Revisionsrapport Stefan Karlsson Granskning av s näringspolitiska verksamhet
Granskning av s näringspolitiska verksamhet Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund och syfte... 1 1.2. Revisionsfråga och kontrollmål...2 1.3. Metod och avgränsning...2 1.3.1. Avgränsningar...3 2. Sammanfattning...4 3. Styrning av näringspolitiken...6 3.1. Kommunallagen...6 3.2. Styrning...6 3.2.1. Vision...6 3.2.2. Kommunfullmäktiges strategiska inriktningar och inriktningsmål...6 3.2.3. Näringslivsutskott, näringslivsstrategi och näringslivsplan...7 4. Organisation och verksamhet...8 4.1. Nuvarande organisation...8 4.2. Föreslagen framtida organisation...8 4.2.1. Trelleborgs Utvecklings AB, TKUAB...9 4.3. Kvalitetsundersökningar...9 4.3.1. Svenskt Näringslivs ranking...9 4.3.2. SKL:s öppna jämförelser, Insikt... 11 4.3.3. Jämförelser...12 4.4. Intervjuer, kommunen... 12 4.4.1. VD för TKUAB...12 4.4.2. Kommunstyrelsens ordförande...13 4.4.3. T.f. kommundirektören (ekonomichef)...14 4.4.4. Näringslivsutskottets ordförande...14 4.5. Intervjuer och samtal med företrädare för företagarorganisationer.... 15 4.5.1. Företagarna i Trelleborg... 15 4.5.2. Regionchefen för Svenskt Näringsliv...16 5. Granskningsresultat...17 5.1. Finns tillfredsställande styrdokument för näringslivsverksamheten?... 17 5.2. På vilket sätt och i vilken utsträckning bedrivs aktiviteter inom näringslivsorganisationen för att förbättra företagsklimatet?... 18 5.3. Följer näringslivsorganisationen upp hur företagsklimatet upplevs i kommunen?... 18 5.4. Finns en tillfredsställande dialog mellan näringslivsorganisationen och politikerna?... 18
Granskning av s näringspolitiska verksamhet 5.5. Upplever företagen kommunens näringslivsverksamhet och samarbete som tillfredsställande?... 19 5.6. Hur följs målen för näringspolitiska arbetet upp och hur är måluppfyllelsen?... 19 5.7. Är mål och resurser anpassade till varandra?... 20 Förteckning tabeller och figurer Figur 1. Delredovisade områden från kommunranking av Svenskt Näringsliv... 10 Figur 2. Attityder till företagande. Svenskt Näringslivs undersökning... 11
Granskning av s näringspolitiska verksamhet 1. Inledning 1.1. Bakgrund och syfte De förtroendevalda revisorerna i har beslutat att genomföra en granskning av s näringspolitiska verksamet. Grundförutsättningen för en kommuns utveckling är ekonomisk tillväxt. Företagen i Trelleborg är viktiga motorer för tillväxt och utveckling. Ett dynamiskt och växande näringsliv präglas av ett inflöde av nya företag och förnyelse inom det befintliga näringslivet. Kommunpolitiker kan påverka och ta beslut som bygger och stärker företagandet. Framgångsfaktorer för ett bra företagsklimat är bland annat att skapa politisk enighet om näringslivsfrågorna vilket ger förutsägbarhet för företagen samt att erbjuda hög kommunal servicenivå: bra bemötande, korta ledtider för beslut, lättillgänglig information och strukturerad dialog med företagen. Under årets första del har ett nytt näringslivsutskott bildats under kommunstyrelsen. Bidandet innebär att näringslivsfrågorna organisatoriskt kommer att flyttats från Trelleborgs Utvecklings AB I Svenskt Näringslivs företagsklimatundersökning 2015 hamnade Trelleborgs kommun på plats 251 (en förbättring med 2 placeringar sedan 2014 men en försämring med 113 placeringar i jämförelse med 2009). Mot bakgrund av ovanstående har s revisorer beslutat om att granska kommunens arbete med näringslivsfrågor. Granskningsobjekt är kommunstyrelsen. PwC har genomfört granskningsarbetet på uppdrag av kommunens revisorer. 1 av 21
Granskning av s näringspolitiska verksamhet 1.2.Revisionsfråga och kontrollmål Granskningens syfte är besvara följande revisionsfråga: Har kommunstyrelsen säkerställt en ändamålsenlig styrning och uppföljning av näringslivsverksamheten som bidrar till att kommunens näringspolitiska mål förverkligas? Följande kontrollmål ingår i granskningen: Finns tillfredsställande styrdokument för näringslivsverksamheten? På vilket sätt och i vilken utsträckning bedrivs aktiviteter inom näringslivsorganisationen för att förbättra företagsklimatet? Följer näringslivsorganisationen upp hur företagsklimatet upplevs i kommunen? Finns en tillfredsställande dialog mellan näringslivsorganisationen och politikerna? Upplever företagen kommunens näringslivsverksamhet och samarbete som tillfredsställande? Hur följs målen för näringspolitiska arbetet upp och hur är måluppfyllelsen? Är mål och resurser anpassade till varandra? 1.3.Metod och avgränsning Granskningen har genomförts genom granskning av styrande dokument och intervjuer. Vi har även i granskningen tagit del av statistik från Svenskt Näringslivs företagsklimatundersökning samt SKL:s företagsklimatundersökning. Intervjuer har genomförts med: Kommunstyrelsens ordförande Näringsutskottets ordförande T.f. Kommundirektör/Ekonomichef VD för TKUAB Intervjuer/samtal med företrädare för nedanstående organisationer Företagarna Svenskt Näringsliv regionkontor Malmö 2 av 21
Granskning av s näringspolitiska verksamhet 1.3.1. Avgränsningar För den kommunala organisationen har granskningen avgränsats till att gälla kommunstyrelsens näringslivsutskott. 3 av 21
Granskning av s näringspolitiska verksamhet 2. Sammanfattning gör inga egna regelbundna uppföljningar av hur företagare uppfattar kommunens arbete för näringspolitiska åtgärder utöver de regelbundna kontakter som sker med näringslivet och där företagarnas nöjdhet diskuteras vid företagsbesök. Viss uppföljning sker genom de mätningar av företagarnas nöjdhet som genomförs av Svenskt Näringsliv respektive Sveriges Kommuner och Landsting. Svenskt Näringslivs årliga mätning av företagsklimatet för alla svenska kommuner är ett opinionsinstrument från en intresseorganisation med stor påverkan och uppmärksamhet. Attityder till företagande ses som den främsta anledningen till ett lågt resultat. Såväl attityder från kommunpolitikers, kommunala tjänstemäns, medias, allmänhetens och skolans attityder till företagande har dåliga värden. Sveriges Kommuners och Landstings undersökning, som kallas Insikt, genomförs vartannat år. SKL är en arbetsgivar- och intresseorganisation för kommunerna och landstingskommunerna. I senaste mätningen år 2015 deltog 193 av 290 kommuner i undersökningen. Undersökningen omfattar bara myndighetshandläggning. Frågor om miljö- och hälsoskydd 72 % av frågorna och utgör en dominerande påverkan på resultatet. Den senaste mätningen visade en sänkt ranking från plats 82 år 2013 till plats 89 år 2015. Intervjuer har genomförts med såväl företrädare för den kommunala organisationen som med företrädare för företagarorganisationer. Ur intervjuer och dokumentgranskning framkommer att uppföljningar av näringslivsarbetet har haft brister. Samtliga intervjuade anser att det är viktigt med intern kommunikation i den kommunala organisationen för att förbättra attityderna till företagande. Särskilt tydligt framkommer det från företrädare för företagsorganisationerna. Exempel ges i intervjuer på hur konkreta ärenden upplevs negativa i förhållande till den dialog som skett med näringslivshandläggare. Å ena sidan är det viktigt att handläggare förstår vikten av företagandet i kommunen men å andra sidan är det lika viktigt att handläggare förklarar förutsättningar och villkor för t.ex. myndighetsärenden så att företagare förstår handläggning och beslut. Intervjuade företrädare för företagarorganisationer anser att de i huvudsak har ett gott samarbete med kommunens organisation för näringslivsfrågor, men att de i olika omfattning har negativa synpunkter på handläggningen i konkreta ärenden där företagare är inblandade. 4 av 21
Granskning av s näringspolitiska verksamhet I intervjuer hänvisas också till externa undersökningar från Svenskt Näringsliv och Sveriges Kommuner och Landsting, samtidigt som det ur intervjuerna framgår enighet om att det är otillräckligt. Representanter för företagarorganisationer anser att kommunen måste förhålla sig till de externa mätningar som görs om företagares nöjdhet, men att kommunen bör ha en egen kontroll genom nöjd-kund-index-mätningar eller motsvarande i syfte att styra verksamheten efter behövliga insatser mot näringslivet. I intervjuer med företrädare för företagarorganisationer framförs att begrepp som näringsliv och företagare används för generellt. Det är stor skillnad mellan olika företag och företagsformer samt delar av näringslivet, t.ex. en stor industris eller en liten butiks villkor och behov. 5 av 21
Granskning av s näringspolitiska verksamhet 3. Styrning av näringspolitiken 3.1. Kommunallagen 2 kap 8 Kommunallagen anger grunden för att kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen. Det som kommuner tillåts göra är att på ett allmänt plan främja ett gott näringslivsklimat. Kommuner får normalt inte ge något individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare om det inte finns synnerliga skäl för det. Sådana synnerliga skäl är ovanliga, men det finns beslut som har lett till prövning och fått vägvisande domar. Denna granskning omfattar emellertid inte stöd till enskilda näringsidkare. 3.2. Styrning 3.2.1. Vision Trelleborgs vision har som syfte att återspegla hur det ska vara att bo och verka i kommunen i framtiden och beskriver ett önskat framtida tillstånd. Visionen är Trelleborg ska vara en framgångskommun med hög livskvalitet och en långsiktigt hållbar tillväxt. 3.2.2. Kommunfullmäktiges strategiska inriktningar och inriktningsmål Med visionen som utgångspunkt finns tre strategiska inriktningar med inriktningsmål: Livskvalitet, Arbete, Långsiktig hållbar tillväxt. Frågor om näringsliv hamnar under inriktningen för Arbete. Det finns ett inriktningsmål från kommunfullmäktige som berör näringslivspolitiken: ska arbeta för att andelen kommuninvånare som är självförsörjande ökar genom eget arbete. Senast år 2015 ska tillhöra de åtta kommunerna med högs självförsörjningsgrad i Skåne. Till detta inriktningsmål finns indikatorn Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? (SCB, Nöjd kund index). Måluppfyllelsen redovisas genom att NKI-index från Sveriges kommuner och Landstings företagsklimatundersökning Insikt redovisas. Målvärdet för 2015 var satt till 68 och utfallet blev 69, vilket är en ökning från 68 år 2013. Det är alltså en höjning av indexvärdet. Samtidigt redovisas inte rankingen som också framgår av mätningen. Den var en försämring från plats 82 år 2013 till plats 89 år 2015. 6 av 21
Granskning av s näringspolitiska verksamhet Företagsklimatundersökningen och dess resultat redovisas utförligare längre fram i rapporten. 3.2.3. Näringslivsutskott, näringslivsstrategi och näringslivsplan s näringslivsarbete hanteras i Trelleborgs Utvecklings AB (TKUAB). Den 4 mars 2015 beslutade kommunstyrelsen att för mandatperioden inrätta ett näringslivsutskott. Motivet för inrättandet angavs vara viljan att stärka attraktionskraften i Trelleborgs stad och byarna. Näringslivsutskottet ska genomföra olika insatser mot olika målgrupper och även intern i organisationen. En miljon kronor avsattes i budget 2015 för näringslivsbefrämjade åtgärder. I protokoll från kommunstyrelsen den 4 februari beslutades att ombilda TKUAB till ett destinations- och eventbolag som koncentreras till att arbeta med turistfrågor. Ansvaret för näringslivsfrågor flyttas till kommunstyrelsen. Beslutet är grundat på kommunfullmäktiges beslut om budget för 2015 där beslut om att i övrigt utgå från Kvartettens förslag till budget 2014 med flerårsplan för 2016 2017. I Kvartettens budgetförslag föreslogs förändringarna som kommunstyrelsens beslut den 4 februari avser. Med anledning av beslutet angavs att bolagets styrdokument ska ses över, liksom avtalet mellan kommunstyrelsen och bolaget som bl.a. reglerar kommunens ersättning till bolaget för utförda tjänster. Vid sammanträde med styrelsen för TKUAB den 6 mars 2015 inleddes sammanträdet med att ordföranden för det nyinrättade näringslivsutskottet informerade om utskottet och planer för dess arbete framöver. Det informerades också om att näringslivrepresentanterna i TKUAB:s styrelse ersätts av politiker och istället att det bildas en rådgivande funktion knuten till näringslivsutskottet där näringslivsrepresentanter planeras ingå. Ur delårsrapport 1 och 2 under 2015 framgår att förtydligande av ägardirektiven för TKUAB, liksom näringslivsstrategi och näringslivsplan i samarbete med näringslivet, inte var genomfört. Näringslivsstrategi liksom näringslivsplan för saknas. 7 av 21
Granskning av s näringspolitiska verksamhet 4. Organisation och verksamhet 4.1. Nuvarande organisation Näringslivsfrågorna i handläggs inom TKUAB. Styrningen sker från kommunen genom ägardirektiv som är fastställda den 20 januari år 2012. Ur ägardirektiven framgår att TKUAB allmänt ska stödja näringslivet i Trelleborgs kommun. Bolaget ska i sin verksamhet medverka till utveckling av befintliga företag och etablering av nya företag. Bolaget ansvarar för entreprenörscentrum och inkubatorverksamhet i Trelleborg med syfte att främja nyföretagande och på sikt även öka sysselsättningen i kommunen. Genom nätverksbyggande och kontakter med kommunens företagare ska bolaget skapa en positiv anda och goda förbindelser mellan kommun och företagare. Bolaget ska underlätta för en expansion av näringslivet i Trelleborg, utveckla idéer och projekt för att locka fler företag till Trelleborg och även kunna vara behjälplig vid företagens behov av kontakter med kommunens olika myndigheter. Bolaget ska handha kommunens turistbyrå och övriga turismfrämjande aktiviteter. Kommunens turistverksamhet ska bedrivas med syftet att skapa hög attraktionskraft för turism och skapa intresse för. Bolaget ska ansvara för utveckling av Smygehuk som besöksmål med fokus på turismfrämjande aktiviteter samt marknadsföring och utveckling av turismnäringen i och kring småbåtshamnarna. 4.2. Föreslagen framtida organisation Den styrande kvartetten angav i sitt förslag till budget för 2015 att Trelleborgs Utvecklings AB ombildas till destinations- och eventbolag för att koncentrera arbetet kring turismfrågorna. Ansvaret för näringslivsfrågorna överförs till kommunstyrelsen. För att öka flera aktörers delaktighet i näringslivsarbetet föreslås att ett näringslivsutskott med politiker, företrädare för näringslivet och tjänstemän från berörda förvaltningar bildas organisatoriskt under kommunstyrelsen. Reglementet för kommunstyrelsen anger att ett näringslivsutskott ska finnas (16 ). Näringslivsutskottet tillsattes redan under våren 2015 genom beslut i kommunstyrelsen. Övriga organisationsändringar är inte genomförda. För att genomföra resterande åtgårder krävs framtagande av förslag på bl.a. ändrade ägardirektiv för TKUAB, ändrat reglemente för kommunstyrelsen, 8 av 21
Granskning av s näringspolitiska verksamhet näringslivsstrategi, genomförande av beslut av kommunfullmäktige och bolagsstämmobeslut i TKUAB m.m. Vissa av åtgärderna uppges i intervjuer pågå. 4.2.1. Trelleborgs Utvecklings AB, TKUAB TKUAB är ett helägt kommunalt bolag. Personalstyrkan i bolaget uppgår till tio anställda, varav sju arbetar heltid. Enligt VD är det främst näringslivsutvecklaren samt cirka femtio procent av hennes egen tid som används för näringslivsarbete exkluderat turismfrågor. Enligt verksamhetsberättelse för 2014 anges TKUAB:s egna mål för verksamheten vara Nöjda företagare, skapa bästa möjliga förutsättningar för befintliga och nya verksamheter och ett differentierat näringsliv. Kommunfullmäktiges inriktningsmål anges inte i verksamhetsberättelsen. Näringslivsutvecklaren genomför företagsbesök. Enligt en redovisning av antalet genomförda företagsbesök framgår att det gjordes 47 företagsbesök under 2014 och 5 stycken fram till och med den 20 april i år. Under 2012 gjordes 27 företagsbesök och 77 stycken under 2013. Av förteckningen framgår datum för besök, vem som besöktes och vilket företag. Vi har tagit del av exempel från dokumentation från några företagsbesök. TKUAB har bl.a. frågar hur de tycker att kommunen kan förbättra sin verksamhet och anger bygglov och upphandling som exempel. Vi har inte tagit del av någon uppföljning hur TKUAB hanterat de synpunkter som företagen lämnat. 4.3. Kvalitetsundersökningar 4.3.1. Svenskt Näringslivs ranking I Svenskt Näringslivs årliga ranking av kommuner 2015, som avser undersökning av kommunen som helhet, hamnade på plats 251 av 290 kommuner. Året innan fick kommunen plats 253. Resultatet är en sammanvägning av flera olika mätningar och bygger till stor del på enkäter av vad främst företagare, men även andra grupper anser. Ur redovisningen framgår hur resultatet fördelar sig mellan olika delområden, se bild nedan. 9 av 21
Granskning av s näringspolitiska verksamhet Figur 1. Delredovisade områden från kommunranking av Svenskt Näringsliv. Ur figur 5 framgår att de lägsta resultaten utgörs av enkätbesvararnas åsikter om olika gruppers attityder till företagande. Kommunpolitikers, tjänstemäns, allmänhetens, medias och skolans attityder till företagande ges mycket låga värden i Trelleborg. Nedanstående figur visar grafiskt hur de olika gruppernas attityder fördelas. Notera att staplarna redovisar rankad position av 290 kommuner vilket innebär att de lägre kurvorna redovisar mer positiv attityd än de högre. 10 av 21
Granskning av s näringspolitiska verksamhet Figur 2. Attityder till företagande. Svenskt Näringslivs undersökning Värdena avseende attityder är tydligt skilda från övriga värden och har haft stora variationer under den första delen av perioden, men under 2014 och 2015 är det små variationer där samtliga gruppers attityder redovisas med mycket låga värden. 4.3.2. SKL:s öppna jämförelser, Insikt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har genomfört en stor undersökning 2015. Den heter Öppna jämförelser, Företagsklimat 2015. Insikt en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning. 2015 var tredje gången SKL genomför denna typ av undersökning. Sammanlagt deltog 193 kommuner i undersökningen. Rapporten presenterades under hösten 2015. Undersökningen är en kvalitetsmätning av kommunernas myndighetsutövning och service gentemot företagare. Den visar inom vilka myndighetsområden som företagarna anser att kommunen fungerar bra respektive mindre bra samt vad kommunerna behöver bli bättre på. Trelleborg har försämrat ranking sedan mätningen 2013, men uppnått en liten höjning av Nöjd-kund-index (NKI). En analys av värdena visar att de 11 av 21
Granskning av s näringspolitiska verksamhet myndighetsområden som visar förbättringar är brandtillsyn och serveringstillstånd. Markupplåtelse och Miljö- och hälsoskydd har försämrat sin ranking. För bygglov var det så låg svarsfrekvens 2013 att värde saknas och därmed inte kan jämföras. Fördelningen av jämförda myndighetsområden är ojämn. För 2015 svarar undersökta ärenden mellan myndighetsområdena enligt följanade: Brandtillsyn 7 %, Bygglov 8 %, Markupplåtelse 8 %, Miljö- och hälsoskydd 75 % och serveringstillstånd för 5 %. Området Miljö- och hälsoskydd svarar alltså för tre fjärdedelar av ärenden i jämförelsen. En förändringen inom miljö- och hälsoskyddsområdet är därmed den förändring som tydligast kommer att påverka värdet för total NKI i Trelleborg. 4.3.3. Jämförelser SKL:s undersökning i förhållande till Svenskt Näringslivs s.k. företagsranking går inte att göra jämförelser mellan. En allmän indikation är att får ett väsentligt bättre betyg för myndighetsutövningen av företagarna i SKL:s undersökning än vad som redovisas i Svenskt Näringslivs undersökning, där tillämpning av lagar och regler rankas som 260 av 290 kommuner. Det är också noterbart att frågorna om miljö- och hälsoskydd utgör tre fjärdedelar av frågorna för samtliga myndighetsområden i SKL:s undersökning. 4.4. Intervjuer, kommunen Intervjuer har gjorts med VD för TKUAB, t.f. kommundirektören/ekonomichefen, näringslivsutskottets ordförande och kommunstyrelsens ordförande. 4.4.1. VD för TKUAB VD för TKUAB anger att avdelningen genomför ett flertal aktiviteter som ska bidra till ett bra företagsklimat. Som exempel anges flertal företagsbesök, deltagande i etableringsservice tillsammans med företrädare från kommunens förvaltningsorganisation, samarbete med externa organisationer, inkubatorverksamheten Greenroom samt deltagande i mässor och projekt. Verksamhetens uppföljning som redovisas i verksamhetsberättelsen sker genom Svenskt Näringslivs attitydundersökning. I kommunfullmäktiges inriktningsmål anges att uppföljning ska ske genom redovisande av hur NKI värdet från Sveriges 12 av 21
Granskning av s näringspolitiska verksamhet kommuners och landstings (SKL) undersökning Insikt är i förhållande till indikatorvärde. I SKL:s undersökning mäts nöjdheten från företag inom olika myndighetsområden brandskydd, markupplåtelse, alkoholtillstånd, bygglov och miljötillstånd. Under ett verksamhetsår genomförs företagsbesök där uppföljning av företagarnas nöjdhet diskuteras. Kommunstyrelsen har beslutat att inrätta ett näringslivsutskott och har inlett en process för att näringslivsfrågorna ska flyttas organisatoriskt från TKUAB till kommunstyrelsen. Enligt VD för TKUAB har processen avstannat då det visat sig att det är svårt att skilja näringslivsfrågor från turismfrågor då även dessa till stor del är näringslivsfrågor inom besöksnäringen. Samtidigt uttrycker hon förståelse för att ansvaret för näringslivsfrågorna bör finnas under kommunstyrelsen så näringslivsfrågor berör alla kommunala verksamheter. VD hänvisar till att ägardirektiven ännu anger att TKUAB är ansvarigt och att de fortsätter verksamheten som vanligt, men att en viss osäkerhet om framtiden finns. Näringslivschefen anser att det är en bra dialog mellan tjänstemännen som arbetar med näringslivsfrågor och politikerna i styrelsen. Hon anser mot bakgrund av undersökningar och dialog med företagarna att företagen upplever bolagets näringslivsverksamhet och samarbete som tillfredsställande, men att företagare är mindre nöjda med kommunens insatser i stort. På frågan om kommunen själva undersökt vad företagarna vill ha för stöd från kommunen, svarar näringslivschefen att de inhämtar synpunkter bl.a. från företagsbesök men genomför inga egna NKI-undersökningar eller motsvarande. Det är mycket få mål angivna för näringslivsarbete. Kommunfullmäktiges inriktningsmål begränsas till indikator för NKI-mått för företagarnas nöjdhet enligt SKL:s mätning av företagsklimatet. TKUAB:s egna mål är allmänt formulerade till att få nöjda företagare och att det ska skapas bra förutsättningar för näringslivet. Därmed sker ingen konkret redovisning av måluppfyllelse. 4.4.2. Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande bekräftar den ambition om organisationsförändring som pågår och att det tar längre tid än planerat att genomföra förändringarna, bl.a. på grund av olika politiska uppfattningar om delar i processen. Han uppger också 13 av 21
Granskning av s näringspolitiska verksamhet att det finns planer på att rekrytera en näringslivsstrateg till kommunledningen. Frågorna om kommunens näringslivspolitik har diskuterats väldigt länge och han menar att åtgärder är mycket viktiga att genomföra mot bakgrund av de mycket tydliga synpunkter som framförs av näringslivet. 4.4.3. T.f. kommundirektören (ekonomichef) T.f. kommundirektören anser att en av orsakerna till att de planerade organisatoriska förändringarna blivit försenade utgörs av politiska skäl, men också att den tidigare kommundirektören slutade under året och att en ny ersättare först börjar i mars 2016. Under hösten har verksamheten arbetat med att ta fram underlag för ändrade ägardirektiv. Ägardialog har förekommit men processen har avstannat innan ärendet har kunnat tas upp i kommunstyrelsen. T.f. kommundirektören vet inte när processen kan fortsätta. Kommunstyrelsens arbetsutskott har beslutat (2015-12-22 308) att föreslå kommunstyrelsen att besluta om ersättningar till bolaget för 2016 som innebär att bolagets verksamhet i stort sett ska fortsätta oförändrat under 2016. T.f. kommundirektören som i ordinarie funktion är ekonomichef konstaterar att näringslivspolitiskt arbete berör många verksamheter och mängder med projekt. Det är svårt att se en gränsdragning och en helhet där ROI - return of investment kan analyseras. 4.4.4. Näringslivsutskottets ordförande Näringslivsutskottets ordförande anser att det finns ett motstånd inom TKUAB som inte vill släppa näringslivsfrågorna och att det är det huvudsakliga skälet till att processen drar ut på tiden. Bl.a. har det varit diskussion om tillgången till uppgifter och data som strategiska enheten har behövt för utredningsarbetet. Det finns ingen antagen strategi för näringslivsarbetet. Ordföranden anser att en sådan måste tas fram, men att det först kan göras när ansvaret för näringslivsfrågorna tas över av kommunstyrelsen. 14 av 21
Granskning av s näringspolitiska verksamhet 4.5. Intervjuer och samtal med företrädare för företagarorganisationer. 4.5.1. Företagarna i Trelleborg Ordföranden för Företagarna anser att det finns en bra dialog med kommunen gällande näringslivsfrågor, men att det dessvärre stannar det vid dialog, och sällan utmynnar i något konkret. Mätningarna från Svenskt Näringsliv och Sveriges Kommuner och Landsting bör behandlas seriöst av kommunen som bör arbeta för att förbättra de områden som undersökningarna handlar om. Brister i undersökningar som innebär att det finns allt från attitydundersökningar till krassa sammanfattningar av företagens nyckeltal innebär en utmaning för kommunen när det gäller att presentera åtgärder/förbättringar. Ordföranden för Företagarna menar emellertid att då undersökningarna är samma i samtliga kommuner så bör därför ge en bra bild av situationen. Han anser att kommunen måste satsa om Trelleborgs näringsliv ska vända den neråtgående kurvan. Det är alltför svaga satsningar som görs idag och det måste, enligt honom, avsättas pengar i budgeten under t.ex. en 10års period. Vidare anser ordföranden för Företagarna att kommunen måste jobba proaktivt med att ragga företag till Trelleborg, vilket innebär att det måste finnas mark/lokaler till nya företag, och befintliga som vill flytta/expandera. När det gäller upphandlingar så anser ordföranden för Företagarna att offentliga upphandlingar bör riktas så att det är intressant för lokala företag att leverera. Om kriterierna riktas från t.ex. pris på en produkt, så menar han att det blir intressant för det lokala näringslivet att leverera till kommunen. Han poängterar att det inte innebär att kommunen ska betala för mycket totalt, men om priset inte inkluderar leverans eller möjlighet för utprovning i Trelleborg (skor, kläder) så är priset på produkten oväsentligt och enbart totalpriset med resor och tidsåtgång (lön) väsentligt. Ordföranden för Företagarna efterlyser också breda partipolitiska överenskommelser om stora frågor. Näringslivet måste kunna planera på längre sikt. Då kan inte kommunen ändra planer efter varje val. Han anser också att kommunala tjänstemän måste bli lösningsorienterande. Inte bara se saker i svart eller vitt utan hitta lösningar, men att regelverk måste följas och att lösningarna är lagliga. 15 av 21
Granskning av s näringspolitiska verksamhet 4.5.2. Regionchefen för Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv gör undersökningar av företagsklimatet för samtliga av Sveriges kommuner årligen. Undersökningen har stort massmedialt genomslag och är ett viktigt opinionsinstrument för organisationen Svenskt Näringsliv, vars syfte med mätningen är att förbättra villkoren för företagande. Urvalet av de som svarar på frågorna är olika för olika kommuner. Regionchefen anser att attityder till företagande är särskilt tydlig som faktor för att förbättra företagsklimatet. Han anser att visar ett stort intresse för att jobba med näringslivsfrågor men att det inte har lyckats så bra trots att kommunen har goda förutsättningar med bra kommunikationer och infrastruktur. En del företag som han har kontakt med säger att kommunen inte lyssnar och att det inte sker några konkreta förändringar. När det gäller den företagsklimatundersökning som Svenskt Näringsliv genomför årligen så anser regionchefen att den kan ses som en väckarklocka men att kommunen måste ta fram eget kunskapsunderlag för att styra rätt åtgärder. Regionchefen berättar att hans organisation har genomfört en undersökning för att se om de kommuner som har valt att bedriva näringslivsarbete i bolagsform eller förvaltningsform får bättre eller sämre resultat i deras mätningar. Undersökningen har visat att organisationsformen inte har någon betydelse för vilken ranking kommunen får. Det som har visat sig ha störst betydelse är förmågan att sätta upp tydliga och långsiktiga mål samt att följa upp dem. Han menar också att kommunen måste våga uttala prioriteringar om vilken typ av näringsliv man vill ha i kommunen. Som exempel anger han Malmö som politiskt fastställde att man ville satsa på tjänsteföretag och att det har gett långsiktigt resultat. Han anser att det är mycket viktigt att kommunen har en näringslivsstrategi. 16 av 21
Granskning av s näringspolitiska verksamhet 5. Granskningsresultat F Har kommunstyrelsen säkerställt en ändamålsenlig styrning och uppföljning av näringslivsverksamheten som bidrar till att kommunens näringspolitiska mål förverkligas? Vi bedömer att kommunstyrelsen inte har säkerställt en ändamålsenlig styrning och uppföljning av näringslivsverksamheten som bidrar till att kommunens näringspolitiska mål förverkligas. Det grundar vi på att det ur granskningen framkommer att det saknas tydliga mål och uppföljning av näringslivsarbetet. Det finns ingen antagen näringslivsstrategi. Verksamheten bedrivs i bolagsform, men kommunstyrelsen arbetar för att flytta näringslivsfrågorna från TKUAB till kommunstyrelsen. Under våren 2015 bildades ett näringslivsutskott under kommunstyrelsen. Under hösten har verksamheten arbetat med att ta fram underlag för ändrade ägardirektiv. Ägardialog har förekommit men processen har avstannat innan ärendet har kunnat tas upp i kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens arbetsutskott har beslutat (2015-12-22 308) att föreslå kommunstyrelsen att besluta om ersättningar till bolaget för 2016 som innebär att bolagets verksamhet i stort sett ska fortsätta oförändrat under 2016. 5.1. Finns tillfredsställande styrdokument för näringslivsverksamheten? Vi bedömer att såväl näringslivsstrategi, tydliga inriktnings- och effektmål, och uppföljningsverktyg för näringslivsarbetet saknas. 17 av 21
Granskning av s näringspolitiska verksamhet 5.2. På vilket sätt och i vilken utsträckning bedrivs aktiviteter inom näringslivsorganisationen för att förbättra företagsklimatet? TKUAB använder, enligt VD, cirka 1,5 tjänster av bolagets personalresurser till näringslivsarbete exklusive turismnäringsfrågor. Arbetet sker till stor del genom företagsbesök, kommunikation med företag och deltagande i olika forum. Granskningen har inte funnit hur arbetet baseras på tydliga mål eller näringslivsstrategier. Externa undersökningar av företagsklimatet i kommunen visar att företagsklimatet behöver förbättras. Vi har inte funnit några av kommunen egna genomförda undersökningar. 5.3. Följer näringslivsorganisationen upp hur företagsklimatet upplevs i kommunen? En väsentlig del av näringslivsorganisationens uppföljning sker genom Svenskt Näringslivs attitydundersökning och Sveriges kommuners och landstings (SKL) undersökning Insikt där nöjdheten från företag mäts inom olika myndighetsområden. Under ett verksamhetsår genomförs företagsbesök där uppföljning av företagarnas nöjdhet diskuteras. Det görs dock ingen riktad undersökning med fasta frågor som sammanställs för utvärdering. Vi bedömer att det saknas i all väsentlig utsträckning tydliga och mätbara mål för näringslivsarbetet. Uppföljning av mål kan därmed inte göras. Vi bedömer att det är viktigt att kommunstyrelsen tydliggör målsättningar med näringslivsarbetet, att tydliga och mätbara mål formuleras och att uppföljning görs för att komplettera resultaten från de externa undersökningar som används idag. 5.4. Finns en tillfredsställande dialog mellan näringslivsorganisationen och politikerna? 18 av 21
Granskning av s näringspolitiska verksamhet Näringslivsfrågorna hanteras av TKUAB vilket innebär att bolagets ägardirektiv utgör grunden för verksamheten. VD för TKUAB anser att det är en bra dialog med bolagets styrelse. Kommunstyrelsens påbörjade process med att organisatoriskt flytta näringslivsfrågorna från TKUAB till kommunstyrelsen har, enligt intervjuer, inneburit en viss försämring av dialogen mellan bolagets näringslivsorganisation och näringslivsutskottet. 5.5. Upplever företagen kommunens näringslivsverksamhet och samarbete som tillfredsställande? Granskningen konstaterar en delad bild av hur företagen upplever kommunens näringslivsverksamhet och samarbete. Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet har redovisat ett försämrat resultat varje år under de senaste åren och vid den senaste mätningen hamnade kommunen på plats 251 (av 290 kommuner). I Sveriges kommuners och landstings undersökning av företagsklimatet, avgränsat till frågor om myndighetshandläggning, får kommunen plats 89 (av 193 jämförda kommuner). I intervjuer med olika företrädare för företagarorganisationer anser både ordföranden för organisationen Företagarna i Trelleborg och regionchefen för Svenskt Näringsliv anser att de har en bra dialog med kommunen om näringslivsfrågor, men att det sällan utmynnar i något konkret. Båda representanterna efterlyser kraftiga förbättringar av näringslivverksamheten i kommunen. 5.6. Hur följs målen för näringspolitiska arbetet upp och hur är måluppfyllelsen? Det enda mätbara mål som avser näringslivsarbete som framkommit i granskningen är målet om NKI ur SKL:s företagsklimatundersökning. Detta mål har uppfyllts. Då såväl näringslivsstrategi, tydliga inriktnings- och effektmål, och uppföljningsverktyg 19 av 21
Granskning av s näringspolitiska verksamhet för näringslivsarbetet saknas finns ingen annan uppföljning av effektmål från kommunstyrelsen. TKUAB:s egna mål är allmänt formulerade och inte mätbara. 5.7. Är mål och resurser anpassade till varandra? Se punkt 5.6. ovan. Avsaknaden av mål medför att frågan inte kan besvaras. 20 av 21
Granskning av s näringspolitiska verksamhet 2016-01-12 Stefan Karlsson, Projektledare Alf Wahlgren, Uppdragsledare 21 av 21