UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTATEN I MATEMATIK I ÅRSKURS 6 ÅR 2007



Relevanta dokument
Figur 1. Poängfördelning i uppföljningsutvärderingen i matematik (alla uppgifter sammanslagna).

Tabell 1. Skolornas och elevernas fördelning i det genomförda samplet enligt undervisningsspråk.

INLÄRNINGSRESULTATEN I HÄLSOKUNSKAP I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2013 SAMMANDRAG

Rapport från Utbildningsstyrelsens utvärderingar i matematik. Rektorsdagarna 2013 Kristian Smedlund, UBS

INLÄRNINGSRESULTATEN I HUSLIG EKONOMI I SLUTSKEDET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2014

Modersmål och litteratur i åk Sammandrag av utvärderingsresultaten

VILKA MODERSMÅLSKUNSKAPER HAR FINLANDSSVENSKA ELEVER SOM GÅR UT ÅRSKURS 9?

RELIGION, LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP OCH UMGÄNGESFOSTRAN I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN

Ålandsprovet i matematik

Språk och skrivande i årskurs 9 projektets huvudrapport Fokus på finlandssvenska elevtexter - fördjupande artiklar om skrivförmåga 29.4.

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Ålandsprovet i matematik. En mätning av matematikkunskaperna i årskurs 6 hösten Jakob Sällström

Språk och skrivande i årskurs 9 projektets huvudrapport Fokus på finlandssvenska elevtexter - fördjupande artiklar om skrivförmåga 15.9.

Läroanstalter i hela landet och i Egentliga Finland

Utbildningsfrågor Dnr 2006:2230. Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10

Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005

NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska. Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut?

Betygssammanställning årskurs 6, 7, 8 och åk 9 våren Resultatsammanställning nationella ämnesprov i åk 3 våren 2014.

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

Utvärdering av inlärningsresultat i gymnastikundervisningen inom den grundläggande utbildningen år 2003

Resultat nationella ämnesprov årskurs 3 läsåret 2009/2010

Beslut för förskoleklass och grundskola

Nationella prov Statistisk analys för Sjöängsskolans resultat årskurs 6 och Anneli Jöesaar

Publiceringsår Skolenkäten. Resultat våren 2018

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen

Resultat från Skolenkäten hösten 2018

Nationella provet i matematik i årskurs 9, 2018

TIMSS 2015 frisläppta uppgifter. Uppgifter i matematik, årskurs 4 och 8

Skolverket Dokumentdatum: Dnr: : (22)

Provbetyg E Provbetyg D Provbetyg C Provbetyg B Provbetyg A. Totalpoäng Minst 37 poäng Minst 59 poäng Minst 77 poäng Minst 95 poäng Minst 106 poäng

Under det senaste året har Nämnarens

KANSALLINEN KOULUTUKSEN ARVIOINTIKESKUS NATIONELLA CENTRET FÖR UTBILDNINGSUTVÄRDERING INLÄRNINGSRESULTATEN I SPRÅK I ÅRSKURS 9 ÅR 2013 TIIVISTELMÄ

Fysisk och psykosocial miljö

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen

Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2009/10

Sammandrag i vare sig historia eller samhällslära historia

Uppföljning av Södermöre kommundelsnämnds nyckeltal för jämställdhet 2018

Internationella Engelska Skolan i Nacka

KÖNSBUNDEN VARIATION I SKOLELEVERS INLÄRNINGS- RESULTAT OCH ATTITYDER

Jämförelse av måluppfyllelse mellan årskurs 1-6 och 7-9. Andel elever i 1-6 och 7-9 som ej nådde målen ht 2010

Sammanfattning. Undersökningens uppläggning

Resultaten, statistik och konklusioner: www-minedu.fi/pisa

Samband mellan elevers resultat i årskurs 3 och 6

Relationen mellan provresultat och betyg i grundskolans årskurs 6 och årskurs

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Särskilt begåvade elever

Resultat från ämnesproven i biologi, fysik och kemi i årskurs 9 vårterminen 2009

Anette Nydahl och Inger Ridderlind PRIM-gruppen, Stockholms universitet

Hello! Hej! 1B/2019 VILKA SPRÅK LÄSES I DEN. Statistika uppgifter om elevernas BAKGRUND. Bonjour! Tschüß!

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2017/18

Särskilt stöd i grundskolan

För att lyckas måste vi förstå våra elever

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/2018 Hede-och Tanumskolan Förskoleklass-årskurs 6

Sammanfattning 12 ATTITYDER TILL SKOLAN

Finskan i fokus. Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen

Ämnesprovet i matematik årskurs 3, 2016

Ämnesprovet i matematik i årskurs 6, 2016/2017

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2015/16

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2017

Stjärneboskolan Läsåret Kvalitetsredovisning

Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

Bilaga 1: La rar- och rektorsenka t

Redovisning av Stockholmsenkäten 2018

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011

Skolenkäten våren 2016

el% Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen efter tillsyn i Karlstads kommun Beslut Dnr :5371

Uppföljning och analys av skriftligt omdöme årskurs 3 och betyg årskurs 6 och 9

Kunskaper, Utveckling och Lärande 2015/2016

Magnes matematikdiagnoser i Säffle 1977, 1986 och 2002

Resultatrapport kursprov 3 vt 2015 Det var en gång

Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport

Marks Gymnasieskola - Elevenkät åk 2 Lå

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Kunskapsuppföljning Barn- och ungdomsförvaltningen 2014

Grundläggande aritmetiska färdigheter i årskurs 9 i Svenskfinland. Christian Westö

PM - Elever och personal i grundskolan. Läsåret 2018/2019

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsarbete för Jonsboskolan period 3 (jan-mars), läsåret 2013/2014.

Beslut för förskoleklass och grundskola

Resultat från de nationella proven 2014 för årskurs 9. Upplands Väsby kommun Kundvalskontoret

Nationella prov i årskurs 3

Elevers kunskapsutveckling i grundskolan

Beslut för förskoleklass och grundskola

Läsning och skrivning hos finlandssvenska elever

Betyg i årskurs 6, vårterminen 2018

Erfarenheter och effekter av satsningar på lärare i skolor med låga elevresultat

Sollentuna kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Sollentuna kommun - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016

Bedömning och betyg - redovisning av två rapporter

Nationella slutprov i sfi år 2010

Sollentuna kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Norra Strandskolan - Elever åk 3. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016

PM Betyg och stöd från årskurs 6 till 9. Dokumentdatum: Dnr: 2017:690 0 (16)

Regiongemensam elevenkät 2017

Resultatsammanställning läsåret 2017/2018

Ämnesprov i årskurs 3

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2014/15

Transkript:

UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTATEN I MATEMATIK I ÅRSKURS 6 ÅR 2007 utvärderade i slutet av mars år 2007 inlärningsresultaten i matematik och attityderna till matematik i årskurs 6. Informationen samlades in med hjälp av ett stratifierat sampel, så att de utbildningsanordnare som kom med i samplet så väl som möjligt representerade hela landet både vad beträffar storlek och region (län/landskap) samt också sociodemografiskt (kommuntyp) och vad beträffar språkgrupp (finska/svenska). I samplet ingick sammanlagt 118 utbildningsanordnare och 334 skolor. Av skolorna var 295 finskspråkiga och 40 svenskspråkiga. Det sammanlagda antalet elever i samplet var 6 787, av vilka 6 186 gick i finskspråkiga skolor och 601 i svenskspråkiga. Inlärningsresultaten utvärderades genom två separata matematikprov. Hälften av eleverna deltog i prov 1 och hälften i prov 2. I vartdera provet ingick 10 huvudräkningsuppgifter, 8 flervalsuppgifter och 12 produktionsuppgifter. Proven konstruerades så att de mätte de centrala målen och innehållen för matematikundervisningen i läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen (1994 och 2004). Provuppgifterna delades in i tre innehållsområden: 1) tal, räkneoperationer och algebra, 2) geometri och 3) informationsbehandling, statistik och sannolikhet. Dessutom besvarade eleverna en elevenkät genom vilken bakgrundsfaktorer och elevernas attityder till matematik kartlades. Rektorerna och lärarna fick besvara skriftliga enkäter. Rektorerna fick bl.a. svara på frågor om skolans elevantal, skolans årskurser, antalet specialelever, antalet lärare, vilket år den nya läroplanen hade tagits i bruk, skolans stödtjänster, resursen för stödundervisning och beaktandet av elevernas individuella behov. Lärarna fick frågor gällande kön, utbildning, behörighet som lärare, omfattning av matematikstudier, erfarenhet som lärare, tillgång till stödtjänster, erhållen fortbildning och villighet att delta i fortbildning. Här behandlas de mest centrala resultaten i utvärderingen. Mer information finns på finska i Eero K. Niemis rapport Matematiikan oppimistulosten kansallinen arviointi 6. vuosiluokalla vuonna 2007, 2008. Rapporten finns som pdf-fil på s webbplats, www.utbildningsstyrelsen.fi. Tilläggsinformation om projektet ger undervisningsrådet Eero K. Niemi, tfn (09) 7747 7236, e-post eero.k.niemi@oph.fi Centrala resultat Eleverna hade i genomsnitt ett gott resultat i provet. De deltagande eleverna nådde i genomsnitt 62,2 % av de poäng som de skulle ha kunnat nå. Cirka 22 procent av eleverna klarade provet mycket bra och 15 procent klarade provet dåligt. Bäst var elevernas resultat i informationsbehandling, statistik och sannolikhet och svagast i tal, räkneoperationer och algebra.

Proportionell andel (%) 2 20 15 10 5 0 0-10 11-20 21-30 31-40 41-50 51-60 61-70 71-80 81-90 91-100 Lösningsprocent Figur. Provresultat i matematik enligt lösningsprocent indelad i klasser. Pojkarna klarade totalt sett provuppgifterna en aning bättre än flickorna. Skillnaden var nästan statistiskt signifikant. Pojkarna hade något bättre resultat än flickorna i innehållsområdet tal, räkneoperationer och algebra, liksom också i informationsbehandling, statistik och sannolikhet. Flickorna nådde något bättre resultat i geometri. Skillnaderna mellan pojkar och flickor var statistiskt mycket signifikanta i fråga om alla innehållsområden, men ändå mycket små (ungefär 2 procentenheter i varje innehållsområde). Pojkarna var i majoritet bland de elever som hade de bästa resultaten i hela provet. Figur. Pojkars och flickors provresultat i matematik enligt lösningsprocent indelad i klasser.

3 Skillnaderna mellan de 30 bästa skolorna och de 30 sämsta skolorna var stora. Skillnaden mellan elevernas genomsnittliga resultat i dessa grupper var över 30 procentenheter. En jämförelse av resultat för elever som undervisades i enkla och sammansatta klasser visade att provresultaten låg på samma nivå i bägge grupperna. Inte heller klassens eller skolans elevantal hade något samband med provresultatet. Resultat i finskspråkiga och svenskspråkiga skolor Eleverna i finskspråkiga skolor nådde totalt sett bättre provresultat än eleverna i svenskspråkiga skolor (62,9 % av maximipoängen i finska skolor, 54,6 % i svenska skolor). De svenskspråkiga skolorna hade svagare resultat i alla innehållsområden. I delområdet tal, räkneoperationer och algebra nådde eleverna i finskspråkiga skolor i genomsnitt 56,6 % av maximipoängen och eleverna i svenskspråkiga skolor 46,5 %. Motsvarande resultat i geometri var 68,9 % och 62,9 %. För delområdet informationsbehandling, statistik och sannolikhet var resultatet 77,7 % i finska skolor och 73,9 % i svenska skolor. Skillnaderna var statistiskt mycket signifikanta. Lösningsprocent 70 60 50 40 30 20 10 0 Elever i finskspråkiga skolor Elever i svenskspråkiga skolor Figur. Genomsnittlig lösningsprocent i hela provet bland elever i finskspråkiga skolor och svenskspråkiga skolor. En jämförelse av flickors och pojkars resultat i de svenskspråkiga skolorna visade mycket liknande tendenser som i hela materialet. Totalt deltog 300 pojkar och 301 flickor från svenska skolor i provet. Skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat var vanligen lika stora som i hela materialet vad beträffar de olika innehållsområdena. Men i innehållsområdet informationsbehandling, statistik och sannolikhet var dock skillnaden mellan könen något större (5 procentenheter till pojkarnas fördel) bland de svenskspråkiga eleverna än i hela materialet (2 procentenheter). Också vad beträffar olika uppgiftstyper var de finskspråkiga skolornas resultat bättre. Störst var skillnaden i de produktiva uppgifterna, där eleverna i finskspråkiga skolor nådde 59,7 % av poängen och eleverna i svenskspråkiga skolor nådde 49,6 % av poängen. Även i fråga om de olika uppgiftstyperna var skillnaderna statistiskt mycket signifikanta.

4 80 60 Lösningsprocent 40 20 0 Huvudräkning Flerval Produktionsuppgifter Finskspråkiga skolor Svenskspråkiga skolor Figur. Genomsnittlig lösningsprocent i olika uppgiftstyper för elever i finskspråkiga skolor och svenskspråkiga skolor. Resultat i olika regioner En regional jämförelse av resultaten i hela landet visade att Östra Finlands län hade de bästa resultaten (i genomsnitt 65,9 % av maximipoängen i provet). Skillnaden var statistiskt mycket signifikant, men ändå relativt liten. Län Lösningsprocent, Standardavvikelse Elevantal medeltal Södra Finland 2 296 60,9 20,0 Västra Finland 2 844 62,2 19,4 Östra Finland 777 65,9 19,0 Uleåborgs län 596 63,6 19,9 Lapplands län 274 60,1 20,5 Tabell. Provresultat enligt län (både finsk- och svenskspråkiga skolor ingår). Eleverna i de svenskspråkiga skolorna i Södra Finlands län nådde 56,9 % av maximipoängen. Motsvarande resultat för de svenska skolorna i Västra Finlands län var 52,8 %. Skillnaden var statistiskt signifikant. Sammanlagt deltog 267 elever i svenska skolor i Södra Finlands län och 334 i Västra Finlands län. Det är vårt att notera att eleverna i de svenska skolorna i Västra Finlands län låg mer under medeltalet för hela länet än eleverna i de svenska skolorna i Södra Finlands län i förhållande till medeltalet för hela Södra Finlands län.

Genomsnittlig lösningsprocent 5 Bland alla deltagare nådde eleverna i landsbygdsskolor ett något bättre provresultat (63,2 % av poängen) än eleverna i tätortsskolor (61,2 %). Skillnaden var statistiskt signifikant, men mycket liten. Trenden var liknande i det svenskspråkiga materialet, men där låg resultaten i stadsskolor (55,3 %) på ungefär samma nivå som i landsbygdsskolor (54,7 %). Läroboken i matematik En majoritet av eleverna i finskspråkiga skolor använde läroboken Laskutaito (76,6 %). Läroboksserien Tuhattaituri användes av 11,1 % och Matikkamatka av 6,4 %. Resultaten för de elever som använde Matikkamatka var 8,4 procentenheter bättre än för den stora elevgrupp som använde Laskutaito. Skillnaden var statistiskt mycket signifikant. Den lärobok som användes i undervisningen hade alltså samband med elevernas inlärningsresultat för de finskspråkiga skolornas del. Skillnaden torde kunna förklaras med att läroboken har en stark ställning i undervisningen. Det här framgick också av lärarnas svar. Största delen av lärarna, mer än 90 %, ansåg att läroboken styr undervisningen väldigt mycket eller ganska mycket. Eftersom lärobokens betydelse för inlärningsresultaten i matematik är mycket tydlig, bör särskild uppmärksamhet fästas vid saken också i fortsättningen. I de svenskspråkiga skolorna använde 61,7 % Tänk och räkna och 34,7 % Sexans matematik. Resten av eleverna använde något annat läromedel. Den lärobok som eleverna hade använt hade inte samband med resultaten för de svenskspråkiga elevernas del. Mobbning och skoltrivsel Det framkom ett klart samband mellan provresultaten och mobbning. Provresultatet var signifikant svagare för de mobbade eleverna. Andelen elever som upplevde att de mobbas i skolan eller på skolvägen var 6,6 procent i hela materialet (6,9 % i finskspråkiga skolor och 4,3 % i svenskspråkiga skolor). Det innebär att det i varje klass med 30 elever i genomsnitt finns två elever som upplever att de mobbas. Antalet elever som upplever att de mobbas har ökat en aning sedan år 2000. 60 62,7 56,7 50 40 30 20 10 0 Inte mobbad Mobbad Figur. Sambandet mellan mobbning och inlärningsresultat.

6 De flesta elever uppgav sig trivas mycket bra eller ganska bra i skolan. Andelen som trivdes mycket bra var större i svenska skolor (40,0 % av eleverna) än i finska skolor (23,5 %). Bara 0,2 % av eleverna i de svenska skolorna och 1,2 % i de finska skolorna trivdes mycket dåligt. Men också i fråga om skoltrivsel förekom ett klart samband med provresultatet. Elever som trivdes mycket dåligt i skolan hade ett svagare resultat. Figur. Sambandet mellan skoltrivsel och inlärningsresultat. Elevernas attityder till matematik Elevernas attityder till matematik var i genomsnitt positiva. Attityderna mättes med hjälp av 15 attitydpåståenden som också används vid utvärderingar i andra ämnen. Skalan var 2 +2. Det ingick fem påståenden för var och en av de tre dimensionerna i mätinstrumentet: att tycka om ämnet, att ha nytta av ämnet och att behärska ämnet. Mätningen visade att eleverna ansåg sig ha nytta av ämnet. De hade också en delvis positiv uppfattning om hur väl de behärskar ämnet. Pojkarnas självförtroende i fråga om de egna matematikkunskaperna var större än flickornas. Elevernas inställning var relativt neutral i fråga om hur mycket de tyckte om ämnet. Attityderna i de svenskspråkiga skolorna avvek inte mycket från attityderna i finskspråkiga skolor. Den enda skillnaden var att eleverna i svenska skolor i genomsnitt inte tyckte lika mycket om ämnet (-0,07) som eleverna i finska skolor (+0,29). Skillnaden var nästan statistiskt signifikant.

7 Elevernas attityder till matematik Alla attitydpåståenden Att tycka om ämnet Att ha nytta av ämnet Att behärska ämnet -2,00-1,50-1,00-0,50 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 Medeltal Figur. Elevernas attityder till matematik (skala 2 +2). Stödåtgärder, lärarfortbildning och lärarbehörighet Största delen av såväl rektorerna som lärarna var nöjda med resursen för stödundervisning. Mest saknade man specialundervisningstjänster. Enligt rektorerna förhindras ett förverkligande av elevernas individuella behov främst av ett alltför litet antal klubbar. En majoritet av eleverna uppgav att de inte alls hade fått specialundervisning av en speciallärare under sin skoltid (62,5 % av alla deltagande elever). En liten del av eleverna (1,5 %) uppgav att de hade fått väldigt mycket specialundervisning. En lika stor andel av eleverna uppgav att de hade fått väldigt mycket stödundervisning i matematik under skoltiden. Var tionde lärare uppgav att han eller hon inte är villig att delta i avgiftsfri fortbildning om matematikundervisning under nästa läsår. Trots allt skulle nästan hälften vara villiga att delta i en 1 2 dagars fortbildning och var fjärde i en 3 5 dagars fortbildning. Drygt 10 procent av lärarna skulle vilja delta i en ännu längre fortbildning. Av de lärare som besvarade lärarenkäten hade 93 % i de finska skolorna formell lärarbehörighet. Motsvarande andel bland lärarna i de deltagande svenska skolorna var 84 %. Elever till lärare med formell behörighet hade bättre resultat i alla provets innehållsområden samt också i alla uppgiftstyper. Störst var skillnaden mellan elever till behöriga och obehöriga lärare i produktionsuppgifterna (behöriga lärare 59,0 %, icke behöriga 54,8 % av poängen). Lärarnas behörighet hade emellertid inte samband med elevernas attityder till ämnet matematik. Elever som hade undervisats av lärare med folkskollärarexamen hade bättre resultat i provet (67,3 % av maximipoängen i provet) än elever som undervisats av lärare med annan kompetens, t.ex. pedagogie magister, klasslärare eller ämneslärare i matematik (62,2 62,9 %). Det var trots allt bara 3 % av lärarna som hade folkskollärarexamen. Även i motsvarande utvärdering år 2000 hade elever till folkskollärare de bästa provresultaten.

8 Utvärderingsresultaten i förhållande till tidigare resultat Många resultattrender är liknande i förhållande till motsvarande utvärdering som genomfördes i årskurs 6 år 2000, och också många andra matematikutvärderingar som genomförts i andra årskurser. Trenderna i fråga om flickors och pojkars attityder till ämnet matematik var t.ex. liknande som år 2000 (Niemi 2001). Flickor och pojkar hade en liknande uppfattning om nyttan med ämnet, medan flickor tyckte mindre om matematik än pojkar. Pojkars uppfattning om sina egna matematikkunskaper var nu, liksom då, positivare än flickors. Också i fråga om själva provresultaten fanns likheter med resultatet år 2000. Eleverna i de svenskspråkiga skolorna har i båda utvärderingarna i årskurs 6 haft svagare resultat än eleverna i de finskspråkiga skolorna. Liknande resultat har även framkommit i en annan nationell matematikutvärdering i de lägre klasserna, i årskurs 3 år 2005 (Huisman & Silverström 2006). Ett annat resultat som också framkom år 2000 var sambandet mellan användningen av en viss finskspråkig lärobok och provresultatet. Den regionala jämförelsen visade att resultaten var bäst i Östra Finlands län. Detta är säkert inte någon slump, för det här har varit fallet också i utvärderingar i andra ämnen. Eleverna i Lapplands län hade de bästa resultaten år 2000, men nu var resultaten svagast i Lapplands län. Variationen torde bero på att antalet elever som kommer med i samplet är rätt lågt i Lapplands län. De regionala skillnaderna är ändå små och man kan därför inte tala om att det skulle råda någon skillnad i fråga om regional likvärdighet i utbildningen. Litteratur Huisman, T & Silverström C. (2006) Läsa, skriva, räkna. En utvärdering av inlärningsresultaten i modersmål och litteratur samt matematik i årskurs 3. Helsingfors. : Utvärdering av inlärningsresultat 8/2006. I PDF-format på www.edu.fi/julkaisut/laesa.pdf Niemi, E. K. (2001) Perusopetuksen oppimistulosten kansallinen arviointi 6. vuosiluokalla vuonna 2000. Helsinki. : Oppimistulosten arviointi 2/2001. Inlärningsresultaten i matematik i åk 9 åren 1998 2004 en sammanfattning av fyra nationella utvärderingar. Texten finns på www.utbildningsstyrelsen.fi, välj Utvärdering och forskning, samt Resultat i olika utvärderingar.