Skydd av hav, exempel Hanöbukten



Relevanta dokument
VATTEN16 Nästa steg för åtgärder i Hanöbukten

Behov och önskemål om införande av ny teknik i de nationella miljöövervakningsprogrammen. Umeå 3-5 december 2012

Skånskt fiske - det mesta av det bästa. Men vad händer i Hanöbukten??

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Hanöbukten

En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Mö tesanteckningar fra n lökal hearing öm pröblemen i Hanö bukten

Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet

Kustbeståndens utveckling

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18

Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet

H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D

Övervakning av mjukbottenfauna

Samverkan och samråd

Embryonalutveckling hos vitmärla

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

Miljösituationen i Malmö

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Samrådsmöte Sveg 18 februari 2015

Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten

Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 29 januari 2015

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna

Perspektiv på nytta och möjligheter med insamlade data. Ragnar Lagergren, Vattenavdelningen

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Faktablad från regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013

Skriv ditt namn här

Ekosystemansatsen exemplet Östersjön

Policy Brief Nummer 2019:5

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vad gör Länsstyrelsen?

Forum Östersjön HELCOM

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Referensgruppsmöte JordSkog

Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys

Fortsatt anpassning av övervakning

Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

Kan sälarna förhindra en återhämtning av torskbeståndet i Kattegatt?

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Syftet med havsmiljöövervakningen är att: beskriva tillståndet i havsmiljön följa förändringar i havsmiljön följa upp effekter av insatta åtgärder

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet

Handlingsplan för marint områdesskydd

- med fokus på naturtyper och arter i EUs art- och habitatdirektiv

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen,

Vattenförsörjningsbrist på global nivå uppskattat till 40% år 2030

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen

Vatten en del av vårt varumärke - vårt viktigaste miljömål en utmaning!

Kustens rovfiskar behöver integrerad förvaltning

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013

Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Övergödning. och effekterna. Philip Axe

Exploatering och påverkan på ålgräsängar

Levande kust ville visa att det går. Linda Kumblad & Emil Rydin

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Övervakning av miljögifter i marin och limnisk biota

Miljökvalitetsnormer och undantag

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram

Grön infrastruktur från källa till hav

Sälens matvanor kartläggs

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten. Peter Göransson

Marint områdesskydd. Fiskereglering i marina skyddade områden Fördjupad analys av och nationell handlingsplan för marint områdesskydd

Med miljömålen i fokus

Remiss - Regional strategi för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning

Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten

Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Provfiske i. Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan 2004, 2007, 2010 & Sammanställt av Nils-Olof Ahlén

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012

Vattendirektivet så påverkas kommunerna

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson

Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram

Så åstadkommer vi (tillsammans) ett vatten av god kvalitet

Kommittédirektiv. Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete. Dir. 2018:11. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER

Västerås stad- mot god vattenkvalitet

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015

Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

onsdag 9 oktober 13 Ekologi

havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Transkript:

Skydd av hav, exempel Hanöbukten Mats Svensson Enheten för Forskning och miljömål Mats.svensson@havochvatten.se

Skydd av Hav Vad är det vi ska skydda? Miljötillstånd? Arter&Ekosystem? Nyckelbiotoper? Yrkesfisket? Ekosystemtjänster? Exemplet Hanöbukten Regeringsuppdrag Jämförelse med Öresund 2015-06-08 Presentationsnamn Namn 2

Vad är det vi ska skydda? Miljötillstånd? Miljöövervakningsprogram, lokala o regionala Åtgärdsprogram Recipientkontrollprogram Miljökvalitetsmål Dumpningsförbud (Londonkonventionen) 2015-06-08 Presentationsnamn Namn 3

Vad är det vi ska skydda? Arter&Ekosystem Artdatabanken o rödlistan Art- o Habitatdirektivet, Främmande arter 2015-06-08 Presentationsnamn Namn 4

Vad är det vi ska skydda? Skyddade områden? Nationalparker - Kosterhavets nationalpark Ålgräsängar Marina skyddade områden, MPA:er Mål 10% av vårt territorialvatten Blågrön infrastruktur 2015-06-08 Presentationsnamn Namn 5

Vad är det vi ska skydda? Yrkesfisket? Den gemensamma fiskeripolitiken kvotsystem, effortbegränsningar, överförbara kvoter (ITQ), landningsskyldighet, minimimått (35 cm för torsk) c:a 1500 yrkesverksamma fiskare i Sverige Trål-, garn- och krokfiske Kustfiske o husbehovfisket mindre omfattande, men lokalt betydelsefullt, kulturellt o ekonomiskt 2015-06-08 Presentationsnamn Namn 6

Vad är det vi ska skydda? Ekosystemtjänster? Rekreationsvärde Kulturellt värde Kulturarv Fastighetsvärde Miljöräkenskaper Turism Klimatreglering Sjöfart 2015-06-08 Presentationsnamn Namn 7

Exemplet Hanöbukten 2015-06-08 Presentationsnamn Namn 8

Hanöbukten - Övervakning Provbankning miljögifter (Toxicon + SVA) (2014) Sårskadad fisk - Omfattning och orsak till (RU SVA, 2014-2015) Kustfisk beståndsprovfiske (RU 2015-2017 + årlig NMÖ) Kustfisk hälsa (RU 2015-2017 + årlig NMÖ) Kustfisk miljögifter (RU 2015-2017 + årlig NMÖ) Övrig pågående nationell miljöövervakning i Hanöbukten SMHI bidrar med oceanografiskt mätsystem 2015-06-08 Presentationsnamn Namn 9

NMÖ Miljögifter & RMÖ Sedimentprovtagning i utsjösediment, N. Bornholmsbassängen. Miljögifter: Västra Hanöbukten och Utlängan, NMÖ. TBT och imposex, Sölvesborg. Embryonalutveckling Vitmärla, Utklippan. Patologi - säl om det hittas eller skjuts någon i området. Miljögifter i biota, makrofauna mjukbotten, SRK RMÖ. Liksom pågående recipientkontroll. 2015-06-08 Presentationsnamn Namn 10

De boende i området bad oss titta på följande Miljöfarliga ämnen från pappersbruk Miljöfarliga ämnen som når Hanöbukten genom jordbruk, skogsbruk, reningsverk, dagvatten och deponier Tungmetaller från skjutfältet i området Dumpade stridsmedel Fisk med sårskador Läckande skeppsvrak på havsbottnen

Summering vattenkvalitet Inga enskilda utsläppskällor funna Kustzonen Ekologisk status ej tillfredsställande Övergödning kväve o fosfor Klimateffekter - Varmare o sötare Saltvattenintrusioner in i Östersjön färre, mindre Havsförsurning ph minskar 2015-06-08 12

Surveydata, torsk Proportionen av torsk av olika storlekar iden inre delen av Hanöbukten, som pekats ut som problemområde, och den yttre delen av Hanöbukten. Liten mängd torsk >40 cm de senaste åren och mycket liten mängd torsk <20 cm sedan 2010. I yttre Hanöbukten har mängden liten fisk varit liten genom hela tidsserien, utom 2004. I övrigt inga stora skillnader mellan områdena. 2015-06-08 Presentationsnamn Namn 13

Summering; Fiskets status Provfiske i Hanöbukten 20123 Nätfiske på 0-20m djup, förväntad artsammansättning, ingen avvikelse från referensprovfisken-inga sår observerade (0.6%) Ryssjor nästan fisktomt i ryssjor på 15 stationer, avviker starkt från fisken i t.ex. Öresund. Fiskets landningar långt under tilldelade kvoter ICES rådgivning rekommenderar 66 000 ->29 000 ton 2015 Kvoterna dragits ner till 51 000 ton (-22%) 2015-06-08 16

Miljöfarliga ämnen 2015-06-08 17

Summering-Kemisk status Relativt god! Inga indikationer på miljögifter-normal EROD aktivitet (avgiftningsenzym) dock allmän påverkan i hela ÖS Näringsämnen- koncentrationer oförändrade eller svagt nedåtgående trend både kustnära och i vattendrag Organisk material och Fe-halt i vattendrag starkt ökande trend (ej indikatorer) -> Brunifiering 2015-06-08 18

Övergödning och döda bottnar 2015-06-08 Presentationsnamn Namn 19

Algblomning i Östersjön Omfattning inte ökat Däremot uppträder de tidigare Tröskeleffekter när vattentemperatur går upp? Bottenhavet blivit mer bakteriedominerat 2015-06-08 20

Döda bottnar Östersjön 2015-06-08 Presentationsnamn Namn 21

Ekologisk status i Sveriges kustvatten Hög ekologisk status God ekologisk status Medelgod ekologisk status Mindre bra ekologisk status Dålig ekologisk status 2015-06-08 22

Ekosystemstatus 2015-06-08 23

Invasiva arter Andel (%) 100 80 60 40 20 0 Andel (%) stationer med Marenzelleria sp. Medelabundans ind/m2 Linjär (Medelabundans ind/m2) Abundans (ind / m 2 ) 350 300 250 200 150 100 50 0 2011 2009 2007 2005 2003 2001 1999 1997 1995 1993 1991 Andel stationer i procent med förekomst av arten och medelabundans (antal individer/m 2 ) för Marenzelleria spp. i Hanöbukten (n=24 år 1991-2011 och n=63 år 2012). Källa: Palmkvist et al. 2012. Förekomst av den invasiva havsbortmasken Marenzelleria spp. (röda cirklar) och Hediste diversicolor (blå cirklar) i bottenhugg från Hanöbukten 2011-2012, samt övervakningsdata från området. Källa: Aquabiota 2013. 2015-06-08 Presentationsnamn Namn 24

Säl i Hanöbukten 1000 900 Utklippan (SE) 800 Christiansø (DK) Antal räknade gråsälar 700 600 500 400 300 200 100 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Måkläppen (SE) Räknat antal gråsälar i samband med de årliga inventeringarna av de lokaler som gränsar till Hanöbukten. Källa: Anders Galatius, Department of Bioscience, Aarhus University 2015-06-08 Presentationsnamn Namn 25

Summering-Ekosystemstatus Övergödning, algblomningar, inte mer men tidigare Näringsämnen- koncentrationer oförändrade eller svagt nedåtgående trend både kustnära och i vattendrag Större utbredning av döda bottnar än någonsin tidigare Många fiskarter vikande populationer, torsk, abborre, gädda, eller magra och i dålig kondition Tecken på näringsbrist, men Skorv på väg tillbaka Organisk material och Fe-halt i vattendrag starkt ökande trend 2015-06-08 26

Ekosystemtjänster från Hanöbukten Turism: Om turismen i området skulle minska med mellan 10 och 15 procent kan det innebära ett ekonomiskt bortfall på mellan 50 och 75 miljoner kronor. Fisket: Om fisket i problemområdet (ruta 40G4) skulle minska med mellan 10 och 15 procent innebär det ett ekonomiskt bortfall på mellan 2-3 miljoner kronor.

Öresund 2015-06-08 28

Öresund Ekologisk status i Öresund Måttlig Kemisk status i Öresund - Dålig Inget trålfiske relativt god torskpopulation Öresund (+Bälten) av stor betydelse för Östersjön Sjöfart, nedskräpning och övergödning 2015-06-08 Presentationsnamn Namn 29

Ekologisk o kemisk status i Öresund, preliminär bedömning 2015 Ekologisk status Kemisk status Kemisk status exkl kvicksilver 2015-06-08 Presentationsnamn Namn 30

Saltvatteninflöde De summerade inflödena genom Öresund under perioden 2 december 2014 till 14 januari 2015. Figuren visar endast tillfällen med inflöden. Det beräknas att 103 kubikkilometer har flödat in genom Öresund och kanske upp till det dubbla genom de danska bälten, d.v.s. över 250 kubikkilometer. 2015-06-08 Presentationsnamn Namn 31

Tack för mig! 2015-06-08 Presentationsnamn Namn 32