdering efter varje kurs. Den frågar hur väl kursen motsvarande kursplanens mål. Resultatet granskas av undervisande personal och utbildningsledaren och sätts i relation till hur väl de studerande har nått målen. -LIA-besök. Utbildningsledaren ansvarar för att studerande och handledare får besök av en representant för utbildningen. Samtal förs kring yrkesrelevans, kursmål för LIA och hur den studerandes kunskaper förhåller sig till dessa. -LIA-handledarens utvärdering, som granskas av utbildningens LIA-ansvarige. -Utbildningsledaren ansvarar för att examinationsuppgifter granskas för att säkerställa att de studerande examineras mot aktuella kursmål. -Kursbetyg som visar hur de studerande har uppnått målen för Godkänt respektive Väl godkänt betyg. -Regelbunden granskning av kurser och kursmål i ledningsgruppen, för att säkerställa relevans och aktualitet. -Uppföljning. Utbildningsledaren ansvarar för att uppföljning görs sex månader efter avslutad utbildning. Utöver resultatuppföljning behandlas frågor om hur väl utbildningen förberett den studerande för yrkesrollen. Vi ber även om förslag på förbättringar och förändringar. Beprövad erfarenhet visar att ovanstående ger oss en god uppfattning om utbildningen och om de studerande är på väg att uppnå målen. Samtliga utvärderingsunderlag sammanställs av utbildningsledaren och presenteras för klassen, undervisande personal, studeranderådet och ledningsgruppen. Vid bristande måluppfyllelse beslutar ledningsgruppen om en åtgärdsplan som genomförs och följs upp av utbildningsledaren. Utvärderingar och mötesprotokoll dokumenteras och arkiveras i enlighet med rutinerna i vårt ISO 9001-certifierade kvalitetsledningssystem. Översyn Folkuniversitetet är kvalitetscertifierat enligt den internationella standarden ISO 9001 och har ett dokumenterat verksamhetssystem för kvalitetsledning. Genom att arbeta systematiskt med processuppföljning och revisioner säkerställer vi kvaliteten i verksamheten, bland annat genom att kontrollera att lagar och föreskrifter samt rutiner och metoder för uppföljning, redovisning och rapportering efterföljs. Ledningsgruppen arbetar enligt dessa rutiner och tillser därmed att ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs på utbildningen. Kvalitetsarbete är en stående punkt när ledningsgruppen sammanträder. Vid dessa möten diskuteras bland annat resultaten av de regelbundna granskningar och utvärderingar som görs av utbildningen. Hur granskningsresultaten används beror på resultatens art. Vid akuta kvalitetsbrister ansvarar utbildningsledaren för att en åtgärdsplan upprättas, genomförs och följs upp omgående. En akut åtgärdsplan innehåller: -Möte med klassen och studeranderåd för situationsanalys. -Kontakt med ledningsgruppen för avstämning. -Uppföljning av åtgärdsplan med ansvarsfördelning och datum för respektive åtgärd. -Löpande avrapportering till ledningsgrupp och studeranderepresentant. -Återrapportering på nästkommande ledningsgruppsmöte. Vid kvalitetsbrister som inte bedöms vara akuta ansvarar utbildningsledaren för att hålla frågan aktuell och göra en samlad bedömning genom att ta in information från klassen, studeranderepresentanten och den ansvarige läraren. Frågan tas upp på ledningsgruppens sammanträde där beslut om åtgärd och ansvarsfördelning fattas. När ärendet är avslutat följs det upp vid nästkommande ledningsgruppsmöte och studeranderåd. Ovanstående underlag, liksom samtliga andra utvärderingar (se Kvalitetssäkring 1 Sida 17 (19)

Utvärderingsfasen) presenteras för ledningsgruppen i samband med översynen. Kvalitetsbrister registreras alltid i vårt avvikelsesystem där rutiner för åtgärd, dokumentation och återkoppling är tydligt dokumenterade. Utbildningsorganisation och ansvarsfördelning Genom vår erfarenhet av att anordna yrkeshögskoleutbildning har vi en väletablerad organisation samt en tydlig och effektiv ansvarsfördelning som säkerställer utbildningens kvalitet och resultat, såväl administrativt som pedagogiskt: Den övergripande verksamheten leds av stiftelserektor och distriktschef. Tillsammans med distriktschefen ansvarar utbildningsledaren för ekonomisk styrning och uppföljning. Ledningsgruppen ansvarar för att utbildningen genomförs enligt lagen om yrkeshögskolan, att anta sökande till utbildningen, att pröva frågor om tillgodoräknande, att utfärda examens- och utbildningsbevis samt tillse att ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs. Utbildningsledaren har det operativa ansvaret för utbildningen och säkerställer att utbildningen fungerar, såväl organisatoriskt som administrativt. Utbildningsledaren ansvarar tillsammans med utbildningsadministratör för administrationen av ansökning, registrering, antagning, ekonomiuppföljning och studerandeservice. Antagning, registrering och betygsdokumentation sker i vårt skoladministrativa system SchoolSoft. Kursansvarig lärare ansvarar för att respektive kurs genomförs enligt kursplan samt för examination och betygsättning av kursen. LIA-ansvarig lärare ansvarar för LIA-kursernas genomförande enligt kursplan (inklusive information innan LIA, LIA-anskaffning, besök och återkoppling) samt för examination och betygsättning av LIA-kurserna. Lärarna jobbar tillsammans med utbildningsledaren och utifrån de övergripande utbildningsmålen planeras kurserna genomförande med hänsyn tagen till studerandegruppens behov. Det finns tillgång till kurator, studievägledare och specialpedagoger som vid behov kan delta i planeringen av utbildningen. Det löpande arbetet följs upp vid regelbundna administrativa möten samt vid möten inom lärarlag, ledningsgrupp och studeranderåd. Samtliga möten protokollförs och arkiveras i vårt informationsdelningssystem SharePoint. Där är även annan aktuell information, till exempel rutiner och styrdokument, tillgänglig för alla som arbetar med utbildningen. De studerande har tillgång till de rutiner, blanketter och övrig information via SchoolSoft (administrativ- och pedagogiskt plattform) och utbildningens hemsida. Systematiskt kvalitetsarbete, dokumenthantering, avvikelserapportering, uppföljning etc. sker i enlighet med vårt ISO 9001- certifierade kvalitetsledningssystem Studerandeinflytande Ett aktivt studerandeinflytande är en viktig grundsten i vårt systematiska kvalitetsarbete. Vår metodik bygger på aktiv medverkan från de studerandes sida därför arbetar vi med att de studerande ska bli medvetna om lärprocessen samt det egna ansvaret. Som ett led i detta tar de studerande del av utbildningens styrdokument, kursplaner och betygskrav. Utbildningsledaren ansvarar för att en aktiv dialog äger rum mellan utbildningsledning och studerande. Denna dialog är en förutsättning för att de studerande ska kunna ges inflytande under utbildningens gång. Utgångspunkten för studerandeinflytandet är att varje enskild studerande ska kunna vara med och påverka sin utbildning. Då utbildningen startat utser de studerande en till två studeranderepresentanter. Tillsammans med utbildningsledaren utgör studeranderepresentanterna ett studeranderåd. Studeranderådet håller regelbundna möten, där studeranderepresentanterna ges möjlighet att ta upp diskussioner, komma med kritik samt förbättringsförslag. Under dessa möten förs minnesanteckningar. Efter varje kurs genomförs en utvärdering som sammanställs och presenteras för klassen. Sammanställningen gås även igenom i studeranderådet, där förslag på åtgärder i förekommande fall diskuteras. Utvärdering och åtgärdsförslag presenteras för ledningsgruppen. Vid varje ledningsgruppsmöte finns en fast punkt på dagordningen där studeranderepresentanterna har möjlighet att föra de studerandes talan. Vi uppmanar varje klass att ha regelbundna klassråd. Klassrådet är ett forum där studenterna ges möjlighet att föra en levande diskussion med varandra. Klassrådet diskuterar regelbundet Sida 18 (19)

information som delgivits från utbildningsledaren. I studeranderådet delges utbildningsledaren information från klassrådet. I omvänd ordning delges klassrådet information samt minnesanteckningar från studeranderådet. Sida 19 (19)