VUXENUTBILDNINGEN KVALITETSREDOVISNING

Vuxenutbildningen 2010-11-29 Jim Thorstensson Rektor Direkttel: 0456-82 27 60 Direktfax: 0456-82 27 54 E-postadress: Jim.thorstensson@solvesborg.se VUXENUTBILDNINGEN KVALITETSREDOVISNING År 2009 Postadress Telefon Telefax Organisationsnr Postgiro Bankgiro E-post Storgatan 69 A 0456-822750 0456-822754 222000-1222 414 34 64-8 5574-1433 vuxenutbildningen@vux.bromolla.se 295 35 Bromölla

Sida 2 av 32 Innehåll VUXENUTBILDNINGEN... 1 KVALITETSREDOVISNING... 1 INLEDNING... 3 Flexibilitet och anpassningsbarhet... 4 Social och fysisk miljö... 4 Den lokala skolplanens mål... 4 Vuxenutbildningens mål... 4 Stöd i lärprocessen... 4 Vägledning... 5 Validering... 5 Samordning över studieformer och studieverksamheter... 5 Integration och samverkan... 5 Att stödja och handleda... 6 Gemensamt utvecklingsarbete... 6 Vuxenutbildningens värdegrunder... 6 Delaktighet... 6 Verksamhetsmålen... 7 Tillvägagångssätt vid sammanställningen... 7 VUXENUTBILDNING OCH ARBETSMARKNADSPOLITIK... 7 Det lokala näringslivet... 7 Arbetsmarknadsfrågor... 8 NY REKTOR... 8 SVENSKUNDERVISNING FÖR INVANDRARE (SFI)... 9 Elevantal historik... 10 Sfi elevernas bakgrund... 11 Läraryrket... 11 Utmaningar... 12 Meritportfölj E portfolio... 12 Samhällsinformation... 12 Utvärdering.13 VUXENUTBILDNINGEN FÖR UTVECKLINGSSTÖRDA (SÄRVUX)... 14 Verksamhetsberättelse för Särvux.... 14 GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING... 15 GYMNASIAL VUXENUTBILDNING... 16 LÄRCENTRUM SOM ETT NAV I HJULET... 17 Bromölla Lärcentrum... 17 YRKESHÖGSKOLAN... 18 UPPDRAGSUTBILDNING... 18 INTERKOMMUNALT... 18 STUDERANDERÅDET... 18 GRÄNSLÖST... 19

Sida 3 av 32 Samverkan... 19 SKÅNE NORDOST... 20 Samverkan... 20 VUXENUTBILDNINGENS VERKSAMHET I SIFFROR... 21 SFI... 21 Gymn/Grund... 21 Särvux... 21 Betygsstatistik Uppnådda nationella målen... 22 Sommarskola... 23 Personalbemanning... 23 SAMMANSTÄLLNING AV UTVÄRDERING AV VUXENUTBILDNINGEN HT-09... 24

Sida 4 av 32 INLEDNING Flexibilitet och anpassningsbarhet Utvecklingen av vuxenutbildningarna i Bromölla och Sölvesborg har resulterat i att kommuninvånarna fått tillgång till en vuxenutbildning som är flexibel och som ständigt anpassas efter den studerandes behov och önskemål. Verksamheten har ett uppdrag att hantera människor i omställning. Tillsammans med samhällets andra aktörer skall Vuxenutbildningen hitta de bästa och mest effektiva lösningarna för att individen skall få den utbildning som krävs för att få eller återgå i anställning. Social och fysisk miljö Stora insatser har gjorts för att skapa en vuxenutbildning som i tilltalande, ändamålsenliga lokaler kan erbjuda en social och fysisk miljö där man som studerande kan tillbringa hela sin arbetsdag om man så önskar. Med resurserna samlade under ett tak har Vuxenutbildningen också fått möjligheter till en mer flexibel organisation, samt en egen personalstyrka som enbart fungerar som vuxenlärare. Genom detta har ökade möjligheter till det vuxenpedagogiska utvecklingsarbetet vuxit fram. Naturliga övergångar och kombinationer av utbildningsmöjligheter har skapats då inte bara den grundläggande- och gymnasiala vuxenutbildningen utan även Sfi och Särvux ingår som integrerade verksamheter i olika kombinationer. Den lokala skolplanens mål Skolan är en plats för växande och kreativ utveckling. Varje individs speciella förutsättningar och behov utgör grunden för all verksamhet. Eleven är vår viktigaste resurs, vilken vi skall stödja och hjälpa så att han eller hon kan fullfölja sina studier. Vuxenutbildningens mål Varje studerande skall erbjudas individuell studievägledning och utifrån kursutbudets möjligheter ställa samman sin egen studieplan. Verksamheten skall sträva efter att anpassa undervisningens arbetsformer efter den studerandes behov av stöd i sitt lärande. Begreppet god utbildning skall innebära att den studerandes möjligheter till flexibilitet och stöd i sitt lärande garanteras. Stöd i lärprocessen Ingen människa är den andra lik och därför måste Vuxenutbildningen anpassa sig efter varje individs individuella lärande. I denna process skall Vuxenutbildningen medverka till att varje studerande tar ett större ansvar för sitt eget lärande. Vuxenutbildningen ska vara ett stöd för individen i lärprocessen och erbjuda den hjälp som individen efterfrågar i största möjliga mån.

Sida 5 av 32 Under året har Vuxenutbildningen fortsatt sitt arbete med att utveckla och utöka möjligheterna till flexibla studier antingen på distans eller i andra former och genom detta arbete har de studerande fått ytterligare valmöjligheter. Utvärderingar visar att våra studerande anser, till övervägande del, att de får den hjälp de behöver av sina lärare och även personalen gör bedömningen att skolan i stor omfattning erbjuder de studerande erforderligt stöd. Vägledning I vägledningsprocessen diskuteras olika alternativ och då även alternativa utförare. Målet är att vägleda individen till den studieform som passar dennes personliga förutsättningar bäst men också på effektivaste sätt snabbt nå fram till uppsatta mål. Alla som så önskat har erhållit individuell vägledning och utvärderingarna visar att de studerande är nöjda med den vägledning de erhållit. Då kursutbudet styrs av de sökandes efterfrågan sker en ständig förändring av de utbildningar Vuxenutbildningen genomför och kan erbjuda. Validering Trots det stöd som finns för den vuxnes lärande, finns ändå de som har svårt att klara sina studier i den höga takt som krävs för att bli berättigad till ekonomiskt studiestöd. Denna målgrupp skall Vuxenutbildningen fortsätta arbeta intensivt mot. Vägledningen skall hitta vägar att få hjälp med studieteknik och aktualisering av tidigare erhållna kunskaper (validering) samt en mjukare ingång i studier. Samordning över studieformer och studieverksamheter Genom att ha samtliga skolformer på ett ställe uppstår stora samverkansvinster inte bara för personalen utan även för de studerande. Genom att arbeta i ämnesblock kan den pedagogiska personalen samarbeta mellan de olika ämnena och får därigenom en större förståelse för varandras arbete. De studerande kan på ett betydligt enklare sätt kombinera studier på olika nivåer eller slussas vidare från den ena studieformen/verksamheten till den andra. Integration och samverkan Både från studerande- och personal anser man att man kan dra nytta av den lärande organisationens möjligheter. Genom att integrera de olika skolformerna inom Vuxenutbildningen med varandra drar verksamheten också nytta av det naturliga samspel som utvecklas och de studerande lär och stödjer varandra på ett sätt som för lärprocessen framåt för alla som blir involverade.

Sida 6 av 32 Att stödja och handleda Vuxenutbildningen är öppen för alla studerande under hela dagen och erbjuder lokaler för både enskilt studerande och för studerande i grupp samt datorarbetsplatser. Vuxenutbildningen vill att skolan skall vara en samlingspunkt för allt lärande, även för den så viktiga sociala samvaron och tillhörigheten som har stor betydelse för studiernas resultat. De utvärderingar som gjorts visar att även de studerande upplever detta positivt. Övergången från mer traditionella lektioner till en mer stödjande och handledande funktion har förändrat lärarrollen. Lärarnas tillgänglighet för eleverna har ökat i och med att övnings- och handledningstiden utökats på schemat, detta medför att man vistas i större utsträckning bland eleverna men ställer samtidigt större krav på flexibilitet hos personalen och eleverna. Förutsättningarna för att varje studerande ska erbjudas just det stöd den behöver har ökat med detta arbetssätt, men samtidigt måste den studerande ta ett större ansvar för sitt eget lärande. Gemensamt utvecklingsarbete Förutsättningarna för att Vuxenutbildningen ska utvecklas är att all personal engagerar sig, samverkar och tar aktiv del och ansvar för utvecklingsarbetet. I den återkommande uppdragsdialogen ges varje anställd tillfälle att diskutera sin egen kompetensutveckling och arbetssituation. Samtalet ger härigenom också möjlighet till inflytande över arbetssituationen. Vuxenutbildningen strävar efter ett tydligt ledarskap kopplat till tydliga ansvarsområden för alla anställda. Vuxenutbildningens värdegrunder Verksamheten inom Vuxenutbildningen ska präglas av en öppen dialog och ett demokratiskt förhållningssätt och värna om allas välbefinnande Alla ska känna trygghet på arbetsplatsen Alla (studerande och personal) ska främja jämställdheten mellan könen och aktivt motverka alla former av kränkande behandling Delaktighet Genom de utvärderingar Vuxenutbildningen genomfört bland studerande och anställda ges en tydlig signal om att värdegrunderna också är utmärkande för hur man upplever sin arbetsmiljö. I stort sätt alla menar att man blir bra eller mycket bra bemött av både övriga studerande och personal. Att någon utsätts för någon form av kränkande behandling sker sällan eller aldrig. De studerande uppger också att de blir respekterade av sina lärare.

Sida 7 av 32 Verksamhetsmålen All personal uppger att verksamhetsmålen är klart formulerade och kända av alla. Flertalet anser också att alla tar sitt delansvar och bidrar till en ständigt förbättrad arbetsmiljö i ett arbetsklimat som präglas av vi-känsla, delaktighet och samverkan. All personal har varit aktivt delaktiga i arbetet att ta fram verksamhetens handlingsplaner och måldokument såsom arbetsplaner, krisplan, likabehandlingsplan, värdegrunder med flera. Kompetensutbildning för alla anställda har getts inom fördjupningsområdena jämställdhet/jämlikhet, sexuell läggning, etnicitet och funktionshinder. All personal har också tillgång till en ABC-pärm på nätet i Vuxenutbildningens hemkatalog, där bl.a. alla aktuella handlingsplaner och måldokument finns tillgängliga och ständigt hålls aktuella. Skolan har också uppmuntrat personalens friskvårdsinsatser genom att även bereda möjlighet till friskvård under arbetstid. Tillvägagångssätt vid sammanställningen Genom enkäter och diskussioner i arbetsgrupper, på konferenser och på studiedagar samt i den ständigt återkommande uppdragsdialogen har framför allt lärargruppen och de studerande bidragit till utvärderingsarbetet på skolan. Utvärdering har skett kontinuerligt och på olika nivåer. Dels på kursnivå och dels på ett övergripande plan. Utvärderingarna har kopplats till skolans lokala arbetsplan och värdegrunder. VUXENUTBILDNING OCH ARBETSMARKNADSPOLITIK Kommunernas arbetsmarknadsenheter ingår som en del i det ständiga arbetet att hitta alternativa vägar för människor att ställa om. Det kan handla om en kombination av praktik och utbildning eller andra insatser som stärker individen i sin motivation och handlingsberedskap. Vuxenutbildning och arbetsmarknadsfrågor ligger nära varandra och bör i framtiden beredas möjlighet till ett närmare samarbete. Vi har fördelen att ha arbetsmarknadsenheten på plats på vuxenutbildningen, där vi löser många frågor dagligdags. Det lokala näringslivet Under året har Vuxenutbildningen på olika sätt arbetat för att även koppla näringslivet till vår verksamhet. Vuxenutbildningen har fortsatt sin aktiva medverkan i Arbetsmarknadsnämnden, Lokala kompetensrådet, Utvecklingsrådet samt andra grupperingar där företagarna är representerade. Vuxenutbildningen har även besökt och informerat ute på företag och i kommunernas övriga verksamheter.

Sida 8 av 32 Arbetsmarknadsfrågor Förutom det inre pedagogiska arbetet, som ständigt måste utvecklas, kommer mycket av Vuxenutbildningens framtida arbete att handla om samverkan. Under året 2009 har Vuxenutbildningen arbetat för att ytterligare stärka samverkan med kommunernas arbetsmarknadsenheter, arbetsförmedlingarnas projekt för arbetslösa ungdomar, individoch familjeomsorg, försäkringskassan, näringslivet med flera. NY REKTOR April 2009 tillträdde undertecknad som ny rektor för Vuxenutbildningen.

Sida 9 av 32 SVENSKUNDERVISNING FÖR INVANDRARE (SFI) Svenskundervisning för invandrare (sfi) syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i det svenska språket. Varje kommun är skyldig att se till att sfi erbjuds de personer som saknar grundläggande kunskaper i det svenska språket som utbildningen avser att ge. Detta gäller från och med andra halvåret det år de fyller sexton år. Kommunerna är huvudmän för sfi och bestämmer hur utbildningen ska organiseras. Detta gäller t.ex. undervisningsintensiteten och val av utbildningsanordnare. Kommunerna Bromölla och Sölvesborg har gett uppdraget till Gymnasieförbundet Bromölla- Sölvesborg.

Sida 10 av 32 Elevantal historik 250 200 241 150 16 0 10 0 50 0 71 25 44 2001 2003 2005 2007 2009 Kursplanen för sfi består av tre olika studievägar och vardera två kurser. Sfi 1 består av kurs A och B, sfi 2 består av kurs B och C och sfi 3 består av kurs C och D. Två av kurserna finns således på två studievägar. Beroende på studieväg kan var och en av dessa kurser, kurs B och kurs C, vara antingen nybörjarkurs eller fortsättningskurs är kursmålen desamma, men kursen får till stor del olika utformning beroende på elevens kunskaper i svenska vid kursstarten och vald studieväg. Kursplanen är utformad för att bättre kunna möta individer med olika utbildningsbakgrund, förutsättningar och studiemål. I sfi 1 är målen anpassade till invandrare som är analfabeter eller kortutbildade. sfi 2 och 3 har snabbare studietakt och mer avancerade mål. Enligt kursplanen bör sfi för analfabeter kombineras med läs och skrivinlärning. Detta sker på vår skola. Kursplanen för sfi är sedan 2007 en mer renodlad språkkursplan. Det ingår även samhällsinformation för flyktingarna och läs- och skrivinlärningen som tidigare skedde inom grundläggande vuxenutbildning ska numera ske inom ramen för sfi. För ungdomar i åldrarna 16-19 år kan sfi kombineras med studier på ett individuellt program i gymnasieskolan. Inom grundläggande vuxenutbildningen finns en påbyggnad till sfi, kursen Svenska som andraspråk. SFI-undervisningen bedrivs fem dagar i veckan(15 timmar), antingen förmiddag eller eftermiddag beroende på vilken grupp eleven går i. Vi har även kvällsundervisning en kväll i veckan för de elever som förvärvsarbetar dagtid. 2009 var 241 personer inskrivna på sfi hel eller del av termin. Se statistik överst på sidan.

Sida 11 av 32 Samverkan med Socialförvaltningen, Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsenheten, Individ och familjeomsorgen samt Arbetsmarknads och integrationsenheten Yrkeskurser/praktik Kontinuerlig undervisning under året (fyra veckors sommaruppehåll) Kvällskurs Enskild stödundervisning Personal: 7 lärare Sfi elevernas bakgrund Irak 55 Statslös 4 Polen 43 U.S.A 4 Thailand 33 Jordanien 3 Rumänien 17 Litauen 3 Somalia 14 Slovakien 3 Bosnien-Hercegovina 6 Storbritannien 3 Filippinerna 6 Vietnam 3 Tyskland 6 Övriga 23 Ungern 6 Totalt 241 Turkiet 5 Antal Länder 35 Island 4 Läraryrket Sfi lärare är i första hand pedagoger och språklärare. Fokusera på språket Inte vara psykolog, arbetsförmedlare, socialarbetare etc.

Sida 12 av 32 Utmaningar Invandrares kompetenser och kunskaper måste tas till vara Ställer krav på validering, individanpassning av insatser och verksamheter. Kräver en strategisk samverkan på regional/kommunal nivå. Meritportfölj E portfolio Vi har varit delaktiga i ett projekt Synliggörande av nyanländas kompetens i Skåne I detta projekt har Sölvesborgs elever varit med. Projektet började 1 oktober 2006 och avslutades december 2009. 30 skånekommuner plus Sölvesborg har varit med i projektet. Verksamheten i projektet innebär att -nyanlända invandrare som läser sfi arbetar med meritportföljen som en integrerad del av sfi- undervisningen med sfi lärare, vägledare m.fl. som handledare. Elever som läser Svenska som andra språk(sas) är också mycket delaktiga i projektet. -möjlighet till yrkesidentifiering och yrkesbedömning. Projektet löper under 2010 med handledaransvarig i Hässleholm. Diskussion förs att Region Skåne skall överta projektet. Kursen Samhällsinformation Bakgrund Integrationssamordnarna ansåg att nykomna flyktingar, parallellt med sfi-studier, omgående borde få information och kunskap om det svenska samhällssystemet för en förbättrad integrationsprocess. Kursmål utarbetades och vuxenutbildningen fick i uppdrag att genomföra en kurs i samhällsinformation läsåret 2008-2009. Kursmål Att ge en fördjupad inblick och kunskap om det svenska samhället. Att spegla samhällets mångfald. Att få deltagaren att känna större delaktighet i det nya hemlandet. Att öka förståelsen för andra tankesätt och för ny kultur och miljö. Att tillfälle ges till ökad förståelse för varandra i en ny livssituation. Tillvägagångssätt Fast schemalagd tid. Information genom inbjudna företrädare och studiebesök där så var möjligt. Förberedelser genom att på SFI-lektioner arbeta med specifika ord inför varje tillfälle. Av ekonomiska skäl utnyttja de duktigaste eleverna, företrädesvis på D-nivå, som tolkar. Kursinnehåll (hade följande avsnitt) Bromölla bibliotek Svenska kyrkan om tro och högtider Besök i Ivetofta kyrka och på kyrkogården

Sida 13 av 32 Hembygdsföreningen besök i Brukshusen Industrimuséet Lagunen boende för äldre med stora hjälpbehov PRO Hälsoringen Hälsa och friskvård föreläsning Valjevikens Aktivitetscenter Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Skatteverket Migrationsverket Polisen Ivetofta Sparbank Länsförsäkringar Kommunal om facklig verksamhet Barns utveckling och lärande i ett historiskt perspektiv. 3 kurstillfällen. Gymnasieskolan information LB-Hus IFÖ Sanitär IFÖ Electric Idéforum Kristianstadsbladet Sveriges Radio i Kristianstad Böckmans Bowling Utvärdering De mycket ambitiösa och positiva elevtolkarnas språkkunskaper har inte i alla situationer räckt till. Annat var inte att förvänta. Dessutom bör en tolk vara neutral dvs. inte tillhöra gruppen. Förarbetet med specifika ord inför varje kurstillfälle har gett deltagarna ett utökat ordförråd i svenska och av föreläsare upplevts vara till stor hjälp. Efter givna förutsättningar har kursen gett ett gott resultat enl. uppsatta mål.

Sida 14 av 32 VUXENUTBILDNINGEN FÖR UTVECKLINGSSTÖRDA (SÄRVUX) Särvux, vuxenutbildningen för utvecklingsstörda, syftar till att ge kunskaper och färdigheter motsvarande de som ges i den obligatoriska särskolan (grundsärskolan respektive träningsskolan) och på nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskolan. Särvux har egna kursplaner och timplaner. Skolformen vänder sig till vuxna utvecklingsstörda som vill komplettera sin utbildning. Utbildningen bedrivs i form av fristående kurser och eleverna väljer att studera en enda kurs eller kombinationer av kurser. Timplanen i särvux anger endast riktvärden. En elev kan behöva mer eller mindre tid för att nå ett utbildningsmål och har alltid rätt att fullfölja kursen. Förutsättningen är dock att eleven bedöms ha förmåga att nå ett bestämt utbildningsmål. Verksamhetsberättelse för Särvux. Särvux är en frivillig skolform. Just att man har valt att studera här gör eleverna motiverade och de ser fram emot att komma hit ett tillfälle i veckan., och en del skulle vilja komma flera tillfällen i veckan. Särvux har egna skolplaner och man kan läsa på olika nivåer; Träningsskolenivå, Grundsärnivå och Gymnasiesärnivå. Detta gör att arbetet varierar beroende på vilken nivå man undervisar i. Eleverna är gruppindelade efter nivåer, men även efter förutsättningar och behov. Eleverna har individuella studieplaner för varje ämne de läser. De arbetar i mindre grupper och man utgår från erfarenheter och intressen som eleverna själv har. Utmaningen är att hitta ett vuxet material och därför gör vi mycket material själv. Vi lägger upp arbetet så att det blir struktur, kontinuitet och trygghet. Studieplanerna utvärderas och revideras allteftersom eleven gör framsteg. Efter avslutad kurs får eleven betyg eller intyg. Särvux är speciellt för att det handlar om vuxna och deras lärande, och vi poängterar att det är vuxenutbildning och att alla på skolan respekterar eleverna för det. Särvux görs delaktiga i alla gemensamma aktiviteter som skolan genomför och särvux har representanter som sitter med i studeranderådet. Under vårterminen hade vi 22 elever på en heltid lärartjänst, och under höstterminen hade vi 20 elever. Av dessa har fyra elever haft enskild undervisning tillsammans med läraren. Från och med hösten 2009 har vi fått förstärkning med en 80 % lärartjänst till. Under året som har gått har vi förutom traditionellt arbete enligt de olika kursplanerna arbetat temainriktat med bland annat: Åtta elever har arbetat med konstnärer, konstnärsporträtt, dikter, film, litteratur och skapande i Svenska delkurs B. Där har även ingått teaterbesök och studiebesök. På träningsskolenivå har 10 elever arbetat med almanackan och eleverna har själv tillverkat en almanacka utifrån bilder på vardagshändelser som de själva har varit med om. Svenska traditioner och årstider under året har också bearbetats. Vi arbetar kontinuerligt med verklighetsuppfattning och att eleverna ska få kunskap som de kan använda i vardagliga situationer. Vi har haft två elever som studerat på gymnasiesärnivå. De läser helt individuellt efter de kurser de har valt. Det har varit Datorkunskap och Engelska.

Sida 15 av 32 Vi har fått förstärkning med tekniska hjälpmedel såsom en Smartboard och en dator med touchscreen samt ett tangentbord med tydliga tangenter och en specialanpassad mus. GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING Antal elever under året: Bromölla Vt 2009 36 Sölvesborg Vt 2009 38 74 Bromölla Ht 2009 31 Sölvesborg Ht 2009 37 68 Under året har 32 elever gjort någon form av avbrott. Avbrotten fördelar sig på 13 elever under vårterminen och 19 elever under höstterminen. Under året 2009 var utbudet engelska, matematik, svenska, svenska som andra språk och samhällskunskap. Dessutom finns det möjlighet att studera biologi, kemi, fysik, historia geografi samt hem- och konsumentkunskap. De kurser som vi inte själva har möjlighet att ge kan läsas i några av våra grannkommuner. Vi har även gett orienteringskurser till elever som inte riktigt vet vad de skall studera eller vilken nivå de befinner sig på. Grundläggande Vux har fortlöpande/kontinuerlig intagning som gynnar eleverna då de inte behöver vänta in ett visst datum utan kan starta direkt med sina studier. För andra gången hade vi en sommarkurs i matematik för grundskoleelever. Vi har haft ett nära samarbete med jobbcoacher och individ- och familjeomsorgen i bägge kommunerna.

Sida 16 av 32 GYMNASIAL VUXENUTBILDNING Antal elever under året: Bromölla Vt 2009 50 Sölvesborg Vt 2009 81 131 Bromölla Ht 2009 70 Sölvesborg Ht 2009 87 157 Under året har 82 elever gjort någon form av avbrott. Avbrotten fördelar sig på 28 elever under vårterminen och 54 under höstterminen. Merparten av dessa är elever som blivit antagna till utbildning/kurs men som aldrig kom till uppropet. Dessa platser tillsattes med reserver. Verksamhetens utbud inom förbundet har under 2009 varit: Datorkunskap, ECDL, Engelska A,B och C, Etik och Livsfrågor, Företagsekonomi A och B, Historia A och B, Matematik A, B, C, D och E, Naturkunskap A och B, Programhantering, Psykologi A och B, Religion A och B, Rättskunskap, Samhällskunskap A och B, Svenska som andraspråk A och B, Svenska A, B och C, Webbdesign. En del av dessa kurser har gått som flexundervisning, vilket är en blandning av distans och vanlig undervisning. Lärare och elev/er kommer överens om upplägget på kursen. Under året har yrkesvux(utbildning inom vuxenutbildningen med gymnasiala yrkeskurser) införts efter beslut från regeringen. Vi sökte yrkesvuxplatser under hösten, dessa platser fick tas i bruk retroaktivt från och med den 15 mars. Vi fick 22 platser vilket är 1.1 milj i specialdestinerat statsbidrag för yrkesgymnasiala kurser. I slutet av året kunde man söka extra tillskott för de pengar som blivit över från kommunerna, vi fick 2 platser vilket är 100.000SEK. Det har gjort att ett 50- tal elever har kunnat få påbörja en yrkesutbildning antingen hos oss eller hos externa utbildare. Största delen av yrkesvux har varit inom vård- och omsorgssektorn men även inom industri, bygg-, fordon-, el-, restaurang- och handelssektorn har vi yrkesvuxstuderande. Under hösten tog regeringen beslut om att yrkesvux skall utökas med platser för studenter som vill läsa behörighetsgivande teoretiska kurser. Under hösten sökte vi yrkesvuxplatser för 2010 i samarbete med Gränslöst och Skåne- NordOst. Inget formellt beslut om tilldelningen har kommit, men preliminärt har vi fått 59 yrkexvuxplatser och 14 platser för behörighetsgivande teoretiska kurser. Dessa platser fördelar sig på 35 platser yrkesvux och 8 platser behörighetsgivande teoretiska kurser inom Gränslöst. Inom SkåneNordOst blev fördelningen 24 platser yrkesvux och 6 platser behörighetsgivande teoretiska kurser.

Sida 17 av 32 LÄRCENTRUM SOM ETT NAV I HJULET Då Gymnasieförbundets bägge medlemskommuner har en förhållandevis liten andel invånare med utbildning på högskolenivå känner Vuxenutbildningen ett stort ansvar för att motivera kommuninnevånarna till högre studier. För att skapa nya möjligheter för studier på denna nivå finns ett Lärcentrum med sin verksamhet förlagd till Vuxenutbildningens lokaler. Ett antal högskolestuderande har fått hjälp med genomläsningar, kopiering m.m. samt att lärcenter i många fall fungerat som en hjälpstation för de som studerar på gymnasievux Genom detta avdramatiseras ingången i högskolestudier samt skapas möjligheter för dem som har arbete, är geografiskt bundna och i annat fall kanske aldrig studerat vidare på denna nivå. Lärcentrum har även nyttjats för en utveckling av gymnasiala studier på distans. För den studerande innebär denna satsning att man vid Vuxenutbildningen nu kan läsa hela vägen från grundläggande utbildning till högskolestudier. Genom placeringen får verksamheten ett naturligt samspel mellan de olika skolformerna vilket också ska motivera fler gymnasiestuderande att gå vidare till högskolan. Detta arbete har skett i samverkan med övriga kommuner i Skåne Nordost, kommunerna i västra Blekinge och Kronoberg (Gränslöst), den nationella organisationen Nitus (Nätverket för kommunala lärcentra) samt lärosätena. Lärcentrat har besök av koninuerligt ca 15 högskolestuderande från olika lärosäten i Sverige. Vi har under året medverkat i utbildningsmässor i Kristianstad och Karlshamn. Bromölla Lärcentrum Utvecklingen av Bromölla Lärcentrum har under året 2009 koncentrerats, inte bara på distansutbildningar, utan även på funktionen som Mäklare, Motor och Mötesplats för kompetensutvecklingsbehoven hos kommunens företag. Lärcentrumen inom Skåne Nordost kommer också under 2010 att arbeta för att tillsammans starta sjuksköterskeutbildning på distans.

Sida 18 av 32 YRKESHÖGSKOLAN Under våren 2009 sökte vi en utbildning inom den nya yrkeshögskolan, Industritekniker med inriktning Svets och plåt, 45 veckor. I början av juni fick vi reda på att vi fått 25 platser inom utbildningen med start den 3 augusti. Tiden var mycket knapp för att hinna sätta igång denna utbildning, även om vi förberett så mycket vi kunde. Vi startade med 15 elever och efter två avbrott så har vi nu 13 elever kvar som tar sin examen i juli 2010. Varje elevplats ger 65.000:- i statsbidrag och under hösten 2009 har vi fått bidrag som sträcker sig fram till februari 2010, därefter kommer en ny utbetalning för resterande statsbidrag. Beslutet om att få starta denna utbildning inom YH innebar att vi fått godkännande att starta två utbildningar. Vi har som ambition att starta den andra utbildningen vecka 36 2010. UPPDRAGSUTBILDNING Uppdragsutbildning är en ren köpa/sälja affärsmässig verksamhet. På grund av mycket arbete med övriga verksamheter/skolformer inom Vuxenutbildningen har uppdragsutbildningen fått stryka lite på foten. Vi har genomfört en utbildning inom Hett Arbete med externa deltagare. Inom förbundet har vi tre stycken som får utbilda och certifiera inom Hett Arbete. Vi har också vidareutbildat personal inom förbundet för att öka utbudet inom uppdragsutbildningen. Vi har numera personal som får utbilda och certifiera inom truck, travers och skylift. Med denna kompetenshöjning inom förbundet och uppdragsutbildningen är vi väl rustade för att tillgodose de behov som finns både internt och externt. INTERKOMMUNALT Vi har under året skickat elever till utbildningar i andra kommuner, inom kurser som inte vi själva kan tillgodose. Vi har dessutom skickat elever till yrkesutbildningar inom framförallt Vård och Omsorg, måleri, VVS, snickeri och ellära. STUDERANDERÅDET Studerande rådet har haft möten under året med stort engagemang och varit delaktiga i bland annat arbetsmiljön på skolan.

Sida 19 av 32 GRÄNSLÖST Gränslös samverkan Syftet med Gränslöst är: Att skapa nätverk och en utbildningsplattform där skolledare, lärare, administratörer, studie- och yrkesvägledare och IT-handledare/tekniker från samverkande kommuner deltar för att utveckla verksamheten inom vuxenutbildningen Att det finns kompetens för att bedriva kurser genom flexibelt lärande i varje kommun Att det flexibla lärandet ska vara kommunöverskridande så att det inte spelar någon roll i vilken kommun deltagaren bor eller vilken kommun som bedriver kursen Att de inblandade medarbetarna får nödvändig kompetensutveckling för undervisning och handledning vid kurser som bedrivs enligt flexibelt lärande Att varje kommun utvecklar en organisation som underlättar en regional samverkan vad gäller administration, information och kursutbud Att stimulera så att nya grupper söker sig till vuxenutbildningen Samverkan Under året har arbetet med samverkan av distansstudier fortgått mellan regionens kommuner. Arbetet inom Gränslöst (Karlshamn, Olofström, Tingsryd, Bromölla och Sölvesborgs kommuner) har hittat sina former. Kommunerna har också tillsammans arbetat fram en arbetsgång för hur hanteringen av de studerande och administrationen kring distansstudierna ska ske. Studie- och yrkesvägledarna jobbar tillsammans.

Sida 20 av 32 SKÅNE NORDOST Projektgruppen för Kompetensutveckling, livslångt lärande bildades under våren 2001 på initiativ av styrelsen för Samarbetskommittén Skåne Nordost och fick uppdraget att höja Skåne Nordost:s attraktivitet och profil genom insatser på områdena kompetensutveckling livslångt lärande e-learning. Hässleholm och Osby varit fadderkommuner sedan starten. Samverkan Inom Skåne Nordost fortskrider samverkan kring regionens Lärcentrum både när det gäller högskolestudier och gymnasiala studier. En gemensam ramhandbok har arbetats fram tillsammans med Högskolan Kristianstad. Ramhandboken skall vara ett levande dokument som reglerar högskolans och Lärcentrums ansvarsområden gentemot de studerande. Lärcentrum har också under året tillhandahållit bildningsseminarier åt kommuninvånarna genom telebildsändningar från Högskolan Kristianstad samt tillsammans med övriga Lärcentrum i Skåne Nordost marknadsfört högskoleutbildningar på distans. Den regionala samverkan kring distansutbildningar som sker redan nu kommer att fortsätta förstärkas och implementeras hos de olika vuxenutbildningarna i regionen (Gränslöst och Skåne Nordost).

Sida 21 av 32 VUXENUTBILDNINGENS VERKSAMHET I SIFFROR Elever 2009 SFI Vt 09 Ht 09 Betyg 78 Betyg 90 Elever 193 46 avhopp Elever 183 22 avhopp Länder 35 Gymn/Grund Vt 09 Ht 09 Betyg 529 Betyg 406 Elever 209 41 avhopp Elever 207 25 avhopp Dessutom är 48 borttagna ur systemet. De har inte gått 3 veckor. Särvux Vt 09 Ht 09 Betyg 7 Betyg 0 Elever 24 1 avhopp Elever 20

Sida 22 av 32 Betygsstatistik Uppnådda nationella målen IG % G, Vg, Mvg % ADM1205 Information och layout A 0/22=0 % 100% ADM1206 Information och layout B 0/2=0 % 100% DAA1201 Datorkunskap 5/49=10 % 90% DAA1202 Desktopp 0/22=0 % 100% DAA1203 Programhantering 9/18=50 % 50% DAA1503 Europeiskt Datakörkort, ECDL 12/34=55 % 45% DTR1205 Operativsystem 0/22=0 % 100% DTR1210 Webbdesign 10/22=83 % 17% EN1050 Engelska, grund 0/3=0 % 100% EN1201 Engelska A 11/37=30 % 70% EN1202 Engelska B 7/32=22 % 78% EN1203 Engelska C 7/17=41 % 59% FE1202 Företagsekonomi A 7/25=28 % 72% FE1203 Företagsekonomi B 0/5=0 % 100% HI1201 Historia A 12/34=35 % 65% HI1202 Historia B 6/14=43 % 57% MA1050 Matematik, grund 0/20=0 % 100% MA1201 Matematik A 7/44=16 % 84% MA1202 Matematik B 13/47=28 % 72% MA1203 Matematik C 4/23=17 % 83% MA1204 Matematik D 1/5=20 % 80% MA1205 Matematik E 1/2=50 % 50% NK1201 Naturkunskap A 10/33=30 % 70% NK1202 Naturkunskap B 2/29=7 % 93% PS1201 Psykologi A 9/36=25 % 75% PS1202 Psykologi B 1/24=4 % 96% RE1201 Religionskunskap A 11/36=31 % 69% RE1202 Religionskunskap B 4/37=11% 89% RK1203 Rättskunskap 6/36=17 % 83% SH1050 Samhällskunskap, grund 0/7=0 % 100% SH1201 Samhällskunskap A 8/36=22 % 78% SH1202 Samhällskunskap B 3/5=60 % 40% SOMS1201 Etik- och livsfrågor 3/35=9 % 91% SV1050 Svenska, grund 0/1=0 % 100% SV1201 Svenska A 9/23=39 % 61% SV1202 Svenska B 17/45=37 % 63% SV1205 Svenska C - muntlig och skriftlig kommunikation 4/7=57 % 43% SVA1050 Svenska som andra språk 0/6=0 % 100%

Sida 23 av 32 SVA1201 Svenska som andraspråk A 11/23=48 % 52% SVA1202 Svenska som andraspråk B 4/14=29 % 71% Totalt 214/932=23 % 77% Sommarskola Under sommaren 09 erbjöds blivande årskurs 9 eleverna att delta i kompletterande Matematik undervisning. Även någon förälder deltog. Några av eleverna har dessutom deltagit i vuxenutbildningen under läsåret. Personalbemanning Personal Administration Pedagogisk personal Våren 2009 3,70 17,11 Hösten 2009 4,45 18,15

Sida 24 av 32 SAMMANSTÄLLNING AV UTVÄRDERING AV VUXENUTBILDNINGEN HT-09 Fråga 1 Jag studerar på: Antal besvarade enkäter: 127 Grundläggande nivå, Orienteringskurs eller både grundl. och gymnasial nivå 39 31.20 Gymnasial nivå 59 47.20 Svenska för invandrare (SFI) 17 13.60 Särvux 10 8.00 Obesvarade: 2 Antal Procent

Sida 25 av 32 Fråga 2 Vilket kön är du? Antal Procent Man 44 35.20 Kvinna 81 64.80 Obesvarade: 2 Frågor om service Fråga 3 Får du den service du efterlyser av vägledarna? Antal Procent Ja 89 71.20 Nej (om nej, vad kan förbättras?) 4 3.20 Ej haft kontakt 32 25.60 Obesvarade: 2

Sida 26 av 32 Fråga 4 Får du tillräckligt med hjälp med CSN-frågor? Antal Procent Ja 75 88.24 Nej (om nej, vad kan förbättras?) 10 11.76 Obesvarade: 42 Fråga 5 Får du den hjälp du behöver av administrationen? Antal Procent Ja 61 49.59 Nej (om nej, vad saknar du?) 1 0.81 Ej haft kontakt 61 49.59 Obesvarade: 4

Sida 27 av 32 Fråga 6 Hur upplever du caféet? Antal Procent Bra 74 58.73 Tillfredsställande 27 21.43 Dåligt (om dåligt, vad?) 1 0.79 Vet ej 24 19.05 Obesvarade: 1 Fråga 7 Hur upplever du att varuautomaterna fungerar? Antal Procent Bra 58 46.40 Tillfredsställande 21 16.80 Dåligt (om dåligt, vad?) 8 6.40 Vet ej 38 30.40 Obesvarade: 2

Sida 28 av 32 Frågor om kvalitén Fråga 8 Hur upplever du undervisningen? Antal Procent Bra 102 81.60 Tillfredsställande 20 16.00 Dåligt (om dåligt, vad?) 3 2.40 Obesvarade: 2 Fråga 9 är det problem att få tillgång till datorer för dina skolarbeten? Antal Procent Ja 11 10.09 Nej 98 89.91 Obesvarade: 18

Sida 29 av 32 Frågor om arbetsmiljön Fråga 10 Hur upplever du städningen av lokalerna? Antal Procent Bra 106 83.46 Tillfredsställande 20 15.75 Dåligt 1 0.79 Obesvarade: 0 Fråga 11 Hur upplever du städningen av toaletterna? Antal Procent Bra 83 66.94 Tillfredsställande 32 25.81 Dåligt 9 7.26 Obesvarade: 3

Sida 30 av 32 Fråga 12 Finns det tillräckligt med studieutrymme för grupparbete/läxläsning m.m? Antal Procent Ja 108 89.26 Nej 13 10.74 Obesvarade: 6 Fråga 13 Hur upplever du miljön i klassrummen? Antal Procent Bra 93 73.23 Tillfredsställande 30 23.62 Dåligt (om dåligt, vad?) 4 3.15 Obesvarade: 0

Sida 31 av 32 Fråga 14 Har du någon gång under din skoltid känt dig: Antal Procent Mobbad 2 1.60 Diskriminerad 5 4.00 Utfryst 0 0.00 Sexuellt trakasserad 0 0.00 Inget av det 118 94.40 Obesvarade: 2 Fråga 15 Om ja på ovanstående fråga, av vem? Antal Procent Elev 3 42.86 Lärare 4 57.14 Övrig personal 0 0.00 Obesvarade: 120

Sida 32 av 32 Fråga 16 Trivs du på Vuxenutbildningen? Antal Procent Ja 120 98.36 Nej (om nej, varför inte?) 2 1.64 Obesvarade: 5 I tjänsten Jim Thorstensson Rektor