Årsredovisning 2015 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Dnr 2015/272
Dnr: 2015/272 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 01 E-post: info@tillvaxtanalys.se www.tillvaxtanalys.se För ytterligare information kontakta: Tina Bylander Telefon: 010 447 44 13 E-post: tina.bylander@tillvaxtanalys.se
Förord Tillväxtpolitiken behöver kunskap om effekterna av de insatser och program som genomförs, hur utvecklingen ser ut i olika delar av landet, för olika grupper av företag och för män och kvinnor. Kunskapsunderlag och omvärldsanalys behövs också för att kunna utveckla och förnya politik och insatser för framtiden. Under 2015 har regeringens politik för tillväxt och sysselsättning utvecklats och konkretiserats i bland annat ett antal strategier och program såsom en exportstrategi och en nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft. Tillväxtanalys har på olika sätt bidragit med kunskapsunderlag och analyser till dessa processer. Vi kommer också fortsatt bidra till utvecklingen av politiken inom dessa områden genom omvärldsanalyser, utvärderingar och kunskapsunderlag. Näringsdepartementet, som är vår primära avnämare, har genomgått en kraftig förändring och omfattar nu flera för tillväxtpolitiken viktiga områden. Detta påverkar vår roll och vårt arbete i hög utsträckning. Näringsdepartementet har också låtit göra en översyn av Tillväxtanalys i syfte att utveckla myndighetens roll och uppgift gentemot Regeringskansliet. Resultaten av översynen bereds nu och ett ställningstagande väntas i vårpropositionen 2016. Tillväxtanalys har under året genomfört sitt uppdrag, vilket avrapporterats genom skriftliga rapporter, seminarier och direkta dialoger med våra avnämare. Det är särskilt tillfredställande att myndigheten nu kan göra allt fler kvalificerade effektutvärderingar med stöd av mikrodata som byggts upp i bland annat MISS-databasen. Välgjorda effektutvärderingar är viktiga för att kunna värdera om offentliga medel används effektivt. Vi har också under året avslutat flera komplexa och långsiktiga utvärderingar såsom utvärdering av sänkt moms på restaurang och cateringtjänster, utvärdering av regionala riskkapitalfonder inom de regionala strukturfondsprogrammen och utvärdering av regeringens miljöteknikstrategi. Östersund den 22 februari 2016. Jan Cedervärn Vik. generaldirektör 3
Innehåll 1 Resultatredovisning... 7 1.1 Verksamhetsöversikt...7 1.2 Myndighetens uppgifter...7 1.3 Kommentar till verksamhetens resultat 2015...8 1.4 Översikt av slutförda och pågående uppdrag 2015...9 1.4.1 Specifika uppdrag...9 1.4.2 Löpande uppdrag... 10 1.5 Redovisning av ett urval prestationer... 13 1.6 Strukturomvandling och näringslivsdynamik... 14 1.6.1 Följa upp vissa frågor relaterade till sänkt mervärdesskattesats på restaurangoch cateringtjänster, Dnr 2011/312, projektnr 1212.... 14 1.6.2 Digitaliseringen av ekonomin digitaliseringens tillväxtfaktorer, Dnr 2014/002, projektnr 1401.... 14 1.7 Kunskap och kompetens för innovation... 15 1.7.1 Främjande av handel och innovation en internationell utblick, Dnr 2015/033, projektnr 530605... 15 1.7.2 Tillväxt genom stöd Tillväxtfakta 2015, Dnr 2015/027, projektnr 5336... 15 1.8 Regional attraktivitet och utvecklingskraft... 16 1.8.1 Utvärdering av ägarkapital inom ramen för EU:s strukturfondsprogram för konkurrenskraft och sysselsättning, Dnr 2009/055, projektnr 92904.... 16 1.8.2 Demografins regionala utmaningar, SOU 2015:101, bilaga 7 till Långtidsutredningen, Dnr 2014/056, projektnr 1412.... 17 1.9 Publicerat 2015... 17 1.10 Verksamhetens kostnader och intäkter... 18 1.11 Kompetensförsörjning... 19 1.11.1 Rekrytering... 19 1.11.2 Kompetensutveckling... 20 1.11.3 Extern kompetensförsörjning... 20 1.11.4 Fortsatta åtgärder för kompetensförsörjning... 20 2 Finansiell redovisning... 21 2.1 Resultaträkning... 21 2.2 Balansräkning... 22 2.3 Anslagsredovisning... 23 2.3.1 Redovisning mot anslag... 23 2.4 Tilläggsupplysningar och noter... 24 2.4.1 Tilläggsupplysningar... 24 2.4.2 Ersättningar och andra förmåner... 25 2.4.3 Anställdas sjukfrånvaro... 25 2.4.4 Noter... 26 2.5 Sammanställning över väsentliga uppgifter... 32 3 Fastställande av årsredovisning 2015... 33 5
1 Resultatredovisning Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Tillväxtanalys, redovisar jämförande information för åren 2013, 2014 och 2015. 1.1 Verksamhetsöversikt Tillväxtanalys är en enrådighetsmyndighet som leds av en generaldirektör utsedd av regeringen. Tillväxtanalys bedriver verksamhet i flera olika länder. Huvudkontoret ligger i Östersund och verksamhet bedrevs under året vid lokala kontor i Stockholm, Brasilia, New Delhi, Peking, Tokyo och Washington D.C. Verksamheten är organiserad i fyra avdelningar: Entreprenörskap och näringsliv, Innovation och globala mötesplatser, Tillgänglighet och regional tillväxt samt Verksamhetsutveckling och stöd. Generaldirektören är ordförande i myndighetens kapitalmarknadsråd. 1 Rådet har till uppgift att utifrån sina kunskaper om utvecklingen på den finansiella marknaden och företagens finansieringsbehov tillföra kompetens och fungera som rådgivande organ till Tillväxtanalys i arbetet med att analysera och utvärdera statliga finansieringsinsatser riktade till företag. Under 2015 har rådet sammanträtt tre gånger. Generaldirektörens förordnande löpte ut den 1 april 2015 och regeringen har ännu inte utsett en ny ordinarie myndighetschef. I väntan på detta är en av myndighetens avdelningschefer av regeringen förordnad som vikarierande generaldirektör. 1.2 Myndighetens uppgifter Tillväxtanalys har till uppgift att utifrån olika perspektiv utvärdera, analysera och redovisa effekter av statens åtgärder för hållbar tillväxt, konkurrenskraft och regioners utvecklingskraft i hela landet, samt ge underlag och rekommendationer för omprövning och effektivisering av åtgärderna. Tillväxtanalys har också uppgiften att söka, systematisera och förmedla kunskap om internationaliseringen av ekonomin och förutsättningar för hållbar tillväxt. Dessutom har myndigheten ansvaret för den officiella statistiken inom internationella företag, nystartade företag, konkurser och offentliga ackord, samt för inrapportering av förekomsten av statligt stöd till näringslivet och för att producera statistik över riskkapitalinvesteringar i Sverige. Tillväxtanalys utvecklar och förvaltar databaser och analysverktyg som behövs för undersökningar av företagande, geografisk tillgänglighet och förekomsten av statliga stöd; det regionala analys- och prognossystemet (Raps), det geografiska analysverktyget (Pipos) samt mikrodatabasen (MISS) med uppgifter om statliga stöd till företag. De kunskapsunderlag och förslag som lämnas till regeringen ska vara policyrelevanta och användbara i arbetet med att utforma tillväxtpolitiken. Uppdragen formas i nära dialog med myndighetens uppdragsgivare, främst Näringsdepartementet. 1 13a i myndighetens instruktion, SFS 2009:146. 7
Tillväxtanalys har, med utgångspunkt i erfarenheter vunna från tidigare arbete och de frågeställningar som myndigheten bedömer som mest centrala för en hållbar tillväxtpolitik, samlat analyser, utvärderingar och omvärldsbevakning inom tre områden: Strukturomvandling och näringslivsdynamik I de uppdrag som myndigheten arbetar med finns ett fokus på strukturer, förutsättningar för strukturomvandling och näringslivsdynamik. Tillväxtpolitiken kan ses som smörjmedel för att undanröja hinder och förbättra förutsättningarna för näringslivsdynamik; och i vissa fall påverka strukturens utveckling för att nå specifika mål. Det tydligaste exemplet på en sådan politikinriktning är ambitionerna att ställa om näringslivet mot en hållbar utveckling, där man genom särskilda incitament vill påverka näringslivsstrukturen så att hållbara verksamheter successivt ska utgöra en allt större del av ekonomin. Kunskap och kompetens för innovation Tillväxtanalys ser näringslivets utveckling i ett helhetsperspektiv där många olika delar interagerar för att skapa förbättrade och nya varor och tjänster. I detta system av faktorer är den enskilt viktigaste faktorn bakom en hållbar strukturomvandling tillgången till kunskap och kompetens för innovationer i såväl privat som offentlig verksamhet. Den globala spelplan som vuxit fram under de senaste årtiondena har ändrat förutsättningarna för tillväxt. De nya tillväxtländernas satsningar på forskning och innovation skapar ett hårdare omvandlingstryck i Sverige. För en nation och för dess tillväxtpolitik innebär detta ett skifte från relationer mellan svenska aktörer på akademi- och näringslivssidan till nya och komplexa samverkansrelationer mellan organisationer och över nationsgränser. För en långsiktig konkurrensförmåga krävs i allt högre grad en förmåga att skapa band, allianser och nätverk som går över de teknologiska, organisatoriska och geografiska gränserna. Tillväxtpolitiken måste därför kunna hantera globala, internationella, nationella och regionala frågor samtidigt. Regional attraktivitet och utvecklingskraft Sveriges tillväxt är summan av tillväxten i dess regioner och målet för regeringens politik är att ta vara på den potential för tillväxt som finns i Sveriges olika delar. Studier av regional och lokal utveckling åskådliggör att det inte är en eller ett fåtal faktorer som skapar utvecklingskraft, utan att det i praktiken är en effektiv, och till den specifika situationens och platsens förutsättningar anpassad, kombination av faktorer som är avgörande. Det krävs en institutionell kapacitet för att forma en helhet av insatser som ger goda förutsättningar. Begrepp som attraktivitet fångar denna helhet av inte bara traditionella ekonomiska förutsättningar utan också sociala förhållanden och faktorer som påverkar vår miljö. 1.3 Kommentar till verksamhetens resultat 2015 Tillväxtanalys bedömer att myndighetens resultat år 2015 är tillfredställande. Dialogen med våra uppdragsgivare kring genomförda uppdrag under året bekräftar denna uppfattning. Sammantaget bedöms årets prestationer hålla god kvalitet och har också en bredd som väl täcker in myndighetens uppdrag samt följer verksamhetsplaneringen för år 2015. Uppdragen har redovisats på angivna tider och dialogen med uppdragsgivarna har utvecklats. En tydlig indikator på att myndigheten betraktas som värdefull och genererar goda resultat är en fortsatt hög efterfrågan på underlag och rapporter från Regeringskansliet och våra samverkansmyndigheter. 8
Näringsdepartementet har under 2015 låtit göra en översyn av Tillväxtanalys roll och uppdrag. Grunden för översynen var den omorganisation som skett inom departementet samt att det finns en strävan att utveckla departementets sätt att arbeta med analyser och kunskapsunderlag för politikutvecklingen. Syftet med översynen var att utveckla myndighetens roll i att producera kvalificerade utvärderingar och underlag till Regeringskansliet. Översynen pekar på departementets behov av fler omfattande och fördjupade utvärderingar och analyser och föreslår att Tillväxtanalys roll ska fördjupas mot detta. Frågan bereds inom Näringsdepartementet och ställningstagande till om översynen kommer att leda till förändringar av myndighetens verksamhet väntas i samband med vårpropositionen 2016. Kompetensen inom myndigheten har stärkts genom kunskapsutveckling i samspel med uppdragsgivarna, komplettering med externa resurser och intern kompetensutveckling. Under året har samarbetet med internationella organisationer som OECD fortsatt att utvecklats. Tillväxtanalys har enligt instruktionens 2 uppgiften att redovisa hinder för tillväxt och eventuella brister i det tillväxtpolitiska systemet samt ge en samlad omvärldsanalys. Årets verksamhet har genom rapporter och seminarier på olika sätt behandlat detta. 1.4 Översikt av slutförda och pågående uppdrag 2015 Tillväxtanalys uppdrag är i återrapporteringen uppdelade i kategorierna specifika uppdrag respektive löpande uppdrag. I kategorin specifika uppdrag ingår uppgifter som ges i form av separata regeringsuppdrag via regleringsbrev eller regeringsbeslut. Här ingår även regeringsbeslut där Tillväxtanalys ges i uppdrag att samverka med andra myndigheter eller uppdrag som myndigheten får via dialog med departement. Till de löpande uppdragen förs den verksamhet som pågår kontinuerligt och med stöd i myndighetens instruktion. En betydande del av arbetet inom denna kategori består av aktiviteter som skapar förutsättningar för den kunskapsproduktion som utgör en grund för att lösa myndighetens uppdrag, till exempel underhåll och utveckling av myndighetens kunskapsinfrastruktur i form av databaser och analysverktyg (IFDB, MISS, Pipos, Raps). 2 Här ingår även den utlandsbaserade verksamheten som genomförs i samverkan med Regeringskansliet och andra myndigheter, utvecklingsarbete och överföring av kunskap, nätverkande, mötesdeltagande och dialog. Produktionen av officiell statistik om nyföretagande, internationella företag, konkurser och ackord samt statistik avseende riskkapitalinvesteringar i Sverige och årlig rapportering av regionala tillväxtindikatorer ingår också i kategorin löpande uppdrag. 1.4.1 Specifika uppdrag Tillväxtanalys regleringsbrev för 2015 innehöll åtta nya uppdrag och åtta uppdrag överfördes från tidigare regleringsbrev 2009 2014. Under året inkom fem regeringsbeslut med nya uppdrag och sex regeringsuppdrag fördes över från åren 2011 2014. För regeringsuppdragen i samverkan med andra myndigheter överfördes 26 uppdrag från 2 IFDB individ- och företagsdatabasen, MISS mikrodatabas över statliga stöd till företag, Pipos Pinpoint Sweden tillgänglighetsplattformen, Raps regionala analys- och prognossystemet. 9
2011 2014 och fem nya samverkansuppdrag inkom 2015. Sju regeringsuppdrag i dialog överfördes från 2013 2014 och sju nya tillkom under året. Tillväxtanalys har sammantaget arbetat med 72 specifika regeringsuppdrag under 2015. Av dessa har 38 uppdrag avslutats. De avslutade uppdragen består av nio regleringsbrevsuppdrag, fem uppdrag givna i regeringsbeslut och 17 regeringsuppdrag i samverkan med andra myndigheter samt sju regeringsuppdrag i dialog. Tabell 1 Specifika uppdrag (kostnad i tkr) Specifika uppdrag Antal 2015 Kostnad Antal 2014 Kostnad Antal 2013 Kostnad Uppdrag överförda 47 50 43 från föregående år Nya uppdrag under 25 31 30 året S:a uppdrag under 72 81 73 året Årets avslutade 38 18 499 34 15 672 23 18 179 uppdrag Pågående vid årets slut 34 47 50 1.4.2 Löpande uppdrag Med löpande uppdrag avses myndighetens grunduppdrag, uppgifter definierade i förordning (2009:146) med instruktion för Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. I tabellen nedan redovisas endast ett urval av de prestationer som ingår i myndighetens löpande uppdrag. Redovisningen kompletteras med en beskrivning av uppgifterna inom statistikområdet (2009:146 7 8), utlandsbaserad omvärldsbevakning (2009:146 6), jämställdhetsaspekter i uppdragen (2009:146 5), näringslivets miljöarbete (2009:146 5 a) och medverkan inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, (2009:146 8a). Tabell 2 Löpande uppdrag (kostnad i tkr) Löpande uppdrag Antal 2015 Kostnad Statistikrapporter 24 (6+18 webb) Antal 2014 7 270 21 (5+16 webb) Kostnad Antal 2013 7 918 23 (7+16 webb) Kostnad 9 414 Remisser 46 383 25 311 41 414 Delegationsbesök 21 3 135 12 805 30 2 897 Rapporter 22 5 576 29 4 668 24 6 502 samverkansaktörer Avslutat 16 364 13 702 19 031 Statistikverksamhet och databaser Tillväxtanalys ansvarar för officiell statistik inom områdena nystartade företag, konkurser och offentliga ackord samt internationella företag. Under året har fem statistikrapporter publicerats inom den officiella statistiken. Tre rapporter inom internationella företag, en rapport inom nystartade företag och en inom konkurser och offentliga ackord. Dessutom har statistik avseende konkurser och offentliga ackord rapporterats månadsvis och nyföretagande kvartalsvis, totalt är det 18 webbrapporter som publicerats 2015 på www.tillvaxtanalys.se. Tillväxtanalys statistikportal har under året utvecklats med 10
diagramfunktioner och förbättrade möjligheter att skapa egna tabeller. Den officiella statistiken 2015 har publicerats i enlighet med upprättad publiceringsplan. Tillväxtanalys är enligt myndighetens instruktion även ansvarig för riskkapitalstatistik samt uppföljning och inrapportering av statligt stöd till näringslivet. Inom riskkapitalstatistikområdet har en statistikrapport Riskkapitalstatistik 2014: Venture Capital Investeringar i svenska portföljbolag (Statistik 2015:06) publicerats. Huvuddelen av rapporten bygger på datamaterial som tillhandahålls av svenska riskkapitalföreningen (SVCA) i samarbete med Invest Europe, i vissa fall har datamaterialet även kompletteras med företagsdata från SCB. Tillväxtanalys har utfört statistikuppdraget under 2015 i enlighet med instruktionen och totalt publicerat sex statistikrapporter. Under 2015 har myndigheten arbetat med att effektivisera och utveckla rapporteringen av statligt stöd till näringslivet genom att delta i arbetet med att utveckla nya rutiner och verktyg för inrapportering av uppgifterna. Inrapporteringen av statligt stöd kommer från och med 2016 att utföras av de stödgivande myndigheterna via ett webbaserat verktyg direkt till EU kommissionen. Tillväxtanalys har 2015 ansvarat för insamling och inrapporterat uppgifter över statligt stöd till Näringsdepartementet i enlighet med plan. Tillväxtanalys har vidare ansvaret för insamling och utveckling av en mikrodatabas kring statligt stöd till näringslivet (MISS). Mikrodatabasen över statligt stöd till näringslivet har under 2015 förvaltats och uppdaterats med ytterligare en årgång. Under året har Tillväxtanalys tecknat ett avtal med Stiftelsen Industrifonden, dnr 2015/118, angående årliga leveranser av datauppgifter. Dialogen med Stiftelsen Norrlandsfonden pågår och avsikten är att teckna avtal under 2016. Mikrodatabasen har använts för utvärdering av näringspolitiska insatser, bland annat har den använts till Tillväxtfakta 2015 Tillväxt genom stöd. Utlandsbaserad omvärldsbevakning Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att ansvara för omvärldsbevakande, omvärldsanalyserande och kontaktskapande verksamhet inom tillväxt-, innovations-, forskningsoch utbildningspolitiken samt inom andra relevanta områden som har betydelse för svensk konkurrenskraft och hållbar utveckling. Uppdraget bedrivs vid kontoren i Brasilia, New Delhi, Peking, Tokyo och Washington D.C. Tredjelandsbevakning av Sydkorea har bedrivits från Japankontoret. Bevakning av vissa enskilda länder i Europa sker sedan 2012 från Stockholmskontoret. Bevakningen har under 2015 bedrivits inom följande teman: (1) Hållbar utveckling, (2) Innovation och näringslivsutveckling samt (3) Forskning- och utbildningspolitik, livsvetenskaper, hälso- och sjukvård. Uppdragen har genomförts i samverkan med Näringsdepartementet, Vinnova, Statens energimyndighet, Utbildningsdepartementet, Tillväxtverket, Socialdepartementet och Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte). Totalt publicerades 22 rapporter till samverkansaktörer 2015, tre PM och 19 Svar direkt. Av dessa Svar direkt är 12 rapporter (två nummer per temaområde och halvår) i formatet Hänt i världen som utges två gånger per år. I Hänt i världen samlar och analyserar Tillväxtanalys kortfattat händelser, trender och utvecklingsmönster i omvärlden som är viktiga för Sveriges tillväxt. 11
Utlandskontoren har även i uppgift att samarbeta med de svenska ambassaderna på stationeringsorterna. Detta sker genom att tillföra expertis, följa frågor som rör forskning och teknisk utveckling samt medverka i vissa av ambassadernas specifika arrangemang, exempelvis Nobeldagar, seminarier och föreläsningar. Tillväxtanalys genomförde under året 21 delegationsbesök. Av dessa var 16 besök på uppdrag från Regeringskansliet, tre besök från statliga myndigheter (Vinnova och Linnéuniversitetet), ett besök från Stiftelsen för strategisk forskning och ett besök från region Västra Götaland. Tio av delegationsbesöken på uppdrag av Regeringskansliet har varit officiella besök på ministernivå i nära samarbete med ambassaderna i aktuellt land. Av tabell 2 framgår antalet delegationsbesök och kostnader. Variationen mellan åren förklaras av förändringar i efterfrågan och vilka insatser som respektive besök kräver när det gäller medverkan och innehåll. Tillväxtanalys leder ett samverkansråd 3 med företrädare för samverkansaktörer avseende den utlandsbaserade verksamheten. Rådets syfte är att underlätta prioriteringen av arbetet samt öka förankringen och insynen i utlandsverksamheten. Under året har rådet haft två möten. Tillväxtanalys utlandsbaserade verksamhet har under år 2015 genomfört omvärldsbevakning, omvärldsanalyser och bedrivit kontaktskapande verksamhet i bevakningsländerna. Arbetet har bedrivits i nära dialog och samarbete med uppdragsgivarna. Uppdragsgivarnas behov och prioriteringar av såväl långsiktiga kunskapsunderlag, svar på snabba frågor, kontaktskapande och aktuella policyfrågor har tillgodosetts. Bedömningen är att arbetet genomförts enligt planerna och de riktlinjer som dragits upp i samverkansrådet samt i dialog med våra avnämare. Rapporterna har utgjort policyunderlag för den svenska forsknings- och innovationspolitiken. Jämställdhetsintegrering i kärnverksamheten I regleringsbrevet för 2015 fick Tillväxtanalys i uppdrag att ta fram en plan för utveckling av arbetet med jämställdhetsintegrering i verksamheten. Planen/uppdraget redovisades i november 2015, diarienummer 2015/021. Tre utvecklingsområden identifierades som ska fokuseras de kommande tre åren: kunskap, arbetssätt och kommunikation. Myndighetens ledningsgrupp var styrgrupp för uppdraget. Arbetet leddes av avdelningschefen för Verksamhetsutveckling och stöd och en arbetsgrupp med medarbetare från samtliga avdelningar deltog i utarbetandet av handlingsplanen. Tillväxtanalys ledning och medarbetare i arbetsgruppen har under året deltagit i nätverk och andra aktiviteter för ökad kunskap och inspiration som anordnats av Nationella sekretariatet för genusforskning. Tillväxtanalys har sedan 2013 ett pågående regeringsuppdrag med ett direkt jämställdhetsperspektiv Utvärdering av programmet kvinnors företagande. Uppdraget delredovisas årligen och en slutrapport ska lämnas i december 2018. Under 2015 publicerades Ambassadörer för kvinnors företagande en teoribaserad utvärdering (PM 2015:13), Att mäta kvinnors företagande (PM 2015:13) och Med varm eller kall hand? Bemötandet av män och kvinnor i det företagsfrämjande systemet (PM 2015:18). 3 Uppdrag att ansvara för utlandsbaserad omvärldsbevakande, omvärldsanalyserande och kontaktskapande verksamhet N2013/4794/AS Dnr 2013/298. 12
Näringslivets miljöarbete uppföljning och analys Tillväxtanalys ska enligt instruktionens 5 verka för det av riksdagen fastställda generationsmålet och vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling. I juni 2015 gav regeringen samtliga myndigheter som har ett särskilt ansvar i miljömålssystemet uppdraget att analysera vilka miljökvalitetsmål och delar av generationsmålet som är relevanta för den egna verksamheten samt att inom ramen för ordinarie planeringsprocesser upprätta en plan med åtgärder för genomförandet. Tillväxtanalys har under 2015 påbörjat arbetet och uppdraget ska slutredovisas i juni 2016. Tillväxtanalys har under året arbetat med olika uppdrag inom miljödriven näringslivsutveckling. Två rapporter, tre PM och sex Svar direkt har publicerats som berör området. Dessa är Utvärdering av regeringens miljöteknikstrategi, Rapport 2015:02, PM 2015:03 bilaga, Forskning och innovation för omställning av energisystemet, Rapport 2015:08, PM 2015:21 underlag, Innovativ metallåtervinning för ökad resurseffektivitet, PM 2015:10, Hänt i världen Energi och hållbar utveckling, Svar Direkt 2015:02, Hållbar stadsutveckling en översikt av aktuella initiativ, Svar Direkt 2015:07,Trygg elförsörjning och väderberoende elproduktion samhällsintressen skapar olika lösningar, Svar Direkt 2015:14, Hänt i världen Vattenförsörjning och hållbar utveckling, Svar Direkt 2015:16, Hänt i världen Hållbara kollektivlösningar, Svar Direkt 2015:17,Mål och medel för energipolitiken? Lärdomar från andra länder, Svar Direkt 2015:21 Myndigheten har under året samrått med och rapporterat till Naturvårdsverket samt aktivt deltagit i klimat- och miljöministerns miljömålsforum. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD Under 2015 har Tillväxtanalys bistått Regeringskansliet genom att representera Sverige i sex av OECD:s working party groups. Dessa är SME and Entrepreneurship, Globalisation of Industry, Industry Analysis, Territorial Indicators, Territorial Policy in Urban Areas samt Measurement and Analysis of the Digital Economy. Tillväxtanalys har också ingått i CDEP, huvudkommittén för IT, och i OECDs arbetsgrupp för Global Forum of productivity. Huvudsyftet är att biträda Regeringskansliet i OECD-arbetet, ett mervärde är att det skapar lärande och utveckling i den egna myndigheten. 1.5 Redovisning av ett urval prestationer Tillväxtanalys redovisar i detta avsnitt nedlagt arbete och kostnader när det gäller några representativa uppdrag som delrapporterats alternativt avslutats under år 2015. Urvalet av uppdrag grundar sig på myndighetens bedömning att uppdragen innehåller alla eller några av följande faktorer: (1) god policyrelevans, (2) ger en god beskrivning av Tillväxtanalys arbetsformer kunskapsorganisationens sätt att arbeta (3) användning av Tillväxtanalys kunskapsinfrastruktur samt (4) att de täcker in myndighetens arbete inom de tre områden verksamheten koncentrerats till under året. För att ta del av sakinnehåll och slutsatser hänvisas till angivna källor. Samtliga publikationer finns att ladda ner från Tillväxtanalys hemsida, www.tillvaxtanalys.se. Kostnaderna som redovisas för uppdragens genomförande är beräknade på uppdragets direkta kostnader och kostnaden för nedlagd analytikertid. 4 I redovisningen ingår inte de tidigare kostnaderna för utveckling och förvaltning av Individ- och företagsdatabasen 4 Beräkningsmodell, indirekta kostnader/totalt antal timmar = pris per analytikertimme 13
(IFDB), tillgänglighetsplattformen Pinpoint Sweden (Pipos), mikrodatabasen över statliga stöd till företag (MISS) och regionala analys- och prognossystemet (Raps). 1.6 Strukturomvandling och näringslivsdynamik 1.6.1 Följa upp vissa frågor relaterade till sänkt mervärdesskattesats på restaurang- och cateringtjänster, Dnr 2011/312, projektnr 1212. Myndigheten fick i november 2011 i uppdrag av regeringen att utvärdera den sänkta restaurangmomsen. Tillväxtanalys skulle följa upp effekter gällande företagande i olika dimensioner, exempelvis omsättning, anställningar, nyföretagande, överlevnadsgrad och vinstmarginaler samt effekter på regelförenkling som reformen medför. Uppdraget slutrapporterades 2015 i rapporten Sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster slutrapport (Rapport 2015:10). Därutöver ingår som underlag ett PM Impact of the VAT reform on Swedish restaurants a synthetic control group approach (PM 2015:25). En delrapport som berörde den kortsiktiga utvecklingen redovisades i januari 2014. En huvudsaklig slutsats är att den sänkta restaurangmomsen har gett effekter på anställningar, lönesumma och omsättning. Vi ser även att företagen har valt att använda momssänkningen på fler sätt än till att sänka priserna och att den gett effekter även på vinst (rörelsemarginal) och företagsstocken. Tillväxtanalys bedömer vidare att den sänkta restaurangmomsen kommer att ha en långsiktigt positiv effekt på den varaktiga sysselsättningen. Den kortsiktiga effekten på anställningar uppskattas till 11 300 heltidstjänster över tre år. Arbetet har bedrivits i en projektgrupp bestående av Tillväxtanalys egen personal och externa forskare från två olika lärosäten. Analysen har i stor utsträckning utnyttjat Tillväxtanalys databas IFDB och skattedatabasen GIN-skatt samt empiriskt material från en enkätundersökning som genomförts i samarbete med SCB. Arbetet har inneburit metodutveckling och tillämpning av en metodansats som använder så kallade syntetiska kontrollgrupper. Denna metod har bedömts som lämplig för att kunna uppskatta effekter av reformen, vilket är metodologiskt utmanade då alla företag i restaurangbranschen omfattas av momssänkningen och det saknas bra jämförelsegrupper eller branscher. Även tidsserieanalys har använts i arbetet. Den totala kostnaden för uppdraget år 2011 2015 är 7 658 tkr, varav 2 357 tkr avser 2015. 1.6.2 Digitaliseringen av ekonomin digitaliseringens tillväxtfaktorer, Dnr 2014/002, projektnr 1401. Kunskapen om hur stor del av den svenska tillväxten som kan förklaras av en ökad digitalisering är bristfällig. Mot denna bakgrund fick Tillväxtanalys, i 2014 års regleringsbrev, i uppdrag att beskriva digitaliseringens omfattning i det svenska näringslivet och analysera dess effekter på tillväxt och företagande. Rapporten Digitaliseringens bidrag till tillväxt och konkurrenskraft i Sverige, Rapport 2014:13, är en av Tillväxtanalys mest nedladdade rapporter och beskriver hur Sveriges digitala ekonomi driver tillväxt och konkurrenskraft. Nya beräkningar visar att 1995 2005 stod IKT-sektorn och IKTinvesteringar i hela den svenska ekonomin för 32 procent av produktivitetstillväxten. Trots konjunktursvängningar har digitaliseringen under årens lopp ökat i betydelse. Den största tillväxtpotentialen ligger emellertid i att hela näringslivet drar nytta av digitaliseringen. 14
Alla sektorer investerar visserligen i ny teknik men än så länge syns produktivitetsvinsterna nästan uteslutande inom IKT-sektorn. Rapporten bygger på underlag från konsulter och forskare och kvantitativa beräkningar kompletteras med ett antal fallstudier av svenska företag. Ett nära samarbete med Digitaliseringskommissionen, Näringsdepartementet och andra relevanta aktörer var viktiga i designen av projektet. Under 2015 har Tillväxtanalys arbetat med att sprida resultaten från rapporten genom att till exempel presentera dem hos Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) och på Stora Tillväxtdagen. Myndigheten har också fortsatt att jobba med digitalisering genom ett kapitel i Digitaliseringens framtidsantologi SOU 2015:65 Om Sverige i framtiden en antologi om digitaliseringens möjligheter. Tillväxtanalys fanns även representerade när Framtidsantologin presenterades i Almedalen. Rapporten har även presenterats vid OECD. Den totala kostnaden för uppdraget år 2014 2015 är 2 958 tkr, varav 649 tkr avser 2015. 1.7 Kunskap och kompetens för innovation 1.7.1 Främjande av handel och innovation en internationell utblick, Dnr 2015/033, projektnr 530605 Tillväxtanalys har under flera år genomfört olika analyser av globaliseringens effekter på konkurrenskraft och sysselsättning i svenskt näringsliv. En slutsats är att det skett en betydande sammanflätning mellan Sveriges ekonomi och andra länders ekonomier, genom att företag i allt högre utsträckning verkar i globala värdekedjor. Detta skapar nya och stora utmaningar vad gäller främjande av internationalisering av utbildning, forskning och innovation samt handel. Under 2015 har två studier gjorts: Samspelet mellan innovationsoch handelsfrämjande (en serie Svar direkt 2015:9, 2015:10, 2015:11, 2015:12), som beskriver hur Danmark, Nederländerna, Schweiz och Tyskland bedriver handels- och innovationsfrämjande på hemmaplan och på utländska marknader, samt Effekter av statens främjandeinsatser för internationalisering en litteraturöversikt över utvärderingsmetoder (PM 2015:04),som fokuserar på utveckling av metoder för att mäta effekterna av handelsinriktade främjandeinsatser och omvärldsanalyser av instrument och effekter av exportfinansiering. De olika rapporterna har rönt stort intresse och presenterats i en rad sammanhang för departement och myndigheter samt för enskilda aktörer i det svenska främjandesystemet, som exempelvis Business Sweden, Svenskt Näringsliv och olika handelskamrar. Dessutom har rapporterna använts vid olika ambassader där Tillväxtanalys utlandsorganisation är stationerade för att lägga upp främjarplaner på respektive marknader (detta under samlingsnamnet Team Sweden). Den totala kostnaden för uppdraget år 2015 är 1 970 tkr. 1.7.2 Tillväxt genom stöd Tillväxtfakta 2015, Dnr 2015/027, projektnr 5336 Eftersom kunskap, idéer och innovationer till stor del är kollektiva varor/tjänster har staten en viktig roll för att etablera och utveckla ett system som skapar goda förutsättningar för såväl FoU som för spridning av kunskap och kommersialisering av innovationer. Hur detta bäst bör göras är en fråga som många länder brottas med. Vilka medel bör användas och vilka instrument bör undvikas? I dag lägger staten cirka tre procent av statsbudgeten, eller 15
cirka 30 miljarder kronor, på stöd till näringslivet och ett viktigt syfte bakom flera stöd är att de ska generera tillväxt och ökad sysselsättning. I boken Tillväxtfakta 2015 diskuteras hur väl de statliga stöden fungerar. Hur vet man om stöden uppfyller sina mål och hur kan man mäta effekterna av dem? Boken bygger på, och är syntes av, en rad utvärderingar som Tillväxtanalys genomfört under de senaste åren. I boken, som också översatts till engelska, framförs ett antal rekommendationer som ett svenskt utvärderingssystem av närings- och innovationspolitiken bör anamma. Boken har under året presenterats vid ett seminarium i Stockholm med ca 50 deltagare från departement och myndigheter samt vid OECD i Paris och Europeiska kommissionen i Bryssel. Flera av de delstudier som boken bygger på har publicerats i internationella vetenskapliga tidskrifter. Den totala kostnaden för uppdraget år 2015 är 1 680 tkr. 1.8 Regional attraktivitet och utvecklingskraft 1.8.1 Utvärdering av ägarkapital inom ramen för EU:s strukturfondsprogram för konkurrenskraft och sysselsättning, Dnr 2009/055, projektnr 92904. Detta uppdrag formulerades ursprungligen av regeringen i 2009 års regleringsbrev och har därefter även berörts i senare regleringsbrev. Av uppdraget framgick att utvärderingen skulle fungera som ett underlag för lärande inför eventuella framtida insatser av liknande karaktär. Uppmärksamheten mot den svenska policyinsatsen skulle kompletteras med erfarenheter från internationell forskning och empiri med svensk policyrelevans. Uppdraget skulle komplettera de utvärderingsinsatser som andra aktörer genomför på projekt- och programnivå. Utvärderingsobjektet är en policyinsats med regionala riskkapitalfonder som har pågått under perioden 2009 2015. Insatsen sker inom ramen för de åtta regionala strukturfondsprogrammen och täcker således hela Sverige. Offentlig sektor (via regionala fonder) satsar högst 50 procent och privata aktörer minst 50 procent i varje enskild investering. Målgruppen är små- och medelstora företag och investeringarna sker huvudsakligen i tidiga skeden. Målet med insatsen kan starkt förenklat sägas vara tillväxt i de företag där investeringarna sker samt en förbättrad regional kapitalförsörjningsstruktur. Till och med juni 2015 har totalt 3,4 miljarder kronor investerats i 320 företag. Detta har varit ett utvärderingsuppdrag som sträckt sig över en ovanligt lång tidsperiod, från starten år 2009 till slutrapporten drygt sex år senare. Tillväxtanalys ser flera förtjänster med upplägget. Vi har getts möjligheter att delta i ett stort antal avstämningsmöten tillsammans med förvaltningsmyndigheten, fonderna och följeforskningskonsulten och därigenom fått en betydligt högre grad av kontextuell förståelse än vad som hade varit fallet om vi kommit in ex post. Genom delrapporter och täta kontakter med akademisk expertis har vi kunnat gå djupare in på delområden som vi bedömt relevanta. Arbetet har genomförts tillsammans med forskare från Sverige, Norge, Finland, Danmark, England och Skottland. Förutom bidrag till internationella studier i delrapporterna har till exempel även en kvalificerad metodbeskrivning utarbetats med hjälp av utländsk expertis. I slutrapporten har även två externa konsulter medverkat. Uppdraget har diskuterats, presenterats och redovisats på flera sätt. Ett flertal avstämningsmöten har hållits med Näringsdepartementet, alltifrån uppstartsdialog år 2009 till planering av slutrapport år 2015. En strävan att säkra upp utvärderingsdata har inneburit en hel del arbete och dialog med förvaltningsmyndighet och fonder. 16
Presentationer har också skett på ett flertal konferenser, såväl nationella som internationella. Några exempel är European Congress of the Regional Science Association International (2010), Lärande för sysselsättning och regional tillväxt (2010), Smart financing the Swedish case (2012) i Bryssel vid Sveriges EUrepresentation samt ett slutseminarium i Stockholm hösten 2015. Med syftet att öka möjligheter till kvalitetssäkring från flera perspektiv medverkade vid det sistnämnda seminariet bland andra fyra internationella experter inom sakområdet, representanter från Näringsdepartementet, förvaltningsmyndigheten, de regionala fonderna, den parallella följeforskningen samt Tillväxtanalys egna analytiker. Tre delrapporter (2010, 2011, 2013) och en slutrapport (2015) har publicerats. Varje rapport har presenterats vid seminarier hos Näringsdepartementet. Under resans gång har vi även kunnat sprida erfarenheter till satsningens intressenter i mer informella sammanhang. Uppdraget bedöms även ha gett betydelsefulla erfarenheter till myndigheten som kan återanvändas i andra uppdrag. Den totala kostnaden för projektet under perioden 2009 2015 har varit 7 720 tkr varav 2 920 tkr avser 2015. 1.8.2 Demografins regionala utmaningar, SOU 2015:101, bilaga 7 till Långtidsutredningen, Dnr 2014/056, projektnr 1412. Tillväxtanalys fick i juni 2014 ett uppdrag att utarbeta en bilaga till Långtidsutredningen (SOU 2015:101, Demografins regionala utmaningar, Långtidsutredningen 2015 Bilaga 7). Näringsdepartementet har varit projektägare för arbetet som slutfördes i oktober 2015. Bilagan behandlar vilka effekter och konsekvenser den demografiska utvecklingen bedöms få för den regionala och kommunala nivån fram till år 2040. Analyserna fokuserar huvudsakligen på kommunalekonomiska konsekvenser, samt framtida arbetskraftsförsörjning. Arbetet har genomförts av en arbetsgrupp inom avdelningen Tillgänglighet och regional tillväxt i nära samarbete med Näringsdepartementet. Huvudman för Långtidsutredningen är dock Finansdepartementet, varför en hel del kontakter över departementsgränserna förekommit. Till arbetet har knutits en referensgrupp som bestått av en blandning av olika kompetenser. I referensgruppen har Finansdepartementet, Kungliga Tekniska Högskolan, Sveriges kommuner och Landsting och Nordregio deltagit. Bilagan presenterades vid ett seminarium på Rosenbad i början av december 2015 med medverkan av civilminister Ardalan Shekarabi. Seminariet utgjorde startpunkten för regeringens aviserade utredning om den svenska kommunstrukturen. Materialet har även rönt ett visst intresse från media, där bland annat regionala TV- och radiostationer har använt materialet som utgångspunkt för regionala diskussioner om framtida utmaningar för den lokala och regionala nivån. Den totala kostnaden för projektet under perioden 2014 2015 har varit 3 678 tkr varav 812 tkr avser 2015. 1.9 Publicerat 2015 Myndighetens publiceringar under år 2015 består av 11 rapporter, 26 PM, 23 Svar direkt och sex statistikrapporter. Rapportering har skett direkt på hemsidan av 18 webbrapporter inom den officiella statistiken. Dessutom har tillgänglighetsdata lagts ut på webbplatsen 17
vid tre tillfällen. Samtlig rapportering finns tillgänglig på myndighetens hemsida, www.tillvaxtanalys.se. 1.10 Verksamhetens kostnader och intäkter Av tabell 3 och 4 framgår verksamhetens kostnader och intäkter de senaste tre åren enligt resultaträkningen. Tillväxtanalys har under 2015 disponerat 79,1 mnkr i anslagsmedel fördelat på 77,9 mnkr förvaltningsanslag och 1,2 mnkr anslagsmedel riktade till genomförande av en utvärdering av forskning och innovation på energiområdet. Intäkter av bidrag uppgick till 23 mnkr, varav 18 mnkr avser den utlandsbaserade verksamheten. Avgiftsintäkter och finansiella intäkter 1,5 mnkr. Anslagskrediten har inte utnyttjats under året. Bidragsfinansiärer 2015 har varit Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte), Vinnova, Statens energimyndighet, Utbildningsdepartementet, Näringsdepartementet, Tillväxtverket, Post- och telestyrelsen (PTS), Socialdepartementet, Socialstyrelsen, Riksrevisionen och Vetenskapsrådet, se not 3 i den finansiella redovisningen. Tabell 3 Verksamhetens intäkter (alla belopp i tkr) Intäkter 2015 % 2014 % 2013 % Förvaltningsanslag 77 956 75 % 79 602 75 % 78 461 75 % Anslag Utvärdering 1 225 1 % 0 0 % 0 0 % av Energiforskning Andra intäkter 1 311 1 % 1 629 2 % 2 557 2 % Bidrag 23 022 22 % 24 082 23 % 22 891 22 % Finansiella 148 0 % 149 0 % 795 1 % Summa intäkter 103 662 100 % 105 462 100 % 104 705 100 % Anmärkning: Intäkter är direkt hämtade från resultaträkningen Tillväxtanalys återrapportering av verksamhetens kostnader redovisas efter hur myndighetens analytiker fördelat sin tid (tidrapporterat) genom att arbetsuppgifterna kodas och knyts till typerna löpande uppdrag och specifika uppdrag. Med löpande uppdrag avses de uppgifter som är definierade i Tillväxtanalys instruktion och utgör myndighetens grunduppdrag och med de specifika uppdragen avses uppdrag som ges från regeringen i form av beslutade uppdrag med angivna redovisningstidpunkter (se avsnitt1.4.1 och 1.4.2 för mer utförlig beskrivning). Tillväxtanalys fördelning av analytikertimmar visar att andelen nedlagd tid år 2015 är 68 procent på löpande uppdrag och 32 procent är på specifika regeringsuppdrag. Av de löpande uppdragen utgör ca 60 procent omvärldsbevakning. Tabell 4 Verksamhetens kostnader (alla belopp i tkr) Kostnader 2015 2014 2013 Uppdragsstyp Kostnader Timmar Timmar% Kostnader Timmar Timmar% Kostnader Timmar Timmar% Löpande uppdrag enligt instruktion Regeringsuppdrag vi RB, i särskilda beslut eller dialog 67 567 41 437 68 % 62 791 36 598 62 % 57 579 32 217 56 % 36 095 19 474 32 % 42 671 22 873 38 % 47 126 25 527 44 % Summa 103 662 60 911 100 % 105 462 59 471 100 % 104 705 57 744 100 % Anmärkning: Kostnader per uppdragstyp har beräknats enligt följande. Bokförda uppdragstimmar per uppdragstyp multipliceras med totala indirekta kostnader per uppdragstimme. Produkten adderas därefter med direkta bokförda kostnader per uppdragstyp. 18
Enligt återrapporteringskraven i regleringsbrevet ska kostnaderna per organisatorisk enhet redovisas, se tabell 5 nedan. Förändringar mer än fem procent i kostnaderna jämfört med år 2014 kommenteras nedan: Minskningen vid EN-avdelningen (-13 %) avser främst minskade personalkostnader på grund av vakanser och mindre statistikinköp. Inom Iglo-avdelningen förklaras den totala kostnadsökningen (9 %) främst med valutapåverkan på personal- och lokalkostnader vid utlandskontoren i Indien, Japan och USA. Minskningen vid VU-avdelningen (-9 %) avser främst minskade kostnader för IT-drift och telefoni. Tabell 5 Kostnader per organisatorisk enhet (alla belopp i tkr) Organisatorisk enhet 2015 2014 2013 Entreprenörskap och näringsliv 16 898 19 400 21 494 Tillgänglighet och regional tillväxt 19 822 20 351 17 345 Innovation och globala mötesplatser, totalt inkl. utlandskontor 43 450 39 982 40 425 Stockholm USA Japan Kina Indien Belgien Brasilien 13 578 7 482 6 858 7 934 5 034 0 2 563 13 073 6 392 5 884 7 650 4 223 0 2 761 12 955 6 114 8 018 6 772 4 084 177 2 304 Verksamhetssutveckling och stöd 23 492 25 729 25 441 Summa 103 662 105 462 104 705 Anmärkning: Kostnader som är myndighetsgemensamma inom IT/telefoni, ekonomi, personal och förvaltning redovisas vid avdelningen för Verksamhetsutveckling och stöd liksom även lokalkostnader för kontoren i Östersund och Stockholm. Skälen är främst förenklad administration. 1.11 Kompetensförsörjning Kompetensförsörjningen har under året skett med befintlig personal, ett flertal visstids- och vikariatsanställningar, samarbeten med forskare och externa konsulter. Totalt sett har kompetensförsörjningen fungerat väl och på ett bra sätt bidragit till att myndigheten löst sina uppdrag och nått uppsatta verksamhetsmål på utsatt tid. 1.11.1 Rekrytering Den totala personalomsättningen uppgick år 2015 till 24 procent, att jämföra med 15 procent under 2014. Huvuddelen avser, liksom tidigare år, personal med tidsbegränsad anställning. Beräknat enbart på tillsvidareanställd personal var personalomsättningen sju procent. Tillväxtanalys har under året genomfört 14 rekryteringar, varav fyra tillsvidareanställningar till kontoren i Sverige. Tio rekryteringar har gällt tidsbegränsade anställningar, varav två till utlandskontor. Trots att Tillväxtanalys har höga och specifika krav i rekryteringarna, får vi oftast ett bra underlag av sökanden. I samtliga rekryteringar har vi kunna anställa kompetenta nya medarbetare. Vid ett tillfälle har en rekrytering avbrutits och det avsåg ny avdelningschef för entreprenörskap och näringsliv. Motivet var att avvakta med rekryteringen tills ny generaldirektör för Tillväxtanalys utsetts. 19
1.11.2 Kompetensutveckling Dialogen som arbetssätt har fortsatt att utvecklats och bidrar till myndighetens kunskapsuppbyggnad. Kompetensen inom myndigheten har stärkts genom samspelet med uppdragsgivarna samt samarbete och utbyte med externa resurser. Ett arbetssätt som strävar efter att i alla uppdrag och projekt utnyttja kompetensen i hela myndigheten bidrar till bredare kunskapsutnyttjande och kunskapsspridning internt. Utvecklingsarbetet inom effektivt skrivande som påbörjades 2014 har fortsatt genom intern dialog och stöd från kommunikationsfunktionen. 1.11.3 Extern kompetensförsörjning Den externa kompetensförsörjningen har i huvudsak bestått av konsultinsatser samt samverkan med universitet och andra myndigheter, vilket möjliggjort ett ömsesidigt lärande. Ramavtalet för konsulttjänster till kärnverksamheten bidrar på ett bra sätt till den externa kompetensförsörjningen. Kostnaden för tjänsteköp inom kärnverksamheten uppgick under året till 13,2 mnkr (10,9 mnkr 2014). Tjänsteköpen utöver kärnverksamheten uppgick till 2,9 mnkr (3,4 mnkr år 2014). Förändringen jämfört med föregående år beror till största delen på att kostnaden för ITverksamheten har minskat genom tecknande av ett nytt drift- och supportavtal. 1.11.4 Fortsatta åtgärder för kompetensförsörjning Tillväxtanalys strävar efter att ständigt utveckla kunskap och metoder. Under 2016 kan vissa förändringar i myndighetens uppdrag och organisation komma att genomföras, men oavsett kommer stor vikt att läggas på kunskapsuppbyggnad, bland annat genom fortsatt utveckling av dialogen med våra uppdragsgivare. Tillväxtanalys kompetenta medarbetare, samarbete med forskningsmiljöer och konsulter samt god kommunikation med uppdragsgivare utgör grunden för förmågan att bedriva bra verksamhet och nå goda resultat för myndigheten. Myndigheten kommer att arbeta för att vidmakthålla och utveckla detta. 20
2 Finansiell redovisning 2.1 Resultaträkning (tkr) Not 2015 2014 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 1 79 181 79 602 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 1 311 1 629 Intäkter av bidrag 3 23 021 24 082 Finansiella intäkter 4 148 149 Summa 103 662 105 462 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 5-56 509-57 577 Kostnader för lokaler -8 749-8 206 Övriga driftkostnader 6-37 469-38 602 Finansiella kostnader 7-116 -182 Avskrivningar och nedskrivningar -818-895 Summa -103 662-105 462 Verksamhetsutfall 0 0 Årets kapitalförändring 0 0 21
2.2 Balansräkning (tkr) Not 2015-12-31 2014-12-31 TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 8 212 328 Summa 212 328 Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet 9 20 32 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 10 1 620 1 204 Summa 1 640 1 236 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 0 5 Fordringar hos andra myndigheter 11 1 664 2 050 Övriga kortfristiga fordringar 12 677 730 Summa 2 341 2 785 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader 13 3 442 3 303 Summa 3 442 3 303 Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket 14-5 641-2 566 Summa -5 641-2 566 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 21 134 18 691 Kassa och bank 15 809 1 023 Summa 21 943 19 715 SUMMA TILLGÅNGAR 23 937 24 800 KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital 16 Balanserad kapitalförändring 0 0 Kapitalförändring enligt resultaträkningen 0 0 Summa 0 0 Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret 17 1 674 1 444 Kortfristiga skulder till andra myndigheter 18 6 754 6 968 Leverantörsskulder 4 295 5 399 Övriga kortfristiga skulder 19 864 802 Summa 13 587 14 613 22
(tkr) Not 2015-12-31 2014-12-31 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader 20 4 464 4 390 Oförbrukade bidrag 21 5 887 5 797 Summa 10 350 10 187 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 23 937 24 800 2.3 Anslagsredovisning 2.3.1 Redovisning mot anslag Anslag (tkr) Not Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning enl regleringsbrev Indragning Totalt disponibelt belopp Utgifter Utgående överföringsbelopp Uo 21 1:4 Energiforskning ap.3 Utvärdering av energiforskning 22 0 1 500 0 1 500-1 225 275 Uo 24 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser ap.1 Ramanslag 23 2 909 81 503-472 83 940-78 140 5 800 Summa 2 909 83 003-472 85 440-79 365 6 076 Utgående överföringsbelopp för Uo 21 1:4 överstiger tio procent. Kostnaden för att genomföra uppdraget Utvärdering av forskning och innovation på energiområdet uppgick till 1 225 tkr. Alla medel behövde inte användas för genomförandet. 23
2.4 Tilläggsupplysningar och noter Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma. 2.4.1 Tilläggsupplysningar Redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers bokföring följer god redovisningssed och förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring samt Ekonomistyrningsverkets (ESV) föreskrifter och allmänna råd till denna förordning. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna förordning. I enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 FBF (Förordning om myndigheters bokföring) tillämpar myndigheten brytdagen den 5 januari. Efter brytdagen har fakturor överstigande 20 tkr bokförts som periodavgränsningsposter. Kostnadsmässig anslagsavräkning Semesterdagar som intjänats före 2009 avräknas från och med år 2009 anslaget först vid uttaget enligt undantagsbestämmelsen. Utgående balans år 2014, 343 tkr, har år 2015 minskat med 184 tkr. Värderingsprinciper Anläggningstillgångar Som anläggningstillgångar redovisas egenutvecklade dataprogram, förvärvade licenser och rättigheter samt maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde om minst 20 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Som förbättringsutgifter på annans fastighet redovisas kostnader som inte bedöms utgöra löpande underhåll. Beloppsgränsen för förbättringsutgifter på annans fastighet är 50 tkr. Avskrivningstiden för förbättringsutgifter på annans fastighet uppgår till högst den återstående giltighetstiden för hyreskontraktet, dock längst tre år. Större anskaffningar av likartade tillgångar som uppgår till minst 50 tkr (exklusive moms) ska betraktas som anläggningstillgångar. Avskrivning sker enligt linjär avskrivningsmetod. Avskrivning under anskaffningsåret sker från den månad tillgången tas i bruk. Tillämpade avskrivningstider 3 år Datorer och kringutrustning 5 år Egenutvecklade dataprogram Licenser, rättigheter Maskiner och andra tekniska anläggningar 10 år Inredningsinventarier Bärbara datorer, mobiltelefoner och läsplattor anses ha en kortare livslängd än tre år och kostnadsförs därför direkt om fakturan understiger 50 tkr (exklusive moms). 24