Mö tesanteckningar fra n lökal hearing öm pröblemen i Hanö bukten

Transkript

1 Mö tesanteckningar fra n lökal hearing öm pröblemen i Hanö bukten Åhus, 22 februari 2013 Allmän information Antal deltagare vid hearingen var ca 80 stycken, fördelat på yrkesfiskare, sportfiskare, lokalbefolkning, politiker (riksdag, lokalt), tjänstemän från länsstyrelser och kommun och media. Från Havs och vattenmyndigheten deltog Mats Svensson, projektledare, Pia Norling, utredare med specialistkompetens om marina ekosystem, Bengt Fjällborg, utredare specialistkompetens om miljögifter, för HaVs räkning deltog även Karl Lundström med specialistkompetens om sälar och deras bytesdjur. Presentationer Mötet inleds med att Mats Svensson hälsar välkomna till mötet. Därefter tar moderatorn Niklas Wennberg vid och presenterar agendan för dagen och vilka förväntningar som finns på dagen. Frågan ställs även till deltagarna. Niklas betonar att det viktiga för oss är att samla in kunskap om problemen och att vi inte är där med några färdiga svar. Mats Svensson från Havs- och vattenmyndigheten presenterar kort regeringsuppdraget som HaV har fått och betonar vikten av de närvarandes kunskap och observationer. Mats nämner också att det viktiga inte är att leta efter och peka ut några skyldiga utan att vi alla är förlorare om inte åtgärder vidtas. Charlotte Carlsson från länsstyrelsen i Skåne går igenom bakgrunden till problematiken, hur länsstyrelsen fick information om problemet och hur de har undersökt och analyserat problemet. Hela vägen fram till skrivelsen till regeringen. Det blir tid för en kort frågestund efter Charlottes presentation. Frågestund 1 En fråga om inverkan av Fu Shan Hais förlisning 31 Maj utanför Bornholm på vattenkvalitet i Hanöbukten. (1680 ton tjockolja, 110 ton dieselolja och 55 ton smörjningsolja läckte ut tillsammans med lasten som bestod av gödningsmedel och pottaska -Svar inte troligt att Fu S H har någon inverkan av betydelse, det finns större källor lokalt både återläckage från sediment och tillförsel från åar. Erik från Åhus frågar om förändringen av strömbilden i Hanöbukten-inget svar se presentationer Jan Olsson frågar om de 100-tals järnvägsvagnar med senapsgas som dumpats mellan Christiansö och Bornholm kan ha någon inverkan-ingen kan ge ett klart svar på detta, men området innehåller fisk. Ålfiskare säger att strömmarna är mycket hårdare än för 20 år sedan, han undrar om vattenföringen i Helgeå ha ändrats? Charlotte svarar att det har den inte.

2 Presentationer fortsättning Ulf Lindahl från länsstyrelsen i Blekinge beskriver och presenterar resultaten av deras recipientkontroll. Provfiskena visar på normala resultat med undantag för abborre där antalet stora abborrar minskat och könsfördelningen är ojämn. Rekrytering av fisk och ekosystemet i övrigt ser bra ut i Blekinge skärgård. Sälbestånden ökar markant, vilket tyder på ett fungerande ekosystem. Ingen övergödning längs Blekinges kust, men sedan mitten av 90-talet har utbredningen av blåstång minskat dramatiskt. Undersökningar på nationell nivå indikerar påverkan av miljögifter i fisk, förhöjd EROD aktivitet (enzym som påvisar fysiologisk stress) Torsken har minskat och det har varit en omfattande fågeldöd. Dessutom är det en dålig reproduktion av fisk från östra Blekinge upp till Kalmarsund. Frågestund 2 Rickard, representant för allmänheten undrar om sälbeståndets utveckling-karl svarar att i slutet av 70-talet fanns inga sälar här, men att antalet har ökat dramatiskt sedan mitten av 90-talet. Jan Espfors undrar hur mycket en säl äter-karl svarar 5-7 kg/dag. Tommy Engvall representerar friluftslivet och undrar om inte antalet skarvar är på tillbakagång? Svar: Antalet skarvar i Blekinge går ner. Yrkesfiskare från Blekinge, -sälar är ej positivt, och uttrycker ilska över myndigheternas hantering av sälfrågan, sälarna äter upp all fisk. Lst Blekinge svarar att möjlighet till skyddsjakt finns. Bo, representant för fritidsfisket-hur är det med bevakningen av tillströmmande vatten? Han beskriver bland annat gurkodlingar och hur deras bevattning går till. Stor risk att detta leder till näringsläckage enligt Bo. Hur är kontrollen av detta.-lst kan inte svara utan tar med frågan för att diskutera med kollegor. En okänd person presenterar en hypotes till förklaring av problemen-sälen ökar och vattenkraften hindrar fiskens vandringar. Stig säger att skarven flyttat från Blekinge till Hanöbukten. Han säger också att skarven äter 800 ton ål i Östersjön och en hel del abborre. Presentationer fortsättning Pia Norling från HaV presenterar hur arbetet startats upp och utgången av den första hearingen i Göteborg.

3 Frågestund 3 Jan Espfors säger att blåmusselbankar inom en sjömil från kusten är borta, det finns ingenting nära kusten. Han säger att de har kvävts kanske på grund av näringsrikt vatten? Pia svarar att blåmusslor gillar näringsrikt vatten och att musselbankarna en har livscykler där det behövs nya larver för att nya musslor skall tillkomma. Musslor behöver kalla vintrar för sin reproduktion. Susanne Svensson, socialdemokratisk riksdagsledamot - undrar om det finns förutsättningar att de musselodlingar som skall startas har förutsättningar att klara sig? Pia svara att i vanliga fall räcker det att sätta ut band, så kommer larverna och fäster sig. Generellt i Östersjön med lägre salthalt blir musslorna mindre och har inte så starka trådar att fästa sig med. Ann-Marie Camper, Skånes hav och vatten - Pratar om den kunskapsbrist vad gäller plankton som vi identifierat, är det ej kartlagt. Svar vi saknar data på plankton. Clas Bergkvist från ålfiskeakademin-säger att data från ålfisket är på gång att sammanställas. Han menar att sälen tar 870 ton ål/år och fisket 300 ton detta enligt uppgifter från SLU. Fråga om Nymölla pappersbruk och skjutfälten lyfts upp Presentation av diskussionsgruppernas resultat Grupp 1 På talet fångades öringar på ett visst antal nät, idag är det nere i 3-5 stycken. Bifångsterna av torsk och skrubbskädda vid ålfiske har försvunnit. Påväxtalger är borta (på vad?). Ål och skrubbskäddor dog i bottengarn utanför mynningsområdet. Slutsatsen från denna grupp att det måste vara ett problem i basen av ekosystemet. Grupp 2 Gäddfisket bra i Blekinge, sämre i Skåne. Dåligt med plattfisk, nedgång med 90 %. Torsken gått ner 90% de senaste 10 åren. Ålen minskat. På 90-talet var det mycket sårskador uppskattningsvis % av fisken hade sårskador. Sportfisket mycket små gäddor, dåligt med fångster 2011, fisk var 5e gång (vad menas här?), 2012 var 50e gång. Död ål i ryssja efter 1 vecka, 50 stycken alldeles vita, efter hösstorm Grupp 3 Kunde ej bada 2007 på grund av brunt vatten första sommaren på 30 år detta händer. Vill att vi börjar studier på näringskedjan och på strömningsförhållanden. Grupp 4 Minskad blåstång. Oljig konsistens på vatten som i diken. Alger och skräp i vatten, döda makroalger. Inga småskrubbor, mycket skarv. Gräsänder och ejder. Ingen bra ide med vindkraftverksparkerna, kommer orsaka mer störningar och upprörning av gamla sediment och näringsämnen. Turismen inbringar 700 miljoner kr/år i Kristianstads kommun. 16 miljarder är värdet på alla hus i strandområdet.

4 Grupp 5 Ny fåra öppnad ut från Helgeå genom hamnen (ingen ny fåra, möjligen har man muddrat så flödet förbättrats. Detta behövs kontrolleras), detta gav ökad brunifiering. Vindkraftverk-kommer riva upp fosfor. Mycket mink i området. Steril strand. Grupp 6 Brunvattenproblematiken, brunifiering av vatten startade för 7-8 år sedan, beroende på vindar. Stormarna Gudrun och Per har lett till ökat läckage från Småland, återplantering pågår. Nya diken har anlagts och gamla rensats inte bra, allt rinner rakt ner till Helgeå. Norr om Stenshuvud till Helgeå ett tusen meter brett bälte med illaluktande brunt vatten. Grupp 7 Pottaskan från Fu Shan Hai kan vara ett problem. Enormt mycket spigg de senaste 5-6 åren samlas på våren i enorma stim. Sillen ökar något, torsken minskar, döda torskar har observerats. Skarv och säl är ett problem. Grupp 8 Sportfisket har inte sett någon påverkan. Miljöövervakningen måste bli bättre. Lantbruket har blivit bättre. Smålandsskogar bakom brunifiering. Grupp 9 Trevligt möte. Starkare strömmar observerade. Mycket brunslick i garnen, mycket skador på torsk och skrubbskädda. Gudrun och Per ligger troligen bakom en del av problemen. Vassbestånden i Hammarsjön har kraftigt minskat. Orent vatten pumpas ut i Helgeå från Kristianstad. Minskning av fisk ett mycket tydligt samband med ökningen av säl. Mörrumsbruk renare, tyvärr inte Nymölla. Grupp 10 Aktiviteter från land bakom brunifiering. Gudrun och Per bidragande orsaker, åtgärder behövs. Invallningsområden i Kristianstad måste pumpa ut starkt järnhaltigt vatten till Hanöbukten. Miljövervakningen är inte bra. Data från bottenhugg finns. Data från monitoring av grunden utanför Åhus borde finnas, kräver kraftfull satsning på monitoring. Nymölla pappersbruk måste kollas upp. Grupp11 Ingen torsk i Hanöbukten, vid meters djup mindre och magrare torsk. De stora kommersiella trålarna roll berörs. Behöver mer selektiva redskap vid fisket, vill utveckla sådana men inga pengar finns. Grupp 12 Sälarna, deras roll i problemet. Brunifieringen, vad släpper reningsverken ut. Skjutfältet borde undersökas vad som ligger på botten. Grupp 13 Brunifieringen har signifikant inverkan på turismen. Betyder stora ekonomiska förluster. Hornsimpa (rötsimpa) och tånglake har försvunnit. Sälen ökat sen Tång försvunnit finns bara nära land. En väldigt snabb försämring. Lantbrukets bevattning borde regleras, lätta jordar ger högt läckage. Östeuropas tillförsel av näringsämnen borde undersökas.

5 Öppen diskussion Övervakningsprogram måste igång Finns det pengar till fortsatt arbete? Sillen har den försvunnit- svar den ökar Fruktansvärt mkt spigg öster om Hanö detsamma utanför Gotland varför? Det svaras att det beror på rubbningar i ekosystemet, detta gäller i hela Östersjön, spigg har en generationstid på 2-3 år. Hur är det med förändringen av buller och påverkan av denna? Man har visat att det marina livet inte påverkas nämnvärt av buller. Det utlovas att delrapporter från vårt projekt skall läggas ut på hemsidan. Upplysning om att vi har en brevlåda/mailadress på hemsidan. Avslutande sammanfattning Mats Svensson från HaV, ger en kort sammanfattning av diskussionerna och berättar hur arbetet kommer att fortsätta.