Handlingsplan Diarienr: Ej tillämpligt 1(24) Dokument ID: 09-74971 Fastställandedatum: 2015-01-08 Giltigt t.o.m.: 2016-01-08 Upprättare: Annchristin I Johansson Fastställare: Kjell Norman Jämställd sjukskrivningsprocess. Länsgemensam handlingsplan 2014-2015 Innehåll Syfte och omfattning... 1 Allmänt... 2 Bakgrund... 2 Ansvar och roller... 2 Hälso- och sjukvårdsdirektör... 2 Chefer på alla nivåer... 2 Medarbetare... 2 Beskrivning... 2 Effektmål - uppföljning... 2 Mål 1: Implementering av rutin... 2 Mål 2: Jämställdhetsperspektiv i sjukskrivningsprocessen... 4 Mål 3. Sjukskrivningsstatistik... 5 Sjukskrivningsstatistik Gävleborg... 6 Könsuppdelad statistik... 6 Diagnoskoder... 10 Fördelning av resurser i rehabiliteringsgarantin... 12 Aktivitetsplan 2014-2015, inklusive uppföljning av aktiviteter i handlingsplan 2013... 14 Könsuppdelad statistik... 14 Metodutveckling... 16 Kvalitet i läkarintyg... 18 Rutiner - administrativt stöd... 19 Utbildning... 19 Våld i nära relationer... 22 Referenser... 23 Plan för kommunikation och implementering... 24 Dokumentinformation... 24 Syfte och omfattning Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Syftet är att fortsätta och förstärka det pågående arbetet med utveckling av sjukskrivningsprocessen så att jämställdhetsperspektivet är en naturlig del i vårdprocessen sjukskrivning.
Allmänt Handlingsplan 2(24) Sedan 2006 har Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, en överenskommelse med regeringen för att minska sjukskrivningarna bland kvinnor och män och ge frågan ökad prioritet i hälso- och sjukvården. För att betona landstingens ansvar, samt stimulera och främja hälso- och sjukvårdens förutsättningar för detta arbete har landstingen tilldelats ekonomiska medel under förutsättning att rådande villkor nås. Ett av dessa villkor handlar om jämställd sjukskrivningsprocess. I överenskommelsen mellan staten och SKL om insatser för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess framgår att: Kvinnors sjukfrånvaro är högre än mäns, vilket pekar på behovet av analyser för att säkerställa att vården inte bidrar till ojämställdhet och så att åtgärder kan sättas in som bidrar till att öka patientsäkerheten och minska omotiverade skillnader mellan mäns och kvinnors sjuskrivning. Bakgrund Detta dokument är både en uppföljning av handlingsplanen Jämställd sjukskrivningsprocess 2013 samt en handlingsplan för 2014-2015. Ansvar och roller Hälso- och sjukvårdsdirektör Ansvarar för att handlingsplan upprättas, beslutas, genomförs, följs upp och revideras vid behov. Ansvarar för att ekonomiska och övriga resurser tillförs för att nå uppsatta mål. Chefer på alla nivåer Ansvarar för att kommunicera innehåll i planen och skapa förutsättningar för medarbetarna att verka för handlingsplanens mål i det dagliga arbetet. Medarbetare Ska känna till och ges möjlighet att arbeta utifrån planen. Beskrivning Effektmål - uppföljning Mål 1: Implementering av rutin Mål: 80 % av sjukskrivande verksamheter i landstinget har implementerat landstingsövergripande rutin för vårdprocessen sjukskrivning och har stödsystem för tillämpning av den senast 2014.
Handlingsplan 3(24) Hälso- och sjukvårdsdirektören har fastställt Direktiv och Rutin för vårdprocessen sjukskrivning i landstingets integrerade ledningssystem ILS. Dessa dokument uppdateras årligen. Där finns ansvarsområden för fastställande och implementering beskrivna. Verksamhetschef ansvar för: Att läkare ges förutsättningar för att kunna utföra arbete med vårdprocessen sjukskrivning så att kvalitet och patientsäkerhet erhålls Att berörda medarbetare engageras och har rätt kompetens för att arbeta med sjukskrivningar. Att säkerställa att könsuppdelad sjukskrivningsstatistik finns tillgänglig Att följa upp och analysera arbetet med vårdprocessen sjukskrivning inom verksamheten, med könsuppdelad statistik som grund, samt vidta åtgärder för att förbättra arbetet när det brister. Att rapportstruktur och mätrutiner finns lokalt så att grad av måluppfyllelse kan mätas. Att lokala stödsystem, checklistor och dylikt finns, så att den landstingsövergripande rutinen kan följas, för att kunna styra, följa upp och utveckla arbetet. Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar med vårdprocessen sjukskrivning ansvarar för: Att inom ramen för verksamhetens ledningssystem medverka i det systematiska kvalitetsarbetet genom att tillämpa och följa upp rutinen för vårdprocessen sjukskrivning Resultat: Direktiv och rutin är fastställd på övergripande nivå, inlagd i integrerade ledningssystemet Platina och revideras årligen. Arbete med att göra lokala rutiner/checklistor pågår framför allt inom verksamheter med Rehabkoordinatorsfunktion, både inom primär- och specialistvård. Arbetet med lokala rutiner pågår, men arbetet har gått relativt långsamt på grund av årets nyrekrytering av rehab-koordinatorer. Procenttalet är svårt att följa upp av många olika orsaker, alla lokala rutiner finns ännu inte inlagda i ledningssystemet utan finns enbart i enheternas lokala rutinsamlingar, rutiner som ännu ej är fastställda är inte spårningsbara mm. Målet kan anses vara uppfyllt då det på övergripande nivå finns fastställd rutin inom Ledningssystemet. Lokala rutiner finns inom vissa enheter och där sådan saknas gäller den övergripande rutinen. Mål 2015: Fortsatt arbete med implementering av rutin och utarbetande av lokala rutiner. Ansvariga: Rehabkoordinatorerna
Handlingsplan 4(24) Mål 2: Jämställdhetsperspektiv i sjukskrivningsprocessen Mål: 75 % av sjukskrivande verksamheter i landstinget arbetar medvetet med ett jämställdhetsperspektiv i sjukskrivningsprocessen t.ex. genom att använda Genushanden eller liknande verktyg, vid bedömning, senast 2014. Målrelaterad ersättning Inom basuppdraget inom Primärvård kan upp till tre procent av den totala ersättningen för basuppdraget erhållas som målrelaterad ersättning inom vissa områden om handlingsplaner för sjukdomsförebyggande arbete upprättas. För handlingsplaner inom området den ojämlika hälsan kan dylik ersättning utgå till hälsocentralerna. Områden för målrelaterad ersättning revideras årligen. Ett antal handlingsplaner har inkommit inom området med olika inriktningar med fokus på den ojämlika hälsan. Ljusdal Din Hälsocentral t.ex. har genomfört en pilotundersökning som fokuserat på manlig depression och användandet av Gotlandsskalan. Mål 2015: Fortsatt arbete, utbildningsinsatser för läkare Ansvariga: HC Ljusdal Hållbar jämställdhet I samverkan med SKL projektet Hållbar Jämställdhet (HÅJ) har tidigare genomförts ett antal aktiviteter och utbildningsinsatser inom området. HÅJprojektet har lett till ringar på vattnet så att flera olika enheter börjat analysera sina verksamheter ur ett jämställdhetsperspektiv. Sandviken Södra Din Hälsocentral t.ex. har tagit fram en handlingsplan för jämställd hälsocentral med fokus att säkerställa ett jämställt bemötande, fokus på våld i nära relationer och kompetenshöjning. Arbetet har bland annat handlat om användandet av Genushanden och Gotlandsskalan vid anamnesupptagning. Likabehandling Regelbundna föreläsningar hålls av landstingets Samordnare för jämställdhet/funktionshinder/integration och jämställd sjukskrivning under likabehandlingstemat på nychefs- och introduktionsutbildning för nyanställdpersonal. Utbildningarna ingår i landstingets ordinarie utbud och upprepas ett antal gånger per termin utifrån tillströmningen av nya medarbetare/chefer. Utbildningarna syftar till att ge en kvalitetssäkring inom hälso- och sjukvårdens processer likväl som i den service som landstinget ger åt medborgarna. Mål 2015: Fortsatta regelbundna föreläsningar om likabehandling Ansvariga: Samordnare-sakkunniga, Utvecklingsavdelningen. Försäkringsmedicinska utbildningar I landstingets ordinarie utbud av Försäkringsmedicinska utbildningar ingår en programpunkt om jämställdhet och genus i sjukskrivningsprocessen där bl.a. användande av Genushanden i anamnesupptagning poängteras. Utbildningarna
Handlingsplan 5(24) använder sig även av web-utbildning via www.sjukskrivningar.se där sjukskrivningsfall med olika bakgrundsfaktorer presenteras och till tas upp för diskussion/analys. Mål 2015: Fortsatta föreläsningar om genus, jämställdhet och våld i Försäkringsmedicinska utbildningarna Ansvarig: Handläggare för våld i nära relationer Rehabiliteringsgarantin Inom Rehabgarantins behandlingar används skattningsskalorna EQ-5D, HAD och VAS för att systematiskt mäta före och efter läget för patienten. Det handlar om att få systematik i bedömningsprocessen och precis som med Genushanden öka kvalitén i bedömning och diagnosticering. Under 2014 kommer en sammanställning/analys av Rehabgarantins utfall i Gävleborgs län under perioden 2010 2013 för att bl.a. fånga upp kvalitets- och jämställdhetsaspekter. Mål 2015: Analys och aktiviteter utifrån resultaten Ansvarig: Samordnaren för jämställdhet Resultat: Något breddinförande av specifika bedömningsinstrument är inte genomförd i landstinget, men det jämställda tänkandet i sjukskrivningsprocessen finns integrerat i Försäkringsmedicinska utbildningarna, förmedlas av Rehabkoordinatorerna inom Landstinget Gävleborg, görs före- och eftermätningar inom behandlingar inom Rehabgarantin och används aktivt inom vissa verksamheter. Procenttalet är ej möjligt att följa upp då ingen registrering görs i journal- eller registreringssystemen av användandet av Genushanden eller andra jämställdhetsinstrument. Målet kan anses som uppfyllt utifrån de aktiviteter, både de som pågått och de som fortsätter, utan att procenttalet kan mätas. Mål 3. Sjukskrivningsstatistik Mål: Möjlighet till uttag av könsuppdelad sjukskrivningsstatistik finns via Landstinget Gävleborgs rapport- och analysverktyg Cyklop eller tillgänglig på annat sätt under 2014. Under senaste åren har intensivt arbete pågått med att bygga system för att sjukskrivningsstatistik ska kunna ingå i landstingets interna redovisnings- och statistiksystem Cyklop. Sjukskrivningsstatistik från länets landstingsdrivna hälsocentraler finns från och med 2014 inom redovisningssystemet med lättåtkomliga grafer över sjukskrivningsläget per hälsocentral. Jämförelser kan även göras mellan hälsocentraler i länet. All statistik är givetvis könsuppdelad. För specialistvården finns en framtagen testversion, men ännu (november 2014) inte skarpt läge. Anledningen till detta är registreringsproblem för vissa verksamheter som gör att statistiken ännu inte kan brytas ner till enskild vårdenhet. Oklart när detta kommer att vara åtgärdat. Som ett steg på vägen att få bättre kontroll över sjukskrivningsprocessen har en modul skapats i Melior för specialistvården till Intygsmodulen som möjliggör överblick och bevakning av fråga-svarsposter och intygsstatus, både läkarens egna och enhetens sjukskrivna.
Handlingsplan 6(24) Arbete har pågått under året för att införa Nationella Intygstjänsten och med den tillhörande Nationella Statistiktjänsten. Anslutningen är planerad vara färdig i början av december 2014. Resultat: Arbetet med att möjliggöra uttag av lokal könsuppdelad sjukskrivningsstatistik är långt framskriden. Hela den landstingsägda primärvården är integrerade i systemet sedan hösten 2013 och arbete pågår för införlivande av specialistvården. Full anslutning till Nationella Intygstjänsten är planerad innan årsskiftet 2014-2015. Målet kan anses vara uppfyllt. Sjukskrivningsstatistik Gävleborg Könsuppdelad statistik Uppföljning av könsuppdelad statistik görs från både egen intern statistikmodul och från Försäkringskassans publicerade statistik för länet. I det interna statistiksystemet Cyklop kan sjukskrivningsstatistik tas ut per hälsocentral och i en kommande version även per klinik/mottagning inom specialistvården. Försäkringskassans statistik visar sjukskrivningsläget per kommun. En genomgång/analys av sjukskrivningsläget görs terminsvis med Hälso-och sjukvårdens ledningsgrupp (HSL) av Försäkringskassans områdesansvariga och projektägare och samordnare från landstingets Bra sjukskrivning. Även under de regelbundet återkommande Rehab koordinators-träffarna gås sjukskrivningsläget igenom tillsammans med Försäkringskassans representanter. Underlag från olika håll är framtagna och analyserade. Antalet sjukfall i länet har ökat precis som det gjort nationellt. Männens sjukfrånvaro har legat över genomsnittet under perioden 2011-2013, men genomgående är fler kvinnor än män sjukskrivna både i länet och i riket. Antalet sjukfall skiljer sig mellan länets olika kommuner och den procentuella fördelningen mellan könen visar en övervikt av kvinnor som är ganska konstant. Det finns variationer mellan de olika kommunerna, mellan de två länsdelarna och mellan de olika hälsocentralerna. En djupare analys med medtagande av socioekonomiska faktorer behöver göras för att bättre förklara dessa skillnader. Statistik från Försäkringskassan per kommun Tabell 1: Pågående sjukfall 31 december 2013, per kommun och kön, Gävleborgs län. Antal Procent (%) Kvinnor Män Samtliga Kvinnor Män Samtliga 21 Gävleborgs län 2 933 1 679 4 612 64 36 100 2101 Ockelbo 61 42 103 59 41 100 2104 Hofors 116 60 176 66 34 100
Handlingsplan 7(24) 2121 Ovanåker 77 69 146 53 47 100 2132 Nordanstig 103 63 166 62 38 100 2161 Ljusdal 265 124 389 68 32 100 2180 Gävle 990 560 1 550 64 36 100 2181 Sandviken 340 172 512 66 34 100 2182 Söderhamn 248 163 411 60 40 100 2183 Bollnäs 256 163 419 61 39 100 2184 Hudiksvall 477 263 740 64 36 100 Riket 100 781 54 986 155 767 65 35 100 Tabell 2: Pågående sjukfall 31 december 2012, per kommun och kön Antal Procent (%) Län/Kommun Kvinnor Män Samtliga Kvinnor Män Samtliga 21 Gävleborgs län 2 649 1 604 4 253 62 38 100 2101 Ockelbo 47 41 88 53 47 100 2104 Hofors 103 61 164 63 37 100 2121 Ovanåker 82 71 153 54 46 100 2132 Nordanstig 96 69 165 58 42 100 2161 Ljusdal 228 136 364 63 37 100 2180 Gävle 893 505 1 398 64 36 100 2181 Sandviken 301 174 475 63 37 100 2182 Söderhamn 237 170 407 58 42 100 2183 Bollnäs 223 137 360 62 38 100 2184 Hudiksvall 439 240 679 65 35 100 Riket 88 357 49 736 138 093 64 36 100 Tabell 3: Pågående sjukfall 31 december 2011, per kommun och kön Antal Procent (%) Län/Kommun Kvinnor Män Samtliga Kvinnor Män Samtliga 21 Gävleborgs län 2 222 1 401 3 623 61 39 100 2101 Ockelbo 42 38 80 53 48 100 2104 Hofors 75 50 125 60 40 100 2121 Ovanåker 75 65 140 54 46 100 2132 Nordanstig 84 67 151 56 44 100 2161 Ljusdal 177 106 283 63 37 100 2180 Gävle 725 429 1 154 63 37 100 2181 Sandviken 269 150 419 64 36 100 2182 Söderhamn 173 135 308 56 44 100 2183 Bollnäs 217 138 355 61 39 100 2184 Hudiksvall 385 223 608 63 37 100 Riket 81 234 46 288 127 522 64 36 100
Handlingsplan 8(24) Sjukskrivningsstatistik per landstingsdriven hälsocentral Den landstingsinterna sjukskrivningsstatistiken i Cyklop är ännu inte fullt utbyggd, specialistvårdens statistik och de privat drivna hälsocentralernas saknas. I statistiken finns uppgifter om sjukskrivningarnas antal, längd, ålders- och könsfördelning samt diagnosfördelning. Med fördjupad behörighet kan även antal sjukskrivningar per läkare avläsas. Då hälsocentralerna varierar i storlek har måttet antal sjukskrivna per 1000 listade tagits fram för att göra materialet mera jämförbart. Figur 1: Antal sjukskrivna per 1000 listade oktober 2014 Sjukskrivningsutveckling på hälsocentral Antal och andel sjukskrivna per hälsocentral varierar, både mellan hälsocentraler och mellan länsdelarna Gästrikland Hälsingland. Att det kan variera inom samma länsdel visar exemplen från Delsbo-Friggesund- respektive Edsbyns HC,
Handlingsplan 9(24) båda hälsocentraler i Hälsingland. En djupare analys krävs för att förklara dessa skillnader. En fördjupning och analysering av sjukskrivningsläget inom olika hälsocentraler inom primärvården kommer att påbörjas av enheten för Samhällsmedicin med syfte få en klarare bild av vad eventuella skillnader kan bero på. Figur 2: Antal sjukskrivna per 100 listade Delsbo-Friggesund Din Hälsocentral Figur 3: Antal sjukskrivna per 100 listade Edsbyn Din HC
Handlingsplan 10(24) Nationell jämförelsestatistik 2014-06 Antalet sjukskrivna fortsätter att öka både nationellt och inom länet även om ökningen inte har varit lika kraftigt i länet som den varit tidigare. Figur 4: Förändringar i sjukpenningdagar 25 20 15 10 Kvi n 5 0 Diagnoskoder Patienter sjukskrivs inom många olika diagnosgrupper. Fokus inom sjukskrivningsprojektet ligger på patienter som är sjukskrivna inom diagnosgrupperna: Psykisk ohälsa (F-diagnoser) Rörelseorganens sjukdomar (M-diagnoser) Symtomdiagnoser (R-diagnoser) De vanligast satta diagnosgrupperna i länet är F-diagnoser, psykisk ohälsa och M- diagnoser, rörelseapparatens sjukdomar. Utvecklingen har sett likartad ut de senaste åren. Symtomdiagnosernas andel (R-diagnoser) har fortsatt vara låg.
Handlingsplan 11(24) Figur 5: Diagnosfördelning i länet 2014-10 inom landstingsdriven primärvård Tabell 4: R-diagnoser (Symtomdiagnoser) i Hälsingland 2012, en sammanslagning av sju hälsocentraler i Gävleborgs län Kvinnor Antal R- diagnoser Män Antal R- diagnoser Hälsocentral Totalt Antal Förstadiagnoser Ljusdal 98 12 110 Färila 48 9 57 Järvsö 26 6 32 Hudiksvall 58 25 83 Iggesund 29 8 37 Delsbo 22 5 27 Bergsjö 8 13 21 Totalt 7362 289 78 367 Totalt antal R- diagnoser Kommentar: Totalt sattes 7362 diagnoser inom dessa hälsocentraler 2012. 30 procent var F-diagnoser, 33 procent var M-diagnoser och 5 procent var R- diagnoser.
Handlingsplan 12(24) Fördelning av resurser i rehabiliteringsgarantin I och med Rehabiliteringsgarantin har landstingets ansvar för rehabilitering av kvinnor och män i tidigt skede tydliggjorts. Syftet med rehabiliteringsgarantin är att stärka den enskildes ställning i sjukskrivningsprocessen och ge fler personer möjlighet till evidensbaserad behandling i tidigt skede så att möjligheten att återuppta arbete eller annan sysselsättning ökar. MMR MMR behandlingar, både MMR 1 och MMR 2, har ökat för varje år inom landstinget Gävleborg. I dagsläget (november 2014) utför 12 enheter MMR 1- behandlingar som tilläggsuppdrag inom Hälsovalet, både privata och landstingsägda hälsocentraler. Fyra enheter utför MMR 2 behandling, enheterna finns både inom specialistvård och primärvård och är väl spridda över länet. Under 2014 har behandlingar utförda inom Rehabgarantins ram fortsatt att öka till nivåer som redan i september 2014 ligger över det statliga ersättningstaket. En lokal utvärdering/analys har påbörjats runt Rehabgarantins utveckling 2010 2013 med fokus på jämlikhets- jämställdhets och utfallsaspekter. Tabell 5: Utveckling av multimodal rehabilitering i Landstinget Gävleborg. Antal MMR 1 2012 Antal MMR 2 2012 MMR per 1000 inv. 2012 Antal MMR 1 2013 Antal MMR 2 2013 140 117 1,5 143 133 1,6 MMR per 1000 inv. 2013 Kommentar: Medelvärdet för Sveriges landsting var 1,2 2012 och 1,4 2013. KBT/KPT Tillgången på KBT/KPT/IPT-behandling har fortsatt att öka inom länet. En fortsatt utbyggnad av behandlingar inom Rehabgarantins ram har skett, ca 100 behandlare är behöriga att utföra KBT/KPT eller IPT-behandlingar. Fördelningen mellan könen visar på en fortsatt övervikt för kvinnor Tabell 6: Utveckling KBT-behandling 2011 2013 Gävleborg. Antal KBT 2011 KBT per 1000 inv. 2011 Antal KBT/IPT 2012 KBT/IPT per 1000/inv. KBT/KPT /IPT 2013 882 5,06 1322 7,7 1608 9,4 KBT/IPT 1000/inv. 2013 Kommentar: Medelvärdet för Sveriges landsting var 5,8 2012 och 7,8 2013
Handlingsplan 13(24) Figur 6: Rehabgarantin 2010 2013 Procentuell fördelning mellan länsdelarna Kommentar: Länsdelarna är olika stora, Gästrikland har 54 % av Gävleborgs invånare, medan Hälsingland har 46 %. Figur 7: Antal behandlingar inom Rehabgarantin per kön 2010 2013 Kommentar: Kvinnornas andel av utförda behandlingar inom Rehabgarantin har ökat varje år. Under perioden som helhet står kvinnor för i genomsnitt 73 % av behandlingarna och män för 27 %.
Handlingsplan 14(24) Aktivitetsplan 2014-2015, inklusive uppföljning av aktiviteter i handlingsplan 2013 Aktiviteterna i denna handlingsplan bygger på antaganden som kommit fram i analys- och kartläggningsarbete samt värdering av tidigare handlingsplan. Nedan följer planerade aktiviteter som sammantaget bedöms bidra till att sjukskrivningsprocessen håller hög kvalitet samt minskar omotiverade skillnader mellan kvinnors och mäns sjukskrivningar. Handlingsplanen bedöms också bidra till att vi når effektmålen för en jämställd sjukskrivningsprocess i Landstinget Gävleborg. Syfte, förväntat resultat, vilket eventuellt problem den svarar mot, startdatum, planerat avslut samt ansvarig redovisas i anslutning till varje aktivitet. De kortsiktiga aktiviteterna ska ske under 2014. De långsiktiga sker enligt den tidplan som anges i aktivitetsplanen. K Kortsiktig aktivitet L Långsiktig aktivitet Könsuppdelad statistik L- Aktivitet: Arbeta för att verksamheter ska kunna ta ut könsuppdelad sjukskrivningsstatistik. Syfte: Sjukskrivande verksamheter ska kunna mäta och följa de pågående sjukskrivningarna och reflektera över skillnader i mäns och kvinnors sjukskrivningsmönster. Förväntat resultat: Bättre ledning och styrning i arbetet för en jämställd sjukskrivningsprocess. Korrelerar mot: De påtalade bristerna i landstinget när det gäller att kunna mäta och följa mäns och kvinnors sjukskrivningsmönster. Start: Hösten 2012 Avslut: 2014-2015 Ansvarig: Berit Fredriksson Resultat: Arbete med att möjliggöra uttag av sjukskrivningsstatistik via det interna statistiksystemet Cyklop har pågått sedan hösten 2012. Två olika journal- och registreringssystem används inom landstinget Gävleborg, Melior för specialistvården, PMO och tidigare Journal III för primärvården. En testmodul för primärvårdens statistik togs fram under våren 2013 som kom i full drift i oktober 2013. Arbetet med att ta fram sjukskrivningsstatistik för specialistvården fortsätter, för närvarande (november 2014) finns detta enbart i testmodul. Arbetet med införandet fortsätter.
Handlingsplan 15(24) K L- Aktivitet: Cykloputbildning för Rehabkoordinatorer och statistikansvariga på enheterna som ej gått denna utbildning. Syfte: Sjukskrivande verksamheter ska kunna mäta, analysera och följa de pågående sjukskrivningarna och reflektera över skillnader i mäns och kvinnors sjukskrivningsmönster. Förväntat resultat: Lokala analyser kan visa på förbättringsmöjligheter Korrelerar mot: Bristande möjligheter för egenkontroll inom området När: Utbildningstillfällen 2013-2014 Avslut: 2014 Ansvarig: Annchristin Johansson. IT-utbildarna. Resultat: Cykloputbildning för Rehabkoordinatorer med fokus på sjukskrivningsstatistik är hållen under året. Då nya rehabkoordinatorer har tillkommit under året så uppmanas de nya delta i landstingsintern statistikutbildning som erbjuds regelbundet via utbildningsplatsen. L-Aktivitet: Implementering av användandet av statistikmodulen Syfte: Sjukskrivande verksamheter ska kunna mäta, analysera och följa de pågående sjukskrivningarna och reflektera över skillnader i mäns och kvinnors sjukskrivningsmönster. Målgrupp: Kvalitetsutvecklare, chefer, nyckelpersoner Förväntat resultat: Ökade möjligheter till egenkontroll När: 2013-2014 Ansvarig: Annchristin Johansson, Rehabkoordinatorerna Resultat: Implementering av användandet av statistikmodulen har påbörjats men är inte till fullo genomförd på grund av tekniska förseningar i integreringen av statistik gällande specialistvården. Arbetet fortsätter 2015. K-Aktivitet: Analys av tillgänglig sjukskrivningsstatistik Syfte: Ökad kunskap om sjukskrivningsläget i länet Målgrupp: Länets Rehabkoordinatorer Korrelerar mot: Lokala skillnader i sjukskrivningsfrekvens. Förväntat resultat: Ökad kunskap hos länets Rehabkoordinatorer När: 2015 Ansvarig: Samverkansansvariga Försäkringskassan, Samordnare Försäkringsmedicin K-L-Aktivitet: Förberedelse för införande av Nationell Intygstjänst Syfte: Införande av Nationella Intygstjänsten för elektroniskt informationsutbyte. Tjänsten möjliggör bl.a. att läkarintyg kan skickas elektroniskt från vården och att statistik kan erhållas. Förväntat resultat: Handlingsplan för införande fastställs Korrelerar mot: Bristande möjligheter till egenkontroll När: Handlingsplan under hösten 2013. Införande av tjänsten under 2014 Ansvarig: Berit Fredricsson samt IT-konsult. Resultat: Specialistvårdens statistik integrerades under våren 2014, fullt införande planeras vara färdigt december 2014.
Handlingsplan 16(24) K-L-Aktivitet: Analys av Rehabgarantins före och efter mätningar Syfte: Undersöka vilka som erbjudits denna behandling, kön och geografisk spridning samt utfall av behandlingarna Förväntat resultat: Underlag att lägga handlingsplan för förbättringar inom området Korrelerar mot: Ökat antal patienter som får ta del av denna behandling samtidigt som sjukskrivningarna ökar i länet. När: Start hösten 2014 + 2015. Ansvarig: Berit Fredricsson. K-L-Aktivitet: Analys av sjukskrivningar inom två utvalda hälsocentraler i länet Syfte: Fördjupad studie av sjukskrivningsmönster ställt mot socioekonomiska faktorer Förväntat resultat: Förståelse för skillnader och underlag till förbättringar Korrelerar mot: Stora skillnader i sjukskrivningsfrekvens inom länet och socioekonomiska skillnader inom länet. När: 2015 Ansvarig: Berit Fredricsson. Samhällsmedicinska enheten Metodutveckling L - Aktivitet: Leta och prova metoder för att bättre kunna diagnostisera män med depression Syfte: Säkrare identifiera män med depression och kunna erbjuda behandling. Förväntat resultat: En metod har hittats och testats. Korrelerar mot: Den stora skillnaden mellan könen i behandling med KBT Start: Hösten 2012 Avslut: 2014 Ansvarig: Annchristin Johansson Resultat: Ett forskningsprojekt är gjort med syfte att undersöka hur terapeuter bemöter deprimerade pojkar för att nå god kontakt. Resultaten finns publicerade i en artikel i tidskriften Social Work in Mental Health Boys don t cry. Genomfört. Arbetet med att testa olika metoder att upptäcka och behandla manlig nedstämdhet i olika pilotprojekt behöver fortsätta. L- Aktivitet: Pilotprojekt på en hälsocentral för att testa Gotlandsskalan. Syfte: Att fånga upp manlig depression bland besökare på hälsocentralen. Förväntat resultat: Testa skattningsinstrumentet Korrelerar mot: Fler kvinnor än män söker vård, fler depressioner hos kvinnor upptäcks. När: Hösten 2013 Avslut: 2014 Ansvarig: Kerstin Hallonqvist, VO Hälsingland
Handlingsplan 17(24) Resultat: Pilotprojekt med fokus på manlig depression är genomfört med gott resultat. Intresse har väckts inom verksamhetsområdet, diskussioner om arbetsmetoder har hållits och utbildningsinsatser för personalen har genomförts. Fokus på manlig depression kommer att fortsätta lyftas framöver. K - L- Aktivitet: Minimera antalet kvinnor och män med symtomdiagnos vid sjukskrivning Syfte: Göra sjukskrivningen tydligare och för att sätta in rätt rehabilitering i tidigare skede. Förväntat resultat: Fler korrekta sjukskrivningar och ökat deltagande i rehabilitering. Korrelerar mot: De nationellt höga siffror som beskriver antalet pågående sjukfall med symtomdiagnos. Start: Hösten 2012 Avslut: 2013 Ansvarig: Berit Fredriksson Resultat: Användandet av symtomdiagnoser varierar mellan olika enheter inom landstinget. En mätning av diagnoser på sju hälsocentraler i Hälsingland 2012 visar att användandet av symtomdiagnoser i norra länsdelarna är lågt och att det oftare sätts på kvinnor än på män. Sammantaget omfattar R-diagnoserna endast 5 procent av totalt antal satta diagnoser vid de aktuella hälsocentralerna. Inget tydligt mönster framträder runt överanvändning av symtomdiagnoser under 2014 varför aktiviteten kan sägas vara genomförd. L - Aktivitet: Föra in stöd i verksamheterna för jämställd bedömning i arbetet med sjukskrivningar och i rehabiliteringsgarantin, t.ex. Genushanden Syfte: Öka förutsättningen för jämställd bedömning. Förväntat resultat: Mer jämställd bedömning. Korrelerar mot: Svårigheten att göra en bedömning som baserar sig på kvinnans eller mannens reella behov. Start: Hösten 2012 Avslut: Våren 2013 Resultat: Ett pilotprojekt är genomfört inom sjukgymnastiken HC Sandviken Västra, där bl.a. en mall för journalgranskning med användande av genushanden konstruerats och som mynnat ut i en handlingsplan för det fortsatta arbetet. Genomfört. L - Aktivitet: Använda TRIS-modellen i sjukskrivningsarbetet Syfte: Testa och sprida information om samarbetsmodellen. Förväntat resultat: Fokuserade samarbetsinsatser för patienter som riskerar bli långtidssjukskrivna. Korrelerar mot: Ökande sjukskrivningstal Start: 2013 Ansvarig: Viktoria Andersson, Rehabkoordinator
Handlingsplan 18(24) Resultat: En TRISAM pilot med fasta samverkansmöten mellan FK, AF, Socialtjänsten och ansvarig personal från landstinget, startades under hösten 2014 på Södertulls HC, Gävle och en projektledare anställdes. Arbetet fortsätter. L - Aktivitet: Delta i referensgrupp för Internetbaserad KBT-behandling Syfte: Delta i arbetet att ta fram gemensam plattform för KBT behandling Förväntat resultat: Införande av nationell gemensam plattform för KBTbehandling på nätet. Korrelerar mot: Brist/väntetid för behandling inom vården. Avslut: 2014 Ansvarig: Jennie Österberg, Annchristin Johansson Resultat: Arbetet med en nationell plattform för internetbehandling fortsätter. Inriktningsbeslut för införande är taget av landstingsledningen. Arbete med plattform, val av behandlingsprogram och utvidgning av användandet kommer att fortsätta under 2015-2016. Kvalitet i läkarintyg L - Aktivitet. Förbättrad kvalitet på läkarintygen i Försäkringskassans årliga granskning av läkarintygens kvalitet. Försäkringsmedicinska utbildningar ingår numera i Landstingets ordinarie utbildningsutbud. Utbildningarna finns i olika nivåer från introduktion via Steg 1 och steg 2 utbildningar till riktade utbildningar för specialister. Kvalitet på intygen ingår som en läropunkt i utbildningarna. Syfte: Fortsatt arbete med att hålla hög kvalitet på läkarintygen. Korrelerar mot: I Försäkringskassans årliga stickprovsgranskning hade Landstinget Gävleborg 52,9 procent godkända intyg 2012. Detta var en kraftig ökning från motsvarande undersökning 2010 då andelen godkända intyg var 38,9 procent. Medelvärdet i 2012 års granskning var 54,8 procent godkända intyg. Förväntat resultat: Målet är att förbättra andelen godkända intyg. Tabell 7: Andel godkända läkarintyg per landsting 2013 Antal Andel 95% Antal Antal ej granskade godkända konfidensintervall* godkända godkända intyg intyg Gävleborg 481 281 200 58,4 54,3 62,6 Tabell 8: Andel godkända läkarintyg per landsting 2012 Antal granskade Antal ej Antal Andel godkända 95 % konfidensintyg godkända godkända intyg intervall * Gävleborg 486 229 257 52,9 48,67 57,10 Tabell 9: Andel godkända läkarintyg per landsting 2011
Handlingsplan 19(24) Antal granskade Antal ej Antal Andel godkända 95 % konfidensintyg godkända godkända intyg intervall * Gävleborg 484 221 263 54 50 59 När: Kontinuerligt Ansvariga: Utbildarna för Försäkringsmedicinska utbildningarna. Resultat: Kvalitén på läkarintygen fortsatte att förbättras vid Försäkringskassans granskning 2013. Andelen godkända intyg i granskningen 2013 låg då på 58, 4. Förbättringsmålet kan anses som uppnått. K-L Aktivitet: Deltagande i referensgrupp Intygstjänst, Inera Syfte: Användarvänliga och kvalitetssäkra intyg Korrelerar mot: Brister i läkarintygen framför allt i ruta 4 och 5, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning. Start: 2014 Ansvarig: Samordnare Försäkringsmedicin Rutiner - administrativt stöd K - L Aktivitet: Revidera rutin för sjukskrivningsprocessen och rehabiliteringsgarantin. Syfte: Bättre grund för styrning för att nå en jämställd sjukskrivningsprocess och rehabilitering. Förväntat resultat: Kvinnors och mäns individuella behov är det primära Korrelerar mot: Den neutrala hållningen i styrdokumenten som för närvarande inte bedöms ge tillräckligt stöd för jämställd sjukskrivningsprocess. Start: Hösten 2012 Avslut: Hösten 2012 Ansvarig: Maria Johansson. Resultat: Genomfört. L - Aktivitet: Kontinuerlig revidering av rutiner för sjukskrivnings och rehabiliteringsgarantin När: Årligen Ansvarig: Samordnare för försäkringsmedicin Utbildning K - Aktivitet: Fortsatt satsning på implementering av rutin för sjukskrivningsprocessen i sjukskrivande verksamheter. Syfte: Styrning sker mot jämställd sjukskrivning Förväntat resultat: Ökad professionalism i arbetet med sjukskrivningsprocessen Korrelerar mot: Projektdirektiv för utveckling av sjukskrivningsprocessen i landstinget Gävleborg. Start: Pågår Avslut: December 2012
Handlingsplan 20(24) Ansvarig: Maria Johansson Resultat: Direktiv och rutin är fastställda med ansvarsområden för chefer och medarbetare och inlagda i Landstinget Gävleborgs ledningssystem. Arbete med att göra lokala rutiner för utvalda enheter fortsätter. Där inte lokala rutiner finns framtagna gäller övergripande rutin. Arbetet fortsätter via länets Rehabkoordinatorer. L - Aktivitet: Utbildning av vårdenhetschefer i jämställdhet i syfte att öka medvetenhet om vikten av att styra mot jämställd vård och sjuskrivningsprocess Syfte: Chefer har en baskunskap om jämställdhet. Förväntat resultat: Chefer ser värdet av att arbeta med jämställdhetsperspektivet i fokus. Korrelerar mot: Tidigare handlingsplan Start: Hösten 2012 Avslut: 2013 Ansvarig: Camilla Larssen Resultat: Utbildning för ca 500 personer, politiker, ledningsgrupper, chefer och nyckelpersoner är genomförd. Denna utbildningssatsning är genomförd och avslutad. K - L Aktivitet: Information till chefer inom primärvården om jämlik vård Syfte: Uppmuntra verksamheter att göra lokala handlingsplaner inom området jämlik vård. Förväntat resultat: Lokala handlingsplaner görs med konkreta aktiviteter Korrelerar mot: Tidigare gjorda utbildningsinsatser inom genus och jämställdhet mot chefer inom Landstinget Gävleborg. Start: Hösten 2013 Avslut: 2014 Ansvarig: Anna-Greta Elfström Olsson Resultat: Lokal information hållen. Plan inlämnad, godkänd och aktiviteter som bl. a. innefattar utbildning om våld i nära relationer genomförda Sandviken Södra Din Hälsocentral. K - Aktivitet: Spridningskonferens Genus i vården Syfte: Utbilda och visa exempel på hur olika verksamheter har arbetat med genusperspektiv. Förväntat resultat: Få ringar på vattnet. Korrelerar mot: Skillnader i t.ex. läkemedelsutskrivning för kvinnor respektive män. När:2013 Ansvarig: Annchristin Johansson Resultat: Konferensen genomförd med både internt och externt deltagande. Informationsmöten med Landstingsfullmäktige och Demokratiberedningen genomförda under 2014. L - Aktivitet: I landstingets steg-utbildningar i Försäkringsmedicin för ST/ATläkare, specialister och icke-sjukskrivande personal finns
Handlingsplan 21(24) jämställdhetsperspektivet med i syfte att öka medvetenheten om vikten av att göra individuell bedömning/ge individuell behandling av oavsett patientens kön. Syfte: Ökad medvetenheten om behov av individuell bedömning av kvinnor och män i sjukskrivningsprocessen. Förväntat resultat: Sjukskrivningsprocessen blir successivt mer jämställd. Korrelerar mot: Tidigare handlingsplan. Start: Pågår Avslut: Kommer även fortsättningsvis att ingå i de försäkringsmedicinska utbildningarna. Ansvarig: Utbildare som ansvarar för de försäkringsmedicinska utbildningarna i landstinget, föreläsare genus/jämställdhet. Resultat: Arbetet fortsätter. Våld i nära relationer och genusperspektiv läggs in specifikt i utbilningarna. K - Aktivitet: Rehabiliteringskoordinatorer får utbildning i jämställdhet. Syfte: Att öka medvetenheten om vikten av individuell bedömning av rehab behov oavsett patientens kön. Förväntat resultat: Ökad individualisering av bedömning. Korrelerar mot: Tidigare handlingsplan. Start: Maj 2012 Avslut: Maj 2012 Ansvarig: Anna-Greta Elfström Olsson Resultat: Genomfört. Fortsatt fokus på jämställdhetsfrågor i sjukskrivningsprocessen under ordinarie regelbundna träffar för Rehabkoordinatorer. K - Aktivitet: Påbyggnads utbildningar i jämställdhet och analysprocess Syfte: Fortsatt kompetenshöjning för nyckelgrupper Förväntat resultat: Sprida jämställdhetstänkandet inom verksamheterna Korrelerar mot: Införande av statistikmodul som möjliggör egen analys av sjukskrivningar. När: 2013 Ansvarig: Camilla Larssen Resultat: Genomfört. Workshops, föreläsningar och gruppdiskussioner hållna med utvalda nyckelgrupper. L- Aktivitet: Utbildning för distriktsläkare om Genushanden Syfte: Minska genusbias i bedömningarna. Förväntat resultat: Ökad kunskap om genus i vården. Korrelerar mot: Skillnader i anamnesupptagande beroende om det är män eller kvinnor som frågar. Start: 2013 Avslut: 2014 Ansvarig: Anna-Greta Elfström Olsson Resultat: Planeringen fortsätter, inget gemensamt utbildningstillfälle har ännu (hösten 2014) varit möjligt att arrangera.
Handlingsplan 22(24) L - Aktivitet: Jämställdhetsarbete på hälsocentral Syfte: Hitta metoder för mer jämställd vård och sjukskrivningsprocess. Förväntat resultat: En pilotverksamhet för jämställdhetsarbete finns. Korrelerar mot: Tidigare handlingsplan. Start: 2012-06 Avslut: 2013 Ansvarig: Anna-Greta Elfström Olsson Resultat: Pilotprojekt genomfört inom Sandviken Södra Din Hälsocentral genomfört. Resultaten bearbetas och diskussioner förs med andra delar av primärvården runt det fortsatta jämställdhetsarbetet. Våld i nära relationer K-aktivitet: Anställa handläggare för arbete inom området våld i nära relationer som komplettering till samordnare inom jämställdhet och försäkringsmedicin. Syfte och förväntat resultat: Arbeta fram rutin och handlingsplan. Driva aktiviteter inom området Korrelerar mot: Avsaknad av ansvarig handläggare för området När: Fr.o.m. maj 2013 året ut. Omfattning: 25 40 % Ansvariga: Berit Fredricsson Resultat: Handläggare anställd, förlängd anställning fom 2014 på 20 %. Arbetet fortsätter K- Aktivitet: Revidering och uppdatering av lokalt material runt våld i nära relationer Våga Fråga. Syfte: Stöd till landstingsanställd personal att inom vården bättre kunna upptäcka, behandla och/eller hänvisa patienter som varit utsatta för våld i nära relationer. Förväntat resultat: Uppdaterat material Korrelerar mot: Materialet har ej reviderats på tio år Start: 2013 Avslut: Hösten 2013 Ansvarig: Anna-Greta Elfström Olsson Resultat: Materialet reviderat och utlagt på externweb www.lg.se/vald Årliga revisioner planerade K-Aktivitet: Arbeta fram rutin och handlingsplan för området våld i nära relationer. Syfte och förväntat resultat: Fastställd rutin och handlingsplan arbetas fram Korrelerar mot: Brist på aktuella övergripande rutiner inom området Start: 2013 Avslut: 2013 Ansvarig: Anna-Greta Elfström Olsson, Annchristin Johansson
Handlingsplan 23(24) Resultat: Rutin och handlingsplan fastställd och inlagd i ledningssystemet. Årlig revidering planeras. Ny handlingsplan för 2014-2015 (Platina 09-63376) L-Aktivitet: Implementering av handlingsplan och genomförande av utbildningsinsatser inom området. Syfte: Informera om rutin, handlingsplan och reviderat material inom området. Genomföra utbildningssatsningar om våld i nära relationer, både med fokus på utsatta barn och utsatta vuxna. Förväntat resultat: Rutin och handlingsplan blir kända och används Korrelerar mot: Aktuella rutiner inom området har saknats Start: 2013 Avslut: 2014 Ansvarig: Anna-Greta Elfström-Olsson Resultat: Utbildningsinsatser med fokus både på barn och vuxnas situation för framför allt personal inom Familjehälsan, Ungdoms- och Barnmorskemottagning genomförd i länet. Handlingsplan 2014 2015 med aktivitetslista framtagen. K-L Aktivitet: Fråga om våld Korrelerar mot: Kunskap om att graviditet kan vara en påfrestning i relationen och en riskfaktor för att våld förekommer. Förväntat resultat: Fråga om våld ingår i anamnesupptagning inom Mödrahälsovården. Ökning av registrering av våldsfrågan i MHV-registret. Start: 2013 Avslut: Årligen Ansvarig: Annica Olofsson Axner, Mödrahälsovården, Familjehälsan. Resultat: Registrering i MHV-registret 2013, Mål: Fortsatt uppföljning inom området, en ökning av frågeprocenten eftersträvas. Område Omfattning N Hälsingland 73,4 % S Hälsingland 61,2 % V Gästrikland 81,9 % Gävle 60,7 % Hela Gävleborgs 67,4 % län Riket 66,7 % Referenser
Handlingsplan 24(24) Dokumentnamn Överenskommelse mellan Staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2014-2015 Sjukskrivningsprocessen, landstingsgemensamt direktiv Sjukskrivningsprocessen, landstingsgemensam rutin Utbildningsplan 2012, klinisk försäkringsmedicin, Landstinget Gävleborg Plats skl.se Platina Platina www.lg.se Plan för kommunikation och implementering Handlingsplanen fastställs i landstingets integrerade ledningssystem, Platina. Efter granskning och fastställande är planen tillgänglig för all personal med landstingsinloggning. Redovisning till Försäkringskassan, villkor 1 i Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2014-2015. Dokumentinformation Annchristin Johansson, samordnare jämställdhet/försäkringsmedicin Berit Fredriksson, chef Hälsovalskontoret