TENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp VT11 29 april 2011 kl



Relevanta dokument
OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp HT11 4 januari 2012 kl

OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR (AoF) 20 hp HT14 8 januari 2015 kl

OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR (AoF) 20 hp VT13 14 augusti 2013 kl

OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp HT09 8 januari 2010 kl

OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp VT12 15 augusti 2012 kl

TENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR (AoF) 20 hp HT14 28 november 2014 kl

OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp VT11 17 augusti 2011 kl

1. Vad misstänker du för virus? Vad är orsaken till att de skall behandlas? Motivera och redogör för patogenesen. (6p; del 2)

TENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp HT11 2 december 2011 kl

Kurs: Mikrobiologi Program: Apotekarprogrammet, termin 3 Kurskod: 3FM mars 2012, kl Polacksbacken, skrivsalen

OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20p VT09 16 juni 2009 kl

TENTAMEN Mikrobiologi

TENTAMEN. Kurs: Mikrobiologi och immunologi, Mikrobiologidelen. Program: Apotekarprogrammet, termin 3 Kurskod: 3FM007

TENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR (AoF) 20 hp VT13 29 april 2013 kl

TENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20hp HT10 1 december 2010 kl

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

TENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp HT12 6 december 2012 kl

TENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR (AoF) 20 hp HT16 2 december 2016 kl

Tentamen Attack och försvar (AoF) 20 hp

TENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR (AoF) 20 hp VT17 21 april 2017 kl

OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR (AoF) 20 hp VT16 17 augusti 2016 kl

OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR (AoF) 20 hp VT15 13 augusti 2015 kl

TENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp VT12 26 april 2012 kl

OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR (AoF) 20 hp HT12 8 januari 2013 kl

Medicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G. Kursansvarig: Birgitta Olsen. Totalpoäng: 57 p Del 1, 16 p Del 2, 23 p del 3, 18 p

2. Beskriv översiktligt HLA-systemets organisation på gen-nivå och strukturen på de molekylära produkterna MHC-I och MHC-II.

Tentamen VT08

Medicin, Medicinsk mikrobiologi 7,5hp Kurskod: MC016G Kursansvarig: Birgitta Olsen

Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H

CELIAKI (glutenintolerans)

TENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR (AoF) 20 hp HT15 27 november 2015 kl

TENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20p VT09 29 april 2009 kl

TENTAMEN. 1 augusti APEX och BVLP, ht 05 Omtentamen

KURSKOD OBM039 TENTAMEN I INFEKTIONSSJUKDOMAR. Lycka till! MÄLAllllALEllS llösskola -1-

Skriftligt prov för auktorisation som sjukvårdstolk

Virusinfektioner. Stephan Stenmark Infektionskliniken NUS Umeå

Immunologi CORE Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet - två funktionella grenar. Immunsystemets organ

Lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret

TENTAMEN. 18 januari APEX och BVLP, ht 05

Immunsystemet. Kursmål. Innehåll 4/25/2016. Människan: biologi och hälsa SJSF11

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2005, 8-13

MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför.

Immunologi. Laboration; Epstein Barr Virus (EBV) serologi. Oxblodshemolysat test (OCH) Epstein Barr Virus ELISA (EBNA)

Medicin, Medicinsk mikrobiologi 7,5hp Tentamen: 4 hp Kurskod: MC016G Provkod: Kursansvarig: Birgitta Olsen

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

David Erixon Hematologen Sundsvalls sjukhus

1. Med vilken provtagning kan Du vid detta läkarbesök avgöra om pojken behöver specifik behandling för sin sjukdom? (1p, del 2)

TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: ) Totalpoäng: 63,5

TILL DIG MED HUDMELANOM

Deepti vill flytta fokus från huden

Tentamen i Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi del II, Kurskod MC1402 (prov 0900)

OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20hp HT10 4 januari 2011 kl

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation

OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper

Medicin B, Medicinsk temakurs 4 Omtentamen Tema Försvar

18-19 december 2006 Christina Fjæraa Doktorand, avd för kemi och biomedicinsk vetenskap Karlstads Universitet

Till dig som ska behandlas med TECENTRIQ

Tentamen Patologi, Optikerprogrammet VT2013

MabThera (rituximab) patientinformation

TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: ) Totalpoäng: 75

Immunologi en introduktion. Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

P A T I E N T D A G B O K M P N

Tentamen i Immunteknologi 23 maj 2007, 8-13

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

a. Låg risk för smitta om fästingen avlägsnas från huden inom 24 timmar

Antikroppar; struktur och diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham

Hur kan cancer utvecklas trots immunförsvaret? Helena Ishak Vad gör immunsystemet när en tumör utvecklas? Hur är immunsystemet uppbyggt?

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13

Att studera med primär immunbrist - för gymnasier och högskolor

Tentamen Patologi, Optikerprogrammet VT2016

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv

Inflammation och immunologi - vad en psykiater bör veta Susanne Bejerot, Daniel Eklund, Eva Hesselmark, Mats Humble

Om primär immunbrist (PI)

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?

Patientinformation. Bendamustine medac 100 mg bendamustinhydroklorid. Pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning.

Till dig som fått Stelara

Att ha kunskap om immunsystemets uppbyggnad och funktion

Kortsvarsfrågor Nr. Sida 1 av 5

OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20p VT10 15 juni 2010 kl

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB)

Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2006, 8-13

Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx (sekukinumab)

TENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20p VT10 29 april 2010 kl

Hög nivå IgG4 vid pankreatit vad betyder det?

En ny behandlingsform inom RA

Riskhanteringsplan för kladribin (MAVENCLAD), version 1.0 Godkänt av Fimea PATIENTGUIDE

1. Varför ska man börja med en högre dos betalaktamantibiotika än normalt vid septisk

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus

Anemier. Feb 2016 Kristina Wallman

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab)

Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi, 15hp Tentamen del I, provkod (För studenter registrerade V15) Kurskod: MC1402.

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. december 2008

Kroppens Försvar mot sjukdomar

Transkript:

TENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp VT11 29 april 2011 kl. 8.00-14.00 Maximal poäng: 122 p (del 1: 67 p; del 2: 55 p) Godkäntgräns: 73 p (60 % på totalpoängen, samt även minst 50% på de enskilda delarna) Kod: (Frivilligt att fylla i nedanstående uppgifter) Namn: Personnummer: Signatur: Ge kortfattade och koncisa svar på frågorna, och skriv läsligt! Frågorna är grupperade i två delar (vilket anges i frågan). Skriv svaren på utdelade frågepapper! Om utrymmet inte räcker till för Ditt svar, fortsätt på samma blads baksida eller tag i undantagsfall ett separat blad (ett lösblad per fråga; märk detta tydligt med frågans nummer och din kod). Skriv kod på varje svarspapper! Hänvisa ej mellan olika frågor eftersom det är olika rättare på frågorna. Lämna in hela tentamen (även frågor du ej svarat på). Legitimation skall uppvisas för skrivningsvakten. Nästa tentamenstillfälle blir onsdagen den 17 augusti 2011. Ev. deltagande vid tentamen skall anmälas i förväg via Studentportalen. LYCKA TILL! TREVLIG VALBORG! 1

Vissa proteiner hos virus och bakterier kan fungera som så kallade super- antigener, t.ex. vid matförgiftning. 1. Beskriv hur superantigener kan aktivera många olika kloner av antigenspecifika T- hjälparceller (TH). Vad blir konsekvensen? (5 p, del 1) 2

Cytokiner är viktiga signalmolekyler som styr bland annat immunförsvaret. 2. Nedan finns fyra olika cytokiner angivna. Para ihop varje cytokin med rätt alternativ beskrivande dess funktion (genom att förbinda dessa med en linje). För varje rätt svar erhålls 0.5 p. (2 p, del 1) Cytokin IL- 4 Funktion Detta cytokin är signatur- cytokin för Th1- reaktioner och stimulerar vilande makrofager till att uppreglera bland annat MHCII. IL- 33 Detta är ett så kallat proinflammatoriskt cytokin som bland annat ökar den vaskulära permeabiliteten och främjar cellinfiltration från kärlen. TNF- α Detta cytokin är särsklit viktig för klass- byte till produktion av IgE. IFN- γ Detta är ett exempel på ett så kallat Th2- associerat cytokin. Produceras bland annat av epitelceller vid skada. 3

Komplementsystemet kan aktiveras på tre principiellt olika sätt varav ett är den klassiska vägen. 3. a) Rita och beskriv hur en IgG- molekyl och en IgM- molekyl binder till den första faktorn i den klassiska vägen. b) Vad heter denna faktor? (3p, del 1) 4

4. Rita och beskriv HLA- systemets organisation på gen- nivå. (4p, del 1) 5

5. Frågan gäller basal immunologi. Ange om nedanstående påståenden är korrekta/sanna eller felaktiga. Svara med kryss i rutorna för svarsalternativ Ja/Sant alternativt Nej/Falskt (rätt svar ger 0.5 p, men fel svar ger ett avdrag på 0.5 p). Är du osäker på svaret kan/bör du kryssa Vet ej (detta svar ger 0 p). Totala poängen på frågan kan aldrig bli minus. (4 p, del 1) Påståenden: a) En B- cell som producerar IgM kan ge upphov till dotterceller som producerar IgG. b) En B- cell som producerar IgE kan ge upphov till dotterceller som producerar IgM. c) En B- cell som producerar IgG med en viss affinitet kan ge upphov till dotterceller som producerar IgG med en lägre affinitet. d) En B- cell som producerar IgG med en viss affinitet kan ge upphov till dotterceller som producerar IgG med en högre affinitet. e) Klass- switchen sker i benmärgen. f) Light chain editing sker i benmärgen. g) Antikroppar kan ha kolhydratkedjor bundna till sig. h) Membranbundet IgM på B- cellen kan vara pentamert. 6

6. Frågor i basal hematologi. a) Vid nedbrytningen av hemoglobin kan en komponent inte återutnyttjas. Vilken är det? Vad händer med den komponenten? (2 p) b) Vilken andel av benmärgens celler utgörs av multipotenta stamceller? Vad bildas när denna börjar dela sig och vilken faktor reglerar detta? (4 p) c) Förklara kortfattat vad som finns i mjältens röda och vita pulpa. (2 p) (totalt 8 p, del 1) 7

Herpes Simplex Virus 1 (HSV- 1) och Epstein Barr Virus (EBV) ger båda upphov till livslånga infektioner där virus etablerar latens i infekterade celler. Reaktivering av virusproduktion kan därefter ske i en del av de infekterade cellerna. 7. a) Beskriv vilka allmänna egenskaper hos ett virus som fordras för att etablera en latent infektion. b) Ange i vilka typer av celler som HSV- 1, respektive EBV etablerar latens. c) Diskutera molekylära funktioner hos HSV- 1, respektive EBV som krävs för att de latent infekterade cellerna skall överleva och bära viruset under decennier, samt ge upphov till en stor mängd nytt virus vid reaktivering. (6 p, del 2) 8

En HIV- infekterad patient behandlades med AZT (Retrovir) monoterapi för 15 år sedan. P.g.a. biverkningar avslutades behandlingen efter ett år. Sedan dess har patienten haft olika antiretrovirala medel i kombination. Nu föreligger terapisvikt och man överväger en ny kombination där AZT ingår. 8. Diskutera med utgångspunkt från vad du vet om infektionsförlopp och resistensmekanismer om detta är en framkomlig väg. (6 p, del 2) 9

Naturlig immunitet har stor betydelse för kontroll av akuta viroser. I denna process är interferon en viktig del. När ett virus infekterar en cell så produceras dubbelsträngat RNA, vilket aktiverar syntesen av interferon- beta. 9. a) Hur produceras detta dubbelsträngade RNA vid en RNA- respektive DNA- virusinfektion? b) Frisatt interferon inducerar ett så kallat antiviralt tillstånd i granncellerna. Hur går detta till? Beskriv signaltransduktionsvägen som aktiverar det antivirala tillståndet samt funktionen av de två viktigaste enzymerna som orsakar det antivirala tillståndet. (6 p, del 2) 10

10. Vilka är de fyra (4) kardinaltecknen på akut inflammation som kan observeras lokalt? Beskriv kortfattat de underliggande orsakerna till dessa reaktioner. (4 p, del 1) 11

11. a) Ange de vanligaste orsakerna till kronisk granulomatös inflammation. b) Beskriv översiktligt uppbyggnaden av ett granulom. (4 p, del 1). 12

12. a) Hur ser följande 6 bakterier ut vid gramfärgning? Ange färg (gram+/gram- ) och form (kock/stav). (3 p) b) Är bakterien aerob (obligat aerob/fakultativt anaerob) eller anaerob (obligat anaerob)? (1.5 p ) c) Finns det kommersiellt vaccin i bruk i Sverige? (1.5 p) d) Nämn en typisk infektion för varje angiven bakterieart. (3p) (totalt 9p, del 2) (Svara med kryss i rutan för rätt alternativ (varje rätt svar ger 0.25 p, men felaktigt kryss- svar ger ett avdrag på 0.25 p). Är du osäker på svaret kan/bör du kryssa Vet ej (detta svar ger 0p). Totala poängen på frågan kan aldrig bli minus. För fråga d) anges en typisk infektion (0.5p/rätt svar)). Staphylococcus aureus a) gram+ gram- Vet ej kock stav Vet ej b) aerob anaerob Vet ej c) vaccin finns vaccin finns ej Vet ej d) Ange en typisk infektion: Streptococcus pyogenes a) gram+ gram- Vet ej kock stav Vet ej b) aerob anaerob Vet ej c) vaccin finns vaccin finns ej Vet ej d) Ange en typisk infektion: Pseudomonas aeruginosa a) gram+ gram- Vet ej kock stav Vet ej b) aerob anaerob Vet ej c) vaccin finns vaccin finns ej Vet ej d) Ange en typisk infektion: Bacteroides fragilis a) gram+ gram- Vet ej kock stav Vet ej b) aerob anaerob Vet ej c) vaccin finns vaccin finns ej Vet ej d) Ange en typisk infektion: Francisella tularensis a) gram+ gram- Vet ej kock stav Vet ej b) aerob anaerob Vet ej c) vaccin finns vaccin finns ej Vet ej d) Ange en typisk infektion: Neisseria meningitidis a) gram+ gram- Vet ej kock stav Vet ej b) aerob anaerob Vet ej c) vaccin finns vaccin finns ej Vet ej d) Ange en typisk infektion: 13

13. Se tabellen nedan och fyll i det som efterfrågas. KOD: a) Nämn 3 viktiga virulensfaktorer hos bakterier. (3 p) b) Motivera kort varför faktorn är viktig för bakteriens sjukdomsalstrande förmåga. (3 p) c) Ge ett exempel på en bakterie som har virulensfaktorn i fråga. (1.5 p) d) Ge ett exempel på en typisk infektion orsakad av bakterien försedd med denna virulensfaktor. (1.5 p) (totalt 9 p, del 2) a) Virulensfaktor b) Varför är den viktig för den sjukdomsalstrande förmågan? c) Bakterie som har denna virulens- faktor? d) Typisk infektion orsakad av bakterien försedd med denna virulens- faktor? 14

En kvinna som är gravid i 8:e veckan söker dig eftersom hon nyligen genomgått en infektion. Hon är nu orolig att barnet kan ha skadats av infektionen. 14. Ange ett virus, en parasit och en bakterie som kan orsaka fosterskador, samt ange vilka smittvägar dessa agens använder sig av. (3 p, del 2) 15

Du har blivit ombedd att prata om "epidemier och hur de kan förebyggas" för en pensionärsförening. 15. a) Vilka faktorer beror ett smittämnes spridningsmöjligheter i en befolkning på? Ange minst fyra (4) faktorer. (2 p) b) Ange två (2) tillstånd där levande vacciner bör undvikas. (1 p) (totalt 3 p, del 2) 16

En 37- årig man söker akut för en infektion och insätts på en karbapenem. 16. a) Till vilken antibiotikagrupp hör detta medel och vad är dess verkningsmål? (1 p) b) Nämn 2 infektioner där detta medel kan vara ett förstahandsalternativ? (1 p) c) Du får svar på blododlingen att det växer grampositiva diplokocker i blodet. Vilken grupp av antibiotika bör du i första hand byta till? (1 p) (totalt 3 p, del 2) 17

Det första verkligt effektiva immunhämmande läkemedlet heter cyklosporin, det hämmar effekten av interleukin 2. 17. Förklara med hjälp av denna information varför cyklosporin kan hämma ett immunsvar vid transplantation. (3 p, del 1) 18

18. Beskriv hur tumörer kan undvika en attack från immunförsvaret. Ge exempel på förändringar a) i tumörcellerna och b) i immunsystemet. (3 p, del 1) 19

19. Vilka är de två viktigaste antigenen vid celiaki? (2 p, del 1) 20

20. Beskriv hur ett IgG- innehållande immunkomplex som bildas i blodet transporteras till levern och elimineras från blodbanan. (3 p, del 1) 21

21. Vad menar man med begreppet "cancer in situ"? (3 p, del 1) 22

22. Arteriosklerosen delas in i tre (3) huvudgrupper. a) Ange vilka dessa tre (3) grupper är. (1 p) KOD: Redogör för den vanligaste typen, med avseende på: b) Riskfaktorer (ange minst 4 st)? (1 p) c) Utbredning - vilka kärl drabbas främst? (1 p) d) Vad anses vara den initiala händelsen gällande patogenesen (vid den vanligaste formen av arterioscleros)? (1 p) (totalt 4 p, del 1) 23

Klassificering av maligna tumörer är viktig för att kunna utreda, behandla och informera patienter med cancer på ett optimalt sätt. 23. Två system som används är stadieindelning och tumörgradering. Beskriv kortfattat vad dessa två termer betyder, och ge exempel på stadieindelning och tumörgradering av cancer. (5 p, del 1) 24

24. Beskriv kortfattat vad man menar med: a) Hyperplasi b) Metaplasi c) Dysplasi d) Neoplasi e) Infarkt f) Pyknos (3 p, del 1) 25

Du sitter som idéspruta på ett utvecklingsföretag inom läkemedelsbranschen. Du får i uppdrag att komma med förslag hur man kan bota amyloidos. Du vet ju att systemisk amyloidos i allmänhet är livshotande tillstånd även om överlevnaden varierar med typen av amyloidos. Några riktigt bra behandlingar saknas ännu. 25. Välj ut en eller flera former av systemisk amyloidos och tänk ut tre olika möjligheter att utveckla metoder att angripa amyloidosen. Observera att frågan endast gäller systemisk amyloidos. (3 p, del 1) 26

26. Frågan gäller degenerativa hjärnsjukdomar. KOD: Ange om nedanstående påståenden är korrekta/sanna eller felaktiga. Svara med kryss i rutorna för svarsalternativ Ja/Sant alternativt Nej/Falskt (rätt svar ger 0.5 p, men fel svar ger ett avdrag på 0.5 p). Är du osäker på svaret kan/bör du kryssa Vet ej (detta svar ger 0 p). Totala poängen på frågan kan aldrig bli minus. (4 p, del 1) Påståenden gällande degenerativa hjärnsjukdomar: a) Vid de flesta degenerativa hjärnsjukdomarna ser man nervcellsbortfall. b) Ett av de vanligaste proteinerna som är förändrat vid degenerativa hjärnsjukdomar är tau proteinet. c) Sjukdomarna börjar abrupt till exempel med ett epileptiskt anfall. d) Det finns inga ärftliga former av dessa sjukdomar, alla är sporadiska. e) De flesta sjukdomarna uppvisar symptom runt 40 års ålder. f) Vid sekundär tauopati ser man primärt beta- amyloidinlagring i vävnaden. g) Vid degenerativa hjärnsjukdomar kan man ställa en diagnos med hjälp av ett blodprov. h) Vid degenerativa hjärnsjukdomar finns inga diagnostiska förändringar i perifera organ. 27

27. Det är februarilov. Familjen Andersson har blivit riktigt hemsökt av sjukdom. Pappa Andersson har varit på tjänsteresa till London, träffat massor av människor, många verkade förkylda både i England och på planet. Två dagar efter hemkomsten insjuknade han med frossa, hög feber, ont i kroppen och torrhosta. a) Vilken diagnos tyder detta insjuknande och symptomen på? (1 p) b) Vilket agens rör det sig om, och hur kan man ställa diagnos för detta? (1 p) c) Finns specifik behandling, om så ska pappa Andersson ha sådan? Motivera kort. (1 p) Mamma Andersson har haft torrhosta hela veckan innan maken kom hem, lite låg feber, runt 38C, men ändå arbetat fram till lovet. Hostan irriterar, liksom tröttheten så nu söker hon på vårdcentralen. d) Vad tyder denna sjukdomsbeskrivning mest på? Vad skulle Du kalla sjukdomen som Mamma Andersson har? (1 p) e) Vad kan orsaka denna typ av sjukdomssymptom? (1 p) f) Finns det behandling och om så, ska Mamma Andersson ha sådan? Motivera kort. (1 p) (totalt 6 p, del 2) 28

28. fortsättning från föregående fråga: "Det är februarilov. Familjen Andersson har blivit riktigt hemsökt av sjukdom". (totalt 4 p, del 2) Lisa Andersson 4 år har fått utslag runt munnen. Det ser ut som svinkoppor tycker mamma. a) Vad är det som orsakar svinkoppor? (1 p) b) Finns det specifik behandling, och bör Lisa ha behandling? (1 p) Farmor Andersson har passat Lisa några dagar på lovet. Hon får plötsligt feber, 38.7C, känner sig riktigt frusen, mår lite illa, och upptäcker när hon tar av strumporna en rodnad fläck stor som hennes hand på underbenet. Hon ringer sin svärdotter för att höra vad denna, som arbetar på apotek, tror om detta tillstånd. c) Vad skulle Du misstänka i första hand att det rör sig om? (1 p) d) Vad orsakar detta sjukdomstillstånd? Hur ställer man diagnosen, och ska farmor Andersson ha behandling och i så fall vilken? (1 p) 29