Flerspråkiga elevers språkutveckling

Flerspråkiga elevers språkutveckling Faktorer som gynnar språkutvecklingen hos flerspråkiga grundskoleelever KURS: Självständigt arbete för grundlärare 4-6, 15 hp PROGRAM: Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 FÖRFATTARE: Maggie Afrem, Christine Hayek EXAMINATOR: Sylvi Vigmo TERMIN: VT21

JÖNKÖPING UNIVERSITY School of Education and Communication Självständigt arbete för grundlärare 4-6, 15hp Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 Vårterminen 2021 SAMMANFATTNING Maggie Afrem, Christine Hayek Flerspråkiga elevers språkutveckling - Faktorer som gynnar språkutvecklingen hos flerspråkiga grundskoleelever Multilingual pupils language development Factors that benefit language development of multilingual elementary pupils Antal sidor: 25 Denna litteraturstudie ämnar undersöka flerspråkiga elever. Syftet var att granska vilka faktorer som gynnar deras språkutveckling samt hur lärare arbetar för att främja deras språkutveckling. Undersökningen riktar sig till grundskolan, med huvudfokus i årskurserna 4 6. Informationssökning har använts som metod i studien där material från flertalet databaser och söktjänster kritiskt granskats utifrån inkluderingskriterier- och exkluderingskriterier. Sammanlagt har 12 stycken studier inkluderats i litteraturstudien som bestod av vetenskapliga artiklar, konferensbidrag, antologier och en bok. Studiens resultat synliggör ett samband mellan lärarens kompetens och flerspråkiga elevers förutsättningar för språkutvecklingen. Majoriteten av materialet som analyserats har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet, där vikten av samverkan och stöttning är avgörande för elevernas utveckling. Resultatet redogör för detta perspektiv, eftersom det synliggör att lärarens roll och samspelet i det flerspråkiga klassrummet är betydelsefullt för språkutvecklingen. Sökord: grundskolan, flerspråkighet, språkutveckling, klassrumsinteraktion, flerspråkiga elever

Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Syfte och frågeställningar... 2 3 Bakgrund... 3 3.1 Styrdokument... 3 3.2 Flerspråkighet... 3 3.3 Modersmål... 4 3.4 Vardagsspråk och skolspråk... 5 3.5 Språket som identitetsskapare... 6 3.6 Sociokulturellt perspektiv... 6 4 Metod... 7 4.1 Informationssökning... 7 4.1.1 Tabell 1: Sökningsprocessen... 8 4.2 Urval... 10 4.2.1 Tabell 2: Urvalstabell... 10 4.3 Materialanalys... 11 5 Resultat... 13 5.1 Främja språkutvecklingen... 13 5.1.1 Språkets betydelse i ett flerspråkigt klassrum... 13 5.1.2 Faktorer som bidrar till språkutvecklingen... 14 5.2 Lärarens roll... 15 6 Diskussion... 18 6.1 Metoddiskussion... 18 6.1.1 Informationssökning... 18 6.2 Resultatdiskussion... 19 6.3 Förslag till vidare forskning... 21 Referenser... 22 Bilaga... 26

1 Inledning Varje individ bär på olika erfarenheter och kunskaper. I dagens samhälle är skolorna mångkulturella där flertalet elever har olika språkliga bakgrunder utöver det svenska språket. De elever som har andra språk behärskar vanligtvis språken i olika utsträckningar. En del elever ligger på olika språkliga nivåer och har större språkkunskaper när det kommer till sitt modersmål, medan andra behärskar det svenska vardagsspråket men saknar större kunskap i skolspråket. Utifrån egna erfarenheter och den verksamhetsförlagda utbildningen, finns det synliga skillnader i hur olika skolor lägger upp sitt arbete med flerspråkiga elever. Det skiljer sig även i betygen mellan flerspråkiga elever och elever med svensk bakgrund (Gröning, 2006, s. 9). Vi tror att det kan finnas flera olika anledningar till att många flerspråkiga elever inte når upp till betygskriterierna inom svenskämnet. En anledning kan vara att läraren inte integrerar de flerspråkiga eleverna i undervisningen. Ett exempel på detta kan vara att deras modersmål inte inkluderas. Läroplanen belyser dock att skolväsendet skall bidra till alla elevers lärande och utveckling samt lust till ett livslångt lärande (Skolverket, 2019, s. 5). Av denna anledning har vi valt att utforska detta område. Studien riktar sig mot grundskoleelever med huvudfokus i årskurs 4 6, eftersom dessa årskurser är relevant för vår kommande roll inom läraryrket. Litteraturstudien redovisar utreda vad forskning visar kring vilken undervisningskompetens läraren bör ha i ett flerspråkigt klassrum för att främja elevernas språkutveckling. Studien forskar även kring vilka faktorer som gynnar flerspråkiga elevers språkutveckling. Litteraturstudiens struktur kommer att presenteras i olika delar i form av rubriker. Delarna består av syfte och frågeställningar (2), bakgrund (3), metod och material (4), resultat (5) och slutligen diskussion (6) där majoriteten har underrubriker. 1

2 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att granska vad forskning visar om lärares interaktion med flerspråkiga elever och på vilket sätt lärare arbetar för att främja deras språkutveckling i grundskolan. 1. Vilka faktorer gynnar språkutvecklingen hos flerspråkiga elever? 2. Hur kan lärare arbeta för att främja flerspråkiga elevers språkutveckling? 2

3 Bakgrund I detta avsnitt kommer följande underrubriker att tydliggöra olika begrepp som studien behandlar. Dessa rubriker är följande: styrdokument (3.1), flerspråkighet (3.2), modersmål (3.3), vardagsspråk och skolspråk (3.4), språket som identitetsskapare (3.5) och sociokulturellt perspektiv (3.6). 3.1 Styrdokument Skolans verksamhet skall vara allsidig och saklig. Enligt läroplanen skall utbildningen vara likvärdig och utformas för varje enskild elev. Eftersom elever har olika svagheter och styrkor behöver de olika stöd för att uppnå målen och därmed kan undervisningen inte utformas på samma sätt för alla elever (Skolverket, 2019, s. 6). Läroplanen betonar att Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper (Skolverket, 2019, s. 6). Därmed är det viktigt att läraren tar hänsyn till detta (Skolverket, 2019, s. 12). Skolverkets kommentarmaterial till kursplanen i svenska (2017) belyser att alla elever i svenskundervisningen skall ges möjlighet till att utveckla det svenska språket på ett rikt och nyanserat sätt. Alla elever oavsett bakgrund skall få denna möjlighet för att i framtiden kunna studera vidare (Skolverket, 2017, s. 5 6). Undervisningen skall ständigt stimulera eleverna och ge dem förutsättningar att skapa ett förtroende för sin språkliga förmåga (Skolverket, 2019, s. 257). Identitetsutvecklingen, språket och lärandet är förknippade med varandra. Genom att eleverna får en rik möjlighet att läsa, samtala och skriva i undervisningen skapas en möjlighet att utveckla sin kommunikationsförmåga och därmed sitt språk (Skolverket, 2019, s. 7). 3.2 Flerspråkighet Flerspråkighet kan ses som ett begrepp ur såväl ett samhälleligt som ur ett individuellt perspektiv (García & Wei, 2018, s. 31; Otterup, 2005, s. 11). I dagens samhälle är många länder runt om i världen flerspråkiga och skolorna är alltmer mångkulturella. Flerspråkig även kallat mångspråkig eller polyglott är ett begrepp som omfattar individer som bär på olika språkkunskaper och använder två eller flera autonoma språk. Begreppet 3

flerspråkighet används oftast när en individ talar fler än två språk, medan termen tvåspråkighet istället innebär att en individ använder och har kunskap om två autonoma språk (García & Wei, 2018, s. 31-32). Flerspråkiga har i större utsträckning fördelar vid bland annat utvecklandet av sin förmåga att kunna tänka både abstrakt och flexibelt, jämfört med enspråkiga individerna (Otterup, 2005, s.14). García och Wei (2018) hävdar att en flerspråkig individ bär på en rik källa, vilket innefattar både kritik och kreativitet på grund av att det skapar konflikter, skillnader, spänningar, föränderlighet och konkurrens inom olika områden som exempelvis i ett samhälle. De menar att nya möjligheter till kreativitet och innovation uppstår genom fler kontakter mellan människor som har olika bakgrunder (García & Wei, 2018, s. 47). Liberg och Smidt (2019) konstaterar att flerspråkighet ger kunskapsmässiga, språkliga och kognitiva fördelar, framför allt när det berör språkinlärningen hos individen (s. 153). 3.3 Modersmål Modersmål även kallat förstaspråk definieras enligt Skolverkets kunskapsöversikt Greppa språket (2012) som det språk individen lär sig att tala utan att behöva anstränga sig. Från att individen föds startar språkinlärningen och efter de första åren har denne tillägnat sig det mesta av språkets uppbyggnad och regler. Dock är förutsättningarna annorlunda när vi lär oss ett andraspråk jämfört med modersmål (Skolverket, 2012, s. 111 112). I skolverksamheten betraktas det svenska språket som andraspråk för de elever som talar ett modersmål annat än svenska (Skans, 2011, s. 28). Greppa språket (2012) hävdar att människor ofta framför sin åsikt kring att elever som talar ett annat modersmål än svenska skall ägna sig åt att enbart studera svenska och inte sitt modersmål, detta hindrar elevernas utveckling av det svenska språket. Det är dock svårt att hitta forskning som stöder tanken att individen skulle belastas av språkkunskaper. Greppa språket (2012) menar att det finns forskning som visar på att om en individ bär på ett välutvecklat modersmål stöds utvecklingen av lärande i andra språk. De elever som bär på dessa kunskaper är mer konstruktiva i sitt tänkande och sin språkanvändning (Skolverket, 2012, s. 111). De språkkunskaper som dessa elever har med sig är betydelsefulla och till för användning i skolan (Liberg & Smidt, 2019, s. 152). 4

3.4 Vardagsspråk och skolspråk Människan rör sig mellan olika språkbruk, vi skriver och talar på olika sätt i den specialiserade domänen och i vardagsdomänen. I den specialiserade domänen som exempelvis i skolan, talar och skriver individen formellt till skillnad från språkbruket i vardagssituationer som är informellt. Individen använder språket på varierande sätt beroende på situation och/eller mottagare. En språklig domän kan beskrivas som ett språkbruk som omfattar gemensamma drag och vanligtvis uppkommer i en social situation eller i ett område (Skolverket, 2017, s. 2). Skolspråk även kallat kunskapsspråk är ett språkbruk som talas inom skolans ramar. Genom skolåren utvecklar eleverna ett mer språkligt och abstrakt språkbruk. Skolspråket används i de olika skolämnena på ett formellt och abstrakt sätt i både tal och skrift. Den kognitiva och språkliga nivån i kunskapsmål och läromedel höjs avsevärt genom skolåren. Det ämnesspecifika språket blir en specialiserad och integrerad modul av innehållet eftersom lärandet i skolans reflekterande, kritiska och specialiserade domäner ställer höga krav på elevernas kognitiva och språkliga förmåga. Det ökar kontinuerligt förväntningar och krav på elevernas skriftspråk genom skolåren (Skolverket, 2017, s 2ff). Cummins (2017) belyser att i samband med utvecklingen av elevernas språkliga förmåga speglas även skolspråkets utveckling, som är det språk som krävs för att lyckas i skolan (s. 52). Vardagsspråket som är individens språkliga bas, används i hemmet, med nära och i bekanta sammanhang. Kommunikationen stöds av sammanhanget, det vill säga den tidpunkt och plats individen befinner sig i. I vardagsdomänen handlar lärande och kunskap om det som är relevant och viktigt i vardagslivet. Kunskap och språk tillägnar vi oss via aktiviteter, vi delar referensramar med dem vi lär oss tillsammans med eller dem vi kommunicerar med. Det kan vara situationer där vi samtidigt och tillsammans med en annan individ lär oss nya begrepp och ord. Vi tillägnar oss kunskaper i vardagsdomänen och dessa kunskaper är kopplade till specifika sammanhang, till exempel hemmet och umgänget (Skolverket, 2017, s. 1). I skolverksamheten rör sig eleverna mellan olika språk, det vill säga mellan olika kunskapsdomäner (Skolverket, 2017, s. 2). I hög utsträckning bygger skolans lärande på skriftspråket, eleverna skriver dock inte på samma sätt när de befinner sig i skolmiljön 5

jämfört med vardagssituationer (Skolverket, 2017, s. 1). Eleverna förväntas under sin skolgång att utveckla ett språkbruk som är motsatsen till det vardagliga språkbruket. Skolspråket kan beskrivas inom både tal och skrift som ett formellt och abstrakt språk. Däremot kan vardagsspråket beskrivas som ett informellt och konkret språk (Skolverket, 2017, s. 3). 3.5 Språket som identitetsskapare Språket visar på grupptillhörighet och är identitetsskapande, genom språket markerar individen vilken grupp denne tillhör. Ett sådant exempel kan vara sättet en ungdom eller vuxen talar på för att markera sin identitet (Sundgren, 2013, s. 78). Den språkmedvetna läraren är medveten om språket som används i klassrumsinteraktion (Gibbons, 2018, s. 104). Det är viktigt att läraren stöttar eleverna för att de skall känna att de med sitt språkbruk kan ta risker, genom att exempelvis tala felaktigt. Detta gör läraren genom att bland annat bekräfta elevens insats eller felaktiga formulering och bevisa att denne förstår vad eleven försöker säga. På sådant sätt stärks självförtroendet hos eleven (Gibbons, 2016, s. 45). Språket är en viktig del för individens utveckling och identitet. Skolan och språket är två kategorier som är relaterade till identiteten (Otterup, 2005, s. 141). 3.6 Sociokulturellt perspektiv Otterup (2005) hävdar att olika sociokulturella perspektiv har inom både språkutvecklingen och språkforskningen fått en betydligt större plats (Otterup, 2005, s. 23). Lev Vygotskij och det sociokulturella perspektivets syn på lärandet och språket är att dessa två hänger samman och bör studeras i kulturella och sociala sammanhang. Lärandet ses som en samspelsaktivitet som förekommer i en specifik sociokulturell miljö (Gibbons, 2018, s. 42). I denna teori har kommunikationen mellan individer en viktig roll för lärandet och språkutvecklingen. Inom Vygotskijs teori är begreppet ZPD zone for proximal development centralt. Detta begrepp innefattar elevernas närmaste utvecklingszon. I denna zon är eleverna enligt Vygotskij i behov av stöttning från någon mer erfaren, det kan vara läraren eller klasskamraten (Wedin, 2011, s. 211). Detta perspektiv menar att stöttningen eleverna får i detta skede i sitt lärande, gör att de kan åstadkomma mer än vad de hade gjort utan den. Stöttningen medför även att eleven kan ta sig an nya roller och medverka i nya förhållanden (Gibbons, 2018, s. 42). 6

4 Metod Under metodavsnittet beskrivs hur genomförandet av informationssökningen har gått till (4.1), tabell 1: sökningsprocessen (4.1.1), urval (4.2), tabell 2: urvalstabell (4.2.1) samt en beskrivning av materialanalys (4.3). Metoden till studien grundar sig i en litteraturstudie. Inom det valda området har litteratur kritiskt granskats och sammanställts. Hur arbetsgången utformats inspirerades av metoden SMART som står för Systematic Mapping and Analysis of Research Topographies (Nilholms, 2017). 4.1 Informationssökning Den litteratur som samlats in för undersökning har vi funnit i följande databaser; Primo, Libris, SwePub och ERIC (Education Resource Information Center). Jönköping Universitys bibliotek har sin egen databas som heter Primo. Den ger tillgång till olika artiklar, böcker och övriga publikationer. Databasen ERIC har olika rapporter, avhandlingar och tidskrifter som är inriktade mot pedagogik. SwePub användes vid sökning för att få tillgång till nationella forskningspublikationer som svenska myndigheter och lärosäten publicerat. Libris är en nationell databas som erbjöd olika antologier. För att vi skall kunna hitta relevant forskning till våra frågeställningar använde vi oss av sökord som; flerspråkig, undervisning, billingualism, learning, elementary education, teacher, multilingualism, Sverige/Sweden och immigrant. Trunkeringar användes till majoriteten av sökorden för att få tillgång till ett bredare utbud av bland annat forskningsartiklar. Sökorden visade sig vara relevanta för studiens frågeställningar och det gav en bred sökträff. Under sökningsprocessen begränsade vi även sökningen genom att klicka i peer reviewed i ERIC och Primo och refereegranskat i SwePub. Detta för att garantera ett vetenskapligt resultat. Efter att vi granskat de olika databaserna drog vi slutsatsen att ERIC gav fler relevanta artiklar än Primo, SwePub och Libris då flerspråkighet finns runt om i världen och ERIC ger internationella artiklar. Dock resulterar Primo, SwePub och Libris i svensk forskning vilket är relevant eftersom studiens syfte berör svenskämnet och undervisning i svenska i grundskolan. 7

4.1.1 Tabell 1: Sökningsprocessen Forskning har under informationssökningen granskats och därefter har sammanlagt 12 stycken relevanta forskningsartiklar valts ut för att undersöka denna studie. I kontakt med högskolans bibliotek under vår sökning fick vi rådgivning, därmed valde vi att inkludera Gibbons (1998) som ligger till grund för det litteraturstudien skall undersöka. I tabellen nedan redovisas det material som valts ut specifikt för att besvara studiens frågeställningar. SWEPUB Antal träffar Utvalt material Sökord: Klassrum* AND flerspråk* 74 träffar Refereegranskat: 24 träffar Lindholm, A. Svensklärares uppfattningar om flerspråkighet en intervjustudie (2020) Språkutveckling* AND andraspråk* ERIC Education* AND sweden AND immigrant* Second language learning AND student AND Sweden 55 träffar Peer Reviewed 32 träffar 316 träffar Peer Reviewed: 179 träffar 252 träffar Peer Reviewed: 173 träffar Wedin, Å. Klassrumsinteraktion i de tidiga skolåren: Flerspråkiga elever i skolans språkliga vardag (2011) Wedin, Å. Monologen som en resurs i klassrummet (2009) Wedin, Å. Non-Challenging Education and Teacher Control as Factors for Marginalization of Students in Diverse Settings (2013) Axelsson, M. & Nilsson, J. Welcome to Sweden : Newly Arrived Students Experiences of Pedagogical and Social Provision in Introductory and Regular 8

Bilingual AND multilingual* AND learning AND teaching AND "second language" AND classroom Gibbons AND "second language" PRIMO Flerspråk* AND undervis* 209 träffar Peer Reviewed: 136 träffar 35 träffar Peer Reviewed: 18 träffar 266 träffar Peer reviewed: 28 träffar Classes (2013) Torpsten, A Translanguaging in a Swedish Multilingual Classroom (2018) Gracía, O. & Sylvan, C. Pedagogies and Practices in Multilingual Classrooms: Singularities in Pluralities (2011) Gibbons, P. Classroom talk and the learning of new registers in a second language (1998) Lundgren, B. Enspråkig undervisning i flerspråkig kontext (2017) LIBRIS Lärar* OCH mångkultur* 146 träffar Lindberg, I. Språk för lärande i en mångspråkig skola (2011) Andraspråk* AND undervisning AND skol* undervisning AND inlärning AND lärande 235 träffar Cummins, J. Andraspråksundervisning för skolframgång (2001) 512 träffar Hattie, J. Visible Learning: A synthesis of visible learning of over 800 meta-analyses relating to achievement (2009) 9

4.2 Urval a artiklar, antologier och konferensbidrag som behandlar flerspråkighet ligger till grund för denna litteraturstudie. Både exkluderingskriterier och inkluderingskriterier framställdes, detta på grund av att vi skall säkerställa att våra sökningar stämmer överens med undersökningens syfte. Ett inkluderingskriterium för vald forskning var att flerspråkig, flerspråkighet eller multilingualism skulle finnas med i nyckelorden eller rubriken samt elementary education, eftersom studien behandlar flerspråkiga grundskoleelever. En publicerad text som var skriven på ett språk annat än engelska och svenska var ett exkluderingskriterium. Efter att vi gjort de slutliga begränsningarna kontrollerades resultatet ytterligare för att säkerställa att de var relevanta för vår studie. Det första vi gjorde var att läsa titeln, om den var den relevant läste vi nyckelorden och sedan sammanfattningen. När vi i vår granskning såg att de olika delarna var relevant för syftet läste vi slutligen igenom hela texten. 4.2.1 Tabell 2: Urvalstabell Namn Titel Publikationstyp Årtal Land Axelsson, M & Nilsson, J. Welcome to Sweden : Newly Arrived Students Experiences of Pedagogical and Social Provision in Introductory and Regular Classes 2013 Sverige Cummins, J. Andraspråksundervisning för skolframgång Konferensbidrag 2001 Sverige García, O. & Sylvan, C. Pedagogies and Practices in Multilingual Classrooms: Singularities in Pluralities 2011 USA Gibbons, P. Classroom talk and the learning of new registers in a second language 1998 Australien 10

Hattie, J. Lindberg, I. Visible Learning: A synthesis of visible learning of over 800 meta-analyses relating to achievement Språk för lärande i en mångspråkig skola Bok 2009 Storbritannien Antologi 2011 Sverige Lindholm, A. Svensklärares uppfattningar om flerspråkighet en intervjustudie 2020 Norge Lundgren, B. Enspråkig undervisning i flerspråkig kontext 2017 Sverige Torpsten, A. Translanguaging in a Swedish Multilingual Classroom 2018 Sverige Wedin, Å. Klassrumsinteraktion i de tidiga skolåren: flerspråkiga elever i skolans språkliga vardag 2011 Norge Wedin, Å. Monologen som en resurs i klassrummet 2009 Sverige Wedin, Å. Non-Challenging Education and Teacher Control as Factors for Marginalization of Students in Diverse Settings 2013 Sverige 4.3 Materialanalys Utifrån studiens frågeställningar och syfte utgick vi från att ta fram specifika utgångspunkter som sedan användes under materialanalysen. Dessa utgångspunkter som framtagits är om det material som analyseras behandlar lärarens roll i det flerspråkiga 11

klassrummet samt flerspråkiga grundskoleelevers språkutveckling med huvudfokus inom svenskämnet i årskurs 4 6. När materialet under informationssökningen genomgått de punkter vi tagit fram sammanfattade vi allt material. Medan vi studerade materialet bearbetade vi det genom att utgå från frågor som; vilka faktorer gynnar språkutvecklingen hos flerspråkiga elever? Hur kan lärare arbeta för att främja flerspråkiga elevers språkutveckling? En del av det material som samlats in har vi behövt exkludera efter granskning av kriterierna. Vi drog slutsatsen att det var irrelevant för ämnet, de utgångspunkter vi beskrivit samt syftet. Efter exkluderingen sökte vi efter likheter och skillnader av det material som kvarstod, sökningen som genomfördes synliggjorde ett samband. Vi valde att sortera upp det material vi funnit i två olika kategorier, elev och lärare. Dessa kategorier innefattar två olika färgmarkeringar som användes vid analysering av de valda studierna. Ena färgen markerade de delar som behandlade lärarens roll och den andra användes för det som berörde de flerspråkiga eleverna. Under sökning av material användes dokumentet översikt över analyserad litteratur (se bilaga). Med hjälp av denna bilaga dokumenterades det identifierade materialet under analysens gång. 12

5 Resultat Under resultatavsnittet sammanförs studiens resultat genom att presentera det under följande rubriker, Främja språkutvecklingen (5.1) och Lärarens roll (5.2). 5.1 Främja språkutvecklingen 5.1.1 Språkets betydelse i ett flerspråkigt klassrum Wedin (2011) hävdar att språket har en betydelsefull roll för lärandet hos flerspråkiga elever. I Sverige sker undervisningen huvudsakligen på svenska, både för eleverna som under skoltiden kommit till Sverige och för de som sedan tidigare befunnit sig i landet. De flerspråkiga eleverna hamnar i ett tillstånd där de förväntas inhämta på sitt andraspråk, det vill säga svenska, skolkunskaper samtidigt som de skall både lära sig och utveckla det svenska språket (Wedin, 2011, s. 210). Vidare skriver Wedin (2011) att eleverna mestadels tillbringar sin tid i ett svenskt enspråkigt klassrum i skolan. Hon menar att de flerspråkiga eleverna enbart får ett par timmar i veckan som tillägnas till svenska som andraspråk eller modersmålsundervisning. Dock har eleverna inte alltid möjlighet till modersmålsundervisning utan dessa tillfällen kan förekomma enstaka gånger eller aldrig. Detta betyder att de flerspråkiga eleverna huvudsakligen utvecklar sitt vardagsspråk, det vill säga deras språkliga bas. På samma gång skall de även få ny kunskap och utveckla ett skolspråk inom alla skolämnen. Vidare refererar Wedin (2011) till sex olika studier som visar att det ställs högre krav på de flerspråkiga eleverna, men även på undervisningen eleverna medverkar i (Wedin, 2011, s. 211). Även Lindholm (2020) belyser att kunskapsinnehållet inom svenskämnet inte tar hänsyn till språklig och kulturell mångfald, utan att det istället utgår från en enspråkig norm (s. 84). Eftersom dagens svensklärare undervisar flerspråkiga elever, får deras förhållningssätt och kunskaper en stor betydelse för självaste undervisningen och för de val läraren gör. Samhället idag präglas av mångfald. En stor förståelse kan skapas för elevernas likheter och olikheter om det i skolan talas kring språk och deras olika erfarenheter och kunskaper (Lindholm, 2020, s. 97). Likaså betonar Lindberg (2011) aspekter kring språkets betydelse för flerspråkiga elever. Hon menar att elever har olika språkliga förutsättningar trots att de har gemensamma drag i sina ursprungliga bakgrunder, de utgör därför inte en homogen 13

grupp utan snarare en heterogen grupp (Lindberg, 2011, s. 8; Wedin, 2013, s. 276). Deras språkliga färdigheter varierar och baseras bland annat på elevernas tillbringade tid i Sverige samt i vilken utsträckning de varit i kontakt med språket i och utanför skolmiljön (Lindberg, 2011, s. 8). Vidare hävdas att skolan inte är bra på att värdera och ta vara på flerspråkighet och de erfarenheter och kunskaper flerspråkiga elever bär på (Lindberg, 2011, s. 9). Dessutom saknar lärare kunskap kring elevernas nivå och kulturella och språkliga bakgrund. Det brister i lärarens kompetens att anknyta undervisningen till elevernas erfarenheter (Lindberg, 2011, s. 9). Eftersom skolan består av elever med varierade språkliga bakgrunder är det viktigt att det som förekommer i skolans verksamhet, skall genomföras med hänsyn till elevernas olika erfarenheter och kunskaper. Detta gäller framförallt de flerspråkiga eleverna (Wedin, 2009, s. 242). 5.1.2 Faktorer som bidrar till språkutvecklingen En bidragande faktor till språk- och kunskapsutvecklingen kan vara klassrumsinteraktion (Wedin, 2011, s. 223). Wedin (2011) skriver i sin studie att undervisningstraditionen i Sverige kan uppfattas som extremt individualistisk. Synsättet lägger tonvikt på elevens självständighet. Hon menar att detta synsätt riskerar att missgynna flerspråkiga elever, eftersom samspelet mellan individer är en av de mest gynnsamma och viktiga principer för deras språkinlärning. Språkundervisningen tenderar även att till största del vara implicit istället för explicit. Wedin (2011) belyser att dessa perspektiv på lärandet resulterar i att elever som saknar tillräckligt med kunskap om skolans normer respektive språk, hamnar i ett underläge i utvecklingen (Wedin, 2011, s. 211). Lundgren (2017) skriver om transspråkande och att eleverna genom det utvecklar sitt språk, därmed skall elevernas modersmål inom lärandet snarare ses och användas som en resurs. Både elevernas språkutveckling och skolspråk gynnas när första- och andraspråket används parallellt (Lundgren, 2017, s. 13). Gracía & Sylvan (2011) belyser i sin forskning vikten av samarbete i det heterogena klassrummet. Det gynnar eleverna genom att ge dem möjligheten till att samverka med varandra, eftersom det underlättar utmaningarna de ställs inför. Samarbetet mellan eleverna möjliggör för dem att dela med sig av sina varierade perspektiv och erfarenheter, det är därför viktigt att eleverna uppmuntras till det. På sådant sätt lär sig eleverna genom samspel med varandra. Det synliggörs även att sättet som lärarna samarbetar på är en viktig faktor för elevernas språkutveckling. Alla lärare bär på olika 14

styrkor och förmågor (Gracía & Sylvan, 2011, s. 395). Gracía & Sylvan (2011) menar därför att alla lärare bör träffas under veckans gång flertalet gånger för att sammanföra sina varierade idéer och samtidigt stötta varandra. Samarbetet mellan lärarna resulterar i att de får en möjlighet till att skapa ett flerspråkigt klassrum, som kontinuerligt är kunskapsutvecklande och stödjande för alla elever (García & Sylvan, 2011, s. 396). Kunskaps- och språkutvecklingen består av samma utvecklingsprocess. När läraren undervisar i olika skolämnen är språket inkluderat och därmed utvecklas både språket och kunskapen hos eleverna. Det innebär att varje lärare har en avgörande roll under denna process. För att lärandet skall ske i de olika skolämnena krävs att språket utvecklas då kunskaps- och språkutvecklingen samverkar (Lindberg, 2011, s. 11). Under skolgången är en viktig aspekt av språkutvecklingen att stegvis behärska flertalet språkliga register. Det innebär att eleven utvecklar en förmåga att kunna anpassa och variera sitt språk utefter omständigheterna i olika sammanhang och situationer där språket används. Utvecklingen av det specialiserade språket som kännetecknar skolspråket, handlar inte om att den flerspråkiga eleven skall behöva överge sitt vardagsspråk eller korrigera sitt språk, snarare att de skall bredda sitt språkliga register. Skolspråket utvecklas inte på samma sätt som vardagsspråket, utan med hjälp av systematisk och explicit undervisning (Lindberg, 2011, s. 16). Flerspråkiga elever utvecklar språket genom att samspela och kommunicera med sina klasskamrater som talar målspråket. Genom att tillämpa flertalet språk i klassrummet, leder det till djupare och bredare kunskap i språket men även i de resterande skolämnena (Torpsten, 2018, s. 105). 5.2 Lärarens roll Det krävs mycket kunskap och skicklighet av läraren för att bidra till ett framgångsrikt lärande hos eleverna och en framgångsrik undervisning. Läraren måste i sin undervisning vara medveten om när lärandet gynnar eleverna. Genom att observera, använda sina erfarenheter och olika strategier kan läraren på sådant sätt avgöra om kunskapen når eleverna (Hattie, 2009, s. 25). Axelsson & Nilsson (2013) skriver i sin kvalitativa studie bland annat om flerspråkiga elevers upplevelse av undervisningen inom klassrumsmiljön (Axelsson & Nilsson, 2013, s. 146). En god klassrumsmiljö innefattar en miljö där eleverna vågar formulera sig 15

fel, eftersom eleverna därefter utvecklas av den återkoppling och respons de får av läraren (Hattie, 2009, s. 23). Eleverna i Axelsson & Nilssons (2013) studie upplever att det finns brister i lärarens sätt att använda det svenska språket i ämnesundervisningen. Eleverna uttrycker att de inte upplever svårigheter med själva ämnet i sig, utan de hävdar snarare att läraren talar i ett hastigt tempo och använder begrepp och termer som inte förtydligas (s. 146). Både Hattie (2009) och Lindholm (2020) menar att läraren skall vara medveten, kunna anpassa och förstå sig på elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter för att lärandet i undervisningen skall gå framåt (Hattie, 2009, s. 23; Lindholm, 2020, s. 97). Många av eleverna uttrycker även att de måste anstränga sig mer genom att arbeta hårdare på egen hand för att inte hamna efter, till skillnad från eleverna med svensk bakgrund. När läraren inte är tillgänglig eller kompetent används strategier av de flerspråkiga eleverna i form av observation av sina svenska klasskamrater. Dessa strategier används för att eleverna skall få förståelse för vad de skall göra (Axelsson & Nilsson, 2013, s. 148). I Gibbons (1998) studie förklarar hon att läraren i förhållande till helklasspresentationer, stöttar elever i form av vägledning för att utöka deras begreppsförståelse. Läraren repeterar med korrekta begrepp det eleverna sagt för att på sådant sätt skapa en koppling mellan skol- och vardagsspråket samtidigt som eleverna får en förståelse för de begrepp som läraren repeterar (Gibbons, 1998, s. 111). Likaså konstaterar Cummins (2001) att läraren kan ta reda på elevernas förkunskaper inom ett specifikt ämne och vad som saknas hos dem. Därmed kan läraren stötta eleverna med hjälp av att använda relevant vokabulär och begrepp för att utöka deras uppfattning av ämnet, samtidigt som skolspråket utvecklas i samma utsträckning. Detta leder till att eleverna framöver kan handskas med mer krävande kognitiva utmanande uppgifter (Cummins, 2001, s. 11). Gibbons (1998) konstaterar att det är viktigt för läraren vid helklassinteraktion att invänta elevernas svar. Detta för att de skall få tid att kunna formulera och bearbeta svaren på det språk som de ännu lär sig. Elevernas engagemang ökar samtidigt som de känner att de får möjligheten till att medverka i klassamtalen (Gibbons, 1998, s.112 113). Hon hävdar dessutom att de flerspråkiga elevernas språkutveckling ökar genom lärarledda klassinteraktioner. Eleverna ges möjlighet till nya begrepp och ord när de interagerar med andra elever i sin klass, detta innebär att eleverna skapar förståelse för det abstrakta inom ämnet (Gibbons, 1998, s. 114). De flerspråkiga eleverna gynnas även när läraren är tydlig vid interaktion i klassrummet. Det innebär bland annat att läraren på ett konkret sätt 16

presenterar innehållet i ämnet. Läraren måste dock under detta skede ta hänsyn till elevernas ålder och vad som är relevant för deras nivå. Detta underlättar och främjar elevernas språkutveckling (Wedin, 2009, s. 244). Lärarens undervisningspraktik har en tydlig koppling till de kunskaper läraren har om flerspråkighet. Om läraren har dessa kunskaper och uppfattningar med sig i klassrummet, påverkas de didaktiska besluten som läraren tar och de anpassningar som eleverna ges (Lindholm, 2020, s. 84). Lärare är enligt Lindholm (2020) allmänt positiva till transspråkande förhållningssätt. Det framkommer samtidigt att hanteringen av flera språk inom klassrumsmiljön är komplex. Läraren måste vara förberedd och ha en planering som är noga genomtänkt. På sådant sätt blir läraren medveten om när det är passande för de flerspråkiga eleverna att använda sina språkliga resurser i klassrummet (Lindholm, 2020, s. 97). Däremot upplever lärare ofta en problematik i sin undervisning med flerspråkiga elever som ännu lär sig och utvecklar språket i undervisningen. Lärare känner sig oförberedda och inkompetenta för att undervisa dessa elever, eftersom de ställs för en extra utmaning (Cummins, 2001, s. 5). Om lärare däremot uppskattar och tillvaratar elevernas kulturella och språkliga mångfald, stärker det elevernas engagemang och självbild i deras inlärning (Cummins, 2001, s. 10; Lindholm, 2020, s. 97). 17

6 Diskussion Diskussionsavsnittet delas upp i följande två rubriker metoddiskussion (6.1) och resultatdiskussion (6.2). Under dessa rubriker diskuteras informationssökningsprocessen och materialanalysen samt hur studien sammanfört all forskning. Slutligen diskuteras hur resultatet står i relation till det ämnesområde som litteraturstudien behandlat. 6.1 Metoddiskussion 6.1.1 Informationssökning Under sökningsprocessen diskuterades vilka ord som var relevanta att använda som sökord. För att komma fram till relevant material krävdes olika kombinationer av sökord och fraser. Det fanns olika kriterier att utgå från som tidigare nämnts (4.2). Dessa kriterier var till hjälp för att det material som granskades under informationssökningen skulle beröra och vara nära förknippat med syftet och frågeställningarna. Kriterierna som valts kan dock ha påverkat studiens resultat, på grund av att sökningarna har begränsats och därmed kan en del relevant forskning utelämnats. Materialet som har valts ut behandlar till stor del nationella förhållanden i en mångfaldig kontext, varav några är skrivna på engelska. Det var ett medvetet val att framför allt hitta forskning som riktade sig mot svenska förhållanden, vilket i sin tur begränsade urvalet. 6.1.2 Materialanalys Litteraturstudiens syfte var att granska vad forskning säger om vilka faktorer som gynnar språkutvecklingen hos flerspråkiga elever och hur lärare kan arbeta för att främja flerspråkiga elevers språkutveckling. Det valda forskningsmaterialet berör i hög grad nationella förhållanden i ett flerspråkigt sammanhang. Majoriteten av forskningen är skriven på svenska och övriga på engelska. En del av forskningspublikationerna som valdes och ansågs lämpliga för ämnesområdet var internationella. Både internationell och nationell forskning ansågs relevant eftersom språkinlärning är global. Det synliggjordes ett tydligt samband mellan de nationella och internationella forskningspublikationerna, men det krävdes samtidigt att vara extra observant när den internationella forskningen granskades. Det som uppmärksammades 18

under granskningen av studierna var bland annat vilket land de utgick från, eftersom förutsättningarna inom skolverksamheten ser olika ut runt om i världen. Majoriteten av materialen skulle utgå från Sverige eftersom vår studie behandlar först och främst skolverksamheten i Sverige. För att sedan få en större överblick på flerspråkighet i skolverksamheten identifierades material som utgick från andra länder. Dock påverkades inte vårt resultat negativt då de internationella såsom den nationella forskningen betonar liknande faktorer för vad som är avgörande för språkutvecklingen hos flerspråkiga elever. Därefter sammanställdes det material som samlats in och det utsågs likheter och skillnader mellan dem. De två olika kategorierna som användes, elev och lärare, visade sig vara betydelsefulla, eftersom vi snabbt såg ett samband mellan de olika studierna. Det som stärker trovärdigheten av denna litteraturstudie är bland annat att flertalet av de studier som utsetts utgår från samma forskare och dess teoretiska utgångspunkter. Några exempel på sådana forskare är; Pauline Gibbons, Inger Lindberg och Åsa Wedin. 6.2 Resultatdiskussion Studiens resultat visar hur lärare kan arbeta för att främja flerspråkiga elevers språkutveckling och vilka faktorer som finns för att gynna språkutvecklingen hos dessa elever. Resultatet visar även vikten av lärarens roll och dennes inverkan på eleverna. Samtidigt synliggör resultatet det som krävs av läraren i ett flerspråkigt klassrum, för att språkutvecklingen skall främjas hos eleverna. Litteraturstudiens resultat diskuteras nedan i relation till delar i bakgrundsavsnittet som innefattar styrdokumenten och teoretiska utgångspunkter. Utifrån litteraturstudiens resultat kan slutsatsen dras att lärarens roll har en stor betydelse för språkets utvecklig hos flerspråkiga elever. Enligt läroplanen skall läraren i undervisningen skapa inflytande hos eleverna. Skolan har i uppdrag att bidra till att eleverna blir goda medborgare ute i samhället (Skolverket, 2019, s. 7). Resultatet visar att detta är både utmanande och krävande för lärare. För att eleverna i framtiden skall kunna verka och leva i samhället krävs det att de har goda och tillräckliga språkkunskaper. I studiens resultat synliggörs att lärares förhållningssätt brister när det kommer till flerspråkiga elever, orsaken till detta är att det finns brister i lärares yrkesroll. Utifrån personliga erfarenheter av verksamhetsförlagd utbildning i mångkulturella skolor, syns det tydligt att lärare ställs inför en utmaning som kräver större planering och 19

förberedelse. Läraren skall i det flerspråkiga klassrummet se språket som resurs snarare än att det begränsar undervisningen som planeras. Resultatet visar även att en viktig faktor som gynnar flerspråkiga elevers språkutveckling är samspelet som sker mellan individerna. Kommunikationen och samspelet har en avgörande roll i språkutvecklingen hos eleverna. Vidare kan detta kopplas till det sociokulturella perspektivet, eftersom resultatet av studierna som granskats grundar sig i detta perspektiv och Lev Vygotskijs syn på lärandet. Detta resultat visar på att den svenska undervisningen inte arbetar mot denna riktning eftersom undervisningstraditionen uppfattas som individualistisk. Utifrån våra egna erfarenheter samt Vygotskijs syn kan vi dra slutsatsen att denna undervisningstradition missgynnar eleverna snarare än att de gynnas av den. Elevernas förståelse ökar i undervisningen om läraren varierar sitt språk med en viss anpassning, genom att tydliggöra begrepp för eleverna och tala i ett tempo som når alla elevers befintliga förmåga. Genom att eleverna får en språklig stöttning, bidrar det till en ökad begreppsförståelse, som i sin tur leder till ett mer utvecklat språkligt register. Resultatet av denna litteraturstudie finns förhoppningsvis som stöd för olika lärares arbete med flerspråkiga elever och visar hur de skall anpassa sin undervisning för dem. Resultatet visar på vikten av lärarens roll i klassrummet och vilken påverkan dennes arbetssätt har på elevernas utveckling. Eftersom läraren saknar kunskaper visar resultatet att flerspråkiga elever inte får tillräckligt med stöttning av lärare i grundskolan. Carlson (2009) skriver i sin undersökning om flerspråkighet inom lärarutbildningen. I studien har hon undersökt om studenterna inom lärarutbildningen får tillräckligt med kunskaper som ger dem möjligheten att i sin kommande yrkesroll utgå från ett flerspråkigt perspektiv. Resultatet visar att lärarutbildningen saknar till stor del ett flerspråkigt perspektiv. Därmed finns risken att lärare som kommer ut i verksamheten efter utbildningen inte utgår från ett resursperspektiv, snarare ett bristperspektiv (Carlson, 2009, s. 48). Vi hoppas att flerspråkighetsperspektivet skall få en större omfattning i utbildningen, med hänvisning till att skolorna idag till största del präglas av mångfald. Det är problematiskt att studenter på lärarutbildningen inte får ta till sig av ett sådant perspektiv, med tanke på att studier visar att lärare brister i sin kompetens inom detta 20

område. Det har därför varit mycket betydelsefullt och lärorikt att forska inom detta område. 6.3 Förslag till vidare forskning Inför fortsatt forskning skulle en kvantitativ studie i form av intervjuer med både lärare och elever i grundskolans årskurser 4-6 vara intressant att genomföra. Detta för att som forskare få en fördjupad förståelse för hur det ser ut i skolverksamheten. På sådant sätt får forskaren ett elevperspektiv respektive lärarperspektiv inom området. I en sådan intervju med lärare skulle den didaktiska frågan hur läraren i praktiken interagerar med de flerspråkiga eleverna och på vilket sätt denne arbetar för att främja deras språkutveckling vara intressant att forska om. En intervju med elever som har olika kulturella och språkliga bakgrunder för att få en fördjupad förståelse för hur dem upplever skolgången och sin utveckling samt lärandet. 21

Referenser Axelsson, Monica & Nilsson, Jenny (2013). Welcome to Sweden. International Electronic Journal of Elementary Education, 6:1, 137-164. Tillgänglig på Internet: https://www.andrasprak.su.se/polopoly_fs/1.167055.1392388472!/menu/standard/file/we lcome_to_sweden_nilsson_axelsson.pdf Carlson, Marie (2009). Flerspråkighet inom lärarutbildningen. Ett perspektiv som saknas. Utbildning och Demokrati 2009, Vol 18, 2, 39-66. Tillgänglig på Internet: https://www.researchgate.net/publication/47807888_flersprakighet_inom_lararutbildni ngen_-_ett_perspektiv_som_saknas Cummins, Jim (2001). Andraspråksundervisning för skolframgång - en modell för utveckling av skolans språkpolicy. Symposium 2000 : ett andraspråksperspektiv på lärande. S. 86-107. Cummins, Jim (2017). Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid. Första utgåvan Stockholm: Natur & Kultur. García, Ofelia, Claire E. Sylvan & Witt, Daria (2011): Pedagogies and Practices in Multilingual Classrooms: Singularities in Pluralities. The Modern Language Journal. 2011:3, 385-400. García, Ofelia & Li, Wei (2018). Translanguaging: flerspråkighet som resurs i lärandet. Första utgåvan Stockholm: Natur & kultur. Gibbons, Pauline (1998). Classroom Talk and the Learning of New Registers in a Second Language [Elektronisk resurs]. Language and Educaion. 12:2, 99-118. Tillgänglig på Internet: https://www-tandfonlinecom.proxy.library.ju.se/doi/abs/10.1080/09500789808666742 Gibbons, Pauline (2018). Lyft språket, lyft tänkandet: språk och lärande. Tredje upplagan Lund: Studentlitteratur. 22

Gibbons, Pauline (2016). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 4., uppdaterade uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Gröning, Inger (2006). Språk, interaktion och lärande i mångfaldens skola. Diss. (sammanfattning) Uppsala: Uppsala universitet, 2006. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-6793 Hattie, John (2009). Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London: Routledge. Liberg, Caroline & Smidt, Jon (red.) (2019). Att bli lärare i svenska. Första upplagan Stockholm: Liber. Lindberg, Inger (2011). Läraryrkets interkulturella dimensioner. Stockholm: Stiftelsen SAF i samverkan med Lärarförbundet. Lindholm, Anna (2020). Svensklärares uppfattningar om flerspråkighet: en intervjustudie [Elektronisk resurs]. NOA. Norsk som andrespråk. 2:18, 83-100. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-82652 Lundgren, Berit (2017). Enspråkig undervisning i flerspråkig kontext. Educare - a Skrifter, 1, 9-26. Tillgänglig på Internet: https://ojs.mau.se/index.php/educare/article/view/488/404 Nilholm, Claes (2017). Smart: ett sätt att genomföra forskningsöversikter. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur. Olvegård, L., Andersson Varga, P. (2017). Vardagsspråk och skolspråk. Språk-, läsoch skrivutveckling - Grundskola åk 1-9, 2, 1-11. Tillgänglig på Internet: https://larportalen.skolverket.se/larportalenapi/apiv2/document/name/p03wcplar078173 23

Otterup, Tore (2005). "Jag känner mej begåvad bara": om flerspråkighet och identitetskonstruktion bland ungdomar i ett multietniskt förortsområde. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2005. Tillgänglig på Internet: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/16462/5/gupea_2077_16462_5.pdf Skans, Anders (2011). En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken [Elektronisk resurs]. Lic.-avh., 2011. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-7631 Skolverket (2012). Greppa språket: ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. 2. uppl. (2012). Stockholm: Skolverket. Skolverket (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska (reviderad 2017) [Elektronisk resurs]. (2017). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3808 Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. Sjätte upplagan (2019). [Stockholm]: Skolverket. Tillgänglig på Internet: https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-forgrundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019 Sundgren, Eva (red.) (2013). Sociolingvistik. 2., [uppdaterade] uppl. Stockholm: Liber Torpsten, Ann-Christin (2018). Translanguaging in a Swedish Multilingual Classroom [Elektronisk resurs]. Multicultural Perspectives. 20:2, 104-110. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-74463 Wedin, Åsa (2011). Klassrumsinteraktion i de tidiga skolåren [Elektronisk resurs] flerspråkiga elever i skolans språkliga vardag. Nordic Studies in Education. 31:3, 210-225. Tillgänglig på Internet: http://du.divaportal.org/smash/record.jsf?aq=%5b%5b%5d%5d&aq2=%5b%5b%5d%5d&sf=all &aqe=%5b%5d&af=%5b%5d&searchtype=simple&sortorder=author_sort_asc& 24

onlyfulltext=false&noofrows=50&language=sv&pid=diva2%3a564649&dswid=- 7885 Wedin, Åsa (2009). Monologen som en resurs i klassrummet [Elektronisk resurs]. Pedagogisk forskning i Sverige. 13:4, 241-256. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-6262 Wedin, Åsa (2015). Non-challenging education and teacher control as factors for marginalization of students in diverse settings [Elektronisk resurs]. International Electronic Journal of Elementary Education. 07:2, 169-188. Tillgänglig på Internet: http://du.diva-portal.org/smash/record.jsf?facesredirect=true&aq2=%5b%5b%5d%5d&af=%5b%5d&searchtype=simple&sortor der2=title_sort_asc&query=&language=sv&pid=diva2%3a802178&aq=%5b%5b%5 D%5D&sf=all&aqe=%5B%5D&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=false&noO f 25

Bilaga Författare Titel Tidsskrift Publikationsår Syfte Design Urval Datainsamlin g Land Studiens teoretiska utgångspunkt/ram Resultat Axelsson, M. & Nilsson, J. Welcome to Sweden. International Electronic Journal of Elementary Education (2013) Studiens syfte är att utforska synpunkterna som nyanlända elever har på de sociala förutsättningarn a i samhället samt deras tillgång till pedagogiska resurser. Studiens material bygger på en etnografisk studie med observationer och intervjuer. Sverige Sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar hur förutsättningarna för andraspråksutveckl ingen ser ut. Genom att författarna har intervjuat samt observerat har de kommit fram till att läraren är kompetent men har i större utsträckning kunskapsbrist att undervisa i ett klassrum med flerspråkighet, det vill säga ett flerspråkigt klassrum. Cummins, J. Andraspråksunder visning för skolframgång. I K. Nauclér (Red.). Symposium 2000 - Ett andraspråkspersp ektiv på lärande. (2001) Litteraturens syfte är att belysa teorier och forskning som berör lärandet hos andraspråkselev er samt hur dessa kan vara till hjälp och gynnsamma i Konferensbidr ag Materialet bygger på beprövad erfarenhet och internationell forskning. Intervjuer med lärare och observationer i Sociokulturellt perspektiv. Proximalzonsteorin Lev Vygotskij. Cummins konstaterar att lärarens roll är viktig när det kommer till kunskaps- och språkutvecklingen. Cummins belyser att interaktion mellan elev och lärare är väsentlig. 26

undervisningen för dessa elever. klassrummet har genomförts. Sverige Dessutom presenterar han en modell för inlärning som är viktig för utvecklingen av andraspråkselever. García O. & Sylvan C. Pedagogies and Practices in Multilingual Classrooms: Singularities in Pluralities The Modern Language Journal (2011) Studien syftar till att undersöka hur de flerspråkiga elevernas förmågor byggs upp med hjälp av sju principer. Olika program granskades och analyserades samt observation av tvåspråkiga utbildningar. USA Sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att en enspråkig undervisning samt en undervisning med flexibilitet gynnar eleverna. Studien visar dessutom att läraren bör arbeta på ett flexibelt sätt och använda sig av andraspråksunderv isning vid olika tillfällen. Dessutom visar studien att samarbete mellan lärare resulterar till en kunskapsutvecklan de klassrumsmiljö. Gibbons, P. Classroom Talk and the Learning of New Registers in a Second Language Language and Education (1998) Syftet med studien är att belysa vardagsspråket och skolspråket. Där användningen av dessa språk är meningsskapand e. I skolan är det 23 språk som är representerade. Alla elever förutom två talar ett annat språk än engelska i hemmet. Fallstudie Sociokulturellt perspektiv, systemisk funktionell lingvistik och pragmatisk teori. Studiens resultat visar betydelsen av att lärare bör använda en modell som resulterar till att tvåspråkiga elever kommer nära ett kontextreducerat språk som i sin tur leder till att de utvecklar sitt skolspråk. Gibbons förklarar dessutom 27