Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1
Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra mål - Profil Tema/ Projekt Lek 7 Profil 8-9 Tema 10-11 Leken 12 Pedagogiska verksamhetsåret 13 Matematik 14 Läsförståelse 15 Skapande 16 Informations - och kommunikationsteknik 17 2
Kommunens vision Trygga medborgare i rörelse 3
Verksamhetsidé De styrdokument som ligger till grund för vår verksamhet är: På nationell nivå Skollagen Läroplanen Lpfö 98 reviderad 2010 4
"Vision" Vår vision på förskolan Rapphönan är att alla barn känner: Trygghet Lust att Leka och Lära Glädje, Nyfikenhet och Framtidstro "Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden". (Lpfö98 2010:6) 5
Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet genom att verksamheten är lustfylld, trygg och lärorik för alla barn. Detta förutsätter att omsorg, fostran och lärande bildar en helhet där personalen på förskolan ser möjligheterna till barns lärande i vardagens alla olika aktiviteter. Verksamheten ska bygga på barns nyfikenhet och lust att lära och ge dem stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själv samt känslan av att vara en tillgång i gruppen. Barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande. Förskolan ska ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer. (Lpfö 98 2010:7) 6
Vi når målen genom att arbeta med Profil Tema/Projekt Lek 7
Profil Lek och nyfikenhet Utgångspunkten är att hitta barns motivation, intresse och nyfikenhet. Ett lekfullt arbetssätt kring sådant som väcker barns intresse ger goda möjligheter till lek samspel och kommunikation. Det är i leken barn tränas i att samspela och kommunicera. Barn leker för att göra verkligheten begriplig, förstå sig själva, förstå sin omgivning och bearbeta intryck. Leksakerna är deras verktyg och de behöver få tid att leka utan avbrott och inte bli störda i en pågående lek. På det sättet blir leken som ett växthus för lärande, språk och kommunikation. Lek och språk står i ett ömsesidigt förhållande till varandra. Språket utvecklas i leken, men för att komma in i leken och bli delaktig i lekgemenskapen behövs språket som inträdesbiljett. Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. (Lpfö 98 2010:6) För att leken ska fungera behövs tre grundstenarna turtagande, ömsesidighet och samförstånd. Samförstånd innebär att barnen som deltar är införstådda med leken och vet hur den går till. Ömsesidighet betyder att barnen leker på lika villkor och anpassar sig efter varandra. 8
Turtagande innebär att barnen turas om att göra saker: ibland är det du, ibland är det jag som bestämmer och hittar på. LEKEN SOM VÄXTHUS FÖR LÄRANDE SPRÅK OCH KOMMUNIKATION För att berika leken tillför vi öppet lekmaterial både ute och inne. Öppet lekmaterial talar inte tydligt om vad man ska göra med det. Materialet styr inte heller valet av aktivitet och inte heller hur många som kan vara med. Det finns även temalådor för rollek. Lådorna kan kombineras med varandra och flyttas till den plats på avdelningen där barnen vill att leken ska försiggå. BARN ÄR VÄNNER DÄRFÖR ATT DE LEKER TILLSAMMANS Vuxnas närvaro är barnens trygghet i leken, och genom delaktighet kan vi inspirera och utmana barnen i deras lek. Målet är att alla barn som lämnar förskolan Rapphönan har de viktiga lekkoderna med i bagaget. 9
Tema/Projekt Barnen ska få stimulans och vägledning av vuxna för att genom egen aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter. (Lpfö 98 2010:7) I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och verksamheten ska anpassas efter barnens olika förmågor. Deras nyfikenhet och intressen ska tillvaratas och uppmuntras. När vi söker efter infallsvinklar i temaarbetet observerar och samtalar vi med barnen i gruppen för att få svar på t.ex: Vad är det barnen leker? Vilka intressen har de? Vad rör sig deras samtal om? Vi tar utifrån våra observationer ställning till: Vad behöver den här gruppen utveckla? Vad vill vi lära barnen? Vad ska de uppleva, erfara Vilka utmaningar kan vi erbjuda? 10
Vi introducerar sen ett tema eller projekt inom ett tema där vi växlar mellan att ta vara på barnens initiativ och att initiera själva. Under projektets gång observerar och dokumenterar vi hur arbetet fortskrider och utvärderar detta vid varje avdelningsplanering. Vi ställer oss frågan: Hur leder vi dem vidare? Det finns rika möjligheter att hålla dörren öppen för intresseområden som dyker upp under terminens gång och det kan även bildas intressegrupper inom barngruppen som leder till parallella projekt. Vårt ansvar som pedagoger är att barnen får del av det som står i läroplanen och att vi knyter vårt arbete till denna. 11
Lek Barn leker för att lära sig om sin omgivning, hur saker fungerar, vad kroppen kan, förstå sina känslor och för att lära sig om livet. Lekmaterialet är deras verktyg och de behöver få tid att leka utan avbrott och bli störda i en pågående lek. Barn som hela tiden blir störda i sin lek lär sig att det är inte någon idé att överhuvudtaget börja leka. Den fria spontana leken där barnen själva bestämmer innehåll spelar en viktig roll i deras utveckling och den försiggår såväl inomhus som utomhus. Vi vuxna är ofta närvarande i leken för att inspirera och utmana, samt för att guida de barn som behöver stöd i att komma igång med turtagande och samlek. När samleken växer fram parallellt med att barnens förmåga att kommunicera utvecklas, minskar konflikterna barnen emellan och glädjen i gemenskapen som leken erbjuder ökar. Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. (Lpfö 98 2010:6) 12
DET PEDAGOGISKA VERKSAMHETSÅRET AUGUSTI-SEPTEMBER Under slutet av augusti och början av september inskolar vi nya barn i grupperna. Vi arbetar för att bygga upp en trygghet och tillit mellan barn och vuxna. I slutet av september planeras kommande verksamhetsår. DECEMBER Vi arbetar med julförberedelser OKTOBER NOVEMBER Arbete i barngrupperna med Arbetsplanens mål med de tre verktygen lek, profil och tema. En barnkonferens genomförs i oktober där varje barns utveckling i förhållande till målen diskuteras. På personalkonferensen i november utvärderar vi barngruppens utveckling i förhållande till de mål som vi arbetat med och redovisar för politikerna. Uppföljningssamtal för de som börjat under hösten. Utvecklingssamtal för 5-åringarna. JANUARI APRIL Arbete i barngrupperna med Arbetsplanens mål med de tre verktygen lek, profil och tema. I mars utvecklingssamtal med de åldersgrupper som inte haft det på hösten. Uppföljningssamtal med de som börjat sen höst eller på våren. FEBRUARI På personalkonferensen utvärderar vi barngruppens utveckling i förhållande till de mål vi arbetat med och redovisar för politikerna. En barnkonferens genomförs där varje barns utveckling i förhållande till arbetet med målen diskuteras. MAJ Samarbete med förskoleklasserna inför övergången. På personalkonferens utvärderas målen och arbetet redovisas till politikerna. Likabehandlings och Arbetsplan revideras. Avslutningssamtal för 6-åringarna. 13
MATEMATIK Barns matematiska utveckling börjar långt innan barnen kan ramsräkna, känna igen siffror eller använda sig av de fyra räknesätten. Grunderna läggs när barnet undersöker sin omvärld och i samspel med andra upptäcker och utforskar matematiska begrepp och relationer i vardagen. Det är en viktig uppgift för personalen i förskolan att synliggöra matematiken och utgå från barns perspektiv. Förskolan ska sträva efter att varje barn "Utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp." Lpfö98 (2010) s.10 MÅL Under 14/15 utvecklas barnens grundläggande förmåga att urskilja, jämföra och bilda begrepp UTVÄRDERING Vi utvärderar målet genom att... - kontinuerligt observera och dokumentera barnens lek, samtal och resonemang - följa upp och diskutera vid avdelningsplanering ÅTGÄRDER OCH INSATSER Vi når målet genom att... - sätta ord på matematik i vardagen, ute och inne, för att göra den tydlig för barnen - synliggöra matematik genom samtal om likheter och olikheter - upptäcka tillsammans med barnen hur saker skiljer sig åt - gruppera, ordna och sortera - se helhet och delar - problemlösning - argumentera för olika lösningar när det uppstår problem - arbeta med mönster och former KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE Målet är uppnått när... - barnen hittar olika sätt att lösa problem - barnen använder enkla matematiska begrepp - diskuterar och jämför saker med varandra PROCESS Begynnande förståelse hos barnen att matematik bär mening och fyller en funktion. 14
LÄSFÖRSTÅELSE Barn inväntar inte en speciell ålder för sin läs- och skrivutveckling. Inlärningen sker inte heller förlagd till någon särskild plats utan sker i barnets möte med sin omgivning. Förmågan att tyda och tolka saker, symboler och bilder är också vägar in i skriftspråk. "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för skriftspråk, samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner." Lpfö98 (2010) s.10 MÅL Varje barn visar nyfikenhet för texter, bilder och symboler. UTVÄRDERING Vi utvärderar målet genom att... - kontinuerligt observera och dokumentera barnens lek, samtal och resonemang - följa upp och diskutera vid avdelningsplanering KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE Målet är uppnått när barnen... Vi når målet genom att... ÅTGÄRDER OCH INSATSER - göra regelbundna besök på biblioteket i mindre grupper - delta i boklek på biblioteket - bjuda in Christine Elmfors för att prata barnlitteratur med föräldrarna - läsa böcker för barnen - berätta sagor utan bok - berätta till bilder - läsa bilder - problematisera texter för barnen så de får uttrycka mer tankar om något - arbeta med sånger, rim och ramsor - ber att få en bok läst för sig - reflekterar kring böcker/texter vi läst och arbetat med - funderar över bilder och symboler i vardagen - skapar egna berättelser - använder bilder och berättelser de skapat PROCESS Att det hos varje barn spirar förståelse för att text bär mening och fyller en funktion. 15
SKAPANDE I förskolan ska barn ges rika möjligheter att känna glädje i skapandet med olika material. Skapandet har ett värde i sig, och när barn känner att de behärskar olika tekniker och känner till olika verktyg för skapande, stärks de i övertygelsen att de kan något viktigt. Skapande är ett av redskapen för lärande. Förskolan ska ge barn stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer." Lpfö98 (2010) s.7 MÅL Under läsåret 14/15 ökar motivationen hos varje barn att använda sin kreativa förmåga i skapande- och lärprocessen. UTVÄRDERING Vi utvärderar målet genom att... - kontinuerligt observera och dokumentera barnens lek, samtal och resonemang - följa upp och diskutera vid avdelningsplanering Vi når målet genom att... ÅTGÄRDER OCH INSATSER - erbjuda ett föränderligt och inbjudande skaparrum där material för skapande finns tillgängligt för barnen - arbeta med tredimensionella bilder i olika material - ha skapande verksamhet ute - skapa musik och till musik - ladda ner och arbeta med musik, sånger och danser från andra kulturer KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE Målet är uppnått när... - varje barn har tillit till sin egen förmåga att skapa - barnen spontant och lustfyllt använder sin kreativitet - barnen hittar nya vägar till skapande och varierar sina uttryckssätt PROCESS Att barnen känner lust och glädje i skapandet och har tilltro till sin förmåga. 16
INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK Dagens förskolebarn växer upp i ett samhälle där tillgången till teknik och multimedia är självklar. Via datorer, lärplattor och starboards möter barnen text, symboler och bilder av olika slag. De ser stillastående och rörliga bilder och lär sig förstå budskapen i dessa. Förskolan måste förhålla sig till denna utveckling och komma barnen till mötes. Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas i såväl skapande processer som i tillämpning." Lpfö98 (2010) s.7 MÅL Under läsåret 14/15 ser varje barn multimedia som ett meningsfullt redskap att använda vid kunskapssökande, skapande och dokumentation. UTVÄRDERING Vi utvärderar målet genom att... - kontinuerligt observera barnens lek, samtal och resonemang - följa upp och diskutera vid avdelningsplanering ÅTGÄRDER OCH INSATSER Vi når målet genom att... - använda uttrycket lärplatta istället för ipad för att markera betydelsen av användande - använda lärplatta och starboard som pedagogiska verktyg bland alla andra i vardagen - använda lärplatta och starboard som komplement till traditionella material KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE Målet är uppnått när... - barnen enskilt och tillsammans med andra använder lärplatta och starboard som ett redskap i vardagen PROCESS Barnen upptäcker och blir nyfikna på multimedias många möjligheter. 17