www.kws.com KWS SAAT AG P. O. Box 14 63 37555 Einbeck Tel.: 00 49 /55 61/311-628 Fax: 00 49 /55 61/311-928 E-Mail: j.philipps@kws.de www.kws.com Vi fixar starten
Frisk blast blir allt viktigare Innehållsförteckning Frisk blast är en central faktor för en framgångsrik betodling: Endast med en sund bladapparat kan den genetiska avkastningspotentialen hos sockerbetan utnyttjas fullt ut från sådd till skörd. De gröna bladen är betornas solkraftverk och sockerfabriker. Friska blad är förutsättningen för: Fullständig omsättning av solenergin till växtlighet, avkastning och socker Hög kvalitet genom låga halter av melassbildare, särskilt alfa-amino-kväve. Naturligt bladbyte, utan förlust i avkastning och sockerhalt Reducerat behov av bekämpningsmedel Minskad risk för uppbyggnad av infektionspotential i jorden genom kvarlämnad, smittad blast Smittrycket från de tre viktigaste svampsjukdomarna, Cercospora, Ramularia och äkta mjöldagg har ökat väsentligt under de senaste åren. De moderna sockerbetssorterna har ett optimalt växtsätt, som producerar en minskad mängd blast, men desto mer beta och socker. Dessutom bidrar den optimerade, låga kvävegödslingen till ytterligare reducerad blastmängd jämfört med för många år sedan. Av dessa skäl kan man inte tolerera en förlust i bladyta lika bra som förr. Sorter med frisk blast hjälper till att minska behovet av fungicider, vilket är positivt då användandet av bekämpningsmedel hela tiden försvåras. Att ställa rätt diagnos på en bladsjukdom är grunden i varje behandling. Denna broschyr skall hjälpa er, att utveckla målinriktade strategier mot bladsjukdomar i sockerbetor. Cercospora Ramularia Phoma Betrost Betmjöldagg Alternaria Bakteriella bladfläckar Falsk Mjöldagg Betvirusgulsot 4 5 7 8 9 10 11 12 13 2 3
Cercospora Ekonomisk betydelse: Cercospora är en av de viktigaste bladsjukdomar på sockerbetor som odlas i fuktiga och varma områden (främst Mellaneuropa). I Sydtyskland orsakar svampen delvis höga skördeförluster, medan det sällan bryter ut epidemier i norra Tyskland. Bekämpning: Kemisk behandling är möjlig, för närvarande finns dock inga registrerade preparat. En indirekt åtgärd är att välja resistenta sorter samt att ha en växtföljd på minst tre år mellan sockerbetsgrödorna. Orsakas av: Cercospora beticola Symptom: Små, relativt runda bladfläckar (2 3mm), i mitten ljusgrå, med en omgivande rödbrun kant. Vid starka angrepp flyter fläckarna ihop och stora delar av bladet vissnar, vilket slutligen leder till att flera blad dör. Med hjälp av ett förstoringsglas kan man se grått svampmycel med svarta prickar (sporkapslar, pyknider). Symptomen syns först bara på enskilda plantor, men sjukdomen sprids över hela fältet genom regnstänk och vind. Ramularia Svampens sporer överlever på infekterade blastrester. Med kort växtföljd (korta intervall mellan betgrödorna) ökar risken för smitta. De första symptomen uppträder redan efter 5 dagar vid en relativ fuktighet på 96% och en temperatur på 23 27 C. Infektionen sker alltså främst vid fuktig och varm väderlek. Riskfaktorer: När raderna sluter sig ändras mikroklimatet i fältet och infektionstrycket ökar beroende på kvarvarande sporer från tidigare år (vid kort växtföljd) och användandet av bevattning. Orsakas av: Ramularia beticola Symptom: Större, inte regelbundet runda, ibland också kantiga bladfläckar (4 10 mm), ljusare och mera oregelbunden rand runt än hos Cercospora. I mitten är färgen på fläckarna silvergrå till vit. Vävnaden inne i fläcken torkar in och dör. Med 4 5
hjälp av ett förstoringsglas kan man på fuktiga blad hitta enstaka fläckar med vitt mycel. Phoma Sjukdomens biologi: Svampen övervintrar på skörderester och i jorden, så genom en ansträngd växtföljd kan man bygga upp ett högt infektionstryck. Symptomen visar sig efter 18 dagar vid en temp mellan 17 20 C och en relativ luftfuktighet på minst 95%. Ett angrepp gynnas av fuktig väderlek. Spridning av sporer sker med vinden mellan olika fält, samt med regnstänk och bevattning inom samma fält. Riskfaktorer: Infektionsrisken ökar med en ansträngd växtföljd, samt med användandet av bevattning. Ekonomisk betydelse: Skadegöraren uppträder överallt där det odlas sockerbetor. Genom mycketidiga angrepp och angrepp som även innefattar andra skadegörare kan betans bladverk skadas betydligt. När betan tvingas sätta nya blad, påverkas sockerskörden negativt. Bekämpning: Kemisk bekämpning är möjlig, men det finns inga registrerade preparat. En indirekt bekämpning är att välja betsorter med friskare bladverk (bättre motståndskraft mot Ramularia). Phoma betae (= Pleospora betae) Symptom: Stora, ljusa runda fläckar på bladen med koncentriska mörka ringar som består utav talrika pyknider från svampen. Oftast blir den intorkade döda vävnaden skör. Ekonomisk betydelse: Sjukdomen uppträder sällan i områden med fabrikssockerbetsodling. Skador med ekonomisk betydelse uppträder enbart i områden med sockerbetsfröodlingar. Bekämpning: På grund av de små förlusterna är det sällan lönt att bekämpa angreppen av sjukdomen. Mot angreppen på sockerbetsfröet sker det en förebyggande behandling av betfröet med TMTD i övriga Europa, dock inte i Sverige, eftersom TMTD är förbjudet här. 6 7
Betrost Betmjöldagg Uromyces betae Symptom: Gyllengula till rostbruna små pustlar, ca 1 mm stora, på bladens ovan- och undersidor. Bladen slokar, torkar ut och dör om pustelangreppen är kraftiga. Skadegörarens biologi: Vid tillräcklig fuktighet bildar svampen sporer vid alla sockerbetans utvecklingsstadier. Skadegöraren är känslig mot temperaturer över 20 C. Riskfaktorer: I områden med betfröodling och sockerbetsodling, och vid höga kvävegivor. Ekonomisk betydelse: I allmänhet har sjukdomen ingen ekonomisk betydelse. Den uppträder främst i områden med hög luftfuktighet (kustregioner). Bekämpning: Ej värd att bekämpa. Det är eventuellt meningsfullt att ta bort starkt angripna bladrester för att bekämpa svampens fortlevnad. Erysiphe betae Symptom: Först uppträder ett stjärnformat grått svampmycel. Framför allt ovansidan av bladen täcks av ett gråvitt till vitt mycel. Vid starka angrepp blir bladen ljusgröna, gulnar och dör sedan. Skadegörarens biologi: Bästa temperaturen är 25 30 C och en relativ luftfuktighet under 50%. Svampen gynnas av torr och varm väderlek med låg relativ luftfuktighet och stark daggbildning. Vid längre ihållande regn kan svampbeläggingen sköljas av ifrån bladen. Ekonomisk betydelse: Svampen uppträder i alla områden där det odlas sockerbetor. Förlusten beror på när angreppen först uppträder, väderleksfaktorer som påverkar intensiteten på sjukdomsförloppet och hur stor del av plantorna som angrips. Större skador uppkommer bara i områden med gynnsamma klimatologiska betingelser. Bekämpning: Kemiska växtskyddsmedel är inte tillåtna, förutom med godkända svavelpreparat. En indirekt åtgärd är att välja friskare sorter med bättre motståndskraft mot mjöldagg. 8 9
Bakteriella bladfläckar Alternaria Pseudomonas syringae Alternaria tenuis Symptom: Bladen blir bruna och dör i interkostalfälten, med början från bladkanten och bladspetsen. Det bildas en svart sammetsaktig beläggning på bladytan, som innehåller sporer. Skadegörarens biologi: Skadegöraren är en parasit som i första hand infekterar de blad, som redan är skadade av andra orsaker, t.ex. mekaniska skador efter virusinfektioner, torkskador eller näringsbrist. Symptom: Bruna till svarta fläckar med oregelbunden form och storlek framförallt vid bladkanterna eller fördjupningarna i bladverket. Vävnaden i fläckarna vissnar efterhand. Skadorna kan läkas under torra och varma förhållanden. Skadegörarens biologi: Fuktig och kall väderlek under längre tid gynnar infektionen. Skadegöraren tränger in genom springor eller sår (orsakade av hagel eller insekter) i bladverket. Riskfaktorer: Längre regnperioder, skador på bladen Ekonomisk betydelse: Ringa Bekämpning: Bekämpningsmetoder finns ej utvecklade. Ekonomisk betydelse: Sjukdomen är inte ekonomiskt försvarbar att bekämpa eftersom den ekonomiska skadan är liten. 10 11
Falsk Mjöldagg Betvirusgulsot Peronospora farinosa Symptom: Grått svampmycel på undersidan av bladet. De angripna bladen kröker sig neråt, är förtjockade och skiftar i färg på ovansidan av bladen. Tillväxten hämmas i de angripna bladen. Skadegörarens biologi: Infektionen gynnas av fuktig och kall väderlek (hög luftfuktighet och temp mellan 10 17 C). Angreppen kan uppträda vid tidig vår samt återkomma på hösten. Riskfaktorer: Betor för fröproduktion och vildbetor är möjliga infektionskällor. Unga sockerbetsplantor är särskilt utsatta. Ekonomisk betydelse: Sjukdomen uppträder sällan i områden med fabrikssockerbetsodling. Skador med ekonomisk betydelse uppträder enbart i områden med sockerbetsfröodlingar. Bekämpning: Vanligtvis ej nödvändigt. Allmän och mild betvirusgulsot (BYV och BMYV) Symptom: Äldre blad ljusnar mellan bladnerverna. Senare gulnar bladen alltmer, förtjockas och blir spröda. Till en början uppträder sjukdomen fläckvis på ett fält, för att senare spridas över hela fältet. Symptom: Mild betvirusgulsot (BMYV): orange-gula färgskiftningar, oftast med sekundära angrepp av olika svamparter (t.ex. Alternaria), och för tidig nedvissning av blasten. Symptom: Allmän betvirusgulsot (BYV): gul färgskiftning, senare med lite rödaktiga nekroser. Ett angrepp orsakat av båda virusen är vanligt. Skadegörarens biologi: Smittan sprids med bladlöss (framförallt grön persikbladlus Myzus persicae och betbladlus Aphis fabae). Det tar c:a 3 9 veckor efter ett lusangrepp till man får synliga symptom av sjukdomen. Bladlössen tar upp viruset när de suger växtsaft från smittade blad. Andra växter kan bära viruset, t.ex. spenat, målla, våtarv och vildbetor. 12 13
Förutsättningar: Milda vintrar och varma vårar gynnar fortlevnaden och den snabba spridningen av bladlössen som överför sjukdomen. Riskfaktorer: Anholtcyklisk övervintring (det är ingen riktig vinter, lössen överlever) av bladlöss under milda vintrar och ett gynnsamt klimat på våren ökar risken för angrepp. Vidare kan lössen bli resistenta mot insekticider. En ökad rapsodling är också en riskfaktor, eftersom lössen övervintrar i rapsen. Fastställande av sjukdom: ELISA-test på bladprover. Ekonomisk betydelse: Tidigt angrepp kan leda till stort skördebortfall. Bekämpning: En direkt bekämpning av sjukdomen går ej att genomföra. Indirekt bekämpning är möjlig med användandet av godkända insekticider mot vektorerna (lössen). Håll koll på bladlössen. I framtiden kan resistenta betsorter vara en möjlighet. 14 15