Utvärdering av projektet Kontanthantering i Stockholms skärgård sommaren 2010

Länsstyrelsen i Stockholms Län Utvärdering av projektet Kontanthantering i Stockholms skärgård sommaren 2010 STOCKHOLM November 2010 Sweco Eurofutures AB Peter Sandén Kajsa Forsberg Markus Burman 1 (24) Sweco Vasagatan 36 Box 415, 101 28 Stockholm Telefon 08-613 08 00 Telefax 08-613 08 08 www.sweco.se www.eurofutures.se Sweco Eurofutures AB Org.nr 556342-6559 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Peter Sandén Telefon direkt 08-613 08 09 Mobil 070-320 36 51 Peter.sanden@sweco.se

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0. SAMMANFATTNING 3 1. BAKGRUND OCH UPPDRAG 5 1.1 UPPDRAGET 5 1.2 METOD 6 1.3 KONTANTHANTERING I GLESBYGD EN NATIONELL BAKGRUNDSBILD 7 1.4 DISPOSITION 9 2 PILOTPROJEKTET, GENOMFÖRANDE OCH RESULTAT 10 2.1 HUR TJÄNSTEN TILLHANDAHÅLLITS OCH ANVÄNTS 10 2.2 DE MEDVERKANDE FÖRETAGEN 11 2.3 FÖRETAGENS SYN PÅ DAGSKASSAHANTERING 12 2.4 FÖRETAGARNAS NÖJDHET MED DEN TILLHANDAHÅLLNA TJÄNSTEN 13 2.5 KOSTNADER FÖR PROJEKTET 14 3 KONTANTHANTERING I SKÄRGÅRDEN UTAN PROJEKTET 15 3.1 FÖRETAGSPROFIL 15 3.2 FÖRETAGENS HANTERING AV DAGSKASSOR 15 3.3 VARFÖR VALDE FÖRETAGEN ATT INTE ANVÄNDA LOOMIS 16 3.4 INTRESSE FÖR EN LIKNANDE TJÄNST I FRAMTIDEN 17 4 FÖRSÖK MED UTTAGSAUTOMAT I SKÄRGÅRDEN 19 5 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 21 5.1 KOSTNADER VID OCH UTAN OFFENTLIG INSATS 21 5.2 NÅGRA MÖJLIGA LÖSNINGAR 24 2 (24) 1

0. SAMMANFATTNING Under sommaren 2010 har Länsstyrelsen i Stockholms län genomfört ett pilotprojekt där man erbjudit företagare i Stockholms skärgård en värdetransporttjänst för att lösa behovet av deponering av dagskassor. Inom ramen för projektet upphandlade länsstyrelsen värdetransportföretaget Loomis för att under sju veckor hämta dagskassor 1-2 gånger i veckan på ett antal öar. Länsstyrelsen i Stockholms län gav i september 2010 Sweco Eurofutures i uppdrag att utvärdera pilotprojektet. Uppdraget omfattade dels en undersökning av hur det upphandlade värdetransportföretaget Loomis genomfört projektet, dels en undersökning av skärgårdsföretagens faktiska behov av värdetransport. I uppdraget ingick även att följa upp Tillväxtverkets och ICA-bankens försök att under sommaren 2010 tillhandahålla en mobil uttagsautomat i Stockholms skärgård. Utvärderingen baseras i första hand på intervjuer med olika aktörer och en enkät som skickats till drygt 140 skärgårdsföretagare. Sweco Eurofutures övergripande bedömning är att projektet har varit lyckat. Majoriteten av företagen är mycket nöjda med hur tjänsten levererades, när den väl kom igång; däremot riktas en del kritik mot hanteringen i uppstartsskedet, då ett antal företag uppger att man har haft problem och fördröjningar vid avtalstecknandet med Loomis. Utfallet av projektet är att 23 företag har deponerat dagskassor på totalt 11 öar. I genomsnitt har företagen använt tjänsten sex gånger under sommaren. De företag som valt att använda Loomis tjänster under sommaren är oftast små- eller mikroföretag med en nära koppling till besöksnäringen. Samtliga är säsongsorienterade med fokus på sommaren. Enligt Sweco Eurofutures bedömning stödjer Länsstyrelsens insats en ekonomiskt förhållandevis stor och viktig verksamhet av säsongskaraktär inom en avgränsad bransch. Drygt 90 procent av företagarna som helt eller delvis svarat på Swecos enkät anser att deponeringen av dagskassor är ett praktiskt och logistiskt problem, när det hanteras utan ett offentligt stöd. På frågan hur företagen hanterar deponeringen av dagskassor utan ett offentligt stöd svarar drygt 80 procent av företagen att de själva tar sig till en bank eller en servicebox på fastlandet för att deponera sin kassa. Ca 70 procent av de företag som helt eller delvis svarat på Swecos enkät uppger att de har behov av att lämna dagskassor 1-2 gånger i veckan under högsäsong. Närmare 70 procent av dessa företag säger sig vara intresserade av att mot en viss avgift få möjlighet att deponera dagskassor i framtiden. Swecos slutsats är att det finns ett tydligt behov av att få deponera dagskassor under sommaren, som också är större än användningen i pilotprojektet. Säkerhetsaspekten är den faktor som främst lyfts fram som skäl för att man valt att använda Loomis tjänst under sommaren.i andra hand nämns tidsåtgången när företagen självs måste ta sig in till fastlandet för att kunna deponera kassor. Restiderna för detta varierar mellan ett par timmar och upp till en hel dag beroende på var man befinner sig geografiskt. 3 (24) November 2010

En del i Swecos uppdrag har också varit att undersöka hur Tillväxtverket och ICA Banks försök med tillfällig uttagsautomat på ICA Utö fallit ut. Satsningen bedöms som lyckad av inblandade parter och även ansvariga på ICA Utö menade att användningen var klart över förväntan. På grund av framför allt lagstiftning men även logistiska hinder ser Sweco i dagsläget inga förutsättningar för att kunna skapa synergier mellan företags dagskassedeponering och mobila uttagsautomater. Swecos slutsats från utvärderingen är att hanteringen av dagskassor i Stockholms skärgård inte kan klaras på marknadsmässiga villkor. Sannolikt blir kostnaden för de enskilda företagen för hög om dagskassehanteringen erbjuds endast till marknadsmässiga priser. Detta kan i sin tur medföra en hög kostnad för samhället som helhet på grund av ökade säkerhetsproblem och försämrade förutsättningar för att driva företag i skärgården. 4 (24) 1

1. BAKGRUND OCH UPPDRAG Under sommaren 2010 har Länsstyrelsen i Stockholms län genomfört ett pilotprojekt, i vilket man erbjudit företagare i Stockholms skärgård en värdetransporttjänst för att lösa behovet av deponering av dagskassor. Inom ramen för projektet upphandlade länsstyrelsen värdetransportföretaget Loomis för att hämta dagskassor 1-2 gånger i veckan på ett antal öar. Projektet genomfördes under sju veckor, fr.o.m. vecka 27 - t.o.m. vecka 33. Under denna period använde totalt 23 företag Loomis värdetransporttjänst. 1.1 UPPDRAGET Länsstyrelsen i Stockholms län gav i september 2010 Sweco Eurofutures i uppdrag att utvärdera pilotprojektet kontanthantering i Stockholms skärgård sommaren 2010. Uppdraget omfattade dels en undersökning av hur det upphandlade värdetransportföretaget Loomis genomfört projektet, dels en undersökning av skärgårdsföretagens faktiska behov av värdetransport liksom deras inställning till det genomförda projektet. I uppdraget ingick även att följa upp Tillväxtverkets och ICA-bankens försök att under sommaren 2010 tillhandahålla en mobil uttagsautomat i Stockholms skärgård. I uvärderingen behandlas också företagens behov av och intresse för en framtida lösning av kontanthanteringen. Den modell som legat till grund för uppdragets genomförande redovisas i figuren nedan. Figur 1. Utvärderingsmodell för projektet Kontanthantering i Stockholms skärgård 5 (24) November 2010

Avsikten med utvärderingen är att ge underlag till hur en permanent lösning av dagskassehanteringen i skärgården från och med 2011 ska utformas. Som ett resultat av utvärderingen ska utvärderaren också föreslå en eller flera framtida modeller för hur kontanthanteringen i skärgården ska kunna lösas. De tre horisontella pilraderna i figuren ovan motsvarar de principiellt tre möjliga alternativen för hanteringen att dagskassorna, dvs. att hanteringen av dagskassorna sköts som i projektet, utan insats från det offentliga eller att hanteringen erbjuds genom en alternativ modell. Anledningen till att modellen baseras på en kontrafaktisk analys 1 med fokus på tre alternativ är att relativt få företag har deltagit i projektet men också att insatsen tydligt bör sättas i relation till andra alternativ som föreligger. 1.2 METOD Utvärderingen bygger på en blandning av kvantitativt och kvalitativt insamlat material. För att nå så många berörda företag som möjligt har Sweco Eurofutures skickat en webbaserad enkät till 142 företag i Stockholms skärgård. Urvalet baserades på en förteckning som tillhandahölls av Länsstyrelsen där 146 företagare fanns förtecknade. Av dessa hade 142 gångbara e-postadresser. Enkäten har besvarats av totalt 64 företag, både företag som använt och inte använt tjänsten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 45 procent. De företagare som använt tjänsten fick dock möjlighet att antingen lämna kontaktuppgifter för en telefonintervju eller välja att endast svara på enkäten. Samtliga 23 företag som medverkade i projektet har helt eller delvis besvarat enkäten och fördjupande telefonintervjuer har genomförts med 14 av dessa. Utvärderingen är på det sättet en totalundersökning i relation till de företag som medverkat; alla företag har fått möjlighet att lämna synpunkter. Totalt har också 41 företagare som inte medverkade i projektet besvarat enkäten. Besöks- och/ eller telefonintervjuer har även genomförts med representanter för Loomis, Tillväxtverket, ICA Bank, Ica Utö, SIKO, Företagarna Stockholm och Länsstyrelsen i Stockholms län. Sweco har även genomfört en genomgång av skriftligt material. Bland annat har vi här analyserat den tidigare förstudien Modell för hantering av dagskassor, rapporter och utredningar som på olika sätt behandlar kontanthantering i landsbygdsområden men också annat tillhandahållet material som redovisningar, underlag och tidningsartiklar. 1 Ett kontrafaktiskt utfall avser utfallet vid det alternativ som den aktuella åtgärden jämförs med. 6 (24) 1

1.3 KONTANTHANTERING I GLESBYGD EN NATIONELL BAKGRUNDSBILD Den 14 juni 2007 fattade riksdagen beslut om att avveckla Svensk Kassaservice AB:s verksamhet och att upphäva lagen om grundläggande kassaservice den 31 december 2008. Efter detta har Post- och telestyrelsen upphandlat de grundläggande betaltjänsterna kontantuttag och betalningsförmedling. Betaltjänsten dagskassehantering avstod man dock från att upphandla. Bakgrunden var enligt Post- och telestyrelsen att regeringen i den aktuella propositionen uttalat att utgångspunkten för all näringsverksamhet är att den ska bära sina egna kostnader och att avsaknaden av dagskassehantering ansågs vara ett problem som är begränsat till orter där marknaden inte tillgodoser detta behov. 2 I samband med dessa förändringar har också Länsstyrelserna i landet fått i uppdrag att bedöma om tjänsterna på en ort eller landsbygd minskat i sådan utsträckning att samhällets behov inte längre tillgodoses. Länsstyrelsen i Dalarna har här ett ansvar för att samordna länsstyrelsernas bevakning av de grundläggande betaltjänsterna. Enligt sitt regleringsbrev för 2010 ska också Post- och telestyrelsen främja och stimulera framväxt av marknadsdriven hantering av dagskassor för näringsidkare och ideella föreningar. Detta arbete ska bedrivas i samverkan med företrädare för marknadens aktörer och även berörda länsstyrelser samt andra berörda myndigheter och intressenter. 3 Man skriver vidare att i uppdraget: ryms insatser för att underlätta och stimulera framväxt av frivilliga lösningar som tillhandahålls av marknadens aktörer. Post- och telestyrelsen ska i sitt arbete stödja och främja pågående initiativ av myndigheter, företag och andra berörda intressenter. 4 Syftet med uppdraget är, enligt myndigheten, att vid behov stödja marknadsaktörer, länsstyrelser m.fl. som vill göra insatser för att utveckla frivilliga lösningar för dagskassehantering i glesbygd. Post- och telestyrelsen menar också att efterfrågan på deras medverkan för att främja och stimulera framväxt av marknadsdriven hantering av dagskassor för näringsidkare och ideella föreningar varit begränsad under 2010. När Länsstyrelsen i Dalarna redovisade sitt uppdrag för 2009 menade man att: dagskasseproblematiken är stor. Bland annat har marknaden inte tagit sitt fulla ansvar för att hitta kostnadseffektiva lösningar. Därför finns det skäl att Post- och Telestyrelsen tillsammans med länsstyrelserna särskilt tittar på detta. Nya tekniska lösningar behöver 2 Grundläggande betaltjänster delredovisning av regeringsuppdrag, Post- och telestyrelsen 2010. 3 Ibid. 4 Ibid. 7 (24) November 2010

tas fram som långsiktigt kan lösa problemen för landsbygdsföretagen. I Stockholms skärgård är hanteringen med dagskassor för företagen särskilt problematisk. 5 Man skriver vidare: Regeringen/Näringsdepartementet bör ge Post- och Telestyrelsen i uppdrag att komma med ett nytt förslag till upphandling av företag och föreningars dagskassor. Uppdraget bör särskilt beröra sådana geografiska områden där företag/föreningar får oskäliga merkostnader i sin dagskassehantering. En annan bakgrundsfråga av vikt i sammanhanget berör hur kontanthanteringen i samhället förändrats över tid och vilken efterfrågan man tidigare kunnats se (nationellt och regionalt) avseende dagskasseinsättningar. Här har Sweco inte haft möjlighet att ta fram dagsfärska uppgifter men i Post- och kassaserviceutredningen 2004 konstaterade man bland annat att: 6 Antalet dagskasseinsättningar genom Svensk kassaservice minskade med närmare 10 procent per år under början av 2000- talet och under åren innan verksamheten avvecklades År 2003 hanterade Svenska Kassaservice 57 000 dagskassor i glesbygd (Svensk Kassaservice) 3 procent av Svensk Kassaservice kunder uppgav 2004 att de besökte Svensk Kassaservice för att lämna sin dagskassa. Under perioden 1999 till 2003 minskade det totala antalet transaktioner i bankerna när det gäller dagskassor i omfattning med 12 procent I utredningen konstaterade man också att marknaden för olika former av kontanthantering hela tiden växte. Detta samtidigt som den generella inställningen bland de aktörer som hanterar kontanter (handeln, banker, Riksbanken etc.) var att minimera volymen av kontanter och sin egen medverkan i hanteringen. En stor del av betalningstransaktionerna i samhället sker dock fortfarande med kontanter som betalningsmedel. Utredningen konstaterade också att: då kontanthanteringen alltjämt bedöms utgöra en stor del av småbetalningarna de närmaste åren kvarstår behovet av dagskassehanteringen för vissa grupper av småföretagare, särskilt i glesbygd där få realistiska alternativ till Svensk Kassaservice finns idag. Exempel på sådana företag är lokala handlare och mindre restauranger samt säsongsföretagare i t.ex. fjällen och skärgårdsområdena där det inte är ekonomiskt försvarbart att sluta helhetsavtal med värdeföretagen 5 Årsrapport 2009. Länsstyrelsernas bevakning av grundläggande betaltjänster. Rapportnummer 2009:26. Länsstyrelsen i Dalarnas Län. 6 Samhällets behov av betaltjänster. Delbetänkande från Post- och kassaserviceutredningen Stockholm 2004. SOU 2004:52. 8 (24) 1

Ytterligare en bakgrundsfråga av vikt berör säkerheten vid transporter av dagskassor. Det kan konstateras med utgångspunkt i BRÅ:s rapport Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 att antalet dömda för grova rån har ökat med närmare 60 procent sedan år 1990: Rån är ett allvarligt brott som ökat kraftigt under 1990-talet och sedan under 2000-talet varierat kring en jämn men historiskt sett hög nivå. Framför allt är det dock person- och butiksrån som ökat Bank- och postrånen har däremot minskat sedan mitten av 1990- talet och låg år 2007 på den lägsta nivån på tjugo år med 68 anmälda brott. Detta anses främst bero på en ökad teknisk säkerhet, en minskad kontanthantering vid bank- och postkontoren samt allmänt färre kontor. Rån är också vanliga i Stockholms län. Exempelvis anmäls mellan 60 och 70 procent av alla värdetransportrån i Sverige i Stockholms län. Enligt BRÅ är det brottskoden Rån mot värdebefordran som ska användas om affärsidkare blir rånad på väg med dagskassa till banken. Antalet anmälda rån mot värdebefodran år 2009 i Stockholms län var totalt 9 stycken (15 i hela riket). Tabellen nedan visar antalet anmälda rån mot värdebefordran i Stockholms län från 1994 och framåt. Trenden är för denna brottstyp i länet är sakta avtagande. Figur 2. Anmälda rån mot värdebefordran i Stockholms län, antal 1.4 DISPOSITION Förutom detta inledande bakgrundskapitel innehåller rapporten fyra kapitel. I kapitel 2 redovisas resultaten från den analys som gjorts av med avseende på pilotprojektets genomförande. Kapitel 3 belyser dagskassehanteringen i skärgården utanför projektets ramar och kapitel 4 beskriver Tillväxtverkets och ICA Bankens verksamhet med en tillfällig mobil uttagsautomat på Utö. I kapitel 5 presenteras Sweco Eurofutures sammanfattande bedömning av projektets genomförande och en framåtsyftande analys. 9 (24) November 2010

2 PILOTPROJEKTET, GENOMFÖRANDE OCH RESULTAT 2.1 HUR TJÄNSTEN TILLHANDAHÅLLITS OCH ANVÄNTS Inom ramen för projektet Kontanthantering i Stockholms skärgård sommaren 2010 upphandlade Länsstyrelsen i Stockholms län värdetransportföretaget Loomis för att hämta dagskassor 1-2 gånger i veckan på ett antal öar. Projektet genomfördes under sju veckor från den 5 juli till den 20 augusti 2010. Genom ett brev som gick ut i slutet av juni 2010 informerade Länsstyrelsen cirka 250 företag om möjligheten att använda Loomis tjänster för att deponera sina dagskassor. Företagen fick sedan själva ta kontakt med företaget för att upprätta ett avtal mellan parterna. Under den aktuella perioden kom totalt 23 företag att använda sig av tjänsten. Företagen fick själva stå för kostnaden för uppräkningen 7 av dagskassan. Länsstyrelsen i Stockholms län stod däremot för den totala transportkostnaden. När värdetransporttjänsten upphandlades pekade Länsstyrelsen i Stockholms län i ett första steg ut 28 öar som var tänkta att ingå i upphandlingsrutten, vilket senare kom att begränsas till 15 öar. Efterfrågan från företagen ledde dock slutligen till att upphämtning av dagskassor faktiskt genomfördes på följande 11 öar: Sandhamn, Utö, Arholma, Landsort, Svartsö, Möja, Furusund, Runmarö, Blidö, Grinda och Fejan. Karta 1. Upphämtningsöar i projektet 7 Uppräkning innebär att Loomis räknar samt äkthets- och kvalitetskontrollerar kassan och sätter in denna på angivet konto. Kostnaden för själva uppräkningen varierar mellan 31 kr till 64 kr beroende på kassans storlek. 10 (24) 1

På Sandhamn, Utö och Arholma har tre till fyra företag deponerat dagskassor, på Landsort, Svartsö och Möja två företag och på övriga öar har ett företag deponerat dagskassor till Loomis. Kartan visar tydligt att efterfrågan på den aktuella deponeringstjänsten är spridd över hela Stockholms skärgård. Loomis hämtningar har skett med helikopter vilket inneburit att man initialt var tvungna att hitta lämpliga landningsplatser på respektive ö. Varje ö hade även en samlingsplats i en miljö som bedömdes uppfylla Loomis säkerhetskrav dit företagarna fick komma för att lämna sina dagskassor. Av säkerhetsskäl har det inte funnits någon fast tidtabell för hämtningar utan företagarna meddelades dagen innan en hämtning skulle ske, och sedan aviserades en mer exakt upphämtningstid via sms samma dag som upphämtningen skedde. Antalet gånger som Loomis utfört hämtningar per ö har varierat baserat på företagens efterfrågan. I genomsnitt har företagen dock använt tjänsten sex gånger under sommaren. 2.2 DE MEDVERKANDE FÖRETAGEN De företag som valt att använda Loomis tjänster under sommaren är antingen små företag eller mikroföretag (ett par medelstora företag, 50 och 249 anställda, ingår också i projektet) och de har alla en nära koppling till besöksnäringen. En tredjedel av företagen bedriver hotell- och/eller restaurangverksamhet och de övriga driver butiker, kiosker, vandrarhem, uthyrning av kajak och cykel etc. Majoriteten av företagen drivs under hela året men de är samtliga ändå säsongsorienterade med fokus på sommaren, vilket innebär att högsäsongen oftast infaller mellan mitten av juni fram till slutet av augusti. Närmare 70 procent av företagen har mellan 6-30 anställda under högsäsong vilket innebär att det under sommarsäsongen finns närmare 300 tjänster i de aktuella företagen. Totalt 5 av 23 företag har över 20 anställda. 11 (24) November 2010

På frågan hur ofta företagarna har behov av att deponera dagskassor uppger samtliga att man har behov av att lämna dagskassor 1-2 gånger i veckan under högsäsong. Under lågsäsong uppger majoriteten att man har behov av deponering 1-2 gånger i månaden eller mer sällan. 2.3 FÖRETAGENS SYN PÅ DAGSKASSAHANTERING Av intervju- och enkätsvaren framkommer det tydligt att de företag som använt tjänsten under sommaren upplever deponering av dagskassor som en viktig fråga och även ett problem i dagsläget. Samtliga av dessa företagare lyfter också fram att kontanthanteringsfrågan är mycket viktig för näringsidkare i skärgården. Drygt 90 procent av företagarna anser att deponeringen av dagskassor är ett praktiskt och logistiskt problem, när det hanteras utan det offentligas stöd. Många är beroende av kollektivtrafik för att kunna ta sig till fastlandet och närmsta servicepunkt såsom en deponeringsbox eller bankkontor, vilket innebär långa restider. Långa transportvägar innebär även ett förhöjt risktagande för den enskilde personen. Säkerhetsaspekten är även den faktor som lyfts fram som den främsta anledningen till varför man valt att använda Loomis deponeringstjänst under sommaren. Flera av respondenterna uttrycker en rädsla för att personligen transportera en kassa som kan omfatta en relativt stor summa i en oskyddad miljö. Flera av respondenterna gör liknande uttalande som följer: Det är främst en säkerhetsfråga att resa så långt med kontanter. Det går att göra en enstaka gång, men man kan inte ha rutiner kring detta. Ännu har jag inte hört talas om att det hänt något, men det känns bara som en tidsfråga. Det är en säkerhetsfråga. Det dröjer inte länge innan folk listar ut att där kommer en med pengar. Och om man inte vill resa med kassor så ofta så lagrar man pengarna vilket ju inte heller är bra. Innan posten lades ned hade vi en enkel hantering. Man lämnade in pengar till ett ombud vid bryggan. Sedan när posten lades ned innebar det att man fick ta på sig ryggsäcken och åka till fastlandet. Men när problemet med hanteringen av dagskassor började uppmärksammas i media etc så känns det olustigt att resa med sin kassa på ryggen. I andra hand nämns tidsåtgången för att själv ta sig in till fastlandet för att kunna deponera kassan. Restiderna för detta varierar mellan ett par timmar och upp till en hel dag beroende på var man befinner sig geografiskt, om man har tillgång till egen transport eller om man måste förlita sig på linje- och kollektivtrafik. Ett par av de medverkande företagarna uttrycker det som att: Alternativet är att vi ska avsätta en person en hel dag för att åka till ett annat inlämningsställe, det är med andra ord dyrt och praktiskt svårt att få iväg pengarna. 12 (24) 1

Om vi inte får pengar hämtade så måste vi åka själva med båt 15 minuter och sedan bil 25 minuter för att lämna kassan, det blir mer än en timme i varje riktning och när man är ensamföretagare innebär det ju att man måste stänga verksamheten under tiden. 2.4 FÖRETAGARNAS NÖJDHET MED DEN TILLHANDAHÅLLNA TJÄNSTEN Generellt finns en stor nöjdhet med hur dagskassedeponeringstjänsten levererats av Loomis under sommaren. Drygt 75 procent av företagen är mycket nöjda med hur tjänsten levererades när den väl var igång, däremot riktas en del kritik mot hanteringen i uppstartsskedet då en tredjedel av företagen uppger att man haft problem och fördröjningar vid avtalstecknandet med Loomis. Flera av de medverkande företagen hade kontrakt med Loomis sedan tidigare och för dessa tycks initieringen av tjänsten ha fungerat smidigt. Några av de företag som var tvungna att upprätta nya avtal uppger dock att kontraktskrivningen drog ut på tiden med upp till 2-3 veckor vilket innebar att man inte kunde använda tjänsten under hela den erbjudna perioden. Ett flertal företagare vittnar om ett ostrukturerat bemötande från Loomis, men många lyfter även fram tidsfördröjningen att teckna kontrakt som en informationsfråga. Att upprätta ett avtal tar enligt Loomis vid snabbast möjliga hantering, det vill säga att kontraktet direkt efter en förfrågan från ett företag skickas mellan Loomis och kontraktspartnern med vanlig postgång för undertecknande och registrering, upp till 10 dagar. Flera av företagarna menar att de fick höra talas om möjligheten att använda Loomis endast ett par dagar innan projektet startade varför hämtning först kunde påbörjas efter att kontrakt skrivits en bit in i projektperioden. Majoriteten av de medverkande företagarna upplever dock att kontakterna med Loomis fungerade mycket bra i samband med upphämtningen av dagskassor, vilket illustreras av nedanstående citat: Jag är mycket nöjd, tycker att allt har varit bra med tjänsten och kan inte komma på något som hade kunnat vara bättre. Det fungerade bra. Även om det till en början krävdes en del samordning så fungerade det sedan alldeles utmärkt. Aviseringen av upphämtningstider via sms tycks också ha fungerat väl i de flesta fallen. Ett par företagare påpekar dock att sms-aviseringen kom för sent vid ett par tillfällen. Rutinerna kring sms-avisering skulle med andra ord kunna förbättras för att säkerställa att företagarna får besked i god tid för att kunna ta sig till den aktuella upphämtningsplatsen. Sammanfattningsvis kan konstateras att man i en eventuell framtida insats bör man lägga större fokus på information. Informationen bör komma tidigt, vara mycket tydlig och enkel. En mer komplett förteckning över företag i Stockholms skärgård bör också upprättas för att säkerställa att man når så många företag som möjligt med information om eventuella erbjudna tjänster. 13 (24) November 2010

2.5 KOSTNADER FÖR PROJEKTET Kostnaden för Loomis tjänster har enligt Länsstyrelsen i Stockholms län uppgått till 559 000 kr. Detta omfattar dock inte pilotprojektets totala kostnad vilken med administration och genomförandet av en pilotstudie etc. har uppgått till drygt 1 miljon kronor. Enligt Sweco Eurofutures uppskattning har de 23 medverkande företagen använt dagskassehanteringstjänsten i genomsnitt 6 gånger under sommaren. Detta ger sammantaget cirka 140 enskilda dagskassehämtningar. Beräknat utifrån Loomis transportkostnader skulle kostnaden för en företagshämtning utifrån detta kunna uppskattas till cirka 4 000 kr. 14 (24) 1

3 KONTANTHANTERING I SKÄRGÅRDEN UTAN PROJEKTET 3.1 FÖRETAGSPROFIL Liksom de företag som medverkat i projektet är de övriga företagen som svarat på Sweco Eurofutures enkät i stor utsträckning små företag med koppling till besöksnäringen. Närmare hälften av företagen har mellan två till fem anställda och en tredjedel av företagen bedriver hotell- och/eller restaurangverksamhet. I företagsgruppen ingår dock även andra branscher som jordbruk, industri och fiskenäring. Majoriteten av företagen bedriver verksamhet året runt, men närmare hälften uppger att man främst bedriver verksamhet under sommarhalvåret. Av de 41 företag som inte använde Loomis tjänst under sommaren och som svarat på enkäten är det drygt hälften som uppger att man har behov av att deponera dagskassor. Under högsäsong säger endast två av dessa företag att de har behov av att deponera dagskassor oftare än 1-2 gånger i veckan och tre företag mer sällan. Under lågsäsong har närmare 80 procent av företagen endast behov av att deponera kassor 1-2 gånger i månaden eller mer sällan. Bilden nedan illustrerar det sammantagna behovet av att deponera dagskassor hos både de företag som medverkat i projektet och de som inte använt Loomis tjänster under sommaren. Figur 3. Företagens behov av att deponera dagskassor under sommaren, i procent (medverkande + icke-medverkande företag) Mer sällan än 1-2 gånger i månaden 1-2 gånger i månaden 1-2 gånger i veckan Varje dag 0 20 40 60 80 100 3.2 FÖRETAGENS HANTERING AV DAGSKASSOR Även de företagare som inte använt Loomis upphämtningstjänst under sommaren lyfter fram kontant- och dagskassehantering som en mycket viktig eller viktig fråga för före- tagen i skärgården. Däremot är det en lägre andel, endast hälften, som anser att deponering av dagskassor i dagsläget är ett problem eller en säkerhetsrisk för dem personligen. 15 (24) November 2010

På frågan hur företagen (de som inte använt tjänsten) hanterar deponeringen av dagskassor svarar drygt 80 procent att de själva tar sig till en bank eller en servicebox på fastlandet för att deponera sin kassa. Ett fåtal företag går ihop med andra företagare för att hjälpas åt och dela på ansvaret att åka till fastlandet för att deponera kassorna på ett bankkontor eller i en servicebox. Ett fåtal företagare har även möjligheten att hantera deponering genom sin roll som betalserviceombud. Inte något av de företag som svarat på enkäten uppger att man hanterar sin dagskassa genom att deponera till en servicebox på en ö i skärgården eller genom att själv köpa en upphämtningstjänst av ett värdetransportföretag. Det framgår därmed tydligt att det vanligaste alternativet är att företagarna själva transporterar sin dagskassa till fastlandet via linje- och eller kollektivtrafik eller med eget transportmedel. 3.3 VARFÖR VALDE FÖRETAGEN ATT INTE ANVÄNDA LOOMIS Samtliga av de företagare som besvarat Sweco Eurofutures enkät uppger att man kände till Länsstyrelsens pilotprojekt. Detta kan tyda på att Länsstyrelsen i Stockholms län har nått ut med information om projektets genomförande; i vilket skede informationen nått mottagarna är dock oklart. Det kan också vara så att man fått informationen via vänner, bekanta, nätverk eller dylikt. Detta är också delvis paradoxalt då den mest förekommande anledningen till att man inte använt Loomis deponeringstjänst (enligt företagen själva) uppges vara bristande information (25 % av företagen). Flera av respondenterna uppger att man inte visste att projektet fanns innan verksamheten redan var igång och att man då uppfattade det som att det var för sent att delta. Andra menar att informationen kom för nära projektstart och att man gjorde bedömningen att det skulle vara för kort tid kvar av perioden, efter det att avtalsskrivningen skulle vara avklarad. Ett exempel på ett sådant svar från de ickemedverkande företagarna följer nedan. Erbjudandet kom för sent. Vi hade redan etablerat rutiner för annat förfarande. Väl inne i säsong finns få eller inga möjligheter att ändra på fastställda rutiner, man mäktar inte med. Om tjänsten erbjuds igen under 2011 vill vi vara med om erbjudandet finns klart redan i april månad. På frågan vilken den främsta anledningen var att man inte valde att använda den tillhandahållna tjänsten via Loomis svarar också ca 20 procent av företagen att man har en så pass liten eller obefintlig hantering av kontanter i sin verksamhet att behovet inte fanns. Figur 3. Motivering till bortval av tjänst, i procent 16 (24) 1

Fel öar Mot helikopter Tidsaspekten Informationsbrist Inget behov Problem Loomis 0 5 10 15 20 25 30 Cirka 12 procent av företagen uppger att de valde bort Loomis transporttjänst av den anledningen att man inte kan eller är beredd att anpassa sig till vissa hämtningstider, en inställning som nedanstående citat illustrerar väl: Jag kan inte genom att få ett sms åka 1 mil till uppsamlingsplatsen. Om det är under värsta/bästa tiden på dagen, kan jag inte undvara mig själv eller en anställd den tiden det tar. Jag måste veta innan och själv få bestämma tiden! Loomis hämtningsrutt omfattade ett antal utpekade öar och några av företagen valde att inte använda tjänsten då man ansåg det lika enkelt eller till och med enklare att ta sig till fastlandet istället för till en av upphämtningsöarna i de fall man inte bedriver verksamhet på någon av dessa öar. Några få företagare uttrycker att man är emot helikopter som transportmedel, dels på grund av miljömässiga skäl, dels för att man inte har någon bra landningsplats. Dessutom tycker man att helikopter drar till sig för mycket uppmärksamhet, vilket upplevs påverka säkerhetsaspekten negativt. Ett par av företagen löser också hanteringen via kuponginlösen eller Betalservice och har därmed inte heller behov av tjänsten. Ett par av företagen uppger att man av olika anledningar misslyckats med att upprätta ett avtal med Loomis och att man därför inte kunnat ta del av tjänsten under sommaren. Det har i något fall handlat om att fel avtal skickats mellan parterna. 3.4 INTRESSE FÖR EN LIKNANDE TJÄNST I FRAMTIDEN Tidigare i rapporten har det framkommit att dagskassehantering anses vara en viktig fråga för företagare i skärgården liksom att det finns behov av en deponeringstjänst. I intervjuerna och enkäten har företagen även tillfrågats om man är intresserad av att i 17 (24) November 2010

framtiden vara med och medfinansiera en dagskassedeponeringstjänst. Totalt svarar 66 procent av företagen, både de som använt och inte använt Loomis tjänst under sommaren, att man är intresserad av att bidra till en framtida lösning på kontanthanteringen. Andelen företag som är beredda att betala för tjänsten skiljer sig något mellan de företag som använt tjänsten (ca 80 % betalningsvilliga) och de som inte använt tjänsten (ca 60 % betalningsvilliga). Betalningsviljan i termer av hur mycket man är beredd att betala för en framtida lösning är dock låg i relation till vad en hämtning kostar baserat på kostnaden för transporttjänsten under sommaren 2010. Figur 4. Betalningsvilja per hämtning, i procent av de som är beredda att medfinansiera < 250 kr 250-500 kr 500-1000 kr 1000-2500 kr > 2500 kr 0 20 40 60 80 100 Drygt 80 procent av det totala antalet företag som säger sig vara villiga att medfinansiera en deponeringstjänst är beredda att betala maximalt 250 kr per hämtning. Inom denna grupp varierar betalningsviljan till att röra sig om en summa motsvarande vad det kostar att deponera kassa i en servicebox på fastlandet till de som tycker att 250 kr precis är gränsen för en rimlig kostnad. Endast sex företag säger sig vara beredda att lägga mellan 250-500 kr per hämtning. Hur mycket man är villig att betala skiljer sig inte nämnbart åt mellan de företag som använt tjänsten och de som inte använt tjänsten. Swecos slutsats är dock här att det finns ett tydligt behov under sommaren att få deponera dagskassor, som också överskrider användningen i pilotprojektet. En eventuell framtida satsning bör också baseras på den bild av efterfrågan som utvärderingen mer specifikt ger. Var, när, hur och vilka efterfrågar? Swecos slutsats är också att det tycks finnas ett marknadsmisslyckande 8 i Stockholms skärgård när det gäller hanteringen av dagskassor. Sannolikt blir kostnaden för den en- 8 Ett marknadsmisslyckade är i neoklassisk och besläktad nationalekonomi en situation där den fria marknaden inte lyckas åstadkomma en optimal resursanvändning i samhället i någon fråga. Marknadsmisslyckandet i det här avseendet kan också kopplas samman med samhällets alternativkostnader om man inte intervenerar. 18 (24) 1

skilda företagen för hög att ta om dagskassehanteringen erbjuds endast till marknadsmässiga priser. 4 FÖRSÖK MED UTTAGSAUTOMAT I SKÄRGÅRDEN Som ett led i Swecos uppdrag med denna utvärdering ingick också att undersöka hur Tillväxtverket och ICA Banks försök med en tillfällig uttagsautomat på ICA Utö fallit ut. Bakgrunden till försöket var enligt Tillväxtverket bland annat en rapport som tagits fram om företagens behov av service i gles- och landsbygd. I rapporten undersöktes bland annat vilka former av service som företag i glesbygd efterfrågar och vad man kan se för skillnader i relation till större städer etc. En slutsats var att kontanthanteringen ibland är ett problem i fjällvärld och skärgård men också i andra områden med verksamheter som har en koppling till besöksnäringen. Försöket med en uttagsautomat på Utö har varit ett led i en bredare ansats att testa billig, enkel och mobil kontanthanteringslösning i säsongsorienterade områden och som i sig baseras på ett regeringsuppdrag att testa nya lösningar inom kommersiell och offentlig service. Tillväxtverket skriver på hemsidan: Flera av dessa områden kännetecknas av en växande besöksnäring med högt tryck säsongsvis. Där finns också många små- och microföretag. Dessa har inte alltid råd att installera eller abonnera på kortlösningar, vilket gör att behovet av kontanter är större än i andra områden. Insatsen på Utö inleddes men en upphandling där ICA Bank visade sig kunna leverera det som efterfrågades. En uttagsautomat fanns sedan på plats på Utö från midsommar till november 2010. Syftet med satsningen var att stödja det lokala näringslivet och företag som är beroende av kontanter i sin verksamhet. Ett bisyfte var att kunna visa upp ett gott exempel på hur kontanthanteringsproblematiken kan lösas i områden där kortbetalning ännu inte helt kan ersätta kontanter. Projektet syftade således inte till att underlätta företags kontanthantering. För ICA handlaren som hanterat uttagsautomaten har detta dock varit en positiv bieffekt då handlaren kunnat deponera kontanter från försäljningen i butiken i uttagsautomaten. Målgruppen som använt uttagsautomaten har enligt handlaren i stor utsträckning varit utländska turister och personer som inte handlade i butiken. De som handlar i affären med kort erbjuds möjligheten att ta ut pengar över betalbelopp vid inköp varför dessa enligt handlaren inte varit den främsta målgruppen för automaten. Dock handlar ju långt ifrån alla öns besökare i butiken och det ju inte heller säkert att kunderna noterar möjlighet att ta ut kontanter i samband med inköp, varför uttagsautomaten erbjudit öns besökare en bredare service. 19 (24) November 2010

Automaten som fanns på plats på Utö från midsommar till november 2010 är mobil och den kommer under vintern att flyttas till en ort i svenska fjällen. Totalt omfattas fyra orter och butiker i Sverige av försöket som fortlöper sommaren 2011. Satsningen bedöms som lyckad av de involverade aktörerna, men utan offentlig finansiering blir det ingen fortsättning enligt ICA bank. Detta samtidigt som ICA Utö uttryckt en vilja att ha kvar automaten. Ansvariga på ICA Utö menade att användningen av automaten var klart över förväntan och att man fått mycket positiv feedback på försöket. Vid ett relativt stort antal tillfällen under sommaren tog också pengarna slut i automaten på grund av den stora efterfrågan. Försöket kostar totalt enligt Tillväxtverkets hemsida 180 000 kronor (sannolikt för samtliga fyrs uppställningsplatser). De kostnader som finns för en sådan här satsning och som nämnts i intervjumaterialet är utöver detta bankavgifter, arbetstid för handlaren, installation och viss mindre ombyggnader men även utbildning. Under intervjun med Sweco bedömde ICA Bank att lösningen med en mobil uttagsautomat saknar marknadsmässiga förutsättningar i skärgården och att automaten inte hade kunnat placeras på Utö utan den offentliga finansieringen. Samtidigt bör detta inte uppfattas som ett slutgiltigt svar på frågan om de marknadsmässiga förutsättningarna för uttagsautomater i skärgården. Olika banker kan mycket väl göra olika bedömningar i detta avseende. Våra intervjuer samt enkäten visar också tydligt att företagen i skärgården anser att det finns ett underlag för fler uttagsautomater under sommaren i skärgården. När frågan ställdes i enkäten menade 73 procent av företagen att det finns ett behov av fler uttagsautomater i skärgården under sommaren. 6 procent menade att det inte fanns ett sådant behov medan 21 procent var neutrala eller ansåg att de inte kunde bedöma frågan. Resonemang om möjligheten till synergier mellan uttagsautomat och dagskassehantering förs i nästa kapitel. Bild 1. ICA Utö 20 (24) 1