Region Hallands förstudie inom ramen för att främja kvinnors företagande

Region Hallands förstudie inom ramen för att främja kvinnors företagande juni 2012

Jämställdhetsintegrering av det företagsfrämjande systemet i Halland Förstudie inom ramen för Främja kvinnors företagande Stockholm 2012-06-15 Ylva Saarinen Moa Almerud Christina Johannesson

Innehåll Innehåll...2 1 Inledning...3 1.1 Disposition... 3 2 Bakgrund...4 2.1 Kontigos uppdrag... 4 2.2 Metod... 5 3 Sambandet mellan jämställdhet och tillväxt...6 3.1 Jämställdhet ökar tillväxten... 6 3.2 Varför ökar jämställdhet tillväxt?... 8 4 Det företagsfrämjandesystemet i Halland... 11 4.1 Region Hallands mål... 11 4.2 Mål för programmet Främja kvinnors företagande... 12 4.3 Företagandet i Halland... 13 4.4 Det företagsfrämjande systemet i Halland... 14 4.5 Vilka nås av främjandesystemets insatser?... 16 5 Jämställdhet i främjandesystemet... 20 5.1 Vad innebär det att jämställdhetsintegrera främjandesystemet?... 20 5.2 Främjandeaktörernas jämställdhetsarbete... 20 5.3 Projektens bidrag till jämställdhetsintegrering... 23 6 Lärdomar från programmet Främja kvinnors företagande... 26 6.1 Projekten som ett komplement till främjandesystemet... 27 6.2 Projektens påverkan på främjandesystemet... 27 7 Slutsatser och rekommendationer... 29 7.1 Veta... 29 7.2 Göra... 29 7.3 Följa upp... 30 8 Region Hallands arbetssätt att integrera programmet Främja kvinnors företagande i det ordinarie systemet... 32 8.1 Region Hallands förhållningsätt till regionalt tillväxtarbete... 32 8.2 Region Hallands arbete idag... 32 8.3 Konsultcheckar... 32 8.4 Nyföretagarchecken... 32 8.5 Hur arbetet med handlingsplanen fortsätter... 33 Intervjuer och referenser... 35 Referenser... 35 Intervjuer... 36 Bilaga 1 Jämställdhetsperspektivet en översikt... 37 Förstudie 2 (40) Kontigo AB 2012.07.02

1 Inledning Den här rapporten är Region Hallands bidrag till Tillväxtverkets kommande strategi om hur kvinnor och män ska kunna ta del av det företagsfrämjande systemet på lika villkor. Vår ansats i förstudien har varit, att vi med hjälp av konsultföretaget Kontigo skaffa oss en kunskapsbas som skall ligga till grund för Region Hallands egen handlingsplan för jämställdhetsintegrering av stödsystemet till företag samt att rapporten skall vara ett gediget bidrag till den nationella strategin för jämställdhetsintegrering. Rapporten består av två delar, en förstudie där Kontigo sammanställt de resultat och rekommendationer som sprungit ur de analyser och intervjuer som företaget på uppdrag av Region Halland genomfört under våren 2012 och en del där Region Halland beskriver sitt arbetssätt att integrera programmet Främja kvinnors företagande i det ordinarie systemet. Vi vill rikta ett tack till de aktörer och projektägare som tagit sig tid att dela med sig av sina erfarenheter och till Kontigo för ett gott samarbete. 1.1 Disposition Kontigos rapport börjar i kapitel 2 med en bakgrund och metodbeskrivning. Kapitel 3 belyser hur sambandet mellan jämställdhet och tillväxt ser ut. I kapitel 4 ges en beskrivning av det företagsfrämjande systemet i Halland och hur kvinnor respektive män får del av stödet. Det femte kapitlet redogör för hur aktörerna inom det företagsfrämjande systemet idag arbetar med jämställdhetsfrågor inom sina ordinarie verksamheter och i kapitel 6 beskrivs de lärdomar som kan dras från de projekt som genomförts inom programmet Främja kvinnors företagande, hur dessa har bidragit till jämställdhetsintegrering samt hur de har påverkat det företagsfrämjande systemet. I kapitel 7 sammanfattas de slutsatser som föreslås ligga till grund för Region Hallands handlingsplan för jämställdhetsintegrering av främjandesystemet. Slutligen gör Region Halland själva i kapitel 8 en beskrivning av regionens satsningar på kvinnors företagande och hur arbetet med handlingsplanen fortskrider. Förstudie 3 (40) Kontigo AB 2012.07.02

2 Bakgrund Regeringen har under perioden 2011-2014 avsatt 400 miljoner kronor i syfte att främja kvinnors företagande. Målet med programmet Främja kvinnors företagande är att nyföretagandet hos kvinnor ska öka, att fler företag som drivs av kvinnor växer och att fler kvinnor väljer att driva företag på heltid eller att anställa. Tillväxtverket, som driver programmet Främja kvinnors företagande på nationell nivå, har fått i uppdrag av Regeringen att tillsammans med regionerna utarbeta en strategi för att män och kvinnor, efter programmets slut, ska få ta del av det företagsfrämjande systemet på lika villkor. Vidare ska de verka för att kunskaper om kvinnors företagande, och de branscher där många företagande kvinnor är verksamma, sprids i det ordinarie rådgivningssystemet. Det övergripande syftet är att öka kvaliteten i rådgivningen till kvinnor som är eller vill bli företagare. 2.1 Kontigos uppdrag Region Hallands ambition är att erfarenheter och lärdomar från de projekt som drivits inom ramen för programmet Främja kvinnors företagande ska bidra till en positiv utveckling, ur jämställdhetsperspektiv, av det företagsfrämjande systemet och dess resultat vad avser kvinnors företagande. Det har varit en viktig utgångspunkt för Kontigos uppdrag att dels undersöka i vilken mån en sådan påverkan har skett, dels ge förslag på hur det företagsfrämjande systemet ytterligare kan integrera och använda kunskap om kvinnors företagande, och företagande i branscher där många företagande kvinnor är verksamma. I samarbete med Region Halland ska detta resultera i att ett handlingsprogram tas fram för integrering av kvinnors företagande i det ordinarie företagsfrämjande systemet, i syfte att nå ett mer jämställt företagsfrämjande. Det företagsfrämjande systemet består av en mängd aktörer med fokus på såväl innovation och klustersatsningar som på olika typer av finansiering, rådgivning, nätverk, stöd, inspiration och information. Detta uppdrag har i första hand fokuserat på de rådgivande aktörer som finansieras av Region Halland. Konkreta frågeställningar att besvara i uppdraget har varit: 1. Hur har projekten, inom ramen för programmet Främja kvinnors företagande i Halland, arbetat för att främja kvinnors företagande? 2. På vilket sätt har projektens arbete bidragit till jämställdhet i det företagsfrämjande systemet? 3. Vilka erfarenheter, lärdomar och kunskaper från projekten återstår att integrera i det ordinarie främjandesystemet? Förstudie 4 (40) Kontigo AB 2012.07.02

2.2 Metod Inom ramen för uppdraget har ett antal intervjuer genomförts med de aktörer som drivit projekt inom ramen för programmet Främja kvinnors företagande i Halland. Intervjuer har genomförts både på plats hos aktörer i Halland samt genom telefonintervjuer. Kontigo har även tagit del av skriftligt underlag som beskriver de genomförda projekten, såsom ansökningar, beslutsmotiveringar och slutrapporter. Vi har också fått ta del av statistik från Region Halland kring hur kundbasen fördelar sig mellan kvinnor och män hos ett antal främjande aktörer samt hur mycket finansiering de erhåller från Region Halland. Utöver detta har så kallade självvärderingar skickats ut till de aktörer som fått finansiering inom programmet Främja kvinnors företagande. I självvärderingarna har aktörerna själva fått beskriva sitt arbete och vilken påverkan de upplever att projekten har haft på jämställdheten i det företagsfrämjande systemet. Självvärderingarna har legat till grund för de intervjuer som genomförts där vi har haft möjlighet att utveckla resonemangen. Parallellt med Kontigos studie av de aktörer som har genomfört insatser inom ramen av Främja kvinnors företagande har en anställd vid Region Halland genomfört intervjuer med aktörer inom det företagsfrämjande systemet för att undersöka hur de ser på jämställdhetsfrågor, samt hur de arbetar inom sin ordinarie verksamhet för att främja kvinnors företagande och jämställdhetsintegrering. Kontigo har fått ta del av resultaten från dessa intervjuer som underlag för denna rapport. Förstudie 5 (40) Kontigo AB 2012.07.02

3 Sambandet mellan jämställdhet och tillväxt Ett syfte med denna förstudie är att ge förslag på hur kvinnors företagande kan integreras i det regionala tillväxtarbetet. Därför vill vi inledningsvis presentera hur vi ser på sambandet mellan jämställdhet och tillväxt och varför ett jämställdhetsperspektiv är viktigt i tillväxtarbetet. Vi kan börja med att konstatera att det finns ett samband mellan jämställdhet och ekonomisk tillväxt. Detta har konstaterats i forskning på både global, regional och lokal nivå. Forskningen visar på tydliga teoretiska samband och dessa samband har i stor utsträckning kunnat beläggas empiriskt. Hur starkt sambandet är beror i stor utsträckning på hur jämställdhet definieras, men några av de aspekter som studerats är deltagande i arbetskraften och inkomst, tillgång till och deltagande i olika typer av utbildning, egenmakt och deltagande i beslutsfattande positioner samt könssegregeringen på arbetsmarknaden och fördelning av förvärvsarbete och obetalt arbete mellan könen. 3.1 Jämställdhet ökar tillväxten På global nivå finns ett index, Gender Equity Index, som mäter sambandet mellan jämställdhet och BNP-nivå. Det finns även ett flertal andra index som skildrar samband mellan jämställdhet och andra faktorer, som i sin tur har stor betydelse för tillväxten. Samtliga av dessa index visar att ökad jämställdhet mätt genom index har ett samband med ökad BNP eller med andra variabler, som i sin tur har starka samband med välstånd och tillväxt. 1 På europeisk nivå har Åsa Löfström under år 2009 studerat sambandet närmare, genom ländernas placering på FN:s Gender Development Index och deras respektive BNP-nivå per capita. Hon fann ett samband på drygt 0,88, vilket kan betraktas som ett starkt samband. 2 1 Löfström (2009) Gender equality, economic growth and employment, s. 14. 2 Ibid, s. 14. Förstudie 6 (40) Kontigo AB 2012.07.02

Figur 1. Sambandet mellan jämställdhet och BNP-nivå i Europa, baserat på statistik från år 2007. 3 Ett annat sätt att betrakta sambandet mellan jämställdhet och tillväxt är att undersöka hur stor tillväxtökningen skulle bli om arbetsmarknaden blev jämställd. Tillväxtpotentialen varierar mellan länderna, men för Europa som helhet beräknas den genomsnittliga tillväxtpotentialen vara 29 procent. För Sveriges del skulle BNP-nivån stiga med 21 procent om arbetsmarknaden vore jämställd. Ökat deltagande i arbetskraften, 16 % Utjämnad lönenivå, 43 % Utjämning av deltidsarbetet, 41 % Figur 2. Sveriges potentiella BNP-ökning (21 procent), av en jämställd arbetsmarknad. Fördelat på olika förklaringsfaktorer. 4 3 Ibid, s.14. Förstudie 7 (40) Kontigo AB 2012.07.02

De två största anledningarna till tillväxtpotentialen är att lönenivåer och deltidsarbete utjämnas mellan könen. Minst betydelse har kvinnornas ökade lönearbete, vilket kan förklaras av att kvinnor i Sverige redan har en hög frekvens av lönearbete. På europeisk nivå skiljer sig siffrorna. Där är detta den största förklaringen (40 procent) medan utjämningen av lönenivåer och deltidsarbete svarar för 30 procent vardera. Sammantaget kan det konstateras att det finns en stor tillväxtpotential i jämställdhet. Jämställdhet har många olika dimensioner, men tillväxtpotentialen är störst av jämställdhet på arbetsmarknaden. Forskningen visar dock att många andra dimensioner av jämställdhet också har betydelse för tillväxten. 3.2 Varför ökar jämställdhet tillväxt? Kontigo har på uppdrag av Tillväxtverket gjort en omfattande forskningsöversikt av sambandet mellan jämställdhet och tillväxt. Resultatet av denna översikt visade att det finns fem huvudsakliga anledningar till att jämställdhet ökar tillväxten. Dessa är att jämställdhet gör att humankapitalet används effektivare, det fördjupar demokratin och ökar det sociala kapitalet, det höjer den regionala attraktiviteten och det förbättrar innovationsförmågan. Därutöver kan många studier bekräfta att jämställda företag utvecklas bättre än ojämställda företag. I fortsättningen av detta avsnitt beskrivs anledningarna till detta. 5 3.2.1 Humankapitalet används effektivare När människor arbetar med det som de är bäst på utvecklas ekonomin bättre. Människors kapacitet kommer till sin rätt och all talang nyttjas optimalt. När samhället inte är jämställt snedvrids detta. Diskriminering och föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt påverkar människors val av utbildning och yrke. Valen färgas av kön istället för talang och den ekonomiska tillväxtpotentialen kan inte realiseras fullt ut. Detta har testats empiriskt och det är konstaterat att en sned könsfördelning i högre utbildning och på arbetsmarknaden dämpar tillväxten. 6 3.2.2 Demokratin fördjupas och det sociala kapitalet ökar Demokrati och socialt kapital är i sig faktorer som gynnar tillväxten i ekonomin. När demokratin fördjupas ökar legitimiteten för samhällets institutioner, korruptionen minskar och viljan att bidra till samhällsutvecklingen ökar. Det sociala kapitalet skapar länkar mellan olika grupper av befolkningen och ökar tilliten till samhället och andra människor, vilket i sig ökar investeringsviljan. Dessutom bidrar det till att flödet av kunskap och idéer ökar, samt underlättar matchningen på arbetsmarknaden. 4 Ibid, s. 27. 5 Saarinen, Hallin, Kempinsky (2011) Jämställd tillväxt. 6 Boschini (2006) The Impact of Gender Stereotypes on Economic Growth, 06-16 Working Paper Series, The International Working Group on Gender, Macroeconomics, and International Economics. Hämtad på: www.genderandmacro.org, 2011-02-25. Breen (1997) Inequality, Economic Growth and Social Mobility, The British Journal of Sociology, Vol. 48, No. 3 (Sep., 1997) pp. 429-449. Förstudie 8 (40) Kontigo AB 2012.07.02

Både demokratin och det sociala kapitalet stärks när jämställdheten ökar. Därigenom ökar även tillväxten i ekonomin. 7 Empiriskt är det väl belagt att fördjupad demokrati och socialt kapital ökar tillväxttakten i ekonomin. Sambandet jämställdhet och fördjupad demokrati samt socialt kapital har huvudsakligen belagts genom negativa samband. Många studier visar att grupper där bara (vissa grupper av) män har tillträde fattar skeva beslut som missar utvecklingspotentialen i de områden där främst kvinnor och män med andra sociala bakgrunder än deras egna finns representerade. Mest aktuell i ett svenskt tillväxtsammanhang är forskarna Forsberg och Lindgren, som 2010 visade att den regionala tillväxtpotentialen gick förlorad när de regionala partnerskapen bestod huvudsakligen av en grupp män i toppositioner med inbördes täta relationer. Likriktningen ledde till en stark betoning av traditionell, mansdominerad industri, på bekostnad av alla andra näringar i regionen. 8 3.2.3 Den regionala attraktiviteten ökar För att locka människor att flytta in eller bo kvar i en region är det inte längre tillräckligt att erbjuda arbetstillfällen, bostäder och infrastruktur. Människor lockas i stor utsträckning av dynamiska miljöer som präglas av mångfald, tolerans och rika valmöjligheter för alla. Företag vill vara lokaliserade där de har tillgång till den arbetskraft de behöver och detta är en förklaring till de ständigt växande storstäderna, på bekostnad av små städer och glesbygdssamhällen. 9 I ett nordiskt perspektiv har detta belagts utifrån studier av utflyttningsorter i Nordens periferi, där det sedan finns ett mönster av att kvinnor (och vissa män) flyttar från glesbygden medan (andra) män stannar kvar. Speciellt i Norrlands inland har detta lett till ett överskott av män. Samhällen präglade av traditionellt manliga intressen tenderar att driva bort kvinnor och män som inte har dessa intressen. De flyttar till städer med ett rikare utbud av såväl arbetstillfällen som kulturella aktiviteter. Detta mönster går igen inte bara i Sverige utan ses även på Island, Grönland, Färöarna, Norge och Finland. 10 3.2.4 Innovationsförmågan förbättras Kreativitet och innovationer uppstår när erfarenheter från olika områden möts och ger upphov till nya idéer. I detta är öppenhet i de system där innovationerna uppstår 7 Putnam, Leonardi and Nanetti (1992) Making democracy work: civic traditions in modern Italy. Princeton, N.J.: Princeton University Press. Putnam, Robert D. (2000) Bowling alone: the collapse and revival of American community. New York: Simon & Schuster. van Oorschot, Arts and Gelissen (2006) Social Capital in Europe: Measurement and Social and Regional Distribution of a Multifaceted Phenomenon Acta Sociologica, Vol. 49, No. 2, Social Capital, pp. 149-167. 8 Forsberg & Lindgren (red.) (2010) Nätverk och skuggstrukturer i regionalpolitiken. Karlstad: Karlstad University Press. 9 Florida (2002) The rise of the creative class: and how it's transforming work, leisure, community and everyday life. New York: Basic Books. 10 Molina, Johansson & Berglund (red.) (2005). Med periferien i sentrum: en studie av lokal velferd, arbeidsmarked og kjønnsrelasjoner i den nordiske periferien. Alta: Norut NIBR Finnmark. Förstudie 9 (40) Kontigo AB 2012.07.02

central. Öppenheten leder till att fler idéer uppstår och den större samlingen av kompetens med olika erfarenheter ökar effektiviteten i systemet genom att mindre bärkraftiga idéer avfärdas snabbare. Empiriska studier har visat att sannolikheten för innovationer är nästintill dubbelt så hög i företag med jämn representation av män och kvinnor i personalen (maximalt 50-60 procent av ena könet) som i företag där ena könet överväger kraftigt (90-100 procent av ena könet). Det finns också viss empiri från företagssektorn, bl.a. rapporterar Volvo Personvagnar positiva erfarenheter i termer av att blandade arbetsgrupper är mer innovativa än enkönade. 11 3.2.5 Jämställda företag utvecklas bättre Sett utifrån ett företagsperspektiv finns ytterligare ett samband mellan jämställdhet och tillväxt; det förbättrar företagens utveckling. Varför detta sker är troligen till stor del en sammanvägd effekt av de övriga sambanden. I ett enskilt företag kan de sammanlagda effekterna av de olika sambanden studeras samtidigt. Studier visar bland annat att jämställda företag har markant bättre lönsamhet än andra företag i samma bransch. Statistisk prognostisering visar att jämställda personalgrupper år 2012 har dubbelt så stor sannolikhet att överträffa ledningens förväntningar som personalgrupper där enbart män ingår. Det finns också goda belägg för att kvinnor i ledningen och på chefsposter förbättrar företagens beslut. Det leder till ökad lönsamhet och ökade aktieutdelningar, samt ökad avkastning på det egna kapitalet. Även det motsatta sambandet har belagts empiriskt. Ju större övervikt av ett kön på arbetsplatsen, desto lägre är lönsamheten. 12 11 Danilda & Granat Thorslund, red. (2011) Innovation & Gender, VINNOVA Information VI 2011:03 Västerås: Vinnova. 12 Kotiranta, Kovalainen & Rouvinen (2007) Female Leadership and Firm Profitability, Helsinki: Finnish Business and Policy Forum, EVA Analysis No 3. Nutek (1999) Jämställdhet och lönsamhet, R 1999:19. Nutek : Stockholm. Adler (2001) Women in the Executive Suite Correlate to High Profits. European Project on Equal Pay. Hämtad 2011-03-14 på: http://www.csripraktiken.se/wp-content/ uploads/adler_web.pdf. Förstudie 10 (40) Kontigo AB 2012.07.02

4 Det företagsfrämjandesystemet i Halland En analys av det företagsfrämjande systemet i Halland måste börja i de mål som ställts upp för regionen och dess utveckling. Det är även nödvändigt att förstå hur målstrukturen för programmet Främja kvinnors företagande sett ut. Tillsammans har de varit styrande för utvecklingen i det företagsfrämjande systemet och den prioritering av projektmedel som skett inom programmet Främja kvinnors företagande i Halland. 4.1 Region Hallands mål Region Hallands vision och strategier finns formulerade i den regionala utvecklingsstrategin, Halland - bästa livsplatsen. Det utgör det övergripande styrdokument som pekar ut riktningen för regionen fram till år 2020. Regionens vision är uppdelad på tre områden, varav ett handlar om näringslivet. Strategierna för näringslivsutvecklingen handlar bland annat om att bygga företag med kunskap. Inom näringslivsområdet vill regionen: Stimulera entreprenörskap och innovationer, skapa balans mellan näringsliv och utbildning samt att göra mångfalden till en tillgång är viktiga strategier för den del av visionen som handlar om att bygga företag med kunskap. 13 Jämställdhet utpekas som en förutsättning för visionens samtliga strategier, inklusive de strategier som rör näringslivets utveckling. I Region Hallands förståelse av jämställdhet ska det genomsyra såväl det vardagliga livet för män och kvinnor i regionen som alla delar av de offentligfinansierade verksamheterna. Vi ska skapa jämställda förhållanden som innebär samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter för kvinnor och män inom livets alla områden. Det gör vi genom att öka kunskapen om kvinnors och mäns ojämlika inflytande, förutsättningar och villkor. [ ] Vi ska utveckla jämställdhetsarbetet i alla verksamheter. Halland ska vara en föregångare i arbetet för jämställdhet mellan män och kvinnor. 14 Ett steg närmare den operativa nivån ligger dokumentet Mål och strategier för Region Halland 2012-2015. Det vilar i grunden på Halland bästa livsplatsen, men förnyas vid varje mandatperiod. De mål och strategier som pekas ut i detta dokument ska utgöra en del av verksamheten och inrymmer de områden som kräver mest uppmärksamhet under de närmaste åren. Jämställdhet utgör ett av dessa områden. 13 Region Halland (2005) Halland bästa livsplatsen, Regional utvecklingsstrategi 2005-2020, s. 14. 14 Ibid, s. 16. Förstudie 11 (40) Kontigo AB 2012.07.02

Genus och mångfaldsperspektivet ska genomsyra regionens samtliga verksamheter. 15 Sammantaget finns det alltså tydliga mål under mandatperioden, både för vikten av jämställdhet i sig och för att det ska integreras i samtliga verksamheter, däribland näringslivsarbetet. 4.2 Mål för programmet Främja kvinnors företagande Programmet Främja kvinnors företagande är ett nationellt program inom Tillväxtverkets uppdrag. Det har pågått sedan 2007 och år 2011 fick Tillväxtverket ett uppdrag om en ny programperiod fram till och med år 2014. Programmets syfte är att bidra till: [ ] att nyföretagandet bland kvinnor ökar och att fler företag som drivs av kvinnor växer. Programmet ska alltså bidra till att fler kvinnor kan tänka sig att starta företag, väljer att driva företag på heltid och väljer att anställa. 16 Detta mål ska uppnås genom tre insatser: göra nytta, göra möjligt och göra synligt. Från och med den nya programperioden finns även visst fokus på att insatser till kvinnor integreras i det ordinarie företagsfrämjande systemet. Detta fokus saknades under den tidigare programperioden och det har i stor utsträckning präglat de insatser som finansierats av programmet. Gemensamt för samtliga insatser är att programmet stimulerat till särskilda projekt för kvinnor. Inom detta område finns det breda satsningar på kvinnor inom olika branscher, olika åldrar, olika delar av landet och i olika faser av företagandet. De adresserar olika behov och använder olika metoder. Generellt sett har dock mindre fokus lagts vid hur resultaten ska leva vidare efter projektperioden och påverka främjandesystemet. Logiken har handlat om att skapa specifika satsningar för kvinnor. Detta innebär att de finansierade projekten har fokuserat särskilda lösningar för kvinnor. Däremot uppmärksammas inte problematiken kring att det ordinarie främjandesystemet är uppbyggt på ett sådant sätt att det främjar huvudsakligen mäns företagande. Det har inte varit ett uttalat syfte att påverka de ordinarie främjandeaktörerna att utveckla sitt arbete i riktning mot jämställdhet, och således har det i liten utsträckning prioriterats inom projekten. I och med 2011 års beslut om en ny programperiod fick Tillväxtverket i uppdrag att utarbeta en strategi för att kvinnor och män efter programmets slut ska få ta del av det företagsfrämjande systemet på lika villkor 17. Tillväxtverket ska också på olika sätt verka för att kunskaper om kvinnors företagande och de branscher där många företagande kvinnor är verksamma ska spridas inom det ordinarie rådgivningssyste- 15 Region Halland (2011) Mål och strategier för Region Halland 2012 2015, s.5-6. 16 Regeringen (2011) Bilaga 1 till regeringsbeslut Program för att främja kvinnors företagande. N2011/1250/ENT, s. 5. 17 Ibid, s. 6. Förstudie 12 (40) Kontigo AB 2012.07.02

met 18. De olika insatsområdena inom programmet avspeglar dock inte ännu denna förändrade inriktning. 19 4.3 Företagandet i Halland Företagandet i Halland är relativt starkt i jämförelse med riket. Av befolkningen är 11 procent företagare, vilket är 1,5 procentenheter högre än genomsnittet för riket. Det högre medelvärdet gäller för både kvinnors och mäns företagande, även om männen överträffar det med större marginal än kvinnorna. Män startar fler företag än kvinnor i Halland, men jämfört med riket så ligger de halländska kvinnorna strax över snittet, medan männen i Halland befinner sig strax under. Sett till andelen företagare i olika branscher, är andelen kvinnor högst inom 1) jordbruk, jakt och skogsbruk, 2) annan serviceverksamhet och 3) verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik. Branscherna 1 och 3 utgör även de största branscherna för män, samt byggverksamhet som utgör männens näst största bransch, sett till andelen företagare av den sysselsatta befolkningen. 20 80 70 60 50 40 30 20 10 Kvinnor Män 0 Figur 3. Andelen företagare i olika branscher efter kön år 2010, procent. 18 Ibid, s. 6. 19 Tillväxtverkets hemsida, programmet Främja kvinnors företagande samt underliggande sidor. Fanns tillgängliga 2012-06-14 på: www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/insatserfortill vaxt/flerochvaxandeforetag/framjakvinnorsforetagande.4.74f57d0f1283a4f88ff8000648 1.html. 20 Region Halland, intern statistik. Data för år 2010 från SCB och MONA Västdatabasen. Förstudie 13 (40) Kontigo AB 2012.07.02

Vi bör dock hålla i åtanke att den höga andelen företagare i vissa branscher inte innebär att antalet företagare nödvändigtvis är högt i dessa branscher. För att studera potentialen till företagande kan det vara mer relevant att studera sysselsättningsstatistiken. Det beror på att de flesta personer startar företag i en bransch som de redan arbetar i. Det gäller både män och kvinnor. 20000 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Kvinnor Män Figur 4. Antal sysselsatta i olika branscher i Halland år 2010, efter kön. Figuren ovan tydliggör att Hallands arbetsmarknad är starkt segregerad efter kön. Detta är i sig ett tillväxthinder, eftersom det minskar mångfalden i den personal som företagen har tillgång till. Den könsuppdelade arbetsmarknaden är även en av de tyngst vägande förklaringarna till att kvinnor och män har olika löner. En utjämning av lönesumman mellan män och kvinnor står för 43 procent av den tillväxtökning som jämställdhet på arbetsmarknaden skulle föra med sig. Därför är det ur ett tillväxtperspektiv viktigt att bryta den könssegregering på arbetsmarknaden som figur 4 ovan illustrerar. 4.4 Det företagsfrämjande systemet i Halland Region Halland finansierar ett antal av de största aktörerna inom det företagsfrämjande systemet i Halland. Länsstyrelsen har tidigare varit en viktig part. De har beviljat medel till konsultcheckar och projektmedel inom programmet Främja kvinnors företagande. Dessa uppgifter har sedan en tid tagits över av Region Halland. Region Halland står även för finansieringen av nyföretagarcheckar. Den praktiska bedömningen av vilka företagare som ska beviljas checkar görs dock av ALMI. Sett till antalet aktörer har verksamheten en viss betoning på rådgivning. Vi bör också hålla i minnet att olika typer av rådgivning och coachning sker som en del i spetssats- Förstudie 14 (40) Kontigo AB 2012.07.02

ningar som Science Park och Alexandersoninstitutet. På det hela taget finns det dock en bredd i vilka typer av satsningar som finansieras av Region Halland. Utifrån ett företagarperspektiv finns det givetvis även andra aktörer som kan vara väl så viktiga för företagen. Till dessa hör exempelvis branschaktörer som LRF och Handelskammaren eller specifika branschsatsningar som Hälsoteknikcentrum Halland. Rådgivning coachning och Finansiering Företagspark och inkubator Projektarena och nätverk Bredd Nyföretagarcentrum ALMI Coompanion ALMI Spets Connect Halland Science Park Alexandersoninstitutet, CRED Figur 5. Fördelning av företagsfrämjande aktörer i Halland, baserat på inriktning. Bland de aktörer vars verksamhet är bred och inriktad på rådgivning återfinns Nyföretagarcentrum, Coompanion och ALMI. Medan både Nyföretagarcentrum och ALMI riktar sig mot alla företagstyper, är Coompanion specialiserade på kooperativa företag. I intervjuerna har vi sett en väl fungerande samverkan mellan dessa aktörer, genom att de hänvisar kunder till varandra om någon av de andra aktörernas kompetens i högre utsträckning verkar matcha kundens behov. Något som särskilt nämns är vikten av att det inom Coompanion finns flera rådgivare som är kvinnor, vilket exempelvis Nyföretagarcentrum saknar. I de fall som kunderna efterfrågar en rådgivare av samma kön, är det alltså möjligt att hänvisa kunderna till Coompanions rådgivning. ALMI är den enda (offentligfinansierade) aktören som erbjuder både finansiering och rådgivning till sina kunder. Connect Halland inriktar sig på att stärka lovande företag som vill satsa på tillväxt i företaget. Programmen innehåller individuell coachning och handledning och det är ett begränsat antal företag som kan bli antagna till programmen. Inom övriga områden finns spetsaktörer. Science Park är en företagspark och inkubator. De har ett utvecklat samarbete med Högskolan i Halmstad och tillhandahåller olika typer av rådgivning, vägledning och nätverk för de företag som antas till deras tillväxtprogram. Alexandersoninstitutet fungerar som projektarena och nätverk. Det innebär att de har en diversifierad verksamhet som förändras över tid. Det projekt som vi främst studerat är Creative Destination Halland (CRED), där verksamheten beskrivs som en mobil inkubator för företag inom kulturella och kreativa näringar. Förstudie 15 (40) Kontigo AB 2012.07.02

Nyföretagarcentrum Coompanion i nyföretagarrådgivning Coompanion i samtliga aktiviteter Connect Halland 4.5 Vilka nås av främjandesystemets insatser? I detta avsnitt redovisas hur jämställt det offentligt finansierade företagsfrämjande systemet i Halland är idag, sett till antal deltagare som nås av insatserna. Detta görs genom att studera fördelningen av kvinnor och män som deltagare/kunder i olika främjandeaktiviteter och -organisationer som erhåller finansiering från Region Halland. Vi har valt att dela upp aktörerna i olika grupper. Den första gruppen inkluderar aktörer som har ett brett utbud som utformats för att passa alla företagare oberoende av bransch. Dessa satsningar har rådgivning, ofta till nyföretagare, som huvudfokus. Aktörerna har ofta en bred kundbas med många olika typer av företagare inom olika branscher. Den andra gruppen inkluderar främjandeaktörer som erbjuder så kallade spetsinsatser. Dessa aktörer erbjuder stöd till företag eller blivande företagare som är verksamma inom specifika branscher, till kunskapsintensiva företag eller till företag som uppvisar en tydlig tillväxtpotential. Vi har även tittat på hur Almis finansiering och nyttjandet av de s.k. konsultcheckarna fördelas på kön. I tabellen nedan redovisas hur fördelningen mellan kvinnor och män ser ut i breddutbudet, d.v.s. de aktörer som arbetar med rådgivning och nyföretagarrådgivning till en bredd av företag. Som vi kan se är fördelningen här relativt jämn mellan könen. Endast vid Connect Halland kan vi se en övervikt av män i kundbasen. 70 60 50 40 30 20 10 0 Kvinnor Män Figur 6. Fördelningen av kunder i rådgivningen hos systemets breddaktörer, uppdelat på kön. Källa: Statistik från Region Halland. I tabellen nedan redovisas fördelningen av Almis beviljade lån och beviljade lånekapital. Vi kan här se att den klart största delen av lån och lånekapital tillfaller män. Vi kan även konstatera att andelen lån och lånekapital som tillfaller kvinnor är mindre för etablerade företag än för nya företag. Vad gäller andelen kvinnor som erhåller finansiering måste man självklart väga in att kvinnor fortfarande utgör en mindre del av den totala företagsstocken. Statistiken säger heller ingenting om hur många kvinnor som faktiskt sökt pengar och fått avslag. I Tillväxtverkets sammanställning av Kvinnors och mäns företagande 2012 kan vi dock utläsa att det i Halland endast är en liten skillnad mellan hur många företag som drivs av kvinnor som fått avslag när de Förstudie 16 (40) Kontigo AB 2012.07.02

ansökt om lån och krediter jämfört med företag som drivs av män. Det är även en mindre andel av företagen som drivs av kvinnor i Halland som upplever tillgången till lån och krediter som ett stort hinder för företagets tillväxt jämfört med andra län. 21 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Almi beviljade lån, nya företag Almi beviljat lånekapital, nya företag Almi, beviljade lån, etablerade företag Almi, beviljat lånekapital, etablerade företag Kvinnor Män Figur 7. Fördelningen av antalet beviljade lån och summan beviljat lånekapital från Almi, uppdelat på kön. Källa: Statistik från Region Halland. I följande tabell redovisas fördelningen mellan könen vad gäller de konsultcheckar som Länsstyrelsen hanterat. Vi ser här att drygt 30 procent av de inkomna ansökningarna kom från kvinnor och att något mindre än 30 procent av det beviljade beloppet tillföll kvinnor. 80 70 60 50 40 30 20 Kvinnor Män 10 0 Länsstyrelsen Inkomna Länsstyrelsen Beviljade ansökningar, antal 2008- ansökningar, antal 2008-2010 2011 Länsstyrelsen Beviljat belopp 2008-2012 Figur 8. Antal inkomna ansökningar, beviljade ansökningar och beviljade belopp i konsultcheckar, uppdelat på kön. Källa: Statistik från Region Halland. 21 Tillväxtverket (2012) Kvinnors och mäns företagande 2012, s. 33. Förstudie 17 (40) Kontigo AB 2012.07.02

Science Park, ansökningar Science Park, antagna CONNECT Företagsaccelerator CRED Företagsaccelerator CRED Businesscoach I tabellen nedan redovisas fördelningen mellan män och kvinnor bland kunder/deltagare hos de spetsaktörer som finansieras av Region Halland. Som vi kan utläsa är det en klar övervikt av män vid Science Park och även vid Connects företagsaccelerator. Inom CRED:s verksamheter är det dock en klar övervikt av kvinnor, vilket kan förklaras av verksamhetens inriktning mot branscher inom vilka många kvinnor är verksamma. 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Kvinnor 2011 Män 2011 Figur 9. Fördelningen av kunder hos systemets spetsaktörer, uppdelat på kön. Källa: Statistik från Region Halland. Sammantaget kan vi alltså se att det är en relativ jämn fördelning mellan män och kvinnor i de breda satsningarna mot nyföretagarstöd och generellt stöd. Det finns dock en stor skillnad i hur kvinnor och män tar del av finansieringen, både vad gäller Almis finansiering och konsultcheckarna, samt av de så kallade spetsinsatserna som riktar sig mot specifika branscher eller tillväxtföretag av olika slag. Det är även av intresse att studera hur mycket av Region Hallands finansiering som går till aktörer som har en övervikt av antingen män eller kvinnor i sin kundbas samt till aktörer som har en jämn könsfördelning. Denna fördelning redovisas i tabellen nedan. Aktörer med kvinnodominerad kundkrets, finansiering tkr Aktörer med jämn fördelning mellan könen, finansiering tkr Aktörer med mansdominerad kundkrets, finansiering tkr ALMI 7720 Alexandersoninstitutet 1172 Nyföretagarcentrum 230 CONNECT 350 (CRED) Halland Coompanion 754 Science Park 2367 Totalt 1172 984 10437 Figur 10. Finansiering till främjandeaktörerna i Halland, fördelat på kundbasens könsfördelning. Källa: Statistik från Region Halland. Förstudie 18 (40) Kontigo AB 2012.07.02

Vi kan notera att andelen av finansieringen till rådgivande aktörer som har en övervikt av män i sin kundbas är större än den som går till aktörer med en jämn könsbalans, eller som har fler kvinnor än män bland sina kunder/deltagare. Siffrorna bör dock tolkas med viss försiktighet då vi utifrån det tillgängliga materialet inte har kunnat bryta ut hur mycket utav Alexandersonsinstitutets totala finansiering som går till CRED. Vi har heller inte haft tillgång till hur kundfördelningen ser ut mellan kvinnor och män inom den del av Almis verksamhet som inte berör finansiering (som är mansdominerad). Vi vet dock från tidigare uppdrag att Almi i Uppsala har ca 35 procent kvinnor inom företagsrådgivningen och vid Almi företagspartner Väst i Göteborg är siffran 39 procent. Det är därför rimligt att tänka sig att den rådgivande delen av Almis verksamhet är mansdominerad även i Halland. Även om vi räknar bort både Almis och Alexandersoninstitutets finansiering så går en större summa till aktörer som har en mansdominerad kundbas. Förstudie 19 (40) Kontigo AB 2012.07.02