Vad ska ni kunna om djur?



Relevanta dokument
Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme

Biologi Livets utveckling

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden

Biologi Livets utveckling

Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Bedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation

3. titta i ditt läromedel (boken)

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a)

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

Biologi. Livet på jorden

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

Levande organismer. Ekologi. och. Klass: 7A och 7B

miljoner år före nutid

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter.

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

tisdag 8 oktober 13 Ryggradsdjur

Här växer människor och kunskap

Ryggradsdjur - Vertebrater. Skelettet inuti kroppen.

Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kännetecken. Mjölkkörtlarna producerar mjölk till nyfödda ungar, som diar sin mor.

Betyder Läran om huset

Allt om årstiderna - Våren

DÄGGDJUR. Utter. Utter

onsdag 9 oktober 13 Ekologi

RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper

Fritidspedagogisk verksamhet II natur och teknik

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

miljoner år före nutid

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7

Filmhandledning. Vem bor i skogen? CINEBOX En del av Swedish Film AB

Naturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan

! Vecka 45. TitaNO Biologi, v ! - Veta vad biologi handlar om! - Förklara vad som skiljer en levande varelse från något som inte lever!

Planering i biologi år 7 del 2

NÄSSELDJUR Har du varit på Västkusten och bränt dig på en manet? Då har du stött på nässeldjur eftersom de kan brännas. Nässeldjuren har mun, mage,

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Värme, kyla och väder. Åk

Tänk dig en värld utan blommor, frukt, kaffe eller choklad!

Planering i biologi Våren år 7

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Planering i biologi år 7 del 2

ett arbetsmaterial i tre nivåer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Allt om årstiderna - Vintern

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Urdjur mm. Läs sidorna: (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) (bakterier) (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Fiskarna var de första ryggradsdjuren

VÄXTER. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 79-81

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

SMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola

Lärarhandledning. Varglådan. Hur kan jag använda materialet i min undervisning? Innehåll i lådan: Vargens biologi

Växter. Biologi 1 Biologi 2

Kräldjur. Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot

miljoner år före nutid

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

Capensis Biologi - Kopieringsunderlag. Kopieringsunderlag

BIOLOGI = Läran om det levande

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

SBR Lotta Fabricius Preben Kristiansen

miljoner år före nutid

1. Vad är naturkunskap?

ENKEL Biologi. Vad är biologi? Art nr 516. Tengnäs Läromedel. Allt levande består av celler

Biologiprov den 18 dec

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN

RYGGRADSDJUR. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 322

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment

Ämnesplanering Levande organismer 7H

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

GRUNDBIOLOGI Södermalmsskolan Oskar Uggla

Ekologi. Klass: 7E (vecka 20, vt16)

Biologiprov. 1.Studera ovanstående bild och besvara sedan nedanstående frågor. a) Visar bilden en bakterie, djur- eller växtcell? Motivera ditt svar.

SMÅKRYP PÅ LAND. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid ) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid )

Biologi för år 7 del 1 Livets myller

De rätta svaren presenteras nedan

Ordning i Myllret

SKOGSLEKAR I TYRESTA

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande

men - du får inte skada stängsel och. du måste stänga grindarna efter dig.

Vilken fågel? Kryddgårdsskolan Malmö NO - djur Eva Hörnblad

Vad beskriver vem? Material: Textkort och bilder på fåglar, utklippta (se nästföljande sidor). Faktatexter (se nästföljande sidor).

Fåglar i skogen Fåglar vid stranden Fåglar vid fågelbordet Flyttfåglar

Transkript:

Livets former

Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre befruktning och inre befruktning. Berätta om de olika djurgrupperna och ge några exempel på vanliga arter i varje grupp.

Ryggradslösa djur och ryggradsdjur

Ryggradslösa djur Nässeldjur, t ex maneter Ringmaskar, t ex daggmaskar Blötdjur, t ex sniglar Leddjur, insekter och spindeldjur

Ringmaskar Daggmaskar och iglar Lever i jord eller vatten Kroppen är byggd av ringar. Har 10 hjärtan! Huden har speciella celler som är känsliga för beröring, ljus och dofter. Är hemafroditer

Blötdjur Musslor, bläckfiskar och snäckor t ex De har en mjuk kropp som ofta är täckt av ett hårt skal. Många blötdjur lever i vatten. Bläckfiskar har nästan lika bra syn som vi

Leddjur

Leddjur Har skelettet på utsidan av kroppen. Vissa förvandlas helt när de växer.

Insekter Över hälften av alla arter är insekter och vi har ännu inte upptäckt alla Väldigt viktiga för att naturen ska fungera De har alltid sex ben, två antenner och kan flyga. Deras lungor kallas trakéer. Bygger ofta samhällen.

Spindeldjur Kan spinna nät Kan springa upp för väggar och upp-och-ner i taket. Saknar vingar och antenner men har åtta ben Rovdjur som dricker sina byten.

Växelvarma djur Alla djur utom däggdjur och fåglar är växelvarma djur. De ändrar kroppstemperatur efter omgivningarna Mycket energisparande Nackdelar?

Jämnvarma djur Fåglar och däggdjur är jämnvarma djur. De har alltid samma kroppstemperatur även om det är kallt eller varmt i omgivningen. Detta kräver mycket energi och bra isolering. Att svettas är ett sätt att kyla ner kroppen

Yttre befruktning Nästan alla djur har sexuell förökning. Spermier simmar, därför krävs att befruktningen sker i vätska För fiskar och andra djur som lever i vatten kan befruktningen ske i vattnet, utanför deras kroppar. Ungarna klarar sig direkt själva när de kläcks. Vid yttre befruktning blir det ofta väldigt mycket avkomma.

Inre befruktning Landlevande djur har inre befruktning Äggen finns inuti honan och hon måste para sig med en hane för att spermierna ska nå ägget. Vissa djurarter, som fåglar, lägger sina ägg efter befruktningen Hos däggdjur utvecklas äggen inuti honan och en färdig unge kommer ut. Det blir färre ungar vid inre befruktning men föräldrarna tar mer hand om sin avkomma än vid yttre befruktning.

Däggdjur Däggdjur är en grupp ryggradsdjur som består av ungefär 4 500 arter, från små möss till blåvalar

Däggdjur Hos alla däggdjur utsöndrar honan mjölk som föda åt ungarna, honorna diar (däggar) sina ungar. Den yttersta delen av hjärnbarken i hjärnan, återfinns bara hos däggdjur. Det finns arter som nästan hela livet lever ensamma och andra som lever i stora flockar med tusentals individer.

De första växterna De första växterna utvecklades från alger och spreds med sporer. Två av dessa växter finns kvar på jorden idag, mossor och ormbunkar. De sprids inte med frön utan med sporer. Ormbunkarna var de första växterna med rötter. De var också först med kärl, så vatten kan transporteras upp från rötterna ut i hela växten.

Dagens växter - fröväxter Nu är de flesta växter fröväxter de sprids med frön istället för med sporer. Blommande växter, lövträd, barrträd och gräs har frön. Det är bättre att spridas med frön än sporer. Frön innehåller näring som växten kan leva på till den växt upp och fått blad. Bladen gör näring genom fotosyntesen.

Vad kallas blommans delar?

Pollinering

Pollenspridning Vanligast är att insekter sköter pollineringen Många träd pollineras istället med hjälp av vinden. Efter pollinering sker befruktning inne i blomman. Genom befruktningen bildas ett frö.

Fröspridning Frön kan spridas på fyra olika sätt: Med vinden Med djur Med vattnet Av sig själva

Ekologi Alla organismer behöver energi från och materia från omgivningen för att kunna överleva. Alla arter påverkar varandra Ekologin är läran om samspelet mellan levande varelser och miljön. Tror ni människor som levde för 10 000 år sedan hade någon kunskap om ekologi?

Naturens producenter Växter bildar sin egen föda genom fotosyntesen. Växter kallas producenter inom ekologin de producerar levande materia ur icke-levande. Växter kan lagra energi i rötterna, i frukter eller frön.

Energiöverföring Från växterna överförs energi till primärkonsumenterna. Dessa djur är växtätare. Växtätarna i sin tur blir uppätna av sekundärkonsumenter (rovdjur). Ofta äter sedan ett annat rovdjur upp sekundärkonsumenten.

Näringskedja

Näringsväv

Ekosystem Ett område i naturen med tydliga gränser. Näringskedjor beskriver samspelet i ett ekosystem. Ekosystemet påverkas inte bara av levande organismer. Ickelevande faktorer, abiotiska faktorer, påverkar ekosystemet. Kan ni komma på några sådana?

Vanliga ekosystem Skogen Ängen Sjöar Havet

Nedbrytare Bakterier, svampar och maskar är exempel på nedbrytare. De sönderdelar och omvandlar spillning och andra döda organismer så att näringen i dessa blir tillgänglig för andra organismer och växter.

Näringspyramid En näringspyramid beskriver hur energin överförs och fördelas mellan organismer. Den visar också hur många det finns av varje sort i en näringskedja, eller ett helt ekosystem. Antalet organismer minskar för varje steg uppåt i pyramiden, det finns alltså betydligt färre toppkonsumenter än producenter. Film

Näringspyramid