Blomväxter i biologi 1

Lärarutbildningen Fakulteten för Samhälle och Ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå Blomväxter i biologi 1 En undersökning gällande elevers vardagsupplevelse och förförståelse kring växtriket med särskilt hänseende till blomväxter Flowering plants in Biology 1 A survey concerning student preknowledge and everyday experience regarding plants with a special outlook upon flowering plants Jakob Davidson Lärarexamen 270hp Lärarutbildning 90hp 2012-03-28 Examinator: Handledare: Haukur Ange Viggosson handledare Handledare: Elisabeth Söderqvist

Maxime in minimis Linné Stort tack till alla de elever och lärare som gjort denna undersökning möjlig. 2

Sammanfattning I denna rapport undersöks med kvalitativ enkätundersökning som metod, på naturvetenskapligt program nyblivna gymnasieelevers förförståelse och vardagsupplevelse gällande blomväxter. Undersökningen finner att det föreligger indicier som pekar mot att gruppen har förenklade uppfattningar om växtriket. Vidare finner studien att det även om eleverna är förmögna att korrekt använda termen blomväxt, kan finnas skäl att tro att en förenklad bild av blomman och dess attribut föreligger. I undersökningen som omfattade 141 elever framkom en kärna av 11 arter som anges av mer än 20 procent av respondenterna, varav fyra uppgavs av mer än hälften av respondenterna. Gruppjämförelser mellan kvinnliga och manliga respondenter påvisade signifikanta skillnader i svarsbild utan signifikanta skillnader i svarsfördelning över de faktiskt undersökta kategorierna. Jämförelser mellan grupper indelade efter boställe i kategorierna stadsoch landsbygd påvisade inte några signifikanta skillnader. Nyckelord: blomväxter, biologi, förförståelse, kvalitativ enkätundersökning 3

4

Innehåll 1. Inledning s.7 2. Bakgrund s.8 3. Syfte & frågeställning s.10 4. Metod s.11 4.1. Metod allmänt s.11 4.2. Val av metod s.12 4.3. Urval s.13 4.4. Genomförande s.13 4.4.1. Enkätundersökning s.13 4.4.2. Lärarintervjuer s.15 4.5. Bearbetning s.15 4.5.1. Enkätundersökning s.15 4.5.2. Lärarintervjuer s.16 4.6. Validitet och reliabilitet s.16 4.7. Etiska överväganden s.17 5. Litteratur s.18 5.1. Tidigare forskning på området s.18 5.2. Växter s.19 5.2.1. Växter i landskapet s.19 5.2.2. Växternas indelning s.19 5.2.3. Växter i ekologin s.21 5.2.4. Växter i undersökningen s.21 5.3. Pedagogiska perspektiv s.24 5.3.1. Kunskap s.24 5.3.2. Lärande s.25 5.3.3. Förförståelse s.26 5.3.4. Exemplifiering s.26 6 Resultat s.27 6.1. Resultat enkätundersökning s.27 5

6.1.1. Undersökningsresultat systematisk och ekologisk analys s.27 6.1.2. Framträdande artangivelser s.29 6.2. Resultat intervjuer s.30 6.2.1. Tidigare gymnasial skolning gällande växter s.30 6.3. Begränsningar i resultaten s.30 7. Diskussion s.31 7.1. Förenklade uppfattningar om växtriket s.31 7.2. Hantering av termen blomväxter s.32 7.3. Framträdande artangivelser s.33 7.4. Undervisningsutsikter s.34 7.5. Framtida förbättringar s.37 7.6. Vidare forskningsfrågor s.37 7.7. Begränsningar i resultaten s.38 7.8. Slutdiskussion s.38 8. Referenser s.40 9. Bilaga 1. s.44 10. Bilaga 2. s.45 6

1. Inledning Växter intar en naturlig ställning inom biologin och de flestas vardag, vi lever av och omgivna av växtrikets produkter. Växter utgör en absolut nödvändig del av och förutsättning för livet som vi känner det på denna planet. En del av utvecklingen under de senaste århundradena har varit en accelererande urbanisering av befolkningen, en annan mer sentida företeelse; den accelererande teknologiseringen av vardagen, där manicker förefaller tillerkännas alltmer giltiga anspråk på människors tid. Detta torde borga för en allt sparsammare kontakt och tid för kontakt med naturen och därigenom kanske även en förenklad bild av komplexiteten och mångfalden i naturen i allmänhet och växtriket i synnerhet. Denna undersökning syftar dock icke till retrospektiva jämförelser utan föranleds snarare av dessa trender och avser blott utgöra ett nedslag i dagsläget. Dessa trender och observationer kan uppställa utmaningar för undervisningen i gymnasieskolans biologiämne, där växter utgör en naturlig del. Jag anser att undervisningen bör möta eleverna i det att den ta sin utgångspunkt i elevernas förförståelse och vardagsuppfattning, något även läroplanen föreskriver. Jag kommer i min diskussion och framställning utgå från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på lärande, som är det perspektiv genom vilket läsaren får genomleva läsningen av denna rapport. Undersökningens resultat står dock för sig, fritt att använda efter behag och föresatser gällande världen och det som ryms däri. Denna rapport är författad med avsikten och förhoppningen att bidra till mötandet av de utmaningar som samtiden kan tänkas uppställa för undervisning om växter inom ämnet biologi. Mitt intresse att undersöka ungdomars vardagsföreställningar om växtriket är sprunget ur mitt personliga intresse för dels växter, vilket är av framförallt estetisk karaktär och dels den undervisningsverksamhet vari växterna ingå, för vilken jag härigenom förbereda mig att ta del i. En verksamhet där tidigare erfarenhet från bl. a praktikförlagd utbildning, varit en upplevelse av ringa intresse för området bland elever. 7

2. Bakgrund Växter tar plats i gymnasieskolans kursplaner inom två ämnen och fem kurser Naturkunskap 1a1, 1a2 och 1b samt Biologi 1 och 2 (Skolverket, 2011a, 2011b). Som titeln antyder inriktar sig denna undersökning mot nyblivna gymnasielevers förförståelse gällande växtriket. Detta för att tjäna som grund för undervisning inom gymnasieskolans kurs Biologi 1. Ehuru dessa data till yttermera kan förefalla utgöra underlag för undervisning inom gymnasieskolans övriga ovan nämnda kurser, kommer icke denna aspekt vidare behandlas i denna rapport. Då urvalsgruppen är representativ för Biologi 1 men ej övriga kurser. Enligt grundskolans kursplan för biologiämnet skall strävas mot att eleverna utvecklar kunskaper om livets villkor och utveckling och kan se sig själv och andra livsformer i ett evolutionsperspektiv (Skolverket, 2000:1). Vidare ska Frågor om bevarande av naturtyper behandlas (ibid.:2). Eleverna förväntas redan vid slutet av det femte skolåret förvärvat förmågan att känna igen och namnge några vanligt förekommande växter i närmiljön (ibid.:2). Vid slutet av sin grundskoleutbildning förväntas eleverna känna till grunddragen i livets utveckling (ibid.:3) och kunna argumentera gällande bevarandet av naturtyper (ibid.) I gymnasieskolans biologiundervisning intar växterna en naturlig plats, kursplanen anno 2011 ger vid handen att strukturen och dynamiken i ekosystem, principerna för indelningen av organismvärlden, vilka huvudgrupper av organismer som finns och deras evolutionära historia, rikedom och sammansättning av arter i samhällen samt hur identifiering av organismer går till, utgör centralt innehåll i gymnasieskolans kurs Biologi 1 (Skolverket, 2011b). Eleverna ska förmås förvärva förmågan att diskutera koncept som ekosystemtjänster och biologisk mångfald samt förvärva naturvetenskapens arbetsmetoder (ibid.). Vidare postuleras att eleverna skall beredas förutsättningar för utvecklandet av kunskaper, i vid mening, om biologins begrepp, i en undervisning som tar tillvara elevernas upplevelser (Skolverket, 2011b:1). 8

En dimension som reser denna rapports spörsmål är läroplanens kunskapssyn, eleverna förväntas inte enkom förvärva fakta, förståelse och färdighet utan även förtrogenhet (Skolverket, 2011a). Vidare uttrycks i läroplanen för gymnasieskolan genom följande skrivning Läraren ska utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande (Skolverket, 2011a:10), att vardagsupplevelser och förförståelse skall tas tillvara i undervisningsverksamheten. Denna skrivning föranleder en studie på gruppnivå där indelning baseras efter boendeförhållanden, för att utreda om förkunskapsförutsättningar gällande växter varierar med om man är bosatt i stads- eller lantlig miljö. Olika växtarters utbredning varierar definitivt mellan dessa miljöer (Tyler, 2007a). Yttermera postulerar läroplanen att undervisningen skall bedrivas utifrån ett jämställdhetsperspektiv (Skolverket, 2011a), vilket föranleder mig att undersöka huruvida skillnader till vilka hänsyn i kraft av läroplanens skrivning bör tas, föreligger på gruppnivå efter indelning baserad på kön. Den läroplan för grundskolan som 2011 trädde i kraft skiljer sig i inom detta område till viss del gentemot den föregående, växtarter och växtrikets indelning emfaseras mer uttryckligt (Skolverket (2011c, 2000)) och det kan därför nu anses vara av intresse att förrätta en undersökning som kan ligga till grund för framtida jämförelser. 9

3. Syfte & Frågeställning Denna undersökning syftar till att bidra med kunskaper som kan främja arbetet med att i gymnasieskolans biologiundervisning möta såväl elever som de av läro- och kursplaner uppställda kraven på undervisningen. Genom sitt bidrag till ökad insikt i de ringa utredda frågeställningarna om gymnasielevers vardags- och förförståelse gällande växtriket med särskilt hänseende till blomväxter är min förhoppning att en förbättrad undervisningsverksamhet härigenom kan främjas. Uttrycker nyblivna gymnasieelever förenklade uppfattningar om växtriket? Som mått på detta undersöks dels om tillfrågade elever i sina svar uppger namn på blomväxter, dels på vilken systematisk nivå de inkomna svaren ligger, alltså om respondenterna svarar med artnamn eller med svar på mer inkluderande systematiska nivåer som exempelvis släkte och familj. Hur hanterar nyblivna gymnasieelever termen blomväxter, utgörs svaren av namn på blomväxter, vilka typer av växter framkommer och finns det några signifikanta grupper som inte framträder i respondenternas svar? Finns det växter som lyfts fram i stor utsträckning bland nyblivna gymnasielever då de ombeds nämna tio blomväxtarter, vilka är dessa eventuella gemensamma referenser och var återfinns dessa? Föreligger skillnader på gruppnivå mellan elever av manligt och kvinnligt kön och mellan elever som bor i stads- och landsbygd, gällande ovanstående frågeställningar? Resultaten av ovanstående frågeställningar kommer att diskuteras i relation till växternas plats i undervisningen och undersökningens övergripande syfte. 10

4. Metod 4.1. Metod allmänt Inom den samhällsvetenskapliga forskningen framhålls två framträdande metodologiska inriktningar, kvalitativ och kvantitativ metod (Bryman, 2011). Den senare anses lämpad för undersökningar av mer mätande karaktär, där verkligheten kan reduceras till enklare enheter skickade för statistisk analys, det är även en metod som sammankopplas med testandet av hypoteser (ibid.). Den förstnämnda metodologiska ansatsen anses skickad för undersökningar av bl. a människors upplevelser av världen och sammankopplas mer med teorigenerering än prövning av dylika (ibid.). Det är självfallet så att den kvalitativa forskningen även den tar sin utgångspunkt i teori, såväl upplevelser och observationer som tolkningen av insamlade data förutsätter begagnandet av teorier (Chalmers, 1994), enkelt uttryckt är även observationen teoriberoende. En strikt uppdelning mellan de båda metodologiska ansatserna kan rimligtvis spåras i den västerländska tanketraditionen, som av Capra (1975) beskrivs som präglad av ett många gånger ogrundat dikotomt tänkande. Uppdelningen kan spåras åtminstone till Descartes uppdelning res extensa och res cogitans d. v. s. det som kan mätas och det som tänker (Schmidtz et al., 2007). Det är ett felslut att införa vattentäta skott mellan dessa kategorier, kvalitativ forskning kan många gånger innehålla kvantitativa inslag och det motsatta förhållandet är även det fullt möjligt (Bryman, 2011). Slutligen bör införas att kanske ingen metodologisk eller vetenskapsteoretisk strömning kan göra anspråk på att vara ett värdigare instrument än något annat för att nå kunskap eller bedriva vetenskap, en ståndpunkt Feyerabend (2000) övertygande argumenterat för. 11

4.2. Val av metod Denna undersökning inriktar sig mot elevers förförståelse och vardagsupplevelse av växtriket. Den inriktar sig alltså mot att klarlägga förhållanden i undersökningsgruppens världsuppfattning och förståelse, vilket i kraft av ovanmälda beskrivning kan betraktas som ett område lämpat för kvalitativ forskningsmetod. Metoden i denna undersökning är kvalitativ enkätundersökning men undersökningen innefattar även element som kan betraktas som kvantitativa inslag, statistisk bearbetning av relativt enkla data. Att valet faller på just enkätens form utgår från ett antal föresatser. Enkätundersökningar är till sin form sådana att de lånar sig till relativt snabb hantering och genomförande (Bryman, 2011). Detta möjliggör att uppfattningar hos ett betydligt större antal svarande kan undersökas inom ramen för detta arbete, vilket har positiv återbäring på undersökningens realibilitet (ibid.). I kraft av undersökningens frågeställningar anser jag det vara av stor vikt att ett så stort underlag som möjligt insamlas, då det framstår som svårt att på reliabelt vis undersöka gemensamma referenser och göra gruppjämförelser utifrån ett begränsat antal respondenter. Intervjuer som är en för undersökningen övervägd design, medför ett enligt mig alltför tidsödande arbete vilket skulle begränsa omfattningen av undersökningens underlag i allt för stor utsträckning. Att intervjuer tar lång tid att genomföra, bearbeta och tolka finner stöd i metodologisk litteratur som exempelvis Bryman (ibid.). En annan invändning mot intervju som metod, är den negativa inverkan på resultatens vetenskapliga tillförlitlighet som bemäls intervjuareffekt (ibid.). Att respondentens svar påverkas av intervjuaren eller det blotta faktum att intresse för området lyfts på ett sådant sätt att svarande påverkas i sina svarsmål (ibid.). Dessa invändningar till trots har inom undersökningen intervjuer förrättats. Enkätundersökningen har kompletterats med det Bryman (ibid.) benämner semistrukturerade intervjuer, dessa har varit av kortare slag och riktats till elevernas biologi och naturkunskapslärare, valet av metod för denna kunskapsinhämtning är av praktisk karaktär. Att intervjuernas syfte var att klarlägga enklare sakförhållanden anser jag borga för en minimering av risken för skevhet i svaren grundad i diskuterad intervjuareffekt. 12

4.3. Urval Undersökningens syfte är att bidra med kunskaper om elevers förförståelse och vardagsupplevelser gällande blomväxter, till stöd för undervisning i gymnasieskolans biologi kurs 1. Biologi är ett ämne som ingår i de naturvetenskapliga programmen varför urvalsgruppen valts att utgöras av gymnasieelever på det naturvetenskapliga programmet. Urvalsgruppen består av elever från fem klasser som studerat knappa terminen på meramälda program, respondenterna studerar på en och samma gymnasieskola, en skola belägen centralt i en av södra Sveriges större städer. De har studerat sina år i grundskolan efter läroplanen från 1994 och kursplanen för biologi från år 2000 har stipulerat innehållet i den biologiundervisning eleverna erhållit före sin gymnasietid. Respondenterna i undersökningen var 141 till antalet, vilket vid jämförelse med statistik från skolverket gällande elever på det naturvetenskapliga programmet under läsåret 2010 till 2011 motsvarar 0,89 procent av det totala genomsnittliga elevantalet på naturvetenskapsprogrammet per årskurs (Skolverket, 2012). Undersökningsgruppen fördelar sig tämligen jämnt över undersökningsgrupper grupperade efter kön, 67 kvinnor och 60 män, 14 uppgav annat. Gruppering efter boställe gav en ojämn fördelning med klar övervikt mot stad som hemmiljö 114 respondenter mot landsbygdens 15, 12 uppgav annat, det ringa underlaget i svarsgruppen bosatta på landsbygden har gjort att jag valt att avstå korsvisa gruppjämförelser. Lärarna som intervjuades valdes ut på grundval av att de undervisar och har undervisat respondenterna i enkätundersökningen i naturkunskaps- och biologiämnet under respondenternas gymnasietid. 13

4.4. Genomförande 4.4.1. Enkätundersökning En enkät utformades för att lägga grunden till besvarandet av undersökningens frågeställningar. Denna utformades i enlighet med Dillmans rekommendationer för tillgänglig layout, med de två slutna frågorna längst upp på sidan och den öppna flersvarsfrågan nedom (Bryman, 2011). Enkäten utgjordes i sin helhet av tre frågor; fråga om kön, fråga om boställe och fråga om vilka, i Sverige förekommande, blomväxtarter respondenterna kom att tänka på, då de ombads tänka på växter. I denna fråga ombads eleverna nedteckna de tio första arterna de kom att tänka på. Att valet föll på terminologin i Sverige förekommande, föranleddes av det faktum att undersökningen delvis intresserar sig för undersökningsgruppens vardagsupplevelse av växter, det kan inte förutsättas att dessa återfinns i den svenska floran, som utgjort en begrundad alternativ formulering. För att undvika missriktade svar grundade i semantiska förbistringar förtydligades begreppet blomväxter med det parantetiska tillägget blommande växter. I enkäten förtydligas med understruken text att det är svar på den systematiska nivån arter som efterfrågas, detta underströks ytterligare av mig vid presentation av enkäten. Att valet fallit på en begränsning vid tio arter utgår dels från praktiska överväganden, dels tjänar det genom sin begränsning av svaren till att möjliggöra en framvaskning av en kärna av eventuella gemensamma referenser, samtidigt som jag antog att eleverna skulle vara förmögna att nämna tio växter. Enkäten i sin helhet presenteras i Bilaga 1. Enkätsvaren har analyserats i tre parallella spår, ett systematiskt, ett växtekologiskt och ett artanalysspår för besvarande av undersökningens tre huvudfrågeställningar, gruppjämförelsefrågan undersöks genom jämförelser över de kategorier som ingår i de tre analysspåren. Det systematiska spåret tjänar främst till att besvara frågeställningen gällande förenklade uppfattningar, det jag benämner det växtekologiska syftar primärt till att vidga förståelsen av elevernas hanterande av termen blomväxter och artanalysspåret avser besvara frågeställningen om eventuella gemensamma referenser och utgör även underlag för diskussion av resultaten av de föregående två frågeställningarna i relation till undersökningens övergripande 14

syfte. Efter statistisk bearbetning har de växter som angetts av mer än 20 procent av undersökningsdeltagarna analyserats utifrån tillämplig botanisk litteratur. Detta för att framställa relevant information till diskussionen av dessa framträdande exempels användning i undervisningsverksamhet och för att undersöka eventuella geografiska begränsningar i studiens tillämplighet. Enkäterna presenterades inför samt distribuerades till och insamlades från respondenterna av mig under biologilektioner. Under presentationen av enkäten förklarades undersökningens syfte och hur besvarade enkäter skulle komma att användas och hanteras. Emfas lades vid att deltagande var frivilligt, att eleverna ingenstans på enkäten skulle uppge namn och att det som intresserade mig var de svarandes egna tankar och att det därför var viktigt att inte ta svar från eller diskutera svar eller frågeställningen med klasskamrater innan enkäterna insamlats. Eleverna bereddes 10 minuter att besvara enkäten. Undersökningen genomfördes under vinterhalvåret innan växtsäsongens inledning. 4.4.2. Lärarintervjuer De intervjuer med enkätundersökningsrespondenternas lärare som genomfördes syftade till att klarlägga vilken skolning gällande växtriket eleverna erhållit under sin gymnasiala utbildningstid och tog sig uttryck som samtal, vilka utgick från denna tydligt redogjorda avsikt. 4.5. Bearbetning 4.5.1. Enkätundersökning I det systematiska analysspåret har de insamlade svaren kategoriserats i enlighet med den taxonomi som återfinns i Mossberg och Stenbergs (2003) Den nya nordiska floran. Denna behandling har inneburit en kodning i termer av om svaret är ett svar på art-, släkt- eller 15

familjenivå, utgör en pseudoart eller är ett utelämnat svar samt om svaret, om det är ett växtsvar, utpekar en blomväxt eller en ickeblomväxt. För kategorisering av inkomna svar över den systematiska nivån familj, följs den systematiska indelning som presenteras av Widén och Widén (2008). Svar som uttrycker en konflation av artepitet som exempelvis tusenstjärna och därmed ej utpekar något taxa inom växtriket eller utgör missriktade artpreciseringar som exempelvis röd nejlika eller helt enkelt inte är namn på växter, är de som har kategoriserats som pseudoarter. Dessa svar har även kontrollerats mot verket Våra kulturväxters namn ursprung och användning (Aldén, Rydman, 2009), för att utesluta att de utgör kommersiella sortnamn. Ett undantag har gjorts från all denna nomenklatur i analys av de inkomna svaren. Jag har valt att betrakta svar där förledet vanlig ingår i det egentliga artepitetet men utelämnats i respondentens svar som utpekande den så tolkat aktuella arten, exempelvis har svar av typen smörblomma tolkats som utpekande arten vanlig smörblomma (Ranunculus acris ssp. acris). I det analysspår som benämnts det växtekologiska har de inkomna svaren har kodats efter växtsätt, i vid bemärkelse, i kategorierna ört, buske och träd samt huruvida svaret avser en vindpollinerad växt eller en växt med skyltande blommor, utifrån Mossberg och Stenberg (2003). Svaren har för denna analys även kodats som kultur- eller icke kulturväxt utifrån vad som återfinns i grönsaks och fruktavdelningen i en normalsorterad matbutik samt i kommersiell odling på svenska åkrar, prydnadsväxter har ställts utanför denna kategori, de svar som klassats som kulturväxter, återfinns i bilaga 2. Kategorierna vindpollinerad och kulturväxt överlappar med svarskategorierna ört, buske och träd. Ett par kategorier av svar har ställts utanför kodning gällande växtsätt, dels pseudoarterna för att undvika diffusa indelningskriterier, dels svar som inte lånar sig till denna typ av kategorisering i kraft av variationen inom det angivna svarets konnotationer ett exempel på detta är artangivelsen rosväxter. För det analysspår som benämnts artanalys, har de artangivelser som framkommit i undersökningen inledningsvis bearbetats genom att synonymer homogeniserats varefter artangivelserna kodats i löpande nummerserie. Statistisk bearbetning är gjord i mjukvaran SPSS. 4.5.2. Lärarintervjuer De intervjuer som genomfördes nedtecknades i sin helhet. 16

4.6. Validitet och reliabilitet Centralt för all undersökande verksamhet är huruvida eller i vilken utsträckning undersökningen faktiskt undersöker det den avser göra, alltså om de datainsamlingar som genomförs kan besvara de frågeställningar som uppställts (Bryman, 2011), kort sagt om undersökningen uppbär validitet. Jag finner att frågeställningarna genom undersökningens utformning kan besvaras på ett sätt som har validitet, respondenterna besvarar en relativt enkel fråga vars svar har en direkt koppling till de undersökta fenomenen. Ansatsen med ett stort underlag och en enkel tolkningspraktik som redovisats tydligt borgar för reliabilitet i undersökningen. Det är i princip omöjligt att avgöra vad som utgör teoretisk mättnad i undersökningar av kvalitativt slag (Bryman, 2011), ett underlag på knappt en procentenhet av det totala genomsnittliga elevantalet per årskurs föregående läsår på det aktuella programmet, anser jag får betraktas som satisfierande reliabilitetskravet. 4.7. Etiska överväganden Undersökningens utformning gör att den i väldigt liten mån kan betraktas som inträngande eller känslig, detta till trots är det inte uteslutet att svar av känslig typ inkommer i en undersökning som denna. Presentationen av enkäten innefattade påbjuden information om frivillighet, undersökningens avsikter och den insamlade datans hantering samt uppmaning om anonymitet. Data har vid inmatning kodats. För att ytterligare säkra de svarandes anonymitet har jag valt att utelämna exakt ort och skola där eleverna studerar. Jag upplever dock att miljön och den geografiska zon där undersökningen utformats kan vara av vikt för förståelsen och tolknigen av resultaten och att denna information kan medtagas utan att äventyra respondenternas anonymitet. Genom den försorg som tagits kan de av vetenskapsrådet uppställda kraven på forskningsetik inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet, 2002) anses uppfyllda. 17

5. Litteratur 5.1. Tidigare forskning på området Tidigare forskning inom det aktuella området föreligger i egentlig mening inte, studier gällande skolelevers relation till växtriket i skolvärlden har tidigare behandlat attityder till eller intresse för olika ämnesområden så som skett i exempelvis SAS undersökningen 1996 (Sjöberg, 2000), vilken visade på ett ringa intresse för naturen i den nära omgivningen. Eller likt Näs (2010) behandlat förståelse av fotosyntes och ekologiska samband. Näs (ibid.) forskning gäller framförallt elever i grundskolans tidigare år och intresserade sig bl. a för exemplet i undervisning gällande dessa områden, i förhållande till attityd och intresse, exemplet här konkretiserat som verkligt växtmaterialmaterial. Studien visade på positiva samband om än över mer begränsat underlag, med intervju och observation som metoder samt med en yngre urvalsgrupp (ibid.). Satt i större perspektiv harmonierar dock detta utfall med annan forskning på området, praktiskt arbete och laborationer framstår som den del i NO undervisningen som till stor del bidrar till det intresse området åtnjuter bland högstadieelever, vilket Lindahl (2003) visat i en longitudinell kvalitativ undersökning med intervju och observation som metoder, en undersökning med närmare 80 respondenter. Samma resultat fanns av Wallin m.fl. (2000) i en studie gällande elever i grundskolans senare år som även visade på ringa intresse för växtarter, samt att eleverna upplevde att intresset hade bärighet på lärandet, detta i en kvalitativ intervjustudie med totalt 37 respondenter. 18

5.2. Växter 5.2.1. Växter i landskapet Växters utbredning determineras som regel av konkurrens, spridningsvägar och abiotiska faktorer som markförhållanden med avseende på jordart, fukt, ph, salinitet, temperatur, och soloch vindförhållanden och de störningar som förekommer (Tyler, 2007b). Vilka växter vi finner i naturen varierar därför med var i landet och landskapet vi befinner oss. Diversiteten är stor, bara i Skåne där denna undersökning är utförd, har med start i Linnés skånska resa år 1749, 3614 olika, till spridning och antal extremt variabla vilt förekommande taxa rapporterats (Tyler, Olsson, 2007). Växternas ovannämnda utbredningsbegränsningar gör dem till ett viktigt verktyg i analysen av naturen, många arter är i sin ekologiska amplitud begränsade till specifika utbredningsområden (Tyler, 2007a). Därför tjänar de som definierande för olika naturtyper (Snogerup, 2003). Växtarter betraktas alltså både som karakteristiska för och definierande av olika naturtyper (ibid.). Växter grupperas även i växtsamhällen, alltså uppsättningar av arter som frekvent förekommer tillsammans på skilda platser med likartade växtförutsättningar, dessa växtsamhällen är karakteristiska för de vegetationstyper som förekommer och har definierats av Nordiska ministerrådet (Påhlsson, 1998). Dessa vegetationstyper återspeglas i de naturtyper som ingår i art- och habitatdirektivet (Naturvårdsverket, 2011) och utgör därigenom det mått, som tillsammans med hotade arters bevarandestatus undersöks vid utvärdering av biologisk mångfald (Sohlman, 2007). 5.2.2. Växters indelning De landlevande kärlväxterna indelas vanligen två evolutionärt och morfologiskt distinkta huvudkategorier, sporbärande kärlväxter uppdelade i två fylum (Lycopodophyta, Pteridiophyta) samt fröbärande kärlväxter (Spermatophyta) (Engstrand, 2008a). Den senare av de två indelas i 19

två grupper, de nakenfröiga växterna där bland annat barrväxter (Pinophytina) ingår (Engstrand, 2008b). Blomväxter, subfylum (Angiophytina) utgör den evolutionärt sett mest utvecklade och senast uppståndna gruppen av växter och skiljer sig i många avseenden från de nakenfröiga växterna (Hedrén, 2008). Av jordens växter utgör blomväxter den absoluta merparten av arterna (ibid.), av de 3250 arter som behandlas i den nya nordiska floran är det enkom 131 arter och underarter som är sporbärande kärlväxter eller nakenfröiga växter, motsvarande cirka fyra procent av det totala artantalet (Mossberg, Stenberg, 2003). Växter utgör en oförneklig del av organismvärlden och som fallet är med denna del av verkligheten, har den för och genom människans tänkande indelats och systematiserats enligt principer som syftar till en systematik och taxonomi som återspeglar arternas evolutionära släktskap (Engstrand, 2008c). Systematiken och taxonomin utgår från den grundläggande enheten art, ett typexemplar (holotyp) med sina karaktärsdrag, definierar karaktärerna för en art, släkten definieras utifrån en typart och familjer utifrån typsläkte (ibid.). Skillnaden mellan ett artnamn och ett släktnamn utgörs i svenska språket inte sällan av en pluraländelse på typartens namn för ett utpekande av det släkte arten typifierar, så är exempelvis fallet för arten snödroppe (Galanthus nivalis) och släktet snödroppar (Galanthus) (Mossberg, Stenberg, 2003). Växter kan vid sidan av indelning baserad på släktskap även indelas i växtekologiska kategorier utifrån växtsätt i kategorierna örter, buskar och träd, där örter utgör fältskiktet från marknivå och cirka en meter uppåt och saknar förvedad stam, buskar är vanligen vedartade perenna växter som är mellan metern och tre meter höga medan träd utgör perenna vedartade växter som är över tre meter höga (Waldemarsson, Nihlgård, 1999). Vid sidan av denna kategorisering, kan blomväxterna indelas utifrån blomdelarnas konstruktion (Widén, 2008). Vindpollinerade växter är begåvade med kraftigt reducerade blomdelar och saknar skyltande kronblad, pollen sprids med vind snarare än med de insekter som skyltande blommor vanligen avser attrahera (ibid.). 20

5.2.3. Växter i ekologin Växterna är centrala i praktiskt taget alla ekosystem, de utgör det som i litteraturen benämns producenter, energin och materian flödar genom växtriket och vidare till övriga organismvärlden som förenklat uttryckt livnär sig på att bryta ner växter, ett antal symbiotiska svampar och kemoautotrofa mikroorganismer undantaget (Townsend, et al., 2008). Vid sidan av det interagerar de med och påverkar varandra, funga och fauna, marken och luften i många komplexa samspel (ibid.) Genom den grundläggande position som växterna intar i näringsvävarna utgör växtsammansättningen i naturtyper ett delinstrument för att utvärdera förutsättningarna för biologisk mångfald även inom andra riken (Nilsson, 2005). Vidare utför växter vattenrening och utgör underlag för viktiga pollinerande insikters populationer, exempel som sentida har lyfts fram som viktiga ekosystemtjänster (Europeiska miljöbyrån, 2010). 5.2.4. Växter i undersökningen Fyra av de nedan presenterade artangivelserna (fig. 3) kan inte analyseras i växtekologiska termer med avseende på växtförutsättningar då svaren utpekar släkten eller familjer som omfattar representanter med allt för bred variation i ekologisk amplitud för att möjliggöra en sådan kategorisering. Så är fallet för släktena rosor (Rosa), maskrosor (Taraxacum), blåklockor (Campanula) samt familjen rosväxter (Rosaceae), dessa kommer i det nedanstående enkom behandlas i det kortaste. Rosor är ett släkte buskar som förekommer med ett antal arter i den svenska floran, släktet har representanter med spridning i stort sett hela landet (Mossberg, Stenberg, 2003). Vid sidan av detta förekommer rosor som trädgårds- och snittväxt (Aldén, Ryman, 2009). Familjen rosväxter som tillhör en av de artrikare representeras av mer än 130 arter i landet (Hedrén, 2008). Familjen är även nominatart för en av de högre växternas huvudutvecklingslinjer, rosiderna (ibid.). Maskrosor är ett släkte tillhörande den sent framsprungna och mest artrika familjen korgblommiga växter (Asteraceae) (Hedrén, 2008). De korgblommiga växternas familj har gett namn åt den andra huvudutvecklingslinjen bland de högre växterna, asteriderna (ibid.). 21