KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 6 juli 2010

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 6 juli 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2012 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Kommun- Finansiell Finansiella Finansiella skuld hälsa risker möjligheter A1 X X X A1 A2 X A2 B1 B1 B2 B2 C1 C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 Sammanvägda betyg är lägsta delbetyg, dvs A2 = Finansiell elitlicensnivå (läs mer sidorna 4 och 6) = Nivån för meritering för finansiell elitlicens Lägsta delbetyg bestämmer slutbetyget. Kommunskuld: Delbetyget får högsta betyg därför att kommunens nettoförpliktelsebelopp värderas lågt, se nyckeltal S1. Finansiell hälsa: Delbetyget får högt betyg därför att sparnivån ligger på en tillfredsställande hög nivå, se nyckeltal H1. Finansiella risker: Nyckeltalen R1 till R6 indikerar inga finansiella krisutlösande risker. Finansiella möjligheter: Nyckeltalen M2 och M3 visar att potentialer finns att öka avgiftsintäkterna och pressa ner kostnaderna. Skuld Finansiell hälsa Möjligheter Krisutlösande risker Nyckeltal Mätperiod är bokslutsåren 2004-2008 FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? Kommunskuld FÖRPLIKTELSEBELOPP Skulder + avtalspensionsåtagande + borgen är låga? N S1 Bra AMORTERINGSFÖRMÅGA Sparandet räcker till både investeringar + amorteringar? N S2 Bra Hur sköter nu levande generation finanserna (Kommunallagens krav)? SPARNIVÅ Tillräcklig nivå och god trend för uthålliga finanser? N H1 OK SKULDFLÖDESGRAD Rimligt storlek i förhållande till totala intäkter? N H2 Bra SKULDBALANSGRAD Rimlig storlek i förhållande till bokförda tillgångar? N H3 Bra RÖRELSEKAPITAL Indikerar trend och nivå en snabb försämring? J H4 OK KAPITALBILDNING Rimlig investeringsnivå i förhållande till sparnivån? J H5 Svag Hur stora finansiella krisutlösande risker kan indikeras? INVESTERINGSNIVÅ Drar man på sig stora drift- och underhållskostnader? J R1 Bra SKATTEKRAFT Synes skattekraftstrenden negativ? J R2 Bra BEFOLKNING Är trenderna för befolkningsutvecklingen negativa? J R3 Bra SYSSELSÄTTNING Är trenden för förvärvsfrekvensens utveckling negativ? J R4 OK BOSTADSÖVERSKOTT Är trenden för lediga lägenheter negativ? J R5 Bra BORGEN Är borgensåtagandena anmärkningsvärt höga? J R6 Svag Vilka effektiva möjligheter finns att förbättra finanserna? SKATTEHÖJNING Indikerar den relativa nivån ett höjningsutrymme? N M1 Dålig AVGIFTSHÖJNINGAR Indikerar de relativa nivåerna ett höjningsutrymme? N M2 Bra KOSTNADSPRESS Indikerar de relativa nivåerna minskningsmöjligheter? N M3 Bra Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsrisk Hur troligt är det att de finansiella förbättringsmöjligheterna används? Ledningsförmåga MAJORITETER Vilken beslutsstyrka antyds finnas i partistrukturen? L1 Svag HANDLINGSKRAFT Vilken handlingskraft antyds finnas i organisationen? L2 OK AVGIFTSPOLITIK Vilken samlad förmåga antyder avgiftsandelens utveckling? L3 OK N) Om svaret på denna fråga är nej blir betyget Dålig. J) Om svaret på denna fråga är ja blir betyget Dålig KommunDiagnos är registrerat varumärke Sidan 1 Beställare: Skurups kommun

Allmän information Sidrubrik Innehåll Sidan KommunDiagnos FörtroendeProfil Finansiellt betyg Allmän information Hur skall jag tänka? Finansiella betyg i sammanfattning Betygsskalan Viktiga jämförelser med tidigare år Kommunskuld Bedömningen av förpliktelsebeloppets delbetyg Nyckeltalen för kommunskuld Finansiell hälsa Vilka poster bygger analysens nyckeltal? Intäkts- och kostnadsbedömningar Nyckeltalen för finansiell hälsa Finansiella risker Nyckeltalen för finansiell risk Finansiella möjligheter Nyckeltalen för finansiella möjligheter Spanande Bench-Marking Ledningsförmåga - uppgiften Ledningsförmåga - bedömning Några vägledande nyckeltal om ledningsrisk Ledningsförmåga - specialisering och roller KommunDiagnosens fyra faser Utvärdering Spara (denna skrift) och Du kan mäta hur det går Hemsida och adress Finansiell analys av historia och framtid Profil med 19 st finansiella nyckeltal Betyg enligt 8-gradig skala Om kommunen En analys i fem frågor Kommunen finansiella betyg Delbetygens olika normativa typfall Avvikelser - som bör uppmärksammas Delbetygets förpliktelsebelopp Förmögenheten värderas i utsatt läge Nyckeltalen S1-S2 Begrepp och samband i modellen finansiell hälsa Delbetygets förklaring och bedömning Uppföljning från redovisning till planering Nyckeltalen H1-H5 Delbetygets förklaring och bedömning Nyckeltalen R1-R6 Delbetyget Spanade BenchMarking Nyckeltalen M1-M3 Bedömning av potentialer för prioriteringar Balans i kommunens ekonomi år 2006 Betygskommitténs underlag Nyckeltalen L1-L3 Agerar kommunstyrelsen nämndakut? Denna vecka genomföres presentationsfasen Accepteras analysen? Betydelsen av att spara denna analys Du kan hämta ner dokument som pdf-filer. 1 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9-10 11 12 13 14-18 19 20-25 26 27-31 32 33 34 35-37 38 39 39 40 40 Skurup kommun År 2009 baseras på slutligt bokslut för år 2009 och åren därefter på budget och planer. Skurup ligger i Skåne län och tillhör kategorien 'Förortskommuner' (det finns 9 st kommuntyper) och är nummer 151 i storlek av 290 kommuner. Skurup kommun är medlem i KommunInvest. Befolkning 31 dec 2009 var 14 867 invånare och ökningen var 83 personer under år 2009. Befolkningsförändringen var 9,0 procent under senaste 10-årsperiod d v s åren 2000-2009. Den kommunala skattesatsen år 2009 är 20,08 vilket är -0,66 kr per skattekrona lägre än medelskattenivån i Riket. År 2008 var de kommunala företagens andel av hela kommunkoncernens omsättning 6,3 % och deras kassaflöde 8,4 % av deras egen omsättning. Andelen i egen regi är 79,1 %. Hela kommunkoncernen analyseras. Analysrelationer Sidan 2 Innevarande budgetår Aktuellt budgetår År 2008 2009 2010 2011 En kronas skattehöjning ger i Mkr 22,6 23,0 23,4 23,8 Mkr Ovanstående belopp i proc av totala intäkter 3,2 3,1 3,1 3,2 % En procent av totala intäkter i Mkr 7,1 7,3 7,5 7,4 Mkr Uppgifter lämnade 2 mars inför konferens den 23 mars 2010 i Skurup

Hur skall jag tänka? En analys i fem frågor Husläkare Din husläkare ser dig som patient och ställer diagnos och föreslår medicinska åtgärder. Kommunanalytiker En analytiker ser kommunen som en finansiell patient och ställer diagnos och föreslår finansiella åtgärder. Denne externa analytiker kan ses som en second opinion till kommunens egen ekonomiska expertis. Kommunen som finansiell hjärtpatient För en hjärtpatient är det medicinska nyckeltalet Kolesterolhalt centralt. Motsvarigheten för en kommun är Kommunskuld eller Förpliktelsebelopp. Där börjar analysen (se figuren nedan). Är kolesterolhalten eller kommunskulden som en konstant belastning hög så gäller nästa fråga allmäntillståndet. Ju bättre hälsan är, ju bättre tål patienten höga belastningsvärden. Bra finansiell hälsa innebär tillräckliga överskott för att löpande amortera skulder, betala pensioner och ha en bra likviditet utan att det finansiella läget försämras. Det bör även undersökas om det föreligger krisutlösande risker. Kommuner kan investera ihjäl sig, ha sviktande skattebaser, näringslivssvikt, tomma lägenheter i den egna allmännyttan, etc. Åtgärder bör också omfatta att hantera detta. Därefter gäller frågan vilka möjligheter som finns att bygga en bättre hälsa och hantera finansiella risker. Vilket är de effektivaste åtgärderna av att höja avgifter och skatter eller pressa ner kostnader? Räcker inte åtgärderna är kommunen en finansiell kriskommun. Ledningsrisk innebär att kommunens politiker inte har kunskap om den finansiella verklighetens sanna natur och därmed styr fel. Analyssystemets betygsmatris De fyra första faserna i analysen resulterar i delbetyg, som finns i betygsmatrisen på sidan 4. På sidorna 33-38 bedöms ledningsrisk och effektiv styrning. Finansiell elitlicens Många önskar ett koncept för att kunna jobba mer långsiktigt med kommunens ekonomi och nu är också långsiktiga finansiella mål ett krav enligt lag. Finansiell målstyrning är möjlig med öppen rating då det finns tydliga betyg, betygsmatriser och en åttagradig normativ betygsskala med begripliga typfall. Den blir effektiv genom att mätning utförs av ett fristående och oberoende värderingsinstitut. Kommuner använder detta i styrkort. Vid analys används ett begränsat antal noga utvalda finansiella nyckeltal med mätstandarder i fem analyssteg lika konsekvent som läkare använder medicinska nyckeltal. 1 Kommunskuld Förpliktelsebelopp? Kolesterolhalt? Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter A1 X X A1 A2 A2 B1 X B1 B2 X B2 C1 C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 2 Finansiell hälsa? Patientens allmäntillstånd? Xxx kommun 3 Krisutlösande finansiella risker? Vad säger blodprover, puls, bmi, blodtryck, mm? Gul nivå eller betygen A1 eller A2 motsvarar kriterier för finanserna, som när de uppfylls av en kommun, trendmässigt förstärker kommunens finansiella läge. Kommuner på denna nivå uppfyller kraven för Svensk Kommun- Ratings elitlicens. 4 Finansiella möjligheter? Vilken behandling tål patienten? Nyckeltalen 3, 4 och 17 Nyckeltalen 1-5 och 12 Nyckeltalen 12-17 Nyckeltalen 6-8 En analys i fem frågor y Betygs- och styrkommitté 5 Ledningsrisk och effektiv styrning? Patientens sjukdomsinsikt? Nyckeltalen 9-11 Sidan 3

Finansiellt betyg i sammanfattning Kommunens finansiella betyg Balansera kommunens ekonomi (sid 33) Här presenteras schemat för analysen och sammanfattningen av läget (sid 33). Skurups kommuns totala gap är på nivån 29 Mkr för år 2011. Det beror på en av de fyra analysfrågorna, nämligen finansiell hälsa (29 Mkr). De finansiella möjligheterna bedöms ge utrymme för årliga skattesänkningar med 0,22 procent eller 5 Mkr per år under 10 år utöver att kommunen genomför ett skattesänkningsprogram på 0,03 procent per år, jämför betygsskalan sidan 5 och kravet för A1 för analysfrågan finansiella möjligheter. Det totala gapet tillsammans med skattesänkningen är 34 Mkr. Det föreslås finansieras med nedpressade kostnader på 27 Mkr och höjda avgifter på 7 Mkr. Ett mer detaljerat åtgärdsförslag presenteras. Alla sådana förslag skall utredas innan de genomföres. Delbetyg och gapanalys De tre första gapen i schemat (sid 33) motsvarar de tre första delbetygen i betygsmatrisen här intill. Det fjärde delbetyget Finansiella möjligheter motsvaras av Potentialer (sid 33). I analysen mäts de tre gapen och anges i miljoner kronor (sid 33) samtidigt som motsvarande delbetyg åsätts värden enligt betygsskalan (sid 5). Därefter är frågan om det finns Potentialer (sid 33) i tillräcklig omfattning för att sluta det Totala gapet. Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Kommun- Finansiell Finansiella Finansiella skuld hälsa risker möjligheter A1 X X X A1 A2 X A2 B1 B1 B2 B2 C1 C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 Skurup kommun Förslag 2010-03 - 23 Fastställes senast 2010-07 - 01 =Betygskommittens bedömningsutrymme Förpliktelser - Förpliktelse Gap - Typfall A1 Skurups kommuns nettoförpliktelsebelopp med planeringsperiodens upplåning inräknad uppskattas till 33 743 kr per invånare. Det understiger med viss marginal 36 900 kr per inv och betyget sätts till A1, jämför sidorna 7-10 och speciellt S1. Finansiell hälsa - Finansiellt Gap -Typfall A2 Skurups finansiella hälsa avhandlas på sidorna 11-18. Sparandet (nyckeltal H1, sid 14) ligger på en tillfredsställande hög nivå fram till år 2006. Genomsnittsnivån för 2002 till 2006 motiverar delbetyget A1 men mätperioderna åren 2003 till 2008 sänker snittet till typfallet A2. Med ett utfall 2009 på 5,6 procent, som visar på god budgetföljsamhet när det ligger i underkant på 5,75 procent, som är högsta kritiska nivå för god ekonomisk hushållning, tillsammans med ett planerat sparandet på samma nivå efterföljande år så uppfylls typfaller A2. Delbetyget sätts därför till A2, jämför typfall i betygsskalan (sid 5). Finansiella risker - Risk Gap - Typfall A1 Finansiella risker avhandlas på sidorna 19-25. Inga krisutlösande finansiella risker indikeras. Delbetyget sätts till A1. Jmf typfall i betygsskalan (sid 5). Finansiella möjligheter - Potentialer -Typfall A1 Det finns potentialer, jmf sidorna 26-32, att förbättra det finansiella läget genom effektivare avgiftsuttag och nedpressning av verksamhetens kostnader. Delbetyget sätts till A1. Jmf typfall i betygsskalan (sid 5). Det sammanvägda finansiella betyget - A2 Sammanvägt blir det finansiella betyget för Skurups kommun A2 enligt principen för lägsta markering i betygsmatrisen. Finansiell elitlicens Betyget A2 innebär att kommunen åter igen uppfyller kravet för att inneha en Finansiell Elitlicens. Sidan 4

Betygsskalan Den fyra- resp åttagradiga normativa skalan 4-gr A Under meritering Nivån för Finansiell Elitlicens B C D 8-gr A1 A2 B1 B2 C1 C2 D1 D2 Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Typfall Finansiell Elitlicensnivå Meriterande nivå Mycket låg förpliktelsenivå (netto med marginal under 36 900 kr/inv, 90 % av Basbel.). Excellent finansiell hälsa. Inga externt indikerbara risker. Det finns potentialer för långsiktigt årligen sänkta skatter. (Minst 0,25 kr per år under minst 10 år) Påverkar ej bedömningen. Mycket låg förpliktelsenivå (netto under 36 900 kr/inv). Mycket god finansiell hälsa. Svag indikation på en framväxande/avtagande indikerbar risk som tills vidare bara behöver ledningens observation. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna och utöver detta (2) för långsiktigt årligen sänkta skatter (minst 0,20 kr/år, minst 10 år). Påverkar ej bedömningen. Låg förpliktelsenivå (netto med marginal under 46 900 kr/inv, grundnivån +10 000 kr). God finansiell hälsa. Indikation på en mognande/avtagande externt indikerbar risk som behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter (minst 0,15 kr/år, minst 5 år). Påverka bedömningen i ringa grad. Låg förpliktelsenivå (netto under 46 900 kr/inv) God finansiell hälsa - lätt finansiell svacka. Indikation på mognande/avtagande externt indikerbara risker som behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter (minst 0,10 kr/år, minst 5 år). Påverkar bedömningen i ringa grad. Lite hög förpliktelsenivå (netto med marginal under 61 900 kr/inv, grundnivån + 15 000 kr). Ej helt god finansiell hälsa markerad finansiell svacka. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet (åtgärder). Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) något sänkta skatter (minst 0,05 kr/år, minst 5 år). Påverkar bedömningen. Lite hög förpliktelsenivå (netto under 61 900 kr/inv) Klar finansiell ohälsa flerårigt för lågt sparande. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker, som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet (åtgärder). Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket hög förpliktelsenivå (netto över 61 900 kr/inv) Mycket tydlig finansiell ohälsa många år av negativt sparande. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker. Det finns knappt potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket hög förpliktelsenivå (netto mycket över 61 900 kr/inv) Mycket tydlig finansiell ohälsa många år av negativt sparande och fallande trend. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker. Det saknas potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) mycket höjda skatter eller externt stöd. Påverkar bedömningen. Sidan 5

Avvikelser - som bör uppmärksammas Viktiga jämförelser med tidigare år Uthålliga finanser - analys varje år Detta är Skurups tredje KommunDiagnos i följd. Den förra gjordes för ett år sedan. I bilden nedan speglar nyckeltalen läget under mätperioden 2004-2008. Pilarna anger förändringen jämfört med tidigare mätperiod 2003-2007. Analysens nyckeltal täcker åren 2000-2012. Sammanfattningsvis har ett nyckeltal förbättrats och ett försämrats jämfört förra året. Sammanvägt finansiellt betyg och delbetyg Enligt omslagets betygsmatris behåller samtliga delbetyg Kommunskuld, Finansiell hälsa, Finansiella risker och Finansiella möjligheter sina tidigare delbetyg, vilket är A1 med undantag av Finansiell hälsa som har A2. Det sammanvägda finansiella betyget blir A2 som tidigare år. Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Vad som hänt sedan mätningen föregående år 2009-03-23 Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden Kommunskuld FÖRPLIKTELSEBELOPP S1 Bra AMORTERINGSFÖRMÅGA S2 Bra Det finansiella nuläget Finansiell hälsa SPARNIVÅ H1 OK SKULDFLÖDESGRAD H2 Bra SKULDBALANSGRAD H3 Bra RÖRELSEKAPITAL H4 OK KAPITALBILDNING H5 Svag Finansiella risker Finansiella risker INVESTERINGSNIVÅ R1 Bra SKATTEKRAFT R2 Bra BEFOLKNING R3 Bra SYSSELSÄTTNING R4 OK BOSTADSÖVERSKOTT R5 Bra BORGEN R6 Svag Effektiva möjligheter Finansiella möjligheter SKATTEHÖJNING M1 Dålig AVGIFTSHÖJNINGAR M2 Bra KOSTNADSPRESS M3 Bra Sidan 6 Kommunskuld Som nyckeltalet S1 Förpliktelsebelopp visar är kommunskulden fortfarande låg, dvs med god marginal till den kritiska nivån för A1. Delbetyget blir A1. Finansiell hälsa Sparandet H1 utvecklas på en fortsatt hög nivå i underkant av högsta kritiska nivå för god ekonomisk hushållning. Delbetyget blir A2. Den högsta kritiska nivån har sänkts från 6 till 5,75 procent av intäkter. Det är reinvesteringskravet som har sänkts med 0,25 procent. Finansiell risker Det finns inte ens indikationer på tendenser till framväxande risker, vilket här ger delbetyget A1. Finansiella möjligheter Möjligheterna att pressa ner kostnadsnivåerna (M3) och höja avgifter (M2) räknat som potentialer i procent av totala intäkter visar följande serie senare år: Pot.år Kostnads- Avgifts- Slutbetyg press höjning 2008 KD 06 11,60 % 3,26 % A2 (FE) 2009 KD 07 13,14 % 3,39 % A2 (FE) 2010 KD 08 14,35 % 2,70 % A2 (FE) FE = Finansiell Elitlicens Avgiftspotentialen i Skurup minskade med 0,7 procent mellan 2007 och 2008. Att det finns avgiftspotentialer indikerar också nyckeltalet (L3) avgiftspolitik som visar en fallande trend, vilket betyder att avgiftsandelen av totala intäkter minskar. När det gäller kostnadspress så ökar denna potential med cirka 1,5 procent av totala intäkter mellan 2006 och 2007. Den ökar också mellan 2007 och 2008, vilket inte behöver betyda att Skurup underlåter att effektivisera sin verksamhet. Det kan vara jämförkommunerna inom varje verksamhet som effektiviserar verksamheten snabbare. Det finns något högre potentialer än vad som är normalt för kommuner. Delbetyget är oförändrat A1. Utrymmet för styrning är tillfredsställande, vilket vägs in vid helhetsbedömningen för slutbetyget A2.

Riskerna av ett högt förpliktelsebelopp (kommunskuld) Kommunskuld Om individuell riskaversion Inledningsvis bör påpekas att ju lägre riskaversion en individ har ju mindre praktisk betydelse tillmäter denne höga skulder, borgen och liknande förpliktelser. Den person som finner detta avsnitt mindre intressant bör fundera över sin attityd till osäkerheter i tillvaron och lusten att vidtaga riskhanterande åtgärder. Det bör påpekas att idén med rating är att bedöma hur en organisation kan tänkas klara ett utsatt läge och hur man positionerar sig till ett säkrare. Vad är förpliktelsebelopp? Förpliktelsebeloppet utgörs av det penningbelopp som måste infrias omedelbart om alla finansiella förpliktelser skulle utfalla samtidigt. Det är summan av skulder, avtalspensioner och borgen. Dock ingår inte solidarisk borgen till KommunInvests medlemmar om kommunen är medlem. Högt förpliktelsebelopp utgör alltid en strategisk risk även om den finansiella hälsan för tillfället har ett betryggande högt delbetyg och det saknas krisutlösande risker. Betygsnivåer Gränsen för ett lågt förpliktelsebelopp ligger under nivån 45 000 kr/inv och för ett mycket högt över 60 000 kr/inv. Förpliktelsebelopp Gränser kr/inv Betyg Mycket lågt under 36 900 A1-A2 Lågt 36 900-46 900 B1-B2 Lite högt 46 900-61 900 C1-C2 Mycket högt över 61 900 D1-D2 Beloppsgränserna är satta - a priori - utifrån en tänkt skuld för en individ. Den lägsta kritiska nivån är 90 % av prisbasbeloppet varför skalans beloppsgränser ändras varje år. Tillägget 10 000 kr ger nästa nivå 46 900 kr och ytterligare 15 000 kr resulterar i 61 900 kr. Statsskulden ligger på nivån 150 000 kr per invånare. För kommuner är spännvidden från 20 000 till 140 000 kr per invånare vilket framgår av S1. De flesta landstings förpliktelsebelopp återfinns mellan 10 000 och 25 000 kr per invånare. Förpliktelsegap Även ett Förpliktelsegap (se sidan 33) kan beräknas i miljoner kronor. Vi utgår från ett förpliktelsebelopp brutto (se S1). Ligger detta belopps nivå i intervallet A1-A2 dvs under 36 900 kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Analysen kan avslutas med delbetyg A1eller A2. Bedömning av nettoförpliktelsebelopp Skulle bruttoförpliktelsebeloppet överstiga 36 900 kr per invånare inventeras kommunen på tillgångar som ligger utanför kärnverksamheten och som kan avyttras. En värdering av dessa görs. Syftet är att bedöma och påvisa finansiella möjligheter och inte att föreslå en försäljning Värdet beräknas enligt vissa försiktighetsprinciper i ett tänkt utsatt läge. Exempelvis kan det vara en framtida branschkris för kommunsektorn förorsakad av ett mycket ansträngt eller krisartat statsfinansiellt läge. Kommunerna får under obestämd tid lita till egen förmåga. Efter värdering och kvittning erhålls ett förpliktelsebelopp i nettotermer. Ligger detta nettoförpliktelsebelopp i intervallet A1-A2 dvs under 36 900 kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Delbetyget sätts till A1-A2. Extra amortering vid högt nettoförpliktelsebelopp Skulle det hända att förpliktelsebeloppet netto överstiger 36 900 kr per invånare även efter den tänkta försäljningen av tillgångar så föreligger ett operiodiserat förpliktelsegap. Detta utgöres av det belopp som nettoförpliktelsebeloppet överstiger 36 900 kr per invånare. Detta belopp är ofta så stort att det inte kan kvittas bort av ett enda skapat årligt överskott från verksamheten. Det blir ofta fråga om en extra amortering under ett antal år. Denna extra amortering påföres posten Förpliktelsegap (se sidan 33, Vad behöver göras? ). Antalet år anger den tid det tar för kommunen att nå högsta betyg för delbetyget Förpliktelsebelopp ( se sidan 4). Sidan 7

Förmögenheten värderas i utsatt läge Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av förpliktelsebelopp för kommunen. Bruttoförpliktelsebelopp Bruttoförpliktelsebelopp år 2008 Antal invånare år 2008 Bruttoförpliktelsebelopp 59 379 kr / inv 14 784 st 878 Mkr Säljbara tillgångar* mm totalt Beräknad möjlig skuldminskning: Detta belopp motsvarar: 379 Mkr 25 636 kr/inv Värdet av säljbara tillgångar* De kommunala företagen redovisade vinster år 2008. På dessa förutsättningar och strategiska bedömningar, bak- och framåt, har substans- och avkastningsvärderingar genomförts varvid nedanstående värden erhållits. Skurupshem AB påförs med hänsyn till redovisad vinst och förväntad vinstutveckling försiktigtvis* värdet: Skulle bolaget övergå till en köpare kan borgen och lån till kommunen lyftas av på: Skurups kommunala AB skall äga och förvalta kommunens förvaltningsfastigheter (värdet sätts till 1 kr): Skulle bolaget övergå till en köpare kan borgen och lån till kommunen lyftas av på: Övriga bolag värderas ej: Nyupplåning åren 2009-2011 Skuldminskning år 2009 Skuldökning år 2010 Skuldökning år 2011 Antagen ökad pensionsskuld till 2011 Antagen ökad borgen till 2011 Övriga tillgångar värderas ej: 140 Mkr 283 Mkr 0 Mkr 100 Mkr 0 Mkr 60 Mkr -53 Mkr -21 Mkr -10 Mkr -120 Mkr 0 Mkr Nettoförpliktelsebelopp före extra amorteringar Bruttoförpliktelsebelopp minus beräknad möjlig skuldminskning av säljbara tillgångar* totalt eller nettoförpliktelsebelopp före extra amorteringar: 33 743 kr/inv Extra amorteringar Under antal år: Årligt extra amorteringsbelopp eller Förpliktelse Gap (sidan 33) blir: Detta motsvarar: Slutligt nettoförpliktelsebelopp Nettoförpliktelsebelopp efter ev extra amorteringar i 10 år: Vilket är med marginal under miniminivån : 0 år 0 Mkr 0 Mkr 0 kr/inv 33 743 kr/inv 36 900 kr/inv Slutsatser Beträffande delbetyget så uppfyller bedömningen ovan typfallet med marginal under 36 900 (jmf sid 5) och delbetyget sätts till A1. Det indikeras inga konsumtionsskulder i kommunskulden. Beträffande hanteringsbehovet i Mkr så avsätts inga medel till extra amorteringar (se Skuld Gap, sid 33). Håller du med om den här gjorda värderingen; dels bedömningen av delbetyg, dels behovet av ev extra amorteringar? Det finns en borgen till bostadsrättsföreningar på 10,9 Mkr som torde kunna avvecklas. 1 Anser du att nu levande generation med hänsyn till det utsatta offentliga skuldläget i EUs stater skall bringa ner en hög kommunskuld genom extra amorteringar? * Säljbara tillgångar utanför kärnverksamheten tänkes kunna värderas och säljas i ett mycket utsatt finansiellt läge. Värderingen avbryts när nettoförpliktelsebeloppet med marginal understiger typfallet för högsta delbetyg (A1). 2 Anser du att kommunen kan positionera sig bättre för framtida åtaganden för kommande generationer mot bakgrund av ev skuldkris i kommunsektorn, statsskuldkris, stora avtalspensionsskulder, kris i Kommuninvest, sårbarhet i penningplaceringar, framtida äldrepuckel, etc? Sidan 8

Nyckeltal S1: Förpliktelsebelopp för Skurup kommun Viktigaste skuldnyckeltal Indikerar ett högt förpliktelsebelopp en kommunskuld som kan innehålla konsumtionslån dvs lån som finansierat driftsunderskott? 160 000 140 000 Kronor per invånare Nyckeltal S1: Förpliktelsebelopp Hur tung är kommunens framtida åtaganden för kommande generationer invånare? Nyckeltalet är förvaltningarnas skulder, borgen och pensionsförpliktelser omräknat i kronor per invånare. Nyckeltalet indikerar dels om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och dels nuvarande invånares förmåga att själva (utan staten eller annans hjälp) klara av sina framtida ekonomiska åtaganden. Sidan 9 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Kommuner i rangordning efter bruttoförpliktelser från höger 290 270 250 230 210 190 170 150 130 110 90 70 50 30 10 Kritisk nivå 1, 36 900 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 900 kr/inv Kritisk nivå 3, 61 900 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp MÄTSTANDARD Belastning Nettoförpliktelsebeloppet över 36 900 kr / inv - Nettoförpliktelsebeloppet över 46 900 kr / inv - Nettoförpliktelsebeloppet över 61 900 kr / inv - Medelstor förmögenhet - ingen justering - Nr 95 efter storlek på bruttoförpliktelserna --Mätår-- Förpliktelsebelopp i kr per inv 2006 2007 2008 Bruttoförpliktelsebelopp 49 980 55 173 59 379 Värdet på vissa tillgångar enligt gjord (partiell) värdering 25 694 Nettoförpliktelsebelopp för Skurup kommun 33 685 Kommunens företag schablonvärderas till 10 ggr vinsten om: Gäller: 1; företagens kassaflöde sista 5 år överstiger 5 procent av omsättningen, Nej 2; andelen tomma lägenheter i allmännyttan understiger 3 procent Ja 3; befolkningsutvecklingen inte var sämre än -5 procent sista 10 åren Ja 4; vinsten i de kommunala företagen är positiv Ja 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 3 800 000 3 300 000 2 800 000 2 300 000 1 800 000 1 300 000 800 000 Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Aug 2005 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna vars kritiska nivåer (tre belastningar) anges i kronor per invånare. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. Varje kritisk nivå har normalvärden som justeras beroende på invånarnas inkomst- och förmögenhetsstatus. Kritisk nivå 1 är 90 % av prisbasbeloppet för mätåret. Ett nettoförpliktelsebelopp över denna nivå indikerar att tidigare generationer kan ha finansierat överkonsumtion med lån. För kritisk nivå 2 tillfogas 10 000 kr och för nivå 3 ytterligare 15 000 kr. Låga (höga) förmögenhetsvärden antyder 2 att temporära skattehöjningar för att genom extra amorteringar sänka nettoförpliktelsebeloppet inte är möjliga (är tänkbara). Belastningar och kompensationer justerar mätstandarden för dessa förmögenhetseffekter. Kr / inv MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Skuldnyckeltal Bra De 'högförmögna ' får en kompensation Kr / inv Antal i fallande ordning 0 4 8 1 100 000 1 000 000 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 Beskattningsbara inkomster 2007 Kr / inv Antal i fallande ordning 0 50 100 150 200 250 Nettoförmögenhet 2007 De 'lågförmögna ' får en belastning i utgångsläget. De 'medelförmögna ' behandlas neutralt Kr / inv Antal i fallande ordning 145 165 185 205 225 245 265 285 Antal i fallande ordning 12 32 52 72 92 112 132 Nyckeltal S1 - Förpliktelsebelopp

Sidan 10 Nyckeltal S2: Amorteringsförmåga för Skurup kommuns förvaltningar Skuldnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Förvaltningarna Nyckeltal 1: Långa skulder / kassaflöde = teoretisk återbetalningstid 25 20 15 10 5 0 År OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år överstiga 50 år sätts tiden till 50 år. Krav: 2 Under kritiska nivåer 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Kritisk nivå 1: 5 år Kritisk nivå 2: 12 år Kritisk nivå 3: 20 år Skurup kommuns förvaltningar Förmedlade lån till egna företag Annan fordran på egna företag Trendmedelvärden Trend för Skurup kommuns förvaltningar Medelvärde alla kommuner Medelvärde utan förmedlade lån Nyckeltalets årliga nivå MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1, 5 återbetalningsår: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2, 12 återbetalningsår: - Skuldnyckeltal Även över kritisk nivå 3, 20 återbetalningsår: - Bra Växande trend: - -------------------------Mätperiod--------------------------- Mkr 2008 Återbetalningsår 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Förmedlade lån 0,0 Kommunens förvaltningar 2,75 2,52 3,36 4,62 5,37 2,38 3,78 4,24 Långa skulder 178,8 Medelvärde alla kommuner 6,54 4,93 4,21 4,88 5,74 Bokslut Budget Budget Icke fiktiva förmedlade lån 0,0 År 2008 är sparnivån 7,4 Mkr lägre än högsta kritiska nivå och sparnivån är 82 % av nivån för god hushållning enl kap 8 KL Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett återbetalningsperspektiv? Nyckeltalet är långa skulder exkl pensionsskulden dividerat med kassaflödet (från verksamheten) resp år. Den erhållna kvoten anger det antal år det teoretiskt skulle ta att återbetala alla långa skulder om hela kassaflödet skulle användas till det. De långa lån som förmedlats vidare som så kallade förmedlade lån till kommunens koncernföretag ingår ej i nyckeltalet men redovisas i stapelns övre del. I diagrammet finns också en linjärt anpassad 5-årig mättrend för nyckeltalet. De långa skulderna exkl pensionsskulden utgörs till största delen av räntebärande långa lån. OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 50 år sätts värdet till 50 år. Beträffande 'Medelvärde alla kommuner' presenteras detta med och utan förmedlade lån. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard vars kritiska nivåer (tre belastningar) och kritisk trend (en belastning) anges i år. Under kritisk nivå 1 räcker kassaflödet för att betala lånen inom 5 år, under nivå 2 inom 12 år och under nivå 3 inom 20 år. Nivåerna mäts genom att den anpassade trendens värde för medelåret 2006 jämförs med mätstandardens olika kritiska nivåer. Trenden får inte växa mer än ett återbetalningsår per år i snitt för perioden. Även här mäts lutningen av den anpassade trenden. Nyckeltal S2 - Amorteringssförmåga

Begrepp och samband i modellen för finansiell hälsa Finansiell hälsa Sparanderäkning Kommuner är ekonomier som liknar hushåll. Men idag kan herr och fru Svensson sällan förstå kommunens ekonomi lika enkelt som man förstår sin egen hushållsekonomi hemma vid köksbordet. Hela denna analys bygger på idealet om en sådan enkel förståelse. Därför samlas de viktigaste begreppen i en sparanderäkning (sid 11, fig 1). Totala intäkter = Konsumtion + Sparande Vi tror paret Svenssons första åtgärd är att summera ihop sina inkomster i syfte att överblicka vad man förfogar över under en bestämd period (år). Detta kallas Totala intäkter och det går också att härleda för en kommun. Frågan för Svenssons är hur mycket som bör konsumeras av totala intäkter och hur mycket som måste sparas. Sparande är således en form av överskott eller resultat och det består av de pengar som finns kvar av totala intäkter när periodens konsumtion betalats. Varför kan inte allt konsumeras? Varför spara? Sparande används för kapitalbildning. Det innebär uppbyggnad av förmögenhet. Hushåll äger villor, sommarstugor, bilar etc. Svenssons sparar en del av intäkterna till amorteringar, handpenningar, anskaffningsfonder etc. En viss sparnivå konsoliderar alltså hushållets ekonomi. Figur 1 Sparanderäkning Skatteintäkter + Avgifter + Statsbidrag + Totala intäkter (exkl fiktiva poster) + --> H1, H2, H5 och M1-3 Verksamhetens kostnader (Konsumtion) (exkl fiktiva poster) - --> H4 Verksamhetens resultat +/- Finansiella intäkter + Finansiella kostnader - Sparande (Kassaflödet från verksamheten exkl fiktiva poster) +/- --> H1-5 Hushåll- nings- Avskrivningar (fiktiv post) - kravet Förändring av pensionsskuld (fiktiv post) -/+ Jämförelsestörande intäkter + Jämförelsestörande kostnader - Förändring av eget kapital (Resultat 3) +/- ----------> Balanskravet Vad nu levande generation finansierar av: 1 Reinvesteringar = förmögenheten intakt 2 Nyinvesteringar = förmögenheten ökas 3 Rationaliseringsinvesteringar = kostnadsminskande åtgärder 4 Likviditetsuppbyggnad 5 Skuldminskning = amorteringar Sidan 11 Kreditvärdighet Vid en god sparnivå betraktas man som kreditvärdig och har omgivningens förtroende i affärer. Framgångsrika organisationer har goda ekonomiska fundamenta som tillsammans med omdömesfullt agerande inger förtroende. Generationssolidariska organisationer Kommunallagens hushållningskrav (KL kap 8) ålägger nu levande generation att finna den sparnivå som lägger rättvisa finansiella bördor mellan olika generationer. Då ett stort antal kommuner inte iakttar detta utan överkonsumerar så har det tillkommit ett balanskrav från och med år 2000. Det är en redovisningsteknisk lösning som i somliga kommuner fungerar som en skamgräns för överkonsumtionen och i andra framtvingar tvångssparande. Förskingring och belåning Av Modellen (sid 12 fig 2) framgår att det är sparandet som finansierar investeringarna som bygger den kommun som framtida generationer skall finna det attraktivt att leva och arbeta i. Om nu levande generation konsumerar det nödvändiga sparandet så kallas det att man överkonsumerar. Detta finansieras genom lån på framtida generationer eller förskingring av vad tidigare generationer sparat ihop i form av tillgångar. Belåning och förskingring är viktiga begrepp vid analyser om en kommun uppfyller kravet på god hushållning. Justeringar Ett resurshushållande synsätt börjar således med ett långsiktigt beslut för ett finansiellt uthålligt samhälle. Av de resurser man förfogar över avsätter man först de medel man behöver för att spara. Vad som därefter blir kvar kan man konsumera och till det får man kortsiktigt anpassa sina löpande utgifter. Men de många små logiska och förnuftiga delbeslutens samlade finansiella vansinne driver ofta de lokalt ansvariga politikerna från den representativa demokratins positioner till förskingrarnas och belånarnas. Det uppstår hela tiden kortsiktiga behov som betraktas så angelägna att de motiverar överkonsumtion och belåning. Och så sker då generations-

Figur 2 Modellen Figur 3 Intäkter - Kostnader = Konsumtion Sparande Tidi- Nu Framgare levande tida Nu levande generations För- Över- Belåsking- konsumtion i tiden kon- ning ring sumtion Del 1 Investeringar = Sparande + Lån + Likviditetsförändring Förmö- Eget Kapital genhet / + Tillgångar Skulder (Lån) Generationsbalansen över tiden Del 2 Ramen Försäljning av förmögenhet fyller på likviditeten Överskott fyller på och underskott tömmer Del 3 Skuldflödesgrad H2 Skuldbalansgrad H3 Rörelsekapital H4 Kapitalbildning H5 Sparandets kritiska nivåer Hur sätter man sparnyckeltalets kritiska nivåer? Analys 10 år tillbaka i tid Kritiska betygsnivåer för H1 Styr mot framtiden Sparnivå H1 Med H1-H5 bedöms om kommunen följer lagens hushållningskrav egoismen är stark och ofödda och döda har svaga röster i vår representativa demokrati. Hur man organiserar en kommun för att hantera den långa och korta sikten diskuteras på sid 38. Kommunstyrelsens uppgift är att ha en vision och sträva till att förverkliga den. Den innehåller en önskad finansiell framtid. Nyckeltalen för delbetyget finansiell hälsa För att hantera hushållningskravet behövs således en uttalad uppfattning om vad uthålliga finanser är i ett framtidsperspektiv. Uthålliga finanser är garanten för uthållig verksamhet. De servicevolymer och kvaliteter kommunen har i dag säkras (ekonomiskt) för framtiden om dagens finansiella läge redan uppfyller dessa önskade framtida krav. Kommunen har då finansiell hälsa och uppfyller kommunallagens hushållningskrav. Med fem nyckeltal bestäms den finansiella hälsan och hur det sker i en analys som omsluter många år bakåt och framåt i tiden försöker figur 3 här intill spegla. De fem aktuella nyckeltalen är: H1 H2-H3 H4 H5 Sparnivå / kassaflöde (styrnyckeltal) Skuldnivå Rörelsekapital Kapitalbildning Det går att i varje kommun finna en sparnivå (i procent av intäkter) där ekonomin konsolideras på lång sikt. Denna konsolidering innebär följande: 1 att nu levande generation finansierar sin del av de investeringar som förverkligar visionen och 2 att den skuldnivå som långsiktigt etableras stämmer med den som visionen ger uttryck för och 3 att den likviditetsnivå som långsiktigt etableras stämmer med visionen. De kritiska nivåerna i H1 fixeras således utifrån en analys över tiotalet historiska år med hjälp av H2-H5. Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av finansiell hälsa. Av sammanställningen nedan framgår med vilket belopp styrnyckeltalet (H1 Sparande) år 2008 avviker från den kritiska nivån för hushållningskravet. Sannolikt styrglapp 2009 Krav på kostnadspress 2010 Krav på kostnadspress 2011 Kvar till hushållningskravet (se H1) Finansiellt Hälso-Gap (sid 33) 0 Mkr 7 Mkr 21 Mkr 1 Mkr 29 Mkr Slutsatser Beträffande delbetyget så uppfyller H1 typfallet Mycket god finansiell hälsa (jmf sid 5) och delbetyget sätts till A2. Beträffande hanteringsbehovet så påförs budgetkalkylen 29 Mkr år 2011 (se Finansiellt hälso-gap sid 33). Håller du med om den här gjorda bedömningen; dels av delbetygets nivå i betygsmatrisen, dels vad som behöver göras uppskattat i ovanstående penningbelopp i Mkr? 1 Ovan finns den generationssolidariska modellen och de centrala ekonomiska begreppen. Kan du tänka dig ett läge då sparandet får vara negativt i din kommun? 2 Vilken generation betalar om en nämnd överskrider budget med exempelvis 10 Mkr? Under vilka förutsättningar betalar nu levande generationen? 3 Har ni tilläggsanslag? Och i så fall varför? Vem betalar ett tilläggsanslag om det finansieras av rörelsekapitalet (då anslaget oförutsedda utgifter tagit slut)? 4 Är kommunstyrelsen i din kommun en visionär kommunbyggare eller en intern nämndakut (sid 38)? Sidan 12

Intäkts- och kostnadsbedömningar Intäktsanalys Utvecklingen från bokslutsår till budgetår 120 Index för intäkter och kostnader, basår 2008 115 Index i proc 110 105 100 95 90 85 80 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 År per dec Intäktindex (dec) Kostnadsindex (dec) Bokslut 2006 Bokslut 2007 Bokslut 2008 Bokslut 2009 Uppföljn. 2010 Förslag 2011 Förslag 2012 Förslag 2013 Mkr Skatteintäkter 406,7 429,6 455,4 463,0 470,3 476,5 494,1 516,3 Generella statsbidrag 104,4 113,2 121,1 123,4 147,3 135,8 135,5 131,2 Specialdestinerade statsbidrag 24,0 16,4 14,4 15,9 16,0 16,0 16,0 16,6 Avgifter mm 104,9 104,7 117,6 132,3 114,0 114,0 115,0 119,6 Totala intäkter 640,0 663,9 708,5 734,6 747,6 742,3 760,6 783,7 Förändring i procent Skatteintäkter 5,6 6,0 1,7 1,6 1,3 3,7 4,5 Generella statsbidrag 8,4 7,0 1,9 19,4-7,8-0,2-3,2 Specialdestinerade statsbidrag -31,7-12,2 10,4 0,6 0,0 0,0 4,0 Avgifter mm -0,2 12,3 12,5-13,8 0,0 0,9 4,0 Totala intäkter 3,7 6,7 3,7 1,8-0,7 2,5 3,0 Verksamhetens kostnader 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 i Mkr 594,2 628,0 670,1 693,5 702,0 699,0 714,0 731,9 i förändring i procent 5,7 6,7 3,5 1,2-0,4 2,1 2,5 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Intäktindex (dec) 87,1 90,4 96,4 100,0 101,8 101,0 103,5 106,7 Kostnadsindex (dec) 85,7 90,6 96,6 100,0 101,2 100,8 103,0 105,5 Kostnadsanalys Utvecklingen från sista bokslutsår till första budgetår 2008 dec Bokslut för år 2009 2009 dec Verksamhetens Kostnader: 670 Mkr 3,5 % 23,4 Mkr 694 Mkr 694 Mkr Kostnader: Personalandel: 58 % Personal 57,8 % 387 Mkr 4,8 % 18,6 Mkr 406 Mkr 3,3 % Övrigt 42,2 % 283 Mkr 1,7 % 4,8 Mkr 288 Mkr 2,2 % Summa: 670 Mkr 694 Mkr Till ny verksamhet år 2009 fanns: 4 Mkr 2009 dec Genomförandeår 2010 2010 dec Verksamhetens Kostnader: 694 Mkr 1,2 % 8,5 Mkr 702 Mkr 702 Mkr Kostnader: Personalandel: 58 % Personal 57,8 % 401 Mkr 2,5 % 10,0 Mkr 411 Mkr Övrigt 42,2 % 293 Mkr 1,8 % 5,3 Mkr 298 Mkr Summa: 694 Mkr 709 Mkr Krav på kostnadspress år 2010 är: -7 Mkr 2010 dec Budgetår 2011 2011 dec Verksamhetens Kostnader: 702 Mkr -0,4 % -3,0 Mkr 699 Mkr 699 Mkr Kostnader: Personalandel: 58 % Personal 57,8 % 406 Mkr 3,0 % 12,2 Mkr 418 Mkr Övrigt 42,2 % 296 Mkr 2,0 % 5,9 Mkr 302 Mkr Summa: 702 Mkr 720 Mkr Krav på kostnadspress år 2011 är: -21 Mkr Grönt=Kommunens utfall Rosa = Kommunens bokslutsprognos Rött = Analytikerns kalkyl Blått = Kommunens budget / budgetkalkyl Finansiellt gap år 2011 Styrglapp 2009 (avvikelse till budget*): 11,3 ==> 0,0 Mkr Krav på kostnadspress år 2010 är: -7,0 ==> 7,0 Mkr Krav på kostnadspress år 2011 är: -21,0 ==> 21,0 Mkr Kvar till balanskravet i H1: 6,3 ==> 0,0 Mkr Kvar till hushållningskravet (KL kap 8): -1,1 ==> 1,0 Mkr Summa sparkrav = finansiellt gap (noll eller större) 29,0 Mkr * Drift exkl finansiering, avvikelse nettokostnader enl bokslut Styrglappet år 2008 är proxy för styrglappet år 2009 så här tidigt på året. Sidan 13

Sidan 14 Nyckeltal H1: Sparnivå för Skurup kommun Finansiell hälsa styrnyckeltal Förvaltningarna 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Är sparandet tillräckligt? Nyckeltalet är kassaflödet (resultatet efter finansiella Är sparandet så högt att pengar finns till investeringar och amorteringar utan att skuldnivån ökar och likviditeten försämras? poster justerat för avskrivningar och fiktiv pensionsavsättning) i procent av intäkterna d v s skatter, Koncernen: Sparnivå / avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet kallas Sparnivå. Det omsättning =Balanskravet 25% mäter om det penningmässiga överskottet är tillräckligt för =Hushållningskravet att betala amorteringar och investeringar. Nyckeltal H1: Kassaflöde / intäkter 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 1,95 Kritisk nivå 3 "Avtalspensioner" Kritisk nivå 2 "Reinvesteringar" Kritisk nivå 1 "Ny + reinvesteringar" Skurup kommun Medelvärde alla kommuner Trendmedelvärden Trend för Skurup kommun Balanskravet är 4,75 % Krav: Över kritiska nivåer 2 MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Under kritisk nivå 'Ny- & reinvesteringar' 5,75* %: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Konsoliderande skattehöjningar m m Under kritisk nivå 'Reinvesteringar' 3,50* %: - Finansiell hälsa År 2004 2005 2006 2007 2008 Under kritisk nivå 'Avtalspensioner' 2,0* %: - OK Skattehöjningskrav 0,36 0,00 0,00 0,22 0,33 Snabbt fallande trend: - Resultat 3 / Intäkter -0,2% 1,5% 2,4% 0,5% -0,1% Balanskravsnivå 6,0% 4,2% 3,3% 5,2% 5,8% -------------------------Mätperiod--------------------------- I tabellen ovan anges den ungefärliga storleken på de höjningar av Kassaflöde 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 skatten på egen skattekraft som skulle ha behövts resp år för att Skurup kommun 4,63% 6,47% 6,89% 5,03% 4,70% 5,64% 5,79% 5,60% Kassaflödet skulle ha nått upp till kritisk nivå 'Re- och Medelvärde alla kommuner 3,93% 5,32% 6,10% 5,12% 4,27% Bokslut Budget Budget nyinvesteringar'. Därunder presenteras den lägsta nivå Kassaflödet År 2008 är sparnivån 7,4 Mkr lägre än högsta kritiska nivå och sparnivån är 82 % av nivån för god hushållning enl kap 8 KL skulle ha legat på för att nå ett nollresultat resp år. 20% 15% 10% 5% 0% 4,0 % 3,0 % 2,0 % 1,0 % 0,0 % -1,0 % -2,0 % 04 05 06 07 08 Koncern Förvaltning Företag Trend, konc Resultat 3 / Intäkter (Balans- och hushållningskrav) 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998. För alla kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till kommunens finansiella läge. Värden över kritisk nivå 1 innebär tillräcklig förmåga att avsätta till pensioner, ny- och reinvesteringar. En bestående trend över nivå 1 indikerar också förmåga att amortera lån. Värden över kritisk nivå 2 innebär förmåga att avsätta till reinvesteringar och avtalspensioner men ej till nyinvesteringar. Värden under kritisk nivå 3 innebär oftast att driftkostnader lånefinansieras. Vid snabbt fallande trend över 1 % per år sker en belastning. Information Data om kommunkoncernens kassaflöde (koncernsparnivå) finns för angivna år för de flesta kommuner. Obefintlig stapel ett år innebär att uppgifter saknas. Balanskravet Det finns även information om hur balanskravet förhåller sig till hushållningskravet i diagrammen. Nyckeltal H1 - Kassaflöde / Sparnivå

Sidan 15 Nyckeltal H2: Skuldflödesgrad för Skurup kommun Finansiell hälsa Är Sparnivån dvs nyckeltalet H1 för lågt tenderar skulderna att växa. Här mäts om skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter. Förvaltningarna 120% 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nyckeltal H2: Skulder / intäkter Krav: Under kritiska nivåer 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Skurup kommun Medelvärde alla kommuner MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - <= Finansiell hälsa Även över kritisk nivå 3: - Bra Växande trend 2,55 % per år: Ja SKULDER* Avrundat till hela tiotals mkr Koncernen över kritisk nivå 120 %: - Mkr 2005 2006 2007 2008 Korta skulder 110 110 120 110 -------------------------Mätperiod-------------------------- Långa skulder 100 150 150 180 Skuldflödesgrad 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Pensionsförpliktelser 190 210 260 270 Skurup kommun 13 % 16 % 23 % 23 % 25 % 13 % 22 % 24 % Summa skulder 400 470 540 560 Medelvärde alla kommuner 26 % 26 % 26 % 25 % 24 % Bokslut Budget Budget Förmedlade lån 1 1 0 0 Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Obs! Kan avvika något från kommunens uppgifter pga avrundningsfel. 2 140% 130% 120% 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Koncernen: Långa skulder / omsättning 0% 04 05 06 07 08 Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett inkomstperspektiv? Nyckeltalet är långfristiga skulder netto (efter avdrag av pensionsskulden och förmedlade lån) i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet är den nedre delen av varje stapel i diagrammet. En kommun ansvarar med skattekraften för sina skulder (inte med tillgångarna). Därför är det intressant att studera skuldernas andel av intäkterna. Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge sparnivån (H1) indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Skulle så inte vara fallet bör inte bara pensionsskulden utan också korta skulder räknas in i nyckeltalet. Här kan indikeras om förvaltningarna har en mycket kort exponering (d v s stor andel kort upplåning), jmf i så fall också med H4 Rörelsekapital. Beträffande koncernen ingår pensionsskulden i långa skulder och skatteintäkter och generella bidrag i omsättningen. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna vars kritiska nivåer (tre belastningar) och kritisk trend (en belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 2,5 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernens flödesgrad överstiger 120 % i genomsnitt. Skulderna i tabellen "SKULDER" nedan kan avvika från de i kommunens bokslut. Det finns ett avrundningsfel som torde hålla sig inom 5 milj kr. Nyckeltal H2 - Skuldnivån jämfört med totala intäkter

Nyckeltal H3: Skuldbalansgrad för Skurup kommun Finansiell hälsa Är Sparnivån dvs nyckeltalet H1 för lågt tenderar skulderna att växa. Här mäts om skulderna växer snabbare än kommunens förmögenhet (tillgångar). Förvaltningarna 110% 100% 90% Nyckeltal H3: Skulder / tillgångar Krav: Under kritiska nivåer 110% 100% Koncernen: Skulder / tillgångar Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett förmögenhetsperspektiv? Nyckeltalet är skulderna exklusive pensionsskulden och förmedlade lån i procent av summa tillgångar för förvaltningarna. Nyckeltalet är summan av de två nedre delarna av varje stapel i diagrammet till vänster. Sidan 16 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Korta skulder Pens. skuld. linjen Trend för Skurup kommun Långa skulder netto Pensionsskulden Förmedlade lån Medelvärde alla kommuner 70% 2 60% För koncernen ingår i 'Skulder' alla skulder (även korta skulder och pensionsskulden). Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge kassaflödet indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (tre belastningar) och kritisk trend (en belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 4 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernbalansgraden överstiger 95% i genomsnitt. Pensionsskulden skall räknas in i nyckeltalet om 'Kassaflödet' indikerar otillräcklig avsättningsförmåga för avtalspensioner, jmf H1. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommunens tillgångar uppgår till 71,7 % av genomsnittsvärdet för riket Över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Finansiell hälsa KONCERNEN* Även över kritisk nivå 3: - Bra Mkr 2004 2005 2006 2007 2008 Växande trend 1,90 % per år: - Omsättning 619 651 691 719 756 Koncernen över kritisk nivå 95 %: - Kassaflöde (sparande) 35 42 55 42 37 Förändring eget kapital 2 9 21 6 1 ----------------------Mätperiod----------------------- Tillgångar 784 828 921 955 953 Skuldbalansgrad 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Skulder 418 453 525 556 561 Skurup kommun 35% 37% 41% 43% 44% 37% 44% 45% Eget kapital 367 376 397 399 391 Medelvärde alla kommuner 45% 45% 44% 43% 44% Bokslut Budget Budget Pensionsförpliktelse inom linjen 187 201 253 261 Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Obs! Kan avvika något från kommunens uppgifter pga avrundningsfel. 90% 80% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 04 05 06 07 08 Nyckeltal H3 - Skuldnivån jämfört med förmögenheten

Sidan 17 Nyckeltal H4: Rörelsekapital för Skurup kommun Finansiell hälsa - kort tendens Ett fall i Rörelsekapitalet kan indikera ett kortsiktigt oväntat betalningsbehov beroende på överskridanden eller investeringsfördyrningar. Förvaltningarna 0% -2% -4% -6% -8% -10% -12% -14% Nyckeltal H4: Rörelsekapital / kostnader 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Trend för Skurup kommun Skurup kommun Medelvärde alla kommuner Krav: Ej fallande trend -4 000 1,99 Finansnetto i kr/inv MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Medelvärde under kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Värden under kritisk nivå 2: - Tendensnyckeltal Fallande trend (1,34 % ): - OK Snabbt fallande trend: - Snabbt stigande trend*: - Medel i pensionsförvaltning (Mkr) * Kompensation utgår för snabbt stigande trend 2004 2005 2006 2007 2008 -------------------------Mätperiod--------------------------- 0 0 0 0 0 Diagramvärden ovan 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Skurup kommun -6,7 % -10,2 % -2,0 % -3,6 % -1,7 % -2,3 % -5,1 % -6,9 % Räntevinsten vid 0,5 % bättre lånevillkor (Tkr) Trend för Skurup kommun -8,2 % -6,5 % -4,8 % -3,2 % -1,5 % 2004 2005 2006 2007 2008 Medelvärde alla kommuner -6,4 % -6,6 % -5,7 % -1,5 % -3,7 % Bokslut Budget Budget 484 622 866 891 1 008 Kritisk nivå 1 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % Finansnettot år 2008 var -5,07 milj kr ( -0,71 % Kritisk nivå 2-10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % av totala intäkter) 8 000 6 000 4 000 2 000 0-2 000-6 000-8 000 00 02 04 06 08 10 12 14 Skurup Maxvärde (Skellefteå) Minvärde (Lessebo) Medelvärden Hur snabb är förändringen? Nyckeltalet d v s staplarna i diagrammet är omsättningstillgångar minus korta skulder som andel av externa kostnader i procent. Observera att det inte sällan finns korta lån bokförda under långa lån i kommuner. Korta lån som avses att förnyas bokförs som långa. Läget kan vara sämre än vad nyckeltalet anger om det finns en stor volym "långa" lån som förfaller inom ett år. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1994. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (två belastningar) och kritiska trender (två belastningar 0 resp -2 % i snitt per år och en kompensation +2 % i snitt per år) anges i procent. Värden under kritisk nivå 1 innebär att volymen korta skulder är större än omsättningstillgångarna. Finns det något trendvärde under nivå 2 indikerar detta en hög nivå kort upplåning. Är kostnaderna för skulderna så tunga att de tränger ut annan verksamhet? Här presenteras finansnettot för förvaltningarna. Finansnettot är skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader justerat för större resultatstörande poster. Max-, min- och medelvärden avser alla Sveriges kommuner. Medelvärdena är befolkningsvägda. Nyckeltal H4 - Rörelsekapital

Sidan 18 Nyckeltal H5: Kapitalbildning för Skurup kommun Finansiell hälsa Sker kapitalbildning? Överstiger sparnivån för åren 2000-2008 den genomsnittliga investeringsnivån? Förvaltningarna 16% 15% 14% 13% 12% 11% 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% 7,8% Nyckeltal H5: Nettoinvesteringar / intäkter 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Skurup kommun netto Medelvärde alla kommuner Sparnivån 00-08 i genomsnitt Investeringsnivå 00-08 i genomsnitt 6,1% Bruttonivå Sparnivå (Kassaflöde / Intäkter) Uthållig investeringsnivå MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kritisk nivå 1: Investeringsnivån är högre än sparnivån Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Kritisk nivå 2: Investeringsnivån är mer än 1 % högre än sparnivån Ja Finansiell hälsa Kritisk nivå 2: Investeringsnivån är mer än 2 % högre än sparnivån - Svag Bruttonivå faktisk -------------------------Mätperiod--------------------------- Investeringar 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Sparandet åren 2000-2008 var 6,1% per år och Skurup kommun netto 8,7 % 13,9 % 7,3 % 6,9 % 9,2 % 5,3 % 5,9 % 8,5 % investeringssnittet 7,8% (Lånebehovet per år var alltså 1,6%). Medelvärde alla kommuner 4,8 % 5,3 % 5,6 % 5,4 % 5,2 % Bokslut Budget Budget 2 Sparar kommunen till investeringarna eller finansieras de på annat sätt, exempelvis genom upplåning? Nyckeltalet (staplarna) är de årliga nettoinvesteringarna i procent av totala intäkter. Sparandet (kurvan), som här definieras som det penningmässiga överskottet då verksamheten och finanserna betalats, är ett mått på kommunens årliga kapitalbildning. Nyckeltalet berättar hur kapitalbildningen används. Sparandet används, i den mån det är positivt, till finansiering av investeringsutgifter. Negativt sparande betyder att en viss del av driftskostnaderna och alla investeringar finansieras genom lån i det fall det inte finns ett motsvarande stort positivt rörelsekapital att tillgå. De år sparandet är större än investeringsutgifterna finns ett överskott som ökar rörelsekapitalet i den mån det inte används för att amortera lån. H5 förklarar således varför skuldnivån H2 och H3 och rörelsekapitalet H4, utvecklas som det gör. Det krävs en analys över flera år för att utröna om en kommun lever upp till kommunallagens hushållningskrav. De fem nyckeltalen H1-H5 som följer utvecklingen över nio historiska år antyder hur kommunen sköter sin kapitalbildning. En rimlig uthållig investeringsnivå för framtiden indikeras i linjen "Uthållig investeringsnivå", som tar hänsyn till behovet av re- och nyinvesteringar mot bakgrund av befolkningsutvecklingen. Bruttoinvesteringarna finns med de år dessa särredovisas av kommunen. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 2005 för kommuner Mätstandarden innehåller tre kritiska nivåer. Överskrids kritisk nivå 1 påförs en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga bokslutsår). Överskrids även kritisk nivå 2 påförs ytterligare en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga bokslutsår) med mer än en procent (1%). Överskrids även kritisk nivå 3 påförs ytterligare en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga bokslutsår) med mer än två procent (2 %). Nyckeltal H5 - Kapitalbildning

Finansiella risker Externt indikerbara krisutlösande finansiella risker Externt indikerbara finansiella risker Tre typer av externa risker, nämligen investeringsrisk, skattebasrisk och förpliktelserisk, kan indikeras av nyckeltalen R1-R6. R1 Investeringsrisk R2 Skattebasrisk - skattekraft R3 Skattebasrisk - befolkning R4 Skattebasrisk - sysselsättning R5 Förpliktelserisk - tomma lägenheter R6 Förpliktelserisk - borgen och förmedlade lån Riskhantering tillhör inte vad kommunalpolitiker tidigare ägnat någon avsevärd tid vid beslutsfattandet. Men i den mån risker kan hanteras bör de inte ärvas av kommande generationer. Riskaversion - attityden till risk Individer känner olika aversioner mot risker och osäkerhet. En del av oss lägger stor vikt vid ansträngningar att gardera eller undvika risker. Andra bryr sig mycket lite om detta. Det beror dels på vilka personliga attityder vi har till risk och dels på vår ansvarskänsla för förvaltning av andras medel. Hantering av osäkerhet och risk inför beslut Vid allt beslutsfattande föreligger osäkerheter om förutsättningar, framtiden och viktiga aktörer i omvärlden. Riskhantering börjar med att kartlägga och lista dessa osäkerheter. Mängden osäkerheter kan indelas i tre delar. En del kan man gardera sig mot och det sker då vanligtvis genom åtgärder som medför kostnader. Det kan vara en försäkringslösning. Gäller det osäkra aktörer kan man förhandla och kanske ingå avtal. Nästa kategori osäkerheter går att gardera sig mot men en gardering medför samtidigt utlösande incitament. Med andra ord, aktiv riskhantering ökar sannolikheten för att risken utlöses. Det är inte ovanligt om man påtagit sig förpliktelser av typ borgen. Den tredje delen är de icke garderbara osäkerheterna och dessa utgör då de genuina risker man måste ta. Bedömning För indikering och behandling av interna risker med eventuella finansiella konsekvenser påföres efter ett antal KommunDiagnoser inte längre några hanteringskostnader. Detta skall vara avklarat. Här nedan presenteras den gjorda bedömningen av externt indikerbara risker för kommunen. Nyckeltalen R1 - R6 Ingen krisutlösande risk indikeras. Intern risk R1 Investeringsrisk R2 Skattekraftsrisk R3 Befolkningsrisk R4 Sysselsättningsrisk R5 Tomma lägenhetsrisk R6 Borgensrisk Risk-Gap (sid 33) 0 Mkr 0 Mkr 0 Mkr 0 Mkr 0 Mkr 0 Mkr 0 Mkr 0 Mkr Slutsatser Beträffande delbetyget så uppfyller bedömningen ovan typfallet.. inga externa risker indikeras... (jmf sid 5) och delbetyget sätts till A1. Beträffande hanteringsbehovet så påförs budgetkalkylen 0 Mkr (se Risk-Gap sid 33). Håller du med om den här gjorda bedömningen; dels av delbetygets nivå i betygsmatrisen, dels vad som behöver göras uppskattat i ovanstående penningbelopp i Mkr? 1 Anser du att nu levande generation skall ta på sig att hantera risker? Sidan 19

Sidan 20 Nyckeltal R1: Investeringar för Skurup kommun Investeringsrisk Finns det en risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader? Investerar man ihjäl sig? Förvaltningarna 16% 15% 14% 13% 12% 11% 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Nyckeltal R1: Investeringar / intäkter 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Skurup kommun netto Investeringar i lokalbolag Bruttonivå Medelvärde alla kommuner Trend för Skurup kommun netto Uthållig investeringsnivå Nyckeltalets årliga nivå MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA BEFOLKNING Kompensation Över kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Stagnerande (< 5 % på 10 år)... - 0 Kompensation Även över kritisk nivå 2: Ja <= Risknyckeltal Stabil (inom +/- 5% på 10 år)... - 1 Kompensation Även över kritisk nivå 3: Ja Bra Växande (> 5% på 10 år)... Ja 2 Kompensationer -------------------------Mätperiod--------------------------- Investeringar 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Skurup kommun netto 8,7 % 13,9 % 7,3 % 6,9 % 9,2 % 5,3 % 5,9 % 8,5 % Medelvärde alla kommuner 4,8 % 5,3 % 5,6 % 5,4 % 5,2 % Bokslut Budget Budget 2 Under kritiska nivåer Investerar kommunen ihjäl sig? (Årlig framtida kostnadsökningsrisk) Nyckeltalet är nettoinvesteringar i procent av totala intäkter. Nyckeltalet indikerar bl a om kommunen drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader. Blå del av stapel (i den mån sådan finns) indikerar investeringar som sker i eget ägt lokalbolag. Vidare indikeras om kommunen investerar med- eller motcykliskt vad beträffar konjunkturen (se diagram nedan). Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Jan 1995 för kommuner För kommuner med stagnerande befolkningsunderlag (minskar mer än 5% under senaste tioårsperioden) bör nyckeltalet trendmässigt understiga kritisk nivå 1. På samma sätt gäller kritisk nivå 2 för befolkningsmässigt stabila kommuner och kritisk nivå 3 för befolkningsmässigt ökande kommuner (växer mer än 5% under tioårsperioden). 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% Konjunkturanpassning = motcykliskhet 91 92 93 94 95 96-03 -02-01 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 Invest. snittavvikelse Årlig BNP-tillväxt BNP-snitt 1991-2009 är 1,56 % Befolkningsförändringen sista 10 åren var 9,0 proc. Investerar kommunen motcykliskt? Det är lönsamt att investera mycket under lågkonjunktur. Din kommun är rationellt om det finns understaplar i diagrammet ovan vid hög ökningstakt av BNP och omvänt överstaplar vid låg ökningstakt. Nyckeltal R1 - Investeringsrisk