Utvärdering av Valet Rebecka Forssell
Utvärdering av Valet Rebecka Forssell Malmö högskola, 2009 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Copyright 2009 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling och utvärdering. Information om utvärdering på Malmö högskola: www.mah.se/utvardering. 2
Innehåll Projektbeskrivning Valet 04 Utvärderingen 04 Utvärderingens genomförande 04 Disposition 05 Hur kommer remittenterna i kontakt med Valet i sitt arbete? 06 Varför väljer man att remittera till Valet? 06 Vad anser remittenterna om Valet? 07 Vad vill remittenterna utveckla i Valet? 09 Bör Valet fortsätta som verksamhet enligt remittenterna? 09 Hur uppfattas Valet av klienterna? 10 Slutsatser och rekommendationer 10 3
Projektbeskrivning - Valet Valet är ett projekt som startades i november 2006 med syfte att i ett tidigt skede i ungdomars missbruk erbjuda råd och stöd till ungdomar och deras föräldrar. Eftersom målgruppen för projektet är barn och ungdomar mellan 13 och 25 år, sträcker sig klientelet mellan två förvaltningar - Barn och Familj samt Vård och Omsorg. Projektets avsikt är därför även att förhindra att ett glapp uppstår mellan olika åldersgrupper och att ungdomar inte vet vart de ska vända sig. I projektet arbetar en drogterapeut på heltid med att ge råd, stöd och behandling vilket erbjuds genom samtal och drogtester. Samtalen förekommer dels via telefon där föräldrar och ungdomar oregistrerat kan få samtala kring sina bekymmer men även genom mer strukturerade samtal där ungdomen träffar drogterapeuten sex till åtta gånger. I de samtal som sker med ungdomar under 20 år görs även klientens föräldrar delaktiga i samtalen, föräldrarna är även delaktiga i Valet genom att dessa kan vända sig till Valet för råd och stöd. Utvärderingen Utvärderingen har initierats av öppenvårdsenheten i Eslöv och ska vara en bidragande del i beslutet om Valets framtid. Eftersom projektet har en mängd remittenter såsom socialtjänsten utredningsenhet inom Barn och Familj, Vård och Omsorgs vuxenenhet, kuratorer och rektorer har syftet med utvärderingen varit att undersöka hur dessa remittenter uppfattar Valet samt att ta reda på varför de olika aktörerna väljer att remittera, eller att inte remittera, till Valet. Utöver detta har ytterligare ett syfte med utvärderingen varit att undersöka vad några av de ungdomar som fått råd, stöd och behandling genom Valet anser om insatserna. Utvärderingens genomförande I utvärderingen har telefonintervjuer gjorts med tre olika remittentgrupper vilka är socialsekreterare, kuratorer och rektorer. Utöver dessa remittentgrupper har intervjuer gjorts med två klienter som tidigare varit aktuella för projektet samt med en förälder till en klient som tidigare varit inskriven i Valet. Eftersom det i projektplanen står att Valet är ett förvaltningsgemensamt projekt mellan Barn och Familj och Vård och Omsorg har socialsekreterare från båda förvaltningar kontaktas i utvärdering. Den socialsekreterare inom Vård och Omsorg som stod med på listan över tänkbara remittenter som överlämnats av Valet ville inte ställa upp för en intervju av anledningen att hon varit borta en tid från arbetet och inte ansåg sig vara tillräckligt insatt i projektet. Socialsekreteraren hänvisade i sin tur till ett par andra socialsekreterare, men eftersom även dessa ansåg sig vara fel 4
personer att uttala sig om Valet hänvisade de vidare till den socialsekreterare som stod på listan. På detta viset uppstod en rundgång vilket har inneburit att denna remittentgrupp har uteslutits ut utvärderingen och av den anledningen är det endast socialsekreterare från Barn och Familj som kommit till tals. Totalt har sex remittenter samt två klienter och en förälder deltagit i utvärderingen. Samtliga remittenter har förmedlats genom Valet. Att Valet förmedlat kontakterna har inneburit att sekretessproblematiken kunnat undvikas genom att ungdomarna och föräldern givit sitt godkännande för en intervju. Tillvägagångssättet kan dock innebära en risk i att de medverkande klienter väljs ut efter hur framgångsrik insatsen har varit. På så vis drar utvärderingen inga slutsatser gällande utfallen för klienterna utan skildrar endast de uppfattningar som medverkande klienterna har av Valet. Disposition Efter denna introduktion om utvärderingens genomförande kommer svaren på de frågor som ställts till remittenterna att presenteras. Frågorna och svaren presenteras en efter en på samma sätt som de ställts i intervjuerna. Därefter presenteras de uppfattningar om Valet som de medverkande klienterna har berättat om i intervjuerna. Slutligen ges en sammanfattning om informanternas samlade uppfattningar om Valet vilket även ligger till grund för de rekommendationer om hur Valet kan utvecklas och som utgör det sista avsnittet i utvärderingen. 5
Hur kommer remittenterna i kontakt med Valet i sitt arbetet? Den första frågan som ställdes till remittenterna var på vilket sätt de kommer i kontakt med Valet i deras arbete. Frågan syftar på så vis att ta reda på vad som föranleder remittenterna att ta kontakt med Valet. Från kuratorernas sida var svaret entydigt, i skolans drogplan menade de står att ett samarbete med Valet ska ske vid misstanke om att en elev tar droger. Vid misstanke om att en elev tar droger vänder sig därför båda kuratorerna sig till Valet för att göra ett drogtest. Även rektorerna menade att de tar kontakt med Valet i elevvårdsärenden eller hänvisar oroliga föräldrar att ta kontakt med Valet om det finns misstanke om drogmissbruk. Socialsekreterarna från Barn och Familjs utredningsenhet menade att de kommer i kontakt med Valet genom att de remitterar till Valet eller genom att Valet remitterar till dem. Om en klient har ett misstänkt drogmissbruk vänder sig socialsekreterarna till Valet för att göra ett drogtest. Likaså tar Valet kontakt med socialtjänsten när det krävs en större utredning. Socialsekreterarna menade även att Valet i en del fall redan är inkopplade innan det blir ett ärende för socialtjänsten. Varför väljer man att remittera till Valet? Det spontana svaret från remittenterna på frågan varför de vänder sig till Valet är att det inte finns något alternativ om de snabbt vill testa om en ungdom är påverkad av droger. Även om skolsköterskan har möjlighet att ta drogtester menade en kurator att skolan inte har möjlighet att hålla sig ajour gällande vilka droger som finns att tillgå bland ungdomar vilket gör att de behöver hjälp utifrån. En annan kurator menade att då drogtester följs upp med ett samtal händer det även att eleven erkänner att denna har tagit droger även om drogtestet visar negativt. Ytterligare en anledning till att den ena kuratorn vänder sig till Valet för att göra drogtester istället för att låta skolsköterskan göra testet är för att det finns samarbetsformer utarbetade dem emellan som gör att sekretessen kan kringgås och att kuratorn på så vis inte blir bortkopplad från eleven utan kan arbeta tillsammans med Valet kring en elev. En av socialsekreterarna lyfte fram enkelheten med att vända sig till Valet för att göra drogtester istället för att vända sig till vårdcentralen som är ytterliggare ett alternativ. Även här är en av anledningarna att sekretessen kan kringgås men socialsekreteraren lyfte framförallt fram det enkla med att snabbt få tid och snabbt få ett svar på om klienten är drogpåverkad eller inte. Ytterligare ett skäl till att socialsekreterarna väljer att remittera till Valet är som en annan socialsekreterare påpekade nämligen att alternativet till öppenvård är missbruksbehandling på hem vilket hon menade har visat dåliga resultat. Av det skälet menade socialsekreteraren att hon föredrar att erbjuda öppenvård till klienten så att denna kan 6
bo kvar hemma. Genom öppenvården och Valet menade hon att de kan arbeta med helhetslösningar på hemmaplan. Utifrån ovanstående svar går det att urskilja att Valets tillhandahållande av drogtester är uppskattat av remittenterna och är därför en av de främsta anledningarna till att remittenterna tar kontakt med Valet. Drogtesterna kombinerat med samtalen som erbjuds innebär även att en elev kan erkänna ett drogmissbruk även om eleven visar negativt på drogtester. Likaså innebär drogtesterna genom Valet att sekretessen kan kringgås. Att drogtesten är det spontana svaret på frågan om varför remittenterna väljer valet kan ha att göra med att drogtesterna svarar direkt på ett behov som finns, det vill säga testa klienten om denna är drogpåverkad. Att samtalen inte omnämns i samma omfattning kan, som en av socialsekreterarna uttryckte, ha att göra med att det är svårt för remittenterna att göra en bedömning av samtalens påverkan om de själva inte är närvarnade vid samtalen. Socialsekreteraren som påpekade detta menade dock att den uppfattning hon har fått genom klienterna är att samtalen har en positiv påverkan. Att samtalen har en positiv inverkan bekräftas även av den kurator som menade att samtalen som följer efter drogtesterna kan leda till att eleverna erkänner ett missbruk även om drogtestet visar negativt. Detta menade kuratorn är hennes erfarenhet av att ha följt med många av skolans elever till Valet. I intervjuerna med klientgruppen, som ska presenteras längre fram, framkommer även att samtalen med drogterapeuten är uppskattade och dessa menar även att det är samtalen som är den mest värdefulla insatsen med Valet. Vad anser remittenterna om Valet? På frågan om vad remittenterna anser om Valet ombads de att lyfta fram såväl positiva som negativa aspekter. Från skolans håll, det vill säga kuratorer och rektorer, var omdömena övervägande och ibland även uteslutande positiva. Även från socialsekreterarna lyftes goda omdömen om projektet fram. Det som framhölls som positivt var ofta relaterat till drogterapeutens personliga egenskaper som att vara samarbetsvillig eller drogterapeutens förmåga att se och fånga upp ungdomar. Många av remittenterna framhävde även drogterapeutens stora kunskaper om missbruk samt drogterapeutens lokala kännedom om Eslöv som väldigt värdefullt för projektet. Som även framgick under förgående rubrik lyfte många av remittenterna fram lättillgängligheten till drogtester som ytterligare en positiv aspekt av projektet. Medan det från skolans sida har framkommit att Valet uppfyller de krav som skolan har på projektet samt motsvarar de behov som skolan behöver tillgodose, riktar socialsekreterarna även kritik mot projektet. En källa till kritik som lyfts fram utav en av socialsekreterarna är att hon anser att Valet brister i dokumentationen av klienterna. Den bristande dokumentationen gör att Valet vänder sig 7
till socialtjänsten när det finns behov av information om en klient som tidigare varit inskriven i Valet men som senare blivit aktuell igen. För socialsekreterarna är det problematiskt att lämna ut information om en klient som är ett avslutat ärende för Valet eftersom informationen inte kan lämnas ut utan samtycke från klientens föräldrar. En annan socialsekreterare menade att hon uppfattar projektet som otydligt, dels över vilka skyldigheter hon har gällande rapportering men även gällande annan form av samarbete. Otydligheten menar socialsekreteraren bottnar i frågor om sekretess men framförallt menade hon att målgruppen för projektet är otydlig. Enligt den information socialsekreteraren har fått om Valet är målgruppen missbrukande ungdomar men i praktiken menar hon att Valet även arbetar med ungdomar vars huvudsakliga problematik rör andra problemområden, exempelvis kriminalitet. Att Valet uppträder splittrat gällande målgrupp skapar problem på så vis att socialsekreterarna får svårt att separera ett ärende från Valet från ett ärende från Ungdomsteamet, som också är ett projekt under öppenvårdsenheten i Eslövs kommun. Var ett ärende ska hamna avgör öppenvårdsenheten då dessa beslutar om vilket utav öppenvårdens projekt som klienten ska tillhöra. Även om öppenvårdsenheten tar detta beslut innebär Valets målgruppsöverskridande en otydlighet i socialsekreterarens möte med klienter och klienters familjer, och som socialsekreteraren uttryckte det skapar målgruppsöverskridandet även förvirring hos familjerna. Även om kritiken om otydlighet riktas av socialsekreterarna har det framkommit i utvärderingen att även andra remittentgrupper ger uttryck för en viss otydlighet. I samtal med en av rektorerna ställde rektorn sig undrande till vad Valet var för projekt eftersom han inte trodde att Valet längre existerade. Efter en kort beskrivning av projektet visade det sig dock att rektorn var insatt i drogterapeutens arbete, men att han inte kände till benämningen för dennes arbete. Likaså menade en av kuratorerna att de snarare använder drogterapeutens förnamn när de pratar om projektet. Att Valet inte är ett inarbetat namn upptäcktes även i intervjun med en av klienterna, där först en längre beskrivning av verksamheten fick göras innan klienten fick klarhet i vad som syftades på. Att några av informanterna inte känner till Valets namn behöver inte spela någon roll för hur arbetet inom projektet utförs. Som det visades sig av rektorns svar var han väl insatt i Valets arbete och han var även nöjd med det arbete som Valet utför på den skola han företräder. Att rektorn trodde att Valet var ett nedlagt projekt fastän han samarbetar med projektet i nuläget, tyder dock på en viss otydlighet kring de organisatoriska ramarna för projektet. 8
Vad vill remittenterna utveckla i Valet? Som framgått ovan efterfrågar socialsekreterarna en tydligare strukturer för projektet och i deras samarbete. Dels behövs samarbetet gällande sekretess och rapportering tydliggöras men Valet behöver även utarbeta ett system för dokumentation över inskrivna klienter. Likaså efterfrågar denna remittentgrupp att målgruppen bör tydliggöras och därefter följas konsekvent i det praktiska arbetet. En utav kuratorerna menade att projektet bör utvecklas på så vis att även en kvinna bör arbeta inom projektet. Kuratorn som är mycket nöjd med samarbetet menade ändå att det är viktigt att en kvinna finns på plats när flickor kommer för att göra urinprov. Eftersom drogtesten ska göras under övervakning av någon med samma kön menade hon att verksamheten blir sårbar genom att inga kvinnor är knutna till projektet. Själv brukar hon alltid följa med sina elever till öppenvårdsenheten för att göra drogtester och kan därför själv övervaka de flickor som gör drogtester men menade ändå att verksamheten blir sårbar av att kvinnlig personal inte ingår i Valet. Ytterligare en kurator ifrågasätter socialtjänstens arbete under den tid klienten är inskriven i Valet då hon menar att socialtjänstens arbete med klienten inte fortskrider under denna period. På frågan om vad hon anser bör utvecklas i Valet är därför att socialtjänsten bör arbeta parallellt med klienten när denne får behandling i Valet. Bör Valet fortsätta som verksamhet enligt remittenterna? Utifrån de svar som framkommit i utvärderingen är det främst goda omdömen som majoriteten av remittenterna förmedlar. Samtliga av remittenterna har även svarat ja på frågan om Valet bör fortsätta som projekt inom öppenvården. Socialsekreterarna menar dock detta med förebehåll av att strukturerna för projektet förbättras. Även om en del kritik riktas mot projektet av denna remittentgrupp menar man att det positiva överväger det negativa men att Valet måste bli tydligare gällande målgrupp och andra samarbetsformer för att kunna fortsätta. Såväl socialsekreterare och kuratorer menade att en öppenvård som riktar sig mot missbrukande ungdomar bör finnas i Eslöv. En av kuratorerna menade även att Valet bör göras permanent av den anledningen att en kommun av den storlek som Eslöv är och med den problematik som finns behövs de tjänster som Valet erbjuder. En av rektorerna menade även att en operativ alkohol och drogterapeut är viktigt för kommunen men även att det är viktigt för skolan att ha en samarbetspartner i missbruksfrågor. 9
Hur uppfattas Valet av klienterna? Två ungdomar och en förälder har deltagit i utvärderingen för att ge deras kommentarer om hur de uppfattar Valet. På samma sätt som kuratorer och rektorer pratade om Valet lyfte även klientgruppen fram drogterapeutens personliga egenskaper för att svara på frågan om vad de anser om Valet. De uppfattningar som klienterna har lyft fram har varit drogterapeutens förmåga att skapa värdefulla samtal med klienterna. En klient menade att drogterapeuten är väldigt förstående och att han vet vad man pratar om. En annan klient menade att det var en öppen stämning i samtalen där det var lätt att skämta och skratta. Även den förälder som deltagit i utvärderingen lyfter fram drogterapeutens goda samtal som en viktig aspekt av hennes positiva uppfattning av Valet. Dels menade föräldern att drogterapeuten kunde tala till hennes son på ett sätt som gjorde att han grubblade över samtalet en tid framöver men hon lyfte hon även fram den hjälp som hon själv fick som förälder utav Valet som mycket positiv. Eftersom föräldern själv inte hade någon erfarenhet av missbruk menade hon att Valet var ett stöd där hon har fått prata av sig men även och där hon har fått information och hjälp med att förstå hur hennes son tänkte i sitt missbruk. Bland klienterna är omdömen övervägande positiva. Den kritik som riktas mot projektet är sparsmakad och syftar på hur det har blivit svårare att få tag på en akuttid. Förr, menade en av informanterna var det lättare att komma dit snabbt. Informanten menar på så vis att hon har sett en förändring som för hennes del är negativ men som hon menar även går att betrakta som att fler människor får hjälp. Bland de klienter som har deltagit i utvärderingen är uppfattningen att de har fått hjälp i sitt missbruk eller med skolsituationen. En klient menade att om han inte kommit i kontakt med drogterapeuten finns det risk för att han skulle ha fortsatt att ta droger än i dag. En annan klient ansåg att hennes livssituation blivit bättre genom att få hjälp med att komma in på komvux. Slutsatser och rekommendationer Eftersom utvärderingen inte täcker in alla områden för projektet ska de tolkningar och rekommendationer som görs i utvärderingen betraktas med utgångspunkt i utvärderingens syfte samt utifrån de frågor som ställts i utvärderingen. Utav remittenterna och klienternas svar har en bild gällande hur dessa uppfattar Valet framträtt och det är utifrån dessa svar som utvärderingens slutsatser baseras på. Av de klienter som deltagit i utvärderingen framkommer att de samtal som givits dem inom Valet har haft en positiv påverkan på ungdomarnas livssituation, denna positiva påverkan vittnar även 10
den förälder om som varit delaktig i Valet genom sin son. En av klienterna samt den förälder som har medverkat i utvärderingen menar att Valet haft en positiv påverkan gällande det missbruk som klienten och förälderns son fick hjälp med i Valet. Ytterligare en klient som har varit inskriven i Valet menar att Valet har förbättrat hennes livssituation genom att drogterapeuten hjälpte henne att komma in på Komvux. Som framgått i utvärderingen riktar socialsekreterarna kritik mot att målgruppen är otydlig och att Valet inkluderar ungdomar som ligger utanför den formulerade målgruppen. Det vill säga missbrukande ungdomar. Att klienten uppger att den hjälp hon har fått genom Valet är att ta sig in på Komvux, vittnar på så vis om att målgruppen är bred. Till detta bör det dock tilläggas att klientens möte med Valet inleddes med att klienten blev drogtestad. När drogtestet visade negativt fick klienten hjälp med andra områden som gällde skolk och annan frånvaro från skolan. Huruvida de problem som fanns runt klienten även innefattade droger går inte att uttala sig om här. Exemplet visar dock på den breda målgruppen som den ena socialsekreteraren lyfter fram. Som skrevs inledningsvis har klienterna valts ut och förmedlats via Valet för att undgå sekretessproblematiken. I utvärderingen går det därför inte att hävda att klienternas uttalande är representativa för samtliga klienter. Klienternas uttalande ger dock en inblick i hur de deltagande klienter uppfattar projektet samt hur de har uppfattat drogterapeuten och samtalen. Den bild som de medverkande klienterna uppger är trotsallt samstämmig och det klienterna lyfter fram i intervjuerna är drogterapeutens personliga egenskaper som gör att samtalen med ungdomarna uppfattas som mycket positiva. Framförallt är det drogterapeutens förmåga att varva allvar med att skapa en avslappnad och skämtsam stämning som lyfts fram, samt att drogterapeuten vet vad han talar om. Samarbetet med skolan fungerar bra och den enda önskan från denna remittentgrupp är från en kurator som önskar att Valet även innefattade kvinnlig personal. Denna önskan baseras inte på ett problem som hon har upplevt utan ska snarare ses som en reflektion som kuratorn gör angående Valet. I arbetet med socialtjänsten bör dock en större tydlighet gällande samarbetsformer, dokumentation samt gällande vilken målgrupp som Valet ska arbeta med utarbetas. Den bild som målas upp av denna remittentgrupp är att det saknas struktur för arbetet genom att Valet inte följer de riktlinjer, gällande bland annat målgrupp, som en gång är satta. Om brister i samarbetet även gäller för socialsekreterarna inom Vård och Omsorg går endast att spekulera i eftersom denna remittentgrupp inte varit tillgängliga för intervju. Att socialsekreterarna inte velat ställa upp för intervju har förklarats med att ingen av de tillfrågade ansett sig vara rätt person att uttala sig om Valet. Detta kan i sin tur rimligen tyda på att kännedomen om Valet är lågt inom denna förvaltning och att samarbetet inte är en lika naturlig del av verksamheten som den är 11
i Barn och Familj. I fortsatt arbete med Valet bör därför samarbetet tydliggöras med både Barn och Familj och Vård och Omsorg. I utvärderingen framkommer att Valet är ett projekt som bemöter ett behov som finns i Eslöv och av den anledningen menar samtliga remittenter att Valet bör fortsätta som projekt. Valet är en verksamhet som bemöter remittenternas behov genom att på ett snabbt och enkelt sätt tillhandahålla drogtester. Valet fungerar även som en mycket kunnig samarbetspartner till skolorna. Utifrån remittenternas uppfattningar om Valet dras slutsatsen att Valet är en verksamhet som bör fortsättas. Även utifrån klienternas positiva omdömen om Valet dras slutsatsen att Valet bör fortsätta som verksamhet och av dessa anledningar är det även den rekommendation som ges i utvärderingen. Samarbetet med socialsekreterarna från de båda förvaltningarna bör dock förtydligas, liksom riktlinjer för dokumentation och för vilken målgrupp som Valet arbetar med. 12