Vi fixar starten.



Relevanta dokument
Hur undviker vi problem med skadegörare i åkerböna?

Veckorapport Kalmar vecka

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009

Nedfrysning av spermier. Information om hur det går till att lämna och frysa ned spermier.

Fler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015

Likabehandlingsplan för läsåret

Lathund, procent med bråk, åk 8

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.

PROV EKOLOGI. Vid varje uppgift i provet finns en liten tabell som beskriver vilka biologikunskaper uppgiften ger dig möjlighet att visa.

Programmera en NXT Robot

Repetitivt arbete ska minska

GUNILLA. KWS-sorter ökar din lönsamhet! kr per ha *

Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?

TIMREDOVISNINGSSYSTEM

Det är dags för tidig fröbeställning

Praktisk provning Cruiser - Syngenta 2001

SNUSKFAKTA. Sant eller falskt?

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

MRSA. Information till patienter och närstående

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Guide för att hitta markavvattningssamfälligheter och täckdikningsplaner

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

FREDA-farlighetsbedömning

Vi skall skriva uppsats

Tomi Alahelisten Lärare Idrott & Hälsa - Internationella Skolan Atlas i Linköping. Orientering

Abstrakt. Resultat. Sammanfattning.

10:9:1 REDOVISNING AV GRÄSSJUKDOMAR

När jag har arbetat klart med det här området ska jag:

DOP-matematik Copyright Tord Persson. Bråktal Läs av vilka tal på tallinjen, som pilarna pekar på. Uppgift nr

Användarmanual VX-webben

Bemanningsindikatorn Q1 2015

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

Tränarguide del 1. Mattelek.

Statistik Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

En gemensam bild av verkligheten

Vägledning. De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring

Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Barn- och ungdomsfotboll i Hälsingland Så spelar vi 11-mannafotoll

EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI ht-12 (121220)

David Wessman, Lund, 30 oktober 2014 Statistisk Termodynamik - Kapitel 5. Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik.

Frågor och svar för föreningar om nya ansökningsregler för aktivitetsbidrag från och med 1 januari 2017

Skillnaden före och efter Black & White

Skolinspektionen; Kvalitet i fritidshem, Kvalitetsgranskning, rapport 2010:3

Kvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock Årsrapport för 2013

Väga paket och jämföra priser

Resultatet av trafikenkät Hässelby Villastads skola

Detta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre

Minskad östrogenproduktion och besvär i underlivet Behandling med Oestring Så här sätter du in och byter Oestring... 8

GOD KOHÄLSA GÖR SKILLNAD. 8 steg till riktigt bra mjölk

Ha det kul med att förmedla och utveckla ett knepigt område!

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt

Enkät i förskoleklass

Handlingsprogram för ESBL. Regionala riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård i Västra Götaland

Foto för Windows 10. för seniorer

VÅLD HOT OCH. inom omsorg och skola

Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19)

ANVÄND NAVIGATIONEN I CAPITEX SÄLJSTÖD

Gotlands kommun Konsekvenser för primärvården vid en organisatorisk flytt av hemsjukvården september 2010

För dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN

Investera i förskolan

I regionen ökade svinnet på grund av utgånget datum med 18% under perioden.

PROTOKOLL Svar på motion 2015:07 från Christer Johansson (V) om allmän visstidsanställning KS-2015/516

Kan det vara så att kvinnor behöver mer för att få lika mycket som män? Eller är det tvärtom?

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten Antal svar: 50

Beräkning av inavelsgrad

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016

Särskilt stöd i grundskolan

Arbetsplan Jämjö skolområde

Kvalitetsredovisning Läsår

Poseidon 4. Metodval för rengöring

Rapport. Medlemsundersökning om skolgången. Autism- och Aspergerförbundet

Granskningsrapport. Brukarrevision. August Barks gata Boendeverksamheten Social resursförvaltning

Ett arbete som inte blev riktigt som Ann tänkt sig!

ÖGONKLINIKEN UMEÅ NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS UMEÅ. Information om näthinneavlossning

1(6) Riktlinjer för tjänsteresor. Styrdokument

Virkade tofflor. Storlek & By: Pratamedrut. pratamedrut.se/blog/virkade tofflor 1

Cellgifter/Cytostatika Myter & Sanningar:

Åldersförändringar i gula fläcken

Skriva B gammalt nationellt prov

Läsförståelse. Nathalie Österberg, Bettna skola, Flen

Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar

Kännedomsundersökning 2015

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER

Delrapport 18 Försök med olika utsädesmängd vid sådd av rörflen. Delprojekt FoU: Produktion av åkerbränsle

Handbok Blinken. Danny Allen Översättare: Stefan Asserhäll

Del 1, trepoängsproblem

Besiktning av skogsek vid Albyberget.

Motion Vegetarisk veckodag

Betsa och klarlacka trä

Snabbslumpade uppgifter från flera moment.

Dagspresskollegiet. Bloggare vilka är de? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 73

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Jo, Den Talande Boken har så många möjligheter inbyggda, att den kan användas från förskoleklassen och ända upp på högstadiet.

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

Kvalitetsuppföljning Backa och Lurs skola Lärande Verksamhetens måluppfyllelse

Transkript:

www.kws.com KWS SAAT AG P. O. Box 14 63 37555 Einbeck Tel.: 00 49 /55 61/311-628 Fax: 00 49 /55 61/311-928 E-Mail: j.philipps@kws.de www.kws.com Vi fixar starten

Frisk blast blir allt viktigare Innehållsförteckning Frisk blast är en central faktor för en framgångsrik betodling: Endast med en sund bladapparat kan den genetiska avkastningspotentialen hos sockerbetan utnyttjas fullt ut från sådd till skörd. De gröna bladen är betornas solkraftverk och sockerfabriker. Friska blad är förutsättningen för: Fullständig omsättning av solenergin till växtlighet, avkastning och socker Hög kvalitet genom låga halter av melassbildare, särskilt alfa-amino-kväve. Naturligt bladbyte, utan förlust i avkastning och sockerhalt Reducerat behov av bekämpningsmedel Minskad risk för uppbyggnad av infektionspotential i jorden genom kvarlämnad, smittad blast Smittrycket från de tre viktigaste svampsjukdomarna, Cercospora, Ramularia och äkta mjöldagg har ökat väsentligt under de senaste åren. De moderna sockerbetssorterna har ett optimalt växtsätt, som producerar en minskad mängd blast, men desto mer beta och socker. Dessutom bidrar den optimerade, låga kvävegödslingen till ytterligare reducerad blastmängd jämfört med för många år sedan. Av dessa skäl kan man inte tolerera en förlust i bladyta lika bra som förr. Sorter med frisk blast hjälper till att minska behovet av fungicider, vilket är positivt då användandet av bekämpningsmedel hela tiden försvåras. Att ställa rätt diagnos på en bladsjukdom är grunden i varje behandling. Denna broschyr skall hjälpa er, att utveckla målinriktade strategier mot bladsjukdomar i sockerbetor. Cercospora Ramularia Phoma Betrost Betmjöldagg Alternaria Bakteriella bladfläckar Falsk Mjöldagg Betvirusgulsot 4 5 7 8 9 10 11 12 13 2 3

Cercospora Ekonomisk betydelse: Cercospora är en av de viktigaste bladsjukdomar på sockerbetor som odlas i fuktiga och varma områden (främst Mellaneuropa). I Sydtyskland orsakar svampen delvis höga skördeförluster, medan det sällan bryter ut epidemier i norra Tyskland. Bekämpning: Kemisk behandling är möjlig, för närvarande finns dock inga registrerade preparat. En indirekt åtgärd är att välja resistenta sorter samt att ha en växtföljd på minst tre år mellan sockerbetsgrödorna. Orsakas av: Cercospora beticola Symptom: Små, relativt runda bladfläckar (2 3mm), i mitten ljusgrå, med en omgivande rödbrun kant. Vid starka angrepp flyter fläckarna ihop och stora delar av bladet vissnar, vilket slutligen leder till att flera blad dör. Med hjälp av ett förstoringsglas kan man se grått svampmycel med svarta prickar (sporkapslar, pyknider). Symptomen syns först bara på enskilda plantor, men sjukdomen sprids över hela fältet genom regnstänk och vind. Ramularia Svampens sporer överlever på infekterade blastrester. Med kort växtföljd (korta intervall mellan betgrödorna) ökar risken för smitta. De första symptomen uppträder redan efter 5 dagar vid en relativ fuktighet på 96% och en temperatur på 23 27 C. Infektionen sker alltså främst vid fuktig och varm väderlek. Riskfaktorer: När raderna sluter sig ändras mikroklimatet i fältet och infektionstrycket ökar beroende på kvarvarande sporer från tidigare år (vid kort växtföljd) och användandet av bevattning. Orsakas av: Ramularia beticola Symptom: Större, inte regelbundet runda, ibland också kantiga bladfläckar (4 10 mm), ljusare och mera oregelbunden rand runt än hos Cercospora. I mitten är färgen på fläckarna silvergrå till vit. Vävnaden inne i fläcken torkar in och dör. Med 4 5

hjälp av ett förstoringsglas kan man på fuktiga blad hitta enstaka fläckar med vitt mycel. Phoma Sjukdomens biologi: Svampen övervintrar på skörderester och i jorden, så genom en ansträngd växtföljd kan man bygga upp ett högt infektionstryck. Symptomen visar sig efter 18 dagar vid en temp mellan 17 20 C och en relativ luftfuktighet på minst 95%. Ett angrepp gynnas av fuktig väderlek. Spridning av sporer sker med vinden mellan olika fält, samt med regnstänk och bevattning inom samma fält. Riskfaktorer: Infektionsrisken ökar med en ansträngd växtföljd, samt med användandet av bevattning. Ekonomisk betydelse: Skadegöraren uppträder överallt där det odlas sockerbetor. Genom mycketidiga angrepp och angrepp som även innefattar andra skadegörare kan betans bladverk skadas betydligt. När betan tvingas sätta nya blad, påverkas sockerskörden negativt. Bekämpning: Kemisk bekämpning är möjlig, men det finns inga registrerade preparat. En indirekt bekämpning är att välja betsorter med friskare bladverk (bättre motståndskraft mot Ramularia). Phoma betae (= Pleospora betae) Symptom: Stora, ljusa runda fläckar på bladen med koncentriska mörka ringar som består utav talrika pyknider från svampen. Oftast blir den intorkade döda vävnaden skör. Ekonomisk betydelse: Sjukdomen uppträder sällan i områden med fabrikssockerbetsodling. Skador med ekonomisk betydelse uppträder enbart i områden med sockerbetsfröodlingar. Bekämpning: På grund av de små förlusterna är det sällan lönt att bekämpa angreppen av sjukdomen. Mot angreppen på sockerbetsfröet sker det en förebyggande behandling av betfröet med TMTD i övriga Europa, dock inte i Sverige, eftersom TMTD är förbjudet här. 6 7

Betrost Betmjöldagg Uromyces betae Symptom: Gyllengula till rostbruna små pustlar, ca 1 mm stora, på bladens ovan- och undersidor. Bladen slokar, torkar ut och dör om pustelangreppen är kraftiga. Skadegörarens biologi: Vid tillräcklig fuktighet bildar svampen sporer vid alla sockerbetans utvecklingsstadier. Skadegöraren är känslig mot temperaturer över 20 C. Riskfaktorer: I områden med betfröodling och sockerbetsodling, och vid höga kvävegivor. Ekonomisk betydelse: I allmänhet har sjukdomen ingen ekonomisk betydelse. Den uppträder främst i områden med hög luftfuktighet (kustregioner). Bekämpning: Ej värd att bekämpa. Det är eventuellt meningsfullt att ta bort starkt angripna bladrester för att bekämpa svampens fortlevnad. Erysiphe betae Symptom: Först uppträder ett stjärnformat grått svampmycel. Framför allt ovansidan av bladen täcks av ett gråvitt till vitt mycel. Vid starka angrepp blir bladen ljusgröna, gulnar och dör sedan. Skadegörarens biologi: Bästa temperaturen är 25 30 C och en relativ luftfuktighet under 50%. Svampen gynnas av torr och varm väderlek med låg relativ luftfuktighet och stark daggbildning. Vid längre ihållande regn kan svampbeläggingen sköljas av ifrån bladen. Ekonomisk betydelse: Svampen uppträder i alla områden där det odlas sockerbetor. Förlusten beror på när angreppen först uppträder, väderleksfaktorer som påverkar intensiteten på sjukdomsförloppet och hur stor del av plantorna som angrips. Större skador uppkommer bara i områden med gynnsamma klimatologiska betingelser. Bekämpning: Kemiska växtskyddsmedel är inte tillåtna, förutom med godkända svavelpreparat. En indirekt åtgärd är att välja friskare sorter med bättre motståndskraft mot mjöldagg. 8 9

Bakteriella bladfläckar Alternaria Pseudomonas syringae Alternaria tenuis Symptom: Bladen blir bruna och dör i interkostalfälten, med början från bladkanten och bladspetsen. Det bildas en svart sammetsaktig beläggning på bladytan, som innehåller sporer. Skadegörarens biologi: Skadegöraren är en parasit som i första hand infekterar de blad, som redan är skadade av andra orsaker, t.ex. mekaniska skador efter virusinfektioner, torkskador eller näringsbrist. Symptom: Bruna till svarta fläckar med oregelbunden form och storlek framförallt vid bladkanterna eller fördjupningarna i bladverket. Vävnaden i fläckarna vissnar efterhand. Skadorna kan läkas under torra och varma förhållanden. Skadegörarens biologi: Fuktig och kall väderlek under längre tid gynnar infektionen. Skadegöraren tränger in genom springor eller sår (orsakade av hagel eller insekter) i bladverket. Riskfaktorer: Längre regnperioder, skador på bladen Ekonomisk betydelse: Ringa Bekämpning: Bekämpningsmetoder finns ej utvecklade. Ekonomisk betydelse: Sjukdomen är inte ekonomiskt försvarbar att bekämpa eftersom den ekonomiska skadan är liten. 10 11

Falsk Mjöldagg Betvirusgulsot Peronospora farinosa Symptom: Grått svampmycel på undersidan av bladet. De angripna bladen kröker sig neråt, är förtjockade och skiftar i färg på ovansidan av bladen. Tillväxten hämmas i de angripna bladen. Skadegörarens biologi: Infektionen gynnas av fuktig och kall väderlek (hög luftfuktighet och temp mellan 10 17 C). Angreppen kan uppträda vid tidig vår samt återkomma på hösten. Riskfaktorer: Betor för fröproduktion och vildbetor är möjliga infektionskällor. Unga sockerbetsplantor är särskilt utsatta. Ekonomisk betydelse: Sjukdomen uppträder sällan i områden med fabrikssockerbetsodling. Skador med ekonomisk betydelse uppträder enbart i områden med sockerbetsfröodlingar. Bekämpning: Vanligtvis ej nödvändigt. Allmän och mild betvirusgulsot (BYV och BMYV) Symptom: Äldre blad ljusnar mellan bladnerverna. Senare gulnar bladen alltmer, förtjockas och blir spröda. Till en början uppträder sjukdomen fläckvis på ett fält, för att senare spridas över hela fältet. Symptom: Mild betvirusgulsot (BMYV): orange-gula färgskiftningar, oftast med sekundära angrepp av olika svamparter (t.ex. Alternaria), och för tidig nedvissning av blasten. Symptom: Allmän betvirusgulsot (BYV): gul färgskiftning, senare med lite rödaktiga nekroser. Ett angrepp orsakat av båda virusen är vanligt. Skadegörarens biologi: Smittan sprids med bladlöss (framförallt grön persikbladlus Myzus persicae och betbladlus Aphis fabae). Det tar c:a 3 9 veckor efter ett lusangrepp till man får synliga symptom av sjukdomen. Bladlössen tar upp viruset när de suger växtsaft från smittade blad. Andra växter kan bära viruset, t.ex. spenat, målla, våtarv och vildbetor. 12 13

Förutsättningar: Milda vintrar och varma vårar gynnar fortlevnaden och den snabba spridningen av bladlössen som överför sjukdomen. Riskfaktorer: Anholtcyklisk övervintring (det är ingen riktig vinter, lössen överlever) av bladlöss under milda vintrar och ett gynnsamt klimat på våren ökar risken för angrepp. Vidare kan lössen bli resistenta mot insekticider. En ökad rapsodling är också en riskfaktor, eftersom lössen övervintrar i rapsen. Fastställande av sjukdom: ELISA-test på bladprover. Ekonomisk betydelse: Tidigt angrepp kan leda till stort skördebortfall. Bekämpning: En direkt bekämpning av sjukdomen går ej att genomföra. Indirekt bekämpning är möjlig med användandet av godkända insekticider mot vektorerna (lössen). Håll koll på bladlössen. I framtiden kan resistenta betsorter vara en möjlighet. 14 15