Validering inom Vård- och omsorgscollege Riktlinjer och processmaterial

Relevanta dokument
Riktlinjer för validering inom Vård- och omsorgscollege

SweJa ett kunskapscenter för vuxna! SweJa Kunskapscenter

Kompetensplattform Västra Götaland

Information till arbetsgivaren. Validering av praktiska förmågor och kunskaper mot del av kurs inom Vård och omsorgsprogrammet, Viva komvux, Umeå.

Svensk författningssamling

Sammanställning av frekventa frågeställningar inom kommunal vuxenutbildning

Tillsyn av Omsorgslyftet Utbildningar AB inom kommunal vuxenutbildning i Nacka kommun

För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända

Riktlinjer för validering inom Vård- och omsorgscollege

SJÄLVSKATTNINGSFORMULÄR FÖR DIG SOM ANSÖKER OM NATIONELL GUIDEAUKTORISATION OCH ÄR MEDLEM I SVEGUIDE UNDER 2015.

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

Riktlinjer för validering inom Vård- och omsorgscollege. Anne Sandstedt & Zenita Cider

Beslut. ein Skolinspektionen. Beslut efter tillsyn av utbildningsanordnaren Hermods AB inom kommunal vuxenutbildning i Helsingborgs kommun.

Hur bygger man en UNIMOG? eller VUX 12 och vuxnas lära(re)nde

Rutin vid validering och tillgodoräknande av kurs YH Karlstad

Yttrande över remiss av förslag till allmänna råd om prövning samt föreskrifter om prövning

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Statens skolverks författningssamling

Skolbeslut för vuxenutbildning

Socialstyrelsens författningssamling

DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Centralt innehåll i kursen Vård- och omsorgsarbete 2 Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Jönköping den 30 september. På gång inom särvux. Jan Lindblom

Rutin för betygsättning vid icke legitimerad lärares undervisning

SKOLFS. Inledande bestämmelser. Introduktionsperioden. Syfte. Utvecklingsavdelningen Charlotte Wieslander (7) Dnr :1549

Reflekterande arbetssätt i Idrott och Hälsa

PRÖVNINGSANVISNINGAR

System för Validering (U 2014:G) Elin Landell särskild utredare. Utbildningsdepartementet

Förskollärarprogrammet

Beslut för gymnasieskola

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I SVENSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. FFN-ordförande

Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum

Bedömningsmatris för Våga Visa kulturskola

Projekt Validering i äldreomsorg VÄS Projektet stöttas av ESF och Omvårdnadslyftet

Vilka är Pysslingen Förskolor?

Validering vid VO-C Gävleborg

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 8

Svensk författningssamling

Avtal avseende arbetsplatsförlagt lärande (APL)

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Policy för bedömning i skolan

Resultatprofil. Läsåret Alsike skola

Beslut för grundsärskola

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Utkast till stödmaterial för kvalitetssäkring av upphandlad validering av reell kompetens

DESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Lathund för pedagoger Grundskola med:

Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd , 44.

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

Svensk författningssamling

Service Manager for future tourism

Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar

Kommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015

Lokala regler för tillgodoräknande på grundnivå och avancerad nivå vid Linnéuniversitetet

Beslut för vuxenutbildning

Anteckningar från nätverksträff för regionala samordnare den 3 april 2014

Intyg om erfarenhet och lämplighet att undervisa som lärare i gymnasieskolan

NS3042, Språkkonsultprogrammet, Kurs 3, 30 hp

Syftet med en personlig handlingsplan

Tillväxtverket Stödstruktur för validering i Västra Götaland Marja-Leena Lampinen

Valideringsansökan. Identifiering och erkännande av tidigare förvärvad kompetens. September 2009

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Vad är Skrivrummet? *Se även sid

Vägledarutbildning på uppdrag av Region Örebro Län

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000

Upplägg och genomförande - kurs D

Kompletterande samtalsunderlag för elever med funktionsnedsättning

Lära andra rädda liv. Certifiering för instruktörer i första hjälpen och hjärt-lungräddning.

Utbildning i svenska för invandrare

Implementeringsinsatser för lärare i samarbete med RUC

Regelbunden tillsyn i Skå skola Förskoleklass Grundskola 1-5

Välkommen till Nacka gymnasium. Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng

System för Validering (U 2014:G) Elin Landell särskild utredare. Utbildningsdepartementet

Särvuxpedagogernas rikskonferens 2010

Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan LM Engströms gymnasium i Göteborg. Skolinspektionen

Generell beskrivning av skolan och handelsutbildningens utformning I ansökan om certifiering beskriver skolan: Tolkning och kommentarer

Information till student och handledare om bedömning av verksamhetsförlagd utbildning

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

Två rapporter om bedömning och betyg

Formativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning?

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

Beslut för vuxenutbildningen

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om ändring i ELSÄK-FS 2013:1

Underlag för bedömning av verksamhetsförlagd utbildning II (VFU II)

Studiehandledning utifrån de olika målen och de centrala innehållen för kursen.

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Yttrande över remiss, förslag till biblioteksplan för Landstinget Sörmland

Skolverkets Internetbaserade Resultat och kvalitetsinformationssystem. Eva-Marie Befring och Eva-Karin Rahmqvist Kommunikationsenheten Skolverket

Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då?

Skolplan för Svedala kommun

Dnr : Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Wäsby Restaurangskola i Upplands Väsby kommun

Varför skriftliga omdömen? Ge elever och föräldrar en tydligare information om elevens kunskapsutveckling och vad som bedöms

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRAFIKTEKNIK. TFN-ordförande

Lärare för riskutbildning behörighet A1, A2 och A del Yrkestitel Lärare för riskutbildning behörighet A1, A2 och A del 2

Avgifter i skolan. Informationsblad

Validering En process för att kartlägga kompetens

Transkript:

Validering inom Vård- och omsorgscollege Riktlinjer och processmaterial Valideringsprocessen Riktlinjer Struktur för validering GY 2011 Vux 2012 Arbetsgrupp: Ingrid Säterberg Catarina Lindahl-Petäjä Anders Björnstig Monica Söderström Ewa- Britt Berntzen Larsson Anne Collgård Forell/Linda Carlsson Helen Hagström 1

Innehåll Definition av validering... 2 Bakgrund, struktur och språk... 3 Validering inom Vård- och omsorgscollege... 4 Bilagor Bilaga 1. Europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning (Europeiska unionen/skolverket) Bilaga 2. Nivå B2 anpassat av ArbetsSam till Europarådets språkliga referensnivåer för arbete inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning Definition av validering Vad är validering? I Sverige finns det sedan 2003 en formell definition av validering, som regeringen bestämt: Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur den förvärvats. Skollagen 20 kap:30 Vuxenutbildningen 4:24 2

Bakgrund, struktur och språk I dag genomförs validering utifrån många skilda modeller och principer runtom i Sverige. Regionalt och lokalt arbete kring utveckling av valideringsfrågan pågår över hela landet. Inom Föreningen Vård- och omsorgscollege, finns ett nationellt nätverk med regionala samordnare. På initiativ av de regionala samordnarna har en arbetsgrupp bildats som har tagit fram följande riktlinjer och en enhetlig struktur, att tillämpa inom regionala och lokala Vård- och omsorgscollege. Riktlinjerna i detta material överensstämmer med Yrkeshögskolemyndighetens riktlinjer och kriterier för validering. Betygssättning efter validering sker inom vuxenutbildning och utbildning i svenska för invandrare genom prövning, enligt Vux förordning 4 kap. 24. Allmänna regler om betyg och betygsättning finns i 3 kap. 13-21 skollagen. Dessutom finns ytterligare bestämmelser om betyg, betygssättning och prövning i respektive skolformskapitel i skollagen samt i 4 kap. förordning om vuxenutbildning. Diplom utfärdas till vuxenstuderande som fullföljer en vård- och omsorgsutbildning inom ett lokalt Vård- och omsorgscollege. Krav för diplom enligt Vård- och omsorgscollege är 1500 gymnasiepoäng varav 950-1100 programgemensamma samt gymnasiearbete. Validering är bland annat till hjälp för att: Synliggöra och erkänna kompetens. Anpassa innehållet i en utbildning och på så sätt förkorta studietiden genom att validera och pröva mot betyg. Valideringens olika steg metod 1. Översiktlig kompetenskartläggning Kartläggningen syftar till att hjälpa individen att se vilka möjligheter vuxenutbildningen har. Eleven har en central roll och kartläggningen genomförs tillsammans med studie- och yrkesvägledare. Kartläggningen kan innehålla samtal, intervju och egenbedömning.. 2. Fördjupad kompetenskartläggning inklusive bedömning av språklig förmåga Denna kartläggning är mera specifik och ska ringa in beskriva elevens kunskaper och kompetens. I denna del av valideringen skall ämnes och kursplaner användas Valideringen genomförs av vård och omsorgslärare och ämneslärare tillsammans med studie- och yrkesvägledare. 3. Bedömning av kunskaper och kompetens Efter kompetenskartläggningen görs en samlad bedömning av elevens kunskaper och kompetenser. 4. Intyg eller prövning gentemot betyg som omfattar teoretiska och praktiska färdigheter. De färdigheter och kunskaper som elev en har dokumenteras skriftligt i ett intyg eller prövas gentemot betyg. 5.. Uppföljningssamtal och ev. studieplan Uppföljningssamtal och planering av individuell studiegång är grund för vuxnas lärande. 3

Språklig förmåga Inom EU och Rådet för kulturellt samarbete, Utbildningskommittén, Enheten för moderna språk, Strasbourg har en gemensam europeisk referensram för språk tagits fram inom lärande - undervisning bedömning. (Council of Europe/Skolverket, 2007/2009). Se bilaga 1. ArbetsSam, ett samverkansprojekt i Lidingö kommun, har anpassat språkskalan till vård och omsorg, se ArbetsSams Självskattnings- och bedömningsmaterial nivåerna A1, A2, B1, B2 del 3a och ytterligare material på www.lidingo.se/arbetsam Som hjälp vid bedömning av språklig förmåga används ArbetsSams skala för självskattning och bedömning av både validand och ansvarig vård- och omsorgslärare. Nivå B2 är rekommenderad, se bilaga 2. Vård- och omsorgsläraren tar vid behov stöd av svensklärare. Validering inom Vård- och omsorgscollege Grundläggande riktlinjer Teoretiska kunskaper prövas enligt målen i Gy11/ Vux 12 + Praktiska förmågor och kunskaper prövas enligt målen i Gy 11/ Vux 12 Utbildningen Ansvarig för validering av teoretiska kunskaper Verksamheten Har insyn i denna del av valideringen Verksamheten Validering av praktiskt kunnande genomförs i verksamhet i samråd med VOlärare. Utbildningen Ansvarig för validering av praktiska kunskaper 4

Grund för validering Bedömning av språklig förmåga genomförs Den som har minst ett års arbetslivserfarenhet inom vård och omsorg eller har motsvarande kunskaper och kompetens, förvärvade på annat sätt, erbjuds validering. Validanden ska ha kunskaper och kompetens som är relevant för kurs som ska valideras. Kunskaper valideras och kan leda till intyg eller prövas mot betyg. Utbildare testar de teoretiska kunskaperna i aktuell kurs, för att sedan låta den studerande genomgå den praktiska delen av valideringen, vilken skall genomföras i verksamhet. Om validanden har arbete inom vård/omsorg ska den praktiska delen av valideringen genomföras på annan arbetsplats än den egna. Detta för att valideringshandledaren ska kunna bidra till att vård- och omsorgsläraren gör en opartisk och rättssäker bedömning. Vid den praktiska delen av valideringen synliggörs och prövas det praktiska kunnandet och teoretiska kunskaper av betydelse i det direkta arbetet. Verksamhet som validerar praktiska kunskaper inom Vård- och omsorgscollege ska ha tillgång till valideringshandledare, med godkänd utbildning inom aktuellt Vårdoch omsorgscollege. 5