-2, STFM 2015-06-15 14:00

-2, STFM 2015-06-15 14:00 Mötesuppgifter Tid Plats 15.6.2015 kl. 14.00 OBS! Rådhuset, stadsfullmäktiges sessionssal Beslutande Berg, Vesa Lyyra, Anna-Maija Boström, Peter Mäenpää, Tua Brännbacka-Brunell, Brita Nyman, Kaj Englund, Conny Piippolainen, Vuokko Forsman, Bo Pitkäjärvi, Eija Granholm, Markus Rantala, Mervi Haldin, Annica Saari, Kristina Heinonen, Ilmari Salmu, Marita Hellén, Ulla Silvennoinen, Pentti Hellstrand, Kurt Sipinen, Helinä Helsing, Christina Sjölund, Owe Henriksson, Anna-Maja Sjölund, Richard Henriksson, Malin Snellman, Mikael Holmgård, Kenneth Storbjörk, Jacob Isokoski, Sauli Sundqvist, Carola Ittonen, Jarmo Suojoki, Marcus Karjaluoto, Johan Suvanto, Vesa Karlsson, Markus Tamminen, Jaakko Koskela, Kari Wester, Harald Kull, Bjarne Vikström, Mona Lunabba, Maria Vähäsöyrinki, Eija Luomala, Eero Ärenden Enligt bifogade föredragningslista. Enligt uppdrag: Milla Kallioinen Stadssekreterare Kaffe med smörgås kl. 16.00.

39, STFM 2015-06-15 14:00 SAMMANTRÄDETS LAGENLIGA SAMMANKALLANDE OCH BESLUTFÖRHET

40, STFM 2015-06-15 14:00 PROTOKOLLJUSTERARE Justering äger rum i stadskansliet tisdagen den 23 juni 2015 kl. 11.00. Förslag Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige utser två protokolljusterare.

41, STFM 2015-06-15 14:00 PB: 358/2015 PERSONALRAPPORT 2014 Ps 14.4.2015 40 Förslag till personalrapport 2014 Ps bilaga A Personaldirektören: Personalrapporten för 2014 har uppgjorts vid stadens personalbyrå i samråd med social- och hälsovårdsverkets förvaltning. Personalrapporten har från 2014 sammanslagits till en enda rapport för hela staden. Rapporten har tidigare bestått av en del för hela staden samt en särskild del för social- och hälsovårdstjänster. Strävan är att på ett åskådligt sätt presentera stadens anställda i statistikform samt allmänna bedömningar i textform. Rapporten kan utgöra basmaterial såsom underlag för planering och beslutsfattande. Förslaget till rapport kommer att behandlats i samarbetsgruppen och överlämnas till stadsstyrelsen och stadsfullmäktige för beslut. Förslag Beslut Personalsektionen godkänner för sin del personalrapporten 2014 som samtidigt överlämnas till stadsstyrelsen för fortsatt behandling. Förslaget godkändes. Stst 4.5.2015 177 Personalrapport 2014: Bilaga 177 Stadssekreteraren: Utgående från det trängda ekonomiska läget satte stadsfullmäktige som målsättning att personalen under år 2014 skulle reduceras med åtminstone 30 årsverken genom naturliga avgångar. Målsättningen uppnåddes. Stadens personal under år 2014 har minskat såväl när det gäller mängd som kostnader. Antalet årsverken är 36 färre, antalet anställda personer vid årets slut är 74 färre och den totala lönekostnaden har minskat med nästan 2 milj.. Stadens anställda vid årsskiftet 2014/2015 var totalt 2.882 personer. (Social- och hälsovårdsverket hade sammanlagt 1.649 anställda 31.12.2014.) Med anledning av lagändringen har affärsverket Jakobstads Hamn med sju anställda från 1.1.2015 bolagiserats till ett av staden helägt aktiebolag. Samma lagändring utgjorde grund till att affärsverket Jakobstads Energiverk med ca 55 anställda

41, STFM 2015-06-15 14:00 PB: 358/2015 övergick i Oy Herrfors Ab:s ägo från 1.1.2015. En av de största förändringarna inom resultatområdet hälso- och sjukvård var nedläggningen av förlossningsverksamheten och överföringen av personalen till andra uppgifter. Beträffande sjukfrånvaron kan konstateras att medelsjukfrånvaron (kalenderdagar) steg från 15,1 dagar (2013) till 15,7 dagar (2014). Anställda inom tekniska tjänster hade under år 2013 en medelsjukfrånvaro på 21,3 dagar, anställda inom social- och hälsovårdstjänster 15,8 dagar och anställda inom bildningstjänster 13,0 dagar. Övriga anställda hade en medelsjukfrånvaro på 13,7 dagar. Förslag Beslut Stadsdirektörens ersättare: Stadsstyrelsen föreslår att stadsfullmäktige godkänner stadens personalrapport för år 2014. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stfm 15.6.2015 41 Personalrapport 2014: Bilaga 41 Förslag Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige godkänner stadens personalrapport för år 2014.

Personalrapport 2014 Henkilöstöraportti

Personalrapport 2014 Henkilöstöraportti 1. Inledning.............................................................. 3 2. Personalresurser......................................................... 3 2.1. Personalens mängd och struktur......................................... 3 2.2. Årsverken......................................................... 4 2.3. Heltid deltid...................................................... 4 2.4. Personalens åldersstruktur............................................. 5 2.5. Förtroende och samarbete............................................. 5 3. En kunnig personal....................................................... 6 3.1. Personalens kompetensutveckling........................................ 6 3.2. Introduktion inom social- och hälsovårdsverket............................... 7 3.3. Rekrytering inom social- och hälsovårdsverket................................ 7 4. Välbefinnandet i arbetet................................................... 8 4.1. Tillsammans stöder vi arbetsförmågan..................................... 8 4.2. TYHY-verksamheten.................................................. 8 4.3. Företagshälsovården 2014.............................................. 9 4.4. Hälsorelaterad frånvaro................................................ 9 4.5. Arbetarskyddet 2014.................................................11 4.6. Personalens välbefinnande inom social- och hälsovårdsverket.....................12 5. Personalkostnader och personalinvesteringar................................. 12 6. Jämställdhet........................................................... 13 7. Tabeller............................................................... 25 1. Johdanto.............................................................. 14 2. Henkilöstövoimavarat.................................................... 14 2.1. Henkilöstön määrä ja rakenne...........................................14 2.2. Henkilötyövuodet....................................................15 2.3. Kokoaika osa-aika..................................................15 2.4. Henkilöstön ikärakenne................................................16 2.5. Luottamus ja yhteistyö................................................16 3. Osaava henkilöstö...................................................... 17 3.1. Henkilöstön osaamisen kehittäminen......................................17 3.2. Perehdytys sosiaali- ja terveysvirastossa...................................18 3.3. Sosiaali- ja terveysviraston rekrytointi.....................................18 4. Työhyvinvointi.......................................................... 19 4.1. Tuetaan työkykyä yhdessä..............................................19 4.2. TYHY-toiminta......................................................19 4.3. Työterveyshuolto 2014................................................20 4.4. Terveysperusteiset poissaolot............................................20 4.5. Työsuojelu 2014.....................................................22 4.6. Henkilöstön hyvinvointi sosiaali- ja terveysvirastossa...........................23 5. Henkilöstökustannukset ja henkilöstöinvestoinnit.............................. 23 6. Tasa-arvo.............................................................. 24 7. Taulukot............................................................... 25 2 Solveig Sandvik-Nyberg Pärmbild/Kannen kuva: Pirjo Salonen

1. Inledning Den här personalrapporten är den första, för organisationen helt gemensamma rapport som gjorts enligt kommunarbetsgivarnas nya rekommendation för utvärdering av personalresurserna. Personalrapporten är avsedd såväl för personalen och ledningen som för de politiska beslutsfattarna. I den här rapporten har valts samma prioriteringsområden som i den nationella strategin för utveckling av arbetslivet, nämligen innovation och produktivitet, förtroende och samarbete, kunnig arbetskraft samt välbefinnande i arbetet och hälsa. Det är viktigt att man i vår organisation fäster uppmärksamhet vid gott förändringsledarskap och vid personalens delaktighet. De anställda ska ha möjlighet att vara med och utveckla det egna arbetet och vara innovativa. Dessutom är det viktigt att ledningen på arbetsplatserna är rättvis, att arbetsgemenskaperna är fungerande och att personalen är motiverad och behärskar sitt arbete. Enligt undersökningsresultaten har förmännen allt aktivare hållit arbetsplatsmöten och utvecklingssamtal med sin personal. En rättvis avlöning inverkar också på upplevelsen av rättvisa. Bedömningen av arbetets svårighetsgrad enligt AKTA med tillhörande uppgiftsbeskrivningar slutfördes under år 2014 för hela staden. Personalförvaltningen bör också aktivt delta i utvecklandet av en fungerande organisations- och ledningsmodell. Under det gångna året har man inom vår organisation genomfört stora förändringar, som har inneburit speciella utmaningar också för personalledningen. En lagändring har krävt att sådan kommunal verksamhet som sköter uppgifter i ett konkurrensläge, bör bolagiseras. Med anledning av lagändringen har affärsverket Jakobstads Hamn med sju anställda från 1.1.2015 bolagiserats till ett av staden helägt aktiebolag. Samma lagändring utgjorde grund till att affärsverket Jakobstads Energiverk med ca 55 anställda övergick i Oy Herrfors Ab:s ägo från 1.1.2015. En av de största förändringarna inom resultatområdet hälso- och sjukvård var nedläggningen av förlossningsverksamheten och överföringen av personalen till andra uppgifter. Inom resultatområdet socialomsorg genomfördes under det gångna året förändringar i lednings- och organisationsstrukturen. Det är värt att notera att stadens personal under år 2014 har minskat såväl när det gäller mängd som kostnader. Antalet årsverken är 36 färre, antalet anställda personer vid årets slut är 74 färre och den totala lönekostnaden har minskat med nästan 2 milj.. 2. Personalresurser Stadens personal finns till för att betjäna invånarna med kommunal service. Utgående från det trängda ekonomiska läget satte stadsfullmäktige som målsättning att personalen under år 2014 skulle reduceras med åtminstone 30 årsverken genom naturliga avgångar. Målsättningen uppnåddes. Den mest konkreta förändringen gällande utbudet av service var att förlossningsavdelningen upphörde på sommaren 2014. 2.1. Personalens mängd och struktur Stadens anställda vid årsskiftet 2014/2015 var totalt 2882 personer. Antal anställda minskade med 74 personer från år 2013. Se närmare tabellen nedan. Tabell 1 Antal anställda, lägesrapport 31.12.2014, deltid och heltid Förändring/ Työntekijämäärä, tilanneraportti 31.12.2014, osa-aika ja kokopäivä Muutos % av arbetstid, työaika %:ssa 10-49 % 50-99 % 100 % Tot./Yht. 2013-2014 SOCHV / SOSTER 22 833 794 1649-20 Bildning/ Sivistys 113 145 446 704-14 Tekniska / Tekninen 7 80 272 359-29 Övriga / Muut* 1 14 155 170-11 Totalt / Yhteensä 143 1072 1667 2882-74 *Affärsverken, koncernförvaltningen, byggnadstillsynen, avfallsnämnden 3

Inom staden Jakobstad fanns totalt 435 män (15,1 %) och 2447 kvinnor (84,9 %) anställda 31.12.2014. Tillsvidareanställda var 2060 (71,5 %) personer och visstidsanställda 822 (28,5 %) personer. Tabell 2 Social- och hälsovårdsverket hade sammanlagt 1649 anställda 31.12.2014. Inom resultatområdet hälso- och sjukvård fanns 743 anställda, inom resultatområdet äldreomsorg 744, inom resultatområdet socialomsorg 134, inom miljöhälsovården 14 och inom förvaltningen 12 anställda. Antalet anställda hade minskat med 20 personer. Av de anställda var 86, dvs. 5,2 %, män och 94,8 % var kvinnor. Vid årsskiftet var 1211 personer eller 73,4 % tillsvidareanställda. Antalet visstidsanställda personer var 438. 2.2. Årsverken Årsverkena har minskat jämfört med föregående år inom stadens alla sektorer. Totalt är minskningen 36 årsverken som fördelas enligt tabellen nedan: Tabell 3 Antal årsverken sektorvis under åren 2010-2014 Henkilötyövuodet toimialoittain 2010-2014 2011 2012 2013 2014 Förändring /Muutos 2013-2014 SOCHV / SOSTER tot./yht. 1387 1366 1318 1309-9 varav /josta Hälso- och sjukvården/terveydenhuolto 703 671 638 613-25 Äldreomsorg/Vanhushuolto 556 567 550 562 + 12 Socialomsorg/Sosiaalihuolto 99 101 102 110 + 8 Övriga / Muut 29 27 28 24-4 Billdningstjänster / Sivistys 588 571 560 552-8 Tekniska tjänster / Tekninen 325 324 354 339-15 Övriga / Muut 170 176 169 165-4 Årsverken totalt, Henk.työv. yhteensä 2470 2437 2401 2365-36 Sysselsättningsanställda ingår inte / Työllistämisvaroin palkatut eivät sisälly 2.3. Heltid deltid Antalet deltidsanställda vid årsskiftet 2014/2015 inom hela staden var 1215 personer, vilket utgör 42 % av personalen. Det största antalet deltidsanställda fanns inom social- och hälsovårdsverket, sammanlagt 855 deltidsanställda med olika anställningsprocent. Det betyder att 52 % arbetade deltid. Antalet deltidsanställda har förblivit på samma nivå som år 2013. Sommaren 2014 gjordes en webropol-förfrågan bland deltidsanställda. Förfrågan sändes till 593 anställda som har en ordinarie befattning/tjänst, och Pirjo Salonen 4

av dem besvarade 389 enkäten. Svaren visade att 66 % inte ville ha mer arbetstid. Inom resultatområdet äldreomsorg var 39 personer villiga att öka sin arbetstid så fort som möjligt. Se tabell 17. 2.4. Personalens åldersstruktur Medelåldern för hela stadens personal var 45,9 år. Medelåldern för social- och hälsovårdsverkets personal var 45 år (45,7 år 2013). Inom resultatområdet äldreomsorg var medelåldern 43 år, medan den var 46,5 år inom resultatområdet hälso- och sjukvård. Antalet 60 år fyllda var 147 eller ungefär på samma nivå som år 2013, då motsvarande siffra var 133. Tabell 4 Medelåldern för staden Jakobstads anställda 2010-2014 Pietarsaaren kaupungin työntekijöiden keski-ikä 2010-2014 2010 2011 2012 2013 2014 46,0 45,9 45,7 46,2 45,9 2.5. Förtroende och samarbete Till staden Jakobstads kultur som arbetsgivare hör att alltid föra diskussioner med berörd personal eller med fackavdelningarnas representanter i frågor som berör personalen. Personalens delaktighet i frågor som påverkar det egna arbetet eller arbetsförhållandena är av mycket stor vikt. En saklig kontinuerlig växelverkan karaktäriserar umgänget mellan arbetsgivaren och fackföreningarnas representanter. Under år 2014 uppdaterades överenskommelsen om samarbete mellan arbetsgivaren och de anställda. Överenskommelsen grundar sig på samarbetslagen och beskriver mera detaljerat på vilket sätt samarbetet tillämpas i staden. Enligt överenskommelsen bör arbetsplatsmöten hållas minst 8 gånger per år. Syftet med arbetsplatsmöten är att skapa en fungerande arbetsgemenskap med öppen kommunikation och jämlik växelverkan där alla arbetar för att uppnå arbetsplatsens målsättningar. Arbetsplatsmöten, utvecklingssamtal Genom en Webropol-förfrågan svarade 59,2 % av stadens personal att man på arbetsplatsen haft 8 eller fler arbetsplatsmöten per år. 38,5 % av de svarande meddelade att man deltagit i utvecklingssamtal under år 2014. Enligt den välmåendeundersökning som genomfördes inom social- och hälsovårdsverket år 2014 hade 56,5 % av personalen haft utvecklingssamtal på tumanhand med sin förman under de senaste 12 månaderna (motsvarande siffra år 2012 var 39,5 %). 51,4 % av personalen ansåg att utvecklingssamtalet var nyttigt. Pirjo Salonen 5

3. En kunnig personal 3.1. Personalens kompetensutveckling Kompetensen inverkar både på personalens välbefinnande i arbetet och på resultatet av verksamheten. Systematisk kompetensutveckling är en del av att leda och säkerställa kompetens, som även inkluderar att underhålla, överföra och rekrytera kompetens. Inom organisationen omfattar fortbildningen både ordinarie och tidsbunden personal. Bestämmelserna om personal- och utbildningsplanen har ändrats genom lagändringar 1.1.2014 och planen motsvarar nu den nya lagen. Enligt samarbetslagen ska organisationer som har minst 20 anställda utarbeta en skriftlig personal- och utbildningsplan för att upprätthålla och främja arbetstagarnas yrkeskompetens. En del av planen uppfylls genom mångprofessionella gemensamma utbildningsdagar och en del genom extern utbildning. Nytt för år 2014 var att arbetsgivaren får ersättning för utbildningen från arbetslöshetsförsäkringsfonden i efterskott. Ett villkor för att få ersättning är att utbildningen baserar sig på en plan som utarbetats av arbetsgivaren. Inom förmannautbildningen har man bland annat stiftat bekantskap med den salutogena ledarskapsmodellen med förelä- Solveig Sandvik-Nyberg sare från Sverige. Fortsättningsvis har det ordnats gemensamma utbildningar för personal som arbetar med barn och ungdomar. Seminarierna har varit öppna för alla intresserade och bland annat de seminarier som gällde ätstörningar väckte intresse. Tabell 5 Antalet utbildningsdagar Externa Ulkoiset Interna Sisäiset Utbildningsdagar/ Koulutuspäiviä Medeltal/Keskiarvo Dagar/deltagare Päiviä / osallistuja Medeltal/Keskiarvo Dagar/anställd Päiviä/työntekijä SOCHV/ SOSTER 2 076 2 240 4 316 3,43 2,6 Bildning/ Sivistys 517 333 850 3,07 1,2 Tekniska/ 1,96 190 44 234 Tekninen 0,65 Övriga/Muut* 158 36 194 3,26 1,2 Mera uppgifter om SOHV:s utbildning framgår av tabellerna 20-21. Under året ordnades även ett seminarium som gällde äldreomsorgslagen. Den utbildning för specialyrkesexamen som inleddes inom äldreomsorgen 2013 avslutades våren 2014. Inom socialomsorgen har det ordnats utbildningar med anknytning till barnskyddslagen. Barnavdelningen stod värd för en regional utbildningsdag i Campus Allegro. För ledningsgruppen inom social- och hälsovårdsverket ordnades en strategiutbildningsdag med en företagskonsult från Sverige. Social- och hälsovårdsverkets representanter har medverkat i Green Care-projektet som Folkhälsan och Centria yrkeshögskola ansvarat för. Via projektet har det ordnats föreläsningar och studiebesök, som både allmänhet och personal har kunnat delta i. År 2014 var totalkostnaderna för fortbildning inom social- och hälsovårdsverket 376 586 euro (449 597 euro år 2013) eller per anställd 243 euro. Dagtraktamenten och resekostnader vid fortbildning ingår. 6

3.2. Introduktion inom social- och hälsovårdsverket Social- och hälsovårdsverket gjorde hösten 2014 för tredje gången en undersökning om hur introduktionen för nyanställda har fungerat i organisationen. 246 svar erhölls (62 från hälso- och sjukvården, 112 äldreomsorgen, 20 socialomsorgen, 52 svarande hade inte angett arbetsenhet). Svaren bearbetades och analyserades på olika nivåer, och jämfördes med resultaten från ifjol. Stämningen på arbetsenheterna utvärderades också. Överlag kan man konstatera att stämningen bedömdes vara god inom hela verket. Speciellt nyanställda läkare värdesatte stämningen på arbetsenheterna mycket högt (4,8 poäng av 5 möjliga). 73 % av de som svarade var beredda att gärna eller mycket gärna rekommendera sin arbetsenhet åt andra (66 % ifjol). Pia C. Nyman 3.3. Rekrytering inom social- och hälsovårdsverket En aktiv rekrytering av vissa yrkesgrupper, såsom socialarbetare och läkare, har under det gångna året börjat visa resultat. Läkarsituationen inom primärhälsovården har varit bra under året. Ett aktivt arbete med mentorskap har gjort att sommarvikariaten på hälsovårdscentralen för år 2015 redan i ett tidigt skede under hösten 2014 var besatta. Det har uppmärksammats i pressen med flera artiklar där vikarier intervjuats och där de har framhållit mentorskapets betydelse. I januari deltog man under Läkardagarna i mässan med egen monter. En reducerad grupp med representanter både från social- och hälsovårdsverket och Concordia samt Pedersöre kommuns representant gjorde reklam för såväl verket som regionen. Många unga läkare är intresserade av att komma och jobba, bland annat för att lära sig svenska. Under Jakobs Dagar deltog chefsläkaren och utbildningsplaneraren i Concordias återflyttardag i Campus Allegro. Social- och hälsovårdsverket deltog även i rekryteringseftermiddagen Kunta etsii lääkäriä. En viktig rekryteringskanal är vikariebanken. Vikariebankens tjänster erbjuds åt arbetspunkterna inom social- och hälsovårdsverket. I slutet av 2014 grundades en arbetsgrupp, vars målsättning är att planera vikariepoolverksamhet. På våren 2014 kompletterades vikariebankens rekryteringsprogram Laura så, att det är möjligt att söka tjänster och befattningar på elektronisk väg. Sammanlagt 298 sökande har lämnat in ansökan till vikariebanken under det gångna året. Vikarier har ordnats till 3260 arbetspunkter, och till 467 arbetsskift har man inte lyckats hitta någon vikarie. Om ingen vikarie har hittats har arbetspunkterna själva ordnat vikarie genom byten av arbetsskift eller varit underbemannade under ifrågavarande arbetsskift. 7

4. Välbefinnandet i arbetet Välbefinnandet och hälsan i arbetet påverkas i hög grad av arbetsledningen, av samarbete och förtroende, av yrkeskunskap och kunnande mm. För att minska den skadliga belastningen kan det gälla att trygga personalresurserna, att göra arbetsprocesserna klarare, att planera och dimensionera arbetet, att utveckla förmansarbetet och att trygga personalens möjligheter till inflytande. Här behandlas främst sådant som arbetarskydds- och TYHY-verksamheten kan stöda. 4.1. Tillsammans stöder vi arbetsförmågan För att minska långtidssjukskrivningar togs nya anvisningar för aktivt stöd i bruk 1.1.2014. Aktivt stöd är ett tillvägagångssätt med vars hjälp arbetsplatsen planmässigt förebygger och löser problem med att klara av arbetet. Anvisningarna gäller 1. Tidigt stöd, 2. Effektiverat stöd och 3. Stöd för återgång till arbetet. Förmännen har till företagshälsovården lämnat in anmälningar om hotande arbetsförmåga senast när sjukfrånvaron har varat längre än 30 dagar. På basen av dessa har 48 trepartsdiskussioner förts. Till en del har åtgärder kunnat vidtas på arbetsplatsen, t.ex. förbättrad ergonomi, ändrade arbetsuppgifter mm. För en del anställda har omplaceringar till mer lämpliga arbetsuppgifter kunnat göras, för en del är det rehabiliteringsstöd eller pension som varit lösningen för andra sjukskrivning. I dag är det många som trots hotad arbetsförmåga inte har kunnat ges ett arbete som är direkt anpassat till arbetsförmågan. Ibland skulle behovet av ändrade arbetsuppgifter ha varit ganska kortvarigt, men då nödvändiga stödåtgärder inte har vidtagits p.g.a. sparkrav, har resultatet i stället blivit sjukskrivningar ibland långa sådana. Det som var tänkt som en sparåtgärd blir ibland betydligt dyrare än ett stöd i form av mindre mängd arbete under en kort tid. 4.2. TYHY-verksamheten Tyhy-verksamheten har skett enligt den godkända TYHY-planen för 2014. Enligt utförd Webropol-förfrågan har 81 % av de anställda deltagit i någon form av TYHY-verksamhet under 2014. Största delen av personalen är nöjd med verksamheten i sin nuvarande form, men önskemål om utökad verksamhet och nya former av aktiviteter kom även fram. Ett plock ur Tyhy-verksamheten: 1) Välbefinnande i arbetet-kortutbildningar har ordnats för 55 arbetarskyddspar och kuntoremontti-kurser för 77 anställda. 2) TYHY-kuponger för subventionering av motion har använts för 156 044. TYHY-kupongerna har delats ut via personaltidningen till ett värde av 368 640, men endast ca hälften av kupongerna har använts, dvs. i medeltal 13,5 kuponger/anställd. 3) De rekreationseftermiddagar som arbetsplatserna själva ordnat har subventionerats. 4) Rygg- och nackskolor har ordnats i samarbete med företagshälsovården, motionsgrupper, Pröva på -tillfällen mm har ordnats. Ett mera omfattande TYHY-projekt för en arbetsplats med 35 anställda planerades under våren och startade i början av september. 5) För dem som nu deltagit i TYK (tyngre rehabilitering) har sjukfrånvaron minskat med 56 % från år 2012. 8

Tyhy-verksamhetens betydelse är svår att direkt beräkna i euro, men redan de anställda som själva berättat att de på grund av olika TYHY-åtgärder börjat motionera, slutat röka, gått ner i vikt, inte behövt astmamedicin, haft lindrigare besvär i stöd- och rörelseorgan än tidigare mm. kan bidra till slutsatsen att verksamheten är lönsam. 4.3. Företagshälsovården 2014 Företagshälsovårdens tre viktigaste mål för verksamhetsperioden har varit: 1. Arbetsplatsutredningar 2. Hälsoundersökningar och 3. Tidigt stödjande av arbetsförmågan. Staden Jakobstad köper även sjukvårdstjänster på allmänläkarnivå. Som framkommer av tabell 22 har den förebyggande verksamheten, speciellt antalet hälsoundersökningar (lagstadgade), ökat betydligt i jämförelse med tidigare år. Behovet av mera läkartjänster är ändå rätt stort. Till företagshälsovården hör inte akutvård. Solveig Sandvik-Nyberg För att effektivera och förbättra servicen har Työplus tagit i bruk ett system som gör det möjligt att reservera tid till företagshälsovårdare via nätet. Dessutom har Työplus börjat med läkarmottagning även kvällstid, på grund av svårigheterna med att få läkartjänsterna besatta. Det här har bidragit till att staden Jakobstads anställda kunnat använda mera företagshälsovårdstjänster än tidigare år. Tabell 6 Kostnader(euro) 2010 2011 2012 2013 2014 Kostnader Kustannukset 598 833 669 800 686 487 897 686 993 335 FPA-ersättning Kela-korvaus 265 687 349 054 362 598 473 934 516 000* Nettokostnad Nettokustannukset. 333 146 320 676 323 889 423 752 477335 Nettokostnad/anställd Nettokust./työnt.** 118 108 116 151 166 * Uppskattade kostnader ** Antal anställda som omfattas av arbetshälsovården 4.4. Hälsorelaterad frånvaro Trots att målsättningarna är att minska sjukfrånvaron betydligt har det här inte lyckats. Antalet invalidpensioner har ökat med 18 % från år 2013 och frånvaro på grund av psykisk ohälsa (konflikter, psykosocial belastning mm.) har ökat med 11 % jämfört med 2013 och med 24 % om man jämför med 2012. Däremot har frånvaro beroende på problem i stöd- och rörelseorgan minskat med 3 % från 2013. Inomhusluftens dåliga kvalitet har också i flera fall bidragit till ökad hälsorelaterad frånvaro. Här syns behovet av att använda sig av anvisningarna Tillsammans stöder vi arbetsförmågan och beakta de anställdas personliga förutsättningar. Genom olika stödåtgärder kan den upplevda belastningen i arbetet minskas. Sjukfrånvaron visar stora skillnader mellan olika yrkesgrupper, vilket beaktas i företagshälsovården och i TYHY-verksamheten och naturligtvis inom den egna förvaltningsenheten. Inom äldreomsorgen har sjukfrånvaron hållits på samma nivå som föregående år. Inom resultatområdet äldreomsorg har man utvecklat närledarskapet och tagit i bruk nya arbetsmetoder, som kinestetik. Inom socialomsorgen har antalet sjukfrånvarodagar per person minskat med 5,9 dagar jämfört med år 2012. Fr.o.m. början av år 2013 har man inom socialomsorgen utvecklat innehållet i verksamheten samt lednings- och organisationssystemet. 9

Tabell 7 Antal sjukfrånvarodagar (kalenderdagar/anställd, olycksfall ingår) Sairauspoissaolopäivät (kalenteripäiviä/työntekijä, tapaturmat mukaan luettuna) 2012 2014 Medelsjukfrånvaro Sairauspoissaolojen keskiarvo Kalenderdagar Kalenterpäivien lukumäärä Medelsjukfrånvaro Sairauspoissaolojen keskiarvo Kalenderdagar Kalenterpäivien lukumäärä Medelsjukfrånvaro Sairauspoissaolojen keskiarvo Kalenderdagar Kalenterpäivien lukumäärä 2012 2013 2014 Social- & hälsov./ Sosiaali ja terveys 16,6 28 877 15,8 26 378 15,8 26 010 Hälso- o sjukvård Terveys- ja sairaanh. 13,3 10 903 13,8 10 544 13,4 9 948 Äldreomsorg/ Vanhushuolto 20,2 15 255 18,4 13 624 18,7 13 923 Socialomsorg/ Sosiaalihuolto 19,2 2 547 14,6 1 962 13,3 1 788 Bildningstjänster/ Sivistys 13,8 9 768 12,0 8 782 13,0 9 171 Tekniska / Tekninen 20,6 7 042 19,9 7 717 21,3 7 656 Övriga/Muut* 10,5 1 892 11,0 1 996 13,7 2 334 Hela personalen/ Koko henkilöstö 16,1 47 798 15,1 44 873 15,7 45 170 *Affärsverken, koncernförvaltningen, byggnadstillsynen, avfallsnämnden Inom SOCHV övriga 351 dagar = 12,5 d/anställd Av sjukfrånvarodagarna är 2 822 dagar oavlönade och 7 450 dagar sådana, för vilka 2/3 lön betalats. Tabell 8 Frånvarons indelning i kortare och längre frånvaro 2014 Tabell 9 --På grund av att FPA och arbetsmarknadsverket ändrat sina rekommendationer presenteras sjukfrånvaroindelningen i kortare och längre frånvaro endast för år 2014. Tidigare har indelningsintervallet varit ett annat. Jämförelse: 2013 var den förtida pensionsavgiften 0,4 % av lönesumman, jämförelsekommunernas procentuella andel var 1,1 %. De största orsakerna till invalidpensionerna under 2014 har varit sjukdomar i stöd- och rörelseorgan, 39 %, samt psykisk ohälsa, 33 %. Under 2014 har medelåldern för dem som gått i invalidpension varit lägre än tidigare. 10

4.5. Arbetarskyddet 2014 Identifiering och förebyggande av faror och bedömning av risker ligger till grund för arbetarskyddsverksamheten. Under år 2014 har den psykosociala belastningen lyfts fram vid nästan alla 24 arbetsplatsbesök (gällande arbetarskydd) som regionförvaltningsverkets inspektörer har utfört på stadens arbetsplatser. Lagstiftningen och RFV kräver att arbetsgivaren skall ha bedömt även den psykosociala belastningen i arbetet. För att bemöta kravet på utredning av den psykosociala belastningen har arbetarskyddspersonalen under 2014 utfört VALMERI-förfrågningar inom åldringsvården och inom dagvården. 650 anställda har svarat på förfrågningen. Metoden har visat sig bra och användbar, då den ofta även gett upphov till förslag hur arbetsmiljön och arbetsförhållandena kunde förbättras. Användningen av Valmeri-förfrågningen fortsätter. Tabell 10 Valmeri-undersökningens resultat Den fysiska arbetsmiljön Fyysinen työympäristö Stöd och rörelseorg. Tuki- ja liikuntaelim. Psykosocial belastning Psykososiaalinen kuorm. Dagvården / Päivähoito 3,5 (3,5 ) 3,7 (3,5) 4,2 (3,9) Äldreomsorg /Vanhushuolto 2,8 ( 3,1) 2,9 ( 3,0) 3,3 (3,3) Jämförelsekommuner i Finland inom parentes Skillnaderna mellan stadens egna arbetsplatser är stora, i synnerhet när det gäller den fysiska arbetsmiljön där problem med inomhusluften förekommer rätt ofta. Inom åldringsvården behöver åtgärder ännu vidtas för att minska belastningen i stöd- och rörelseorgan. Till inomhusluftgruppen har under 2014 inkommit skriftlig begäran om utredning av inomhusluftens kvalitet från 30 olika arbetspunkter. Några arbetsplatser har stängts, på en del fortsätter utredningarna. Några anställda, som reagerar starkt på problem med inomhusluften, har i samförstånd kunnat flytta till annan arbetspunkt. Arbetsolycksfall och hot om våld Utvecklingen av antalet arbetsolycksfall under perioden 2011 till 2014 har gått i rätt riktning. Antalet olycksfall har minskat. Minskningen av färdolycksfall beror till stor del på hurudan vinterväderlek man haft. Olycksfallsfrekvensen för staden Jakobstad är lägre än för jämförbara kommuner. Den förebyggande verksamheten fortsätter. Däremot har antalet anmälningar som gäller hot om våld ökat. Av de 54 anmälningar som inlämnades till arbetarskyddet kom 18 från socialomsorgen, 16 från åldringsvården, 14 från bildningssektorn, 5 från hälso- och sjukvården och 1 från tekniska sektorn. Det finns dessutom ett mörkertal beträffande antalet anmälningar som görs. Tabell 11 Tabell 12 11

4.6. Personalens välbefinnande inom social- och hälsovårdsverket Social- och hälsovårdsverkets personal fick svara på en enkät om Tabell 13 välmående år 2014. Enligt undersökningsresultaten är belastningen i arbetet fortfarande på en högre nivå än i landet i genomsnitt, men arbetsbelastningen har minskat på alla resultatområden jämfört med föregående undersökning. I resultatenheterna inom äldreomsorgen och särskilt på de geriatriska avdelningarna upplevs belastningen och stressen i arbetet fortsättningsvis som stora. Som motvikt till arbetsbelastningen har social- och hälsovårdsverkets personal fortsättningsvis flera skyddande faktorer, som har en positiv inverkan på arbetshälsan och välbefinnandet. De anställda upplever bl.a. att de har kontroll över sitt arbete. Personalen upplever arbetet som relativt givande och den allmänna tillfredsställelsen i arbetet är mycket god på alla resultatområden. Personalen upplever att de behandlas rättvist av sina förmän, och rättvisan i beslutsfattandet ligger fortsättningsvis på en god nivå och är något bättre än medeltalet för hela landet. Inom resultatområdet socialomsorg har arbetet blivit mer givande och arbetsgemenskapen fungerar bättre. Förändringarna i organisationen upplevdes fortfarande som stora, inom resultatområdet socialomsorg upplevdes ändringarna som mest positiva. Resultaten visar att på de områden där man har arbetat med att utveckla speciellt ledarskapet och det egna arbetet har också resultaten för välbefinnandet i arbetet förbättrats. Resultaen av välmåendeundersökningen har gåtts igenom med personalen. 5. Personalkostnader och personalinvesteringar Med anledning av att kommunala branschen är personalintensiv, har personalkostnader och investeringar i personalens välmående och kunnande en betydande påverkan på kommunens ekonomi. Personalkostnaderna inklusive arbetsgivarkostnader har jämfört med föregående år minskat med drygt 2 miljoner euro. Nettokostnaden för företagshälsovården har stigit med ca 50 000 euro. Övriga kostnader för personalinvesteringar avviker inte nämnvärt från föregående års motsvarande kostnader. Tabell 14 Arbetskraftskostnader och personalinvesteringar Työvoimakustannukset ja henkilöstöinvestoinnit Euro(a) 1. Löner totalt/palkat yhteensä brutto 88 750 540 - Lön under semestern/vuosiloma-ajan palkat 13 524 679 - Lön under hälsorelaterad frånvaro/ 2 981 000 Terveysperusteisten poissaolojen palkat - Familjeledigheter, lön/perhevapaiden palkat 558 496 - Lön under tiden för andra, avtalsenliga ledigheter/ 97 358 Muut lakisääteisten/sopimusperusteisten poissaolojen palkat (Sparledighet/Säästövapaa 194 227) 2. Pensions- och andra sociala avgifter/ Eläke- ja muut sosiaalikustannukset 24 489 926 3. Personalinvesteringar/Henkilöstöinvestoinnit - Företagshälsovård/Työterveyshuolto netto 477 335 - TYHY-verksamhet/-toiminta 241 259 - Utbildning och annan utveckl./koulutus ja muu kehittäminen 493 167 - Arbetsplatsbespisning/Työpaikkaruokailu 883 988 12

6. Jämställdhet Jämställdhet mellan könen är ett mål som staden Jakobstad, i enlighet med sitt personalpolitiska jämställdhetsprogram 2013-2016, förbinder sig att främja i all sin verksamhet. Diskriminering på grund av kön, godkänns inte, målet är en arbetsplats fri från alla former av diskriminering. Tabell 15 Löneskillnaden mellan kvinnor och män har minskat med 2,9 % från år 2013 till 2014. Den procentuella andelen män minskade med 0,1 % mellan 2013 och 2014, dvs. egentligen ingen förändring. Mera uppgifter om jämställdheten framgår av tabellerna 32-33 Pirjo Salonen 13

1. Johdanto Tämä henkilöstöraportti on ensimmäinen, organisaatiolle täysin yhteinen raportti, joka on tehty kuntatyönantajan uusien henkilöstövoimavarojen arviointisuositusten mukaisesti. Henkilöstöraportti on tarkoitettu sekä työyhteisöjen, johdon että poliittisten päättäjien käyttöön. Tämän raportin näkökulmiksi on valittu kansallisen työelämän kehittämisstrategian näkökulmat, joita ovat innovointi ja tuottavuus, luottamus ja yhteistyö, osaava työvoima sekä työhyvinvointi ja terveys. On tärkeää, että organisaatiossamme kiinnitetään huomiota hyvään muutosjohtajuuteen ja henkilöstön osallisuuteen. Henkilökunnalla tulee olla mahdollisuus osallistua oman työnsä kehittämiseen sekä innovatiivisuuteen. Lisäksi on tärkeää, että johtaminen on työpaikoilla oikeudenmukaista, työyhteisöt ovat toimivia ja henkilökunta on motivoitunutta ja hallitsee työnsä. Tutkimustulosten mukaan esimiehet ovat yhä aktiivisemmin pitäneet työpaikkakokouksia ja kehityskeskusteluja oman henkilökuntansa kanssa. Oikeudenmukaisuuden kokemukseen vaikuttaa myös oikeudenmukainen palkkaus. Koko kaupunkia koskeva KVTES:n mukainen työn vaativuuden arviointi tehtävänkuvauksineen saatiin valmiiksi vuoden 2014 aikana. Henkilöstöhallinnon tulee myös osallistua aktiivisesti toimivan organisaatio- ja johtamismallin kehittämiseen. Kuluneen vuoden aikana on organisaatiossamme tehty suuria muutoksia, jotka ovat tuoneet oman haasteensa henkilöstön johtamiselle. Lainmuutoksen myötä vaaditaan, että kilpailutilanteessa tehtäviä hoitava kunnallinen toiminta on yhtiöitettävä. Tästä syystä liikelaitos Pietarsaaren Satama, jolla on seitsemän työntekijää, on 1.1.2015 alkaen yhtiöitetty kaupungin kokonaan omistamaksi osakeyhtiöksi. Sama lainmuutos oli pohjana liikelaitos Pietarsaaren Energialaitoksen (n. 55 työntekijää) siirtymisessä Oy Herrfors Ab:n omistukseen 1.1.2015 alkaen. Yksi suurimmista muutoksista terveydenhuollon tulosalueella oli synnytystoiminnan lakkauttaminen ja henkilöstön siirto toisiin tehtäviin. Sosiaalihuollon tulosalueella tehtiin kuluneena vuonna muutoksia johtamis- ja organisaatiorakenteeseen. On syytä huomioida, että vuoden 2014 aikana kaupungin henkilöstö on vähentynyt sekä määrällisesti että kustannusten osalta. Henkilötyövuosien määrä on 36 vähemmän, työntekijöiden määrä vuoden lopussa 74 vähemmän ja kokonaispalkkakustannukset ovat laskeneet lähes 2 milj.. 2. Henkilöstövoimavarat Kaupungin henkilöstön tehtävänä on palvella asukkaita kunnallisin palveluin. Vaikeasta taloudellisesta tilanteesta johtuen kaupunginvaltuusto asetti tavoitteeksi, että henkilöstöä vähennetään vuoden 2014 aikana ainakin 30 henkilötyövuodella luonnollisen poistuman kautta. Tavoitteeseen päästiin. Konkreettisin muutos palvelutarjonnan osalta oli synnytysosaston toiminnan lakkauttaminen kesällä 2014. 2.1. Henkilöstön määrä ja rakenne Kaupungin työntekijöiden määrä oli vuodenvaihteessa 2014/2015 yhteensä 2882 henkilöä. Työntekijöiden määrä väheni 74 henkilöllä vuodesta 2013. Ks. tarkemmin alla oleva taulukko. Taulukko 1 Antal anställda, lägesrapport 31.12.2014, deltid och heltid Förändring/ Työntekijämäärä, tilanneraportti 31.12.2014, osa-aika ja kokopäivä Muutos % av arbetstid, työaika %:ssa 10-49 % 50-99 % 100 % Tot./Yht. 2013 2014 SOCHV / SOSTER 22 833 794 1649-20 Bildning/ Sivistys 113 145 446 704-14 Tekniska / Tekninen 7 80 272 359-29 Övriga / Muut 1 14 155 170-11 Totalt / Yhteensä 143 1072 1667 2882-74 14

Kaupungin työntekijöistä miesten osuus oli 435 (15,1 %) ja naisia oli 2447 (84,9 %) 31.12.2014. Toistaiseksi voimassa olevassa työsuhteessa oli 2060 (71,5 %) henkilöä ja määräaikaisessa työsuhteessa 822 (28,5 %) henkilöä. Taulukko 2 Sosiaali- ja terveysvirastossa oli yhteensä 1649 työntekijää 31.12.2014. Terveydenhuollon tulosalueella oli 743, vanhushuollon tulosalueella työntekijöitä oli 744, sosiaalihuollon tulosalueella 134, ympäristöterveydenhuollossa 14 ja hallinnossa 12. Työntekijöiden määrä oli vähentynyt 20 henkilöä. Työntekijöistä 5,2 % oli miehiä ja 94,8 % naisia. Vuodenvaihteessa 1211 henkilöä eli 73,4 % oli palkattu toistaiseksi. Määräaikaisten työntekijöiden määrä oli 438. 2.2. Henkilötyövuodet Henkilötyövuosien määrä on laskenut edellisvuoteen verrattuna kaikilla kaupungin toimialoilla. Väheneminen on yhteensä 36 henkilötyövuotta, jakautuneina alla olevan taulukon mukaisesti. Taulukko 3 Antal årsverken sektorvis under åren 2010-2014 Henkilötyövuodet toimialoittain 2010-2014 2011 2012 2013 2014 Förändring /Muutos 2013-2014 SOCHV / SOSTER tot./yht. 1387 1366 1318 1309-9 varav /josta Hälso- och sjukvården/terveydenhuolto 703 671 638 613-25 Äldreomsorg/Vanhushuolto 556 567 550 562 + 12 Socialomsorg/Sosiaalihuolto 99 101 102 110 + 8 Övriga / Muut 29 27 28 24-4 Billdningstjänster / Sivistys 588 571 560 552-8 Tekniska tjänster / Tekninen 325 324 354 339-15 Övriga / Muut 170 176 169 165-4 Årsverken totalt, Henk.työv. yhteensä 2470 2437 2401 2365-36 Sysselsättningsanställda ingår inte / Työllistämisvaroin palkatut eivät sisälly 2.3. Kokoaika osa-aika Osa-aikaisten työntekijöiden määrä oli vuodenvaihteessa 2014/2015 koko kaupungissa 1215 henkilöä, eli 42 % henkilöstöstä. Suurin määrä osa-aikaisia työntekijöitä oli sosiaali- ja terveysvirastossa, yhteensä 855 osa-aikaista työntekijää, joiden työssäoloprosentti vaihteli. Näin ollen 52 % työskenteli osa-aikaisesti. Osa-aikaisten osuus on pysynyt vuoden 2013 tasolla. Kesällä 2014 tehtiin webropol-kysely osa-aikaisille työntekijöille. Kysely lähetettiin 593 vakinaisessa toimessa/virassa työskentelevälle, joista 389 vastasi kyselyyn. Vastausten mukaan 66 % ei halunnut lisätä työaikaa. Vanhushuollon tulosalueella 39 henkilöä oli halukkaita lisäämään työaikaa niin pian kuin mahdollista. Ks. taulukko 17 Pirjo Salonen 15

2.4. Henkilöstön ikärakenne Koko kaupungin henkilöstön keski-ikä oli 45,9 vuotta. Sosiaali- ja terveysviraston henkilökunnan keski-ikä on 45 vuotta (45,7 vuotta 2013). Vanhushuollon tulosalueella keski-ikä oli 43 vuotta kun taas terveydenhuollon tulosalueella 46,5 vuotta. 60 vuotta täyttäneiden määrä oli 147 eli suunnilleen samalla tasolla kuin vuonna 2013, jolloin vastaava luku oli 133. Taulukko 4 Medelålder för stadens Jakobstads anställda 2010-2014 Pietarsaaren kaupungin työntekijöiden keski-ikä 2010 2014 2010 2011 2012 2013 2014 46,0 45,9 45,7 46,2 45,9 2.5. Luottamus ja yhteistyö Pietarsaaren kaupungin työnantajakulttuuriin kuuluu käydä keskusteluja asianomaisen henkilöstön tai ammattiyhdistysosastojen edustajien kanssa henkilöstöä koskevissa asioissa. Henkilöstön osallisuus omaa työtä tai työolosuhteita koskevissa asioissa on hyvin tärkeää. Asiallinen, jatkuva vuorovaikutus luonnehtii työantajan ja ammattiyhdistyksen edustajien kanssakäymistä. Vuonna 2014 päivitettiin työantajan ja työntekijöiden välinen yhteistoimintamenettelysopimus. Sopimus perustuu yhteistoimintalakiin ja kuvailee yksityiskohtaisemmin yhteistoiminnan soveltamista kaupungissa. Yhteistoimintasopimuksen mukaan työpaikkakokouksia on pidettävä vähintään 8 kertaa vuodessa. Työpaikkakokousten tavoitteena on luoda toimiva työyhteisö, jossa on avoin viestintä ja tasapuolinen vuorovaikutus, ja jossa kaikki työskentelevät yhdessä työpaikan tavoitteiden saavuttamiseksi. Työpaikkakokoukset, kehityskeskustelut Webropol-kyselyn mukaan 59,2 % kaupungin henkilöstöstä vastasi, että työpaikalla on pidetty 8 tai useampi työpaikkakokousta vuodessa. 38,5 % vastanneista ilmoitti, että on vuoden 2014 osallistunut kehityskeskusteluun. Sosiaali- ja terveysvirastossa vuonna 2014 tehdyn hyvinvointitutkimuksen mukaan 56,5 % henkilöstöstä oli käynyt esimiehensä kanssa kahdenkeskisen kehityskeskustelun viimeisen 12 kuukauden aikana (vastaava luku 39,5 % vuonna 2012). 51,4 % henkilöstöstä piti kehityskeskustelua hyödyllisenä. Pirjo Salonen 16

3. Osaava henkilöstö 3.1. Henkilöstön osaamisen kehittäminen Osaaminen vaikuttaa sekä henkilöstön työhyvinvointiin että tulokselliseen toimintaan. Osaamisen suunnitelmallinen kehittäminen on osa osaamisen johtamisen ja varmistamisen kokonaisuutta, johon kuuluvat osaamisen ylläpito, osaamisen siirtäminen ja uuden osaamisen hankkiminen. Täydennyskoulutus koskee organisaatiossa sekä vakinaista että määräaikaista henkilöstöä. Henkilöstö- ja koulutussuunnitelman säännöksiä on muutettu lainmuutosten johdosta 1.1.2014 alkaen ja suunnitelma on nyt uuden lain mukainen. Yhteistoimintalain mukaan vähintään 20 työntekijän työpaikoilla on oltava kirjallinen henkilöstösuunnitelma ja koulutustavoitteet työntekijöiden ammatillisen osaamisen ylläpitämiseksi ja edistämiseksi. Osa suunnitelmasta täyttyy moniammatillisten, yhteisten koulutuspäivien kautta, osa ulkoisella koulutuksella. Vuoden 2014 uutuutena oli, että työnantaja saa koulutuskorvausta jälkikäteen työttömyysvakuutusrahastosta. Yhtenä ehtona korvauksen saamiseen on, että koulutus perustuu työnantajan laatimaan suunnitelmaan. Esimieskoulutuksessa on mm. tutustuttu salutogeeniseen johtajuusmalliin Ruotsista tulleiden luennoitsijoiden johdolla. Yhteisiä Solveig Sandvik-Nyberg koulutuksia lasten ja nuorten parissa työskentelevälle henkilöstölle on edelleen järjestetty. Seminaarit ovat olleet avoinna kaikille kiinnostuneille ja muun muassa syömishäiriöitä käsittelevät seminaarit herättivät kiinnostusta. Taulukko 5 Koulutuspäivien määrä Externa Ulkoiset Interna Sisäiset Utbildningsdagar/ Koulutuspäiviä Medeltal/Keskiarvo Dagar/deltagare Päiviä / osallistuja Medeltal/Keskiarvo Dagar/anställd Päiviä/työntekijä SOCHV/ SOSTER 2 076 2 240 4 316 3,43 2,6 Bildning/ Sivistys 517 333 850 3,07 1,2 Tekniska/ 1,96 190 44 234 Tekninen 0,65 Övriga/Muut* 158 36 194 3,26 1,2 Lisätietoja SOSTERin koulutuksesta taulukoissa 20-21 Vuoden aikana järjestettiin myös vanhushuoltolakia käsittelevä seminaari. Vanhushuollossa 2013 alkanut johtamisen erikoisammattitutkintokoulutus saatiin päätökseen keväällä 2014. Sosiaalihuollossa on järjestetty koulutuksia lastensuojelulakiin liittyen. Lastenosasto toimi Campus Allegrossa järjestetyn alueellisen koulutuspäivän isäntänä. Sosiaali- ja terveysviraston johtoryhmälle järjestettiin strategiakoulutuspäivä, johon osallistui yrityskonsultti Ruotsista. Sosiaali- ja terveysviraston edustajat ovat osallistuneet Green care -hankkeeseen, josta Folkhälsan ja Centria ammattikorkeakoulu ovat vastanneet. Hankkeen kautta on järjestetty luentoja ja opintokäyntejä, joihin sekä yleisö että henkilöstö ovat voineet osallistua. Vuonna 2014 sosiaali- ja terveysviraston täydennyskoulutuksen kokonaiskustannukset olivat 376 586 euroa (449 597 euroa vuonna 2013) tai 243 euroa työntekijää kohden. Täydennyskoulutuksen päivärahat ja matkakustannukset sisältyvät tähän. 17

3.2. Perehdytys sosiaali- ja terveysvirastossa Sosiaali- ja terveysvirasto teki syksyllä 2014 kolmatta kertaa tutkimuksen siitä, miten uusien työntekijöiden perehdyttäminen on toiminut organisaatiossa. Vastauksia saatiin 246 (62 terveydenhuollosta, 112 vanhushuollosta, 20 sosiaalihuollosta, 52 vastaajaa ei maininnut työyksikköään). Vastauksia käsiteltiin ja analysoitiin eri tasoilla ja verrattiin viime vuoden tuloksiin. Työyksikköjen ilmapiiriä arvioitiin myös. Yleisesti voidaan todeta, että ilmapiirin arvioitiin olevan hyvä koko virastossa. Erityisesti uudet lääkärit pisteyttivät työyksikköjen ilmapiirin erittäin korkealle (4,8 pistettä 5 mahdollisesta). Vastanneista 73 % oli valmiita suosittelemaan muille työskentely-yksikköään mielellään tai erittäin mielellään (66 % viime vuonna). Pia C. Nyman 3.3. Sosiaali- ja terveysviraston rekrytointi Tiettyjen ammattiryhmien, kuten sosiaalityöntekijöiden ja lääkärien, aktiivinen rekrytointi on kuluneen vuoden aikana alkanut tuottaa tulosta. Perusterveydenhuollon lääkäritilanne on ollut vuoden aikana hyvä. Aktiivinen työ mentoroinnin parissa on johtanut siihen, että terveyskeskuksen kesälomasijaisuudet vuodelle 2015 oli täytetty jo alkusyksyllä 2014. Tämä on huomioitu lehdistössä useampaan otteeseen haastattelemalla sijaisia, heidän painottaessaan mentoroinnin merkitystä. Tammikuussa osallistuttiin Lääkäripäiville omalla osastolla. Sosiaali- ja terveysviraston, Concordian ja Pedersören kunnan edustajista koottu pienempi ryhmä mainosti sekä virastoa että seutua. Monet nuoret lääkärit ovat kiinnostuneita työskentelemään täällä, muun muassa oppiakseen ruotsia. Johtava lääkäri ja koulutussuunnittelija osallistuivat Jaakon Päivillä Concordian paluumuuttajapäivään Campus Allegrossa. Sosiaali- ja terveysvirasto osallistui myös Kunta etsii lääkäriä -rekrytointi-iltapäivään. Sijaispankki on tärkeä rekrytointikanava. Sijaispankin palveluja tarjotaan Sosiaali- ja terveysviraston työpisteille. Vuoden 2014 loppupuolella perustettiin työryhmä, jonka tavoitteena on suunnitella sijaispoolitoimintaa. Keväällä 2014 sijaispankin rekrytointiohjelma Lauraa täydennettiin siten, että virkoja ja toimia on mahdollista hakea sähköisesti. Yhteensä 298 hakijaa on tehnyt hakemuksen sijaispankkiin kuluneen vuoden aikana. Sijaisia on järjestetty 3260 toimipisteeseen, ja 467 työvuoroon ei ole onnistuttu löytämään sijaista. Niissä tapauksissa toimipisteet ovat järjestäneet sijaisuuden itse vaihtamalla työvuoroa tai olleet alimiehitettynä kyseisten työvuorojen ajan. 18

4. Työhyvinvointi Työhyvinvointiin ja työterveyteen vaikuttavat suuressa määrin mm. työnjohto, yhteistyö ja luottamus, ammattitaito ja osaaminen. Haitallisen kuormituksen vähentämiseksi voidaan turvata henkilöstövoimavarat, selkeyttää työprosesseja, suunnitella ja mitoittaa työtä, kehittää esimiestyötä ja turvata henkilöstön vaikutusmahdollisuudet. Tässä käsitellään ensisijaisesti asioita, joita työsuojelutoiminta ja TYHY-toiminta voivat tukea. 4.1. Tuetaan työkykyä yhdessä Pitkäaikaisten sairauslomien vähentämiseksi uudet aktiivisen tuen ohjeet otettiin käyttöön 1.1.2014. Aktiivinen tuki on menettelytapa, jonka avulla työpaikka ehkäisee ja ratkaisee työssä selviytymiseen liittyviä ongelmia suunnitelmallisesti. Ohjeet koskevat seuraavaa: 1. Varhainen tuki, 2. Tehostettu tuki ja 3. Työhönpaluun tuki. Esimiehet ovat jättäneet työterveyshuoltoon ilmoituksia työkyvyn heikkenemisen uhasta, jos sairauspoissaolo on kestänyt yli 30 päivää. Näiden pohjalta on käyty 48 kolmikantakeskustelua. Työpaikan puolesta on voitu ryhtyä toimenpiteisiin osassa tapauksista, esim. parannettu ergonomiaa ja tehty muutoksia työtehtävissä. Joidenkin työntekijöiden osalta on voitu tehdä uudelleensijoituksia sopivampiin työtehtäviin, osalle ratkaisuna on ollut kuntouttamistuki tai eläkkeelle jääminen, osalle sairausloma. Pirjo Salonen Tänä päivänä monelle ei työkyvyn heikkenemisen uhasta huolimatta ole voitu antaa heidän edellytyksiinsä soveltuvaa työtä. Joskus työtehtävien muutoksen tarve olisi voinut olla melko lyhtykestoinen. Säästövaatimuksista johtuen tarvittaviin tukitoimenpiteisiin ei kuitenkaan ole ryhdytty, jolloin seurauksena on ollut sairausloma, joskus pitkäkestoinenkin. Säästöksi tarkoitettu toimenpide voi tulla huomattavasti kalliimmaksi kuin pienempi työmäärä lyhyemmän ajanjakson aikana. 4.2. TYHY-toiminta Tyhy-toimintaa on toteutettu vuoden 2014 TYHY-suunnitelman mukaan. Tehdyn Webropol-kyselyn mukaan 81 % työntekijöistä on osallistunut jonkinmuotoiseen TYHY-toimintaan vuonna 2014. Suurin osa henkilöstöstä on tyytyväinen toimintaan nykyisessä muodossaan, mutta toiveita lisätoiminnasta ja uusista toimintamuodoista on myös esitetty. Seuraavassa joitakin esimerkkejä Tyhy-toiminnasta: 1) Työhyvinvointikortti-koulutusta on järjestetty 55 työsuojeluparille ja kuntoremonttikoulutusta 77 työntekijälle. 2) TYHY-kuponkeja eri liikuntamuotojen subventointiin on käytetty 156 044 :n arvosta. TYHY-kuponkeja on jaettu henkilöstölehden mukana 368 640 :n arvosta, mutta vain noin puolet kupongeista on käytetty, eli keskimäärin 13,5 kuponkia/työntekijä 3) Työpaikkojen itse järjestämiä virkistysiltapäiviä on tuettu. 4) Selkä- ja niskakouluja on järjestetty yhdessä työterveyshuollon kanssa, liikuntaryhmiä, Kokeile -tilaisuuksia ym. On järjestetty. Laajempaa TYHY-hanketta yli 35 työntekijän työpaikoille suunniteltiin keväällä ja se käynnistettiin syyskuun alussa. 5) TYK-kuntoutukseen (työkykyä ylläpitävä kuntoutus) nyt osallistuneilla on sairauspoissaolo vähentynyt 56 % vuodesta 2012. 19

Tyhy-toiminnan merkitystä on vaikea laskea suoraan euroissa, mutta jo ne työntekijät, jotka erilaisiin TYHY-toimenpiteisiin osallistuttuaan kertovat aloittaneensa kuntoilun, ovat lopettaneet tupakoinnin, vähentäneet painoaan, eivät tarvitse astmalääkettä, heidän tuki- ja liikuntaelinten vaivansa ovat vähentyneet jne. osoittavat osaltaan, että toiminta on kannattavaa. 4.3. Työterveyshuolto 2014 Työterveyshuollon toimintajakson kolme tärkeintä tavoitetta ovat olleet: 1. Työpaikkaselvitykset 2. Terveystarkastukset ja 3. Työkyvyn varhainen tukeminen. Pietarsaaren kaupunki ostaa myös sairaanhoitopalveluja yleislääkäritasolla. Kuten taulukosta 22 ilmenee, ehkäisevä toiminta, erityisesti (lakisääteisten) terveystarkastusten määrä on kasvanut huomattavasti aikaisempiin vuosiin verrattuna. Lääkärinpalvelujen määrän lisätarve on kuitenkin kohtuullisen suuri. Ensihoitopalvelut eivät kuulu työterveyshuoltoon. Solveig Sandvik-Nyberg Työplus on palvelun tehostamiseksi ja parantamiseksi ottanut käyttöön järjestelmän, joka mahdollistaa ajanvarauksen työterveyshoitajalle netin kautta. Lisäksi Työplus on aloittanut lääkärinvastaanoton myös iltaisin, johtuen vaikeuksista saada lääkärinvirat täytettyä. Tämä on johtanut siihen, että Pietarsaaren kaupungin työntekijät ovat saaneet enemmän työterveyspalveluja kuin aikaisempina vuosina. Taulukko 6 Kustannukset (euro/a) 2010 2011 2012 2013 2014 Kostnader Kustannukset 598 833 669 800 686 487 897 686 993 335 FPA-ersättning Kela-korvaus 265 687 349 054 362 598 473 934 516 000* Nettokostnad Nettokustannukset. 333 146 320 676 323 889 423 752 477335 Nettokostnad/anställd Nettokust./ 118 108 116 151 166 työnt.** *Arvioidut kustannukset **Työterveyshuollon piiriin kuuluvia työntekijöitä 4.4. Terveysperusteiset poissaolot Vaikka tavoitteena on ollut sairauspoissaolojen huomattava vähentäminen, siinä ei ole onnistuttu. Työkyvyttömyyseläkkeiden määrä on kasvanut 18 %:lla vuodesta 2013 ja poissaolo psyykkisen sairastamisen vuoksi (konfliktit, psykososiaalinen kuormitus ym.) on lisääntynyt 11 % verrattuna vuoteen 2013 ja 24 % vuoteen 2012 verrattuna. Sen sijaan tuki- ja liikuntaelinongelmista johtuvat poissaolot ovat vähentyneet 3 % vuodesta 2013. Sisäilman huono laatu on myös useassa tapauksessa lisännyt terveyteen liittyvää poissaoloa. Tässä yhteydessä ilmenee tarve käyttää ohjeita Tuetaan yhdessä työkykyä ja huomioida työntekijöiden henkilökohtaiset edellytykset. Erilaisten tukitoimenpiteiden avulla voidaan vähentää työssä koettua kuormitusta. Sairauspoissaoloissa on suuria eroja eri ammattiryhmien välillä, mikä huomioidaan työterveyshuollossa ja TYHY-toiminnassa, ja luonnollisesti myös omissa hallintokunnissa. Vanhushuollossa sairauspoissaolot ovat pysyneet edellisen vuoden tasolla. Vanhushuollon tulosalueella on kehitetty lähijohtamista sekä otettu käyttöön uusia työmenetelmiä kuten kinestetiikka. Sosiaalihuollossa sairauspoissaolopäivien lukumäärä henkilöä kohden on vähentynyt vuodesta 2012 5,9 päivää työntekijää kohden. Sosiaalihuollossa onkin vuoden 2013 alusta lähtien kehitetty sisällöllistä toimintaa sekä johtamis- ja organisaatiojärjestelmää. Taulukko 7 20

Antal sjukfrånvarodagar (kalenderdagar/anställd, olycksfall ingår) Sairauspoissaolopäivät (kalenteripäiviä/työntekijä, tapaturmat mukaan luettuna) 2012 2014 Medelsjukfrånvaro Sairauspoissaolojen keskiarvo Kalenderdagar Kalenterpäivien lukumäärä Medelsjukfrånvaro Sairauspoissaolojen keskiarvo Kalenderdagar Kalenterpäivien lukumäärä Medelsjukfrånvaro Sairauspoissaolojen keskiarvo Kalenderdagar Kalenterpäivien lukumäärä 2012 2013 2014 Social- & hälsov./ Sosiaali ja terveys 16,6 28 877 15,8 26 378 15,8 26 010 Hälso- o sjukvård Terveys- ja sairaanh. 13,3 10 903 13,8 10 544 13,4 9 948 Äldreomsorg/ Vanhushuolto 20,2 15 255 18,4 13 624 18,7 13 923 Socialomsorg/ Sosiaalihuolto 19,2 2 547 14,6 1 962 13,3 1 788 Bildningstjänster/ Sivistys 13,8 9 768 12,0 8 782 13,0 9 171 Tekniska / Tekninen 20,6 7 042 19,9 7 717 21,3 7 656 Övriga/Muut* 10,5 1 892 11,0 1 996 13,7 2 334 Hela personalen/ Koko henkilöstö 16,1 47 798 15,1 44 873 15,7 45 170 * Liikelaitokset, konsernihallinto, rakennusvalvonta, jätelautakunta Sote, muut 351 päivää = 12,5 päivää/työntekijä Sairauspoissaolopäivistä 2 822 päivää on palkattomia ja 7 450 päivää sellaisia, joista on maksettu 2/3 palkasta. Taulukko 8 Sairauspoissaolojen jakauma lyhyisiin ja pitkiin poissaoloihin 2014 Taulukko 9 Kelan ja työmarkkinalaitoksen muutettua suosituksiaan esitellään sairauspoissaolojen jakauma lyhyempään ja pitempään poissaoloon vain vuodelta 2014. Aikaisemmin jakaumaintervalli on ollut toinen. Vertailu: Vuonna 2013 varhaiseläkemaksu oli 0,4 % palkkasumasta, vertailukuntien prosentuaalinen osuus oli 1,1 %. Suurimmat syyt työkyvyttömyyseläkkeeseen vuonna 2014 ovat olleet sairaudet tuki- ja liikuntaelimissä, 39 %, sekä psyykkiset sairaudet, 33 %. Vuonna 2014 työkyvyttömyyseläkkeelle jääneiden keski-ikä on ollut alhaisempi kuin aikaisemmin. 21

4.5. Työsuojelu 2014 Vaaratekijöiden tunnistaminen ja niiden aiheuttamien riskien arviointi toimii työsuojelutoiminnan perustana. Vuonna 2014 psykososiaalinen kuormitus on nostettu esiin lähes kaikilla 24 (työsuojelua koskevalla) työpaikkakäynnillä, joita aluehallintoviraston tarkastajat ovat tehneet kaupungin työpaikoilla. Lainsäädäntö ja AVI vaativat, että työnantajan on myös arvioitava työn psykososiaalinen kuormitus. Psykososiaalisen kuormituksen selvitysvaatimukseen vastaamiseksi työsuojeluhenkilöstö on vuonna 2014 suorittanut Valmeri-kyselyjä vanhushuollossa ja päivähoidossa. Kyselyyn on vastannut 650 työntekijää. Menetelmä on osoittanut olevansa hyvä ja käyttökelpoinen, sillä se on usein myös vaikuttanut ehdotuksiin työympäristön ja työolosuhteiden parantamiseksi. Valmeri-kyselyn käyttäminen tulee jatkumaan. Taulukko 10 Valmeri-tutkimuksen tulokset Den fysiska arbetsmiljön Fyysinen työympäristö Stöd och rörelseorg. Tuki- ja liikuntaelim. Psykosocial belastning Psykososiaalinen kuorm. Dagvården / Päivähoito 3,5 (3,5 ) 3,7 (3,5) 4,2 (3,9) Äldreomsorg /Vanhushuolto 2,8 ( 3,1) 2,9 ( 3,0) 3,3 (3,3) Suluissa vertailukunnat Suomessa Erot kaupungin omien työpaikkojen välillä ovat suuret, erityisesti fyysisen työympäristön osalta, jossa sisäilmaongelmia esiintyy melko usein. Vanhushuollossa on vielä ryhdyttävä toimenpiteisiin tuki- ja liikuntaelinkuormituksen osalta. Sisäilmatyöryhmä on saanut vuoden 2014 aikana 30 eri työpisteestä kirjallisen pyynnön sisäilman laadun selvittämisestä. Joitakin työpaikkoja on suljettu, osassa selvitykset jatkuvat. Joitakin työntekijöitä, jotka reagoivat sisäilmaongelmiin voimakkaasti, on yhteisymmärryksessä voitu siirtää toiseen työpisteeseen. Työtapaturmat ja väkivallan uhka Työtapaturmien määrä on laskenut joten kehitys on vuosien 2011 välisellä 2014 jaksolla mennyt oikeaan suuntaan. Työmatkalla tapahtuneiden tapaturmien määrän väheneminen johtuu valtaosin talven säätilasta. Pietarsaaren kaupungin tapaturmatiheys on alhaisempi kuin vertailtavissa kunnissa. Ehkäisevä toiminta tulee jatkumaan. Ilmoitukset väkivallan uhasta ovat sen sijaan lisääntyneet. Työsuojelulle jätetyistä 54 ilmoituksesta 18 tuli sosiaalihuollosta, 16 vanhushuollosta, 14 sivistystoimialalta, 5 terveydenhuollosta ja 1 tekniseltä toimialalta. Tehtyjen ilmoitusten kohdalla ovat lisäksi olemassa tilastoimattomat ilmoitukset. Taulukko 11 Taulukko 12 22

4.6. Henkilöstön hyvinvointi sosiaali- ja terveysvirastossa Sosiaali- ja terveysviraston henkilökunnalle tehtiin hyvinvointikysely vuoden 2014 aikana. Tutkimustulosten mukaan työn Taulukko 13 kuormittavuus on edelleen suuremmalla tasolla kuin maassa keskimäärin, mutta tulosten mukaan vähentynyt kaikilla tulosalueilla edelliseen tutkimukseen verrattuna. Vanhushuollon tulosyksiköissä ja varsinkin geriatrian osastoilla työn kuormittavuus ja työpaineet koetaan edelleen suuriksi. Työn kuormittavuuden vastapainona sosiaali- ja terveysviraston henkilöstöllä on edelleen useita suojaavia tekijöitä, joilla on puolestaan myönteinen vaikutus työterveyteen ja hyvinvointiin. Työntekijät kokevat muun muassa, että he voivat hallita työtään. Henkilöstö kokee työnsä kohtuullisen palkitsevaksi ja yleinen työtyytyväisyys on erittäin hyvä kaikilla tulosalueilla. Henkilöstö kokee esimiehiltä saadun kohtelun oikeudenmukaiseksi ja päätöksenteon oikeudenmukaisuus on edelleen hyvällä tasolla ja hieman parempi kuin koko maassa keskimäärin. Sosiaalihuollon tulosalueella työn palkitsevuus ja työyhteisön toimivuus on parantunut. Muutokset organisaatiossa koettiin edelleen suuriksi, positiivisimmaksi muutokset koettiin sosiaalihuollon tulosalueella. Tulokset osittavat, että niillä alueilla, joilla on tehty erityisesti johtamiseen ja oman työn kehittämiseen liittyvää kehitystyötä, ovat myös työhyvinvointitulokset parantuneet. Työtyytyväisyyskyselyn tulokset on käyty läpi yhdessä henkilökunnan kanssa. 5. Henkilöstökustannukset ja henkilöstöinvestoinnit Kunnallinen ala on niin henkilöstöintensiivinen, joten henkilöstökustannukset ja investoinnit henkilöstön hyvinvointiin ja osaamiseen vaikuttavat merkittävästi kunnan talouteen. Henkilöstökustannukset, sisältäen edellisen vuoden työnantajakustannukset, ovat verrattuna viime vuoteen vähentyneet runsaalla 2 miljoonalla eurolla. Työterveyshuollon nettokustannus on noussut n. 50 000 euroa. Muut henkilöstöinvestointien kustannukset eivät poikkea mainittavasti edellisenvuoden vastaavista kustannuksista. Taulukko 14 Arbetskraftskostnader och personalinvesteringar Työvoimakustannukset ja henkilöstöinvestoinnit Euro(a) 1. Löner totalt/palkat yhteensä brutto 88 750 540 - Lön under semestern/vuosiloma-ajan palkat 13 524 679 - Lön under hälsorelaterad frånvaro/ 2 981 000 Terveysperusteisten poissaolojen palkat - Familjeledigheter, lön/perhevapaiden palkat 558 496 - Lön under tiden för andra, avtalsenliga ledigheter/ 97 358 Muut lakisääteisten/sopimusperusteisten poissaolojen palkat (Sparledighet/Säästövapaa 194 227) 2. Pensions- och andra sociala avgifter/ Eläke- ja muut sosiaalikustannukset 24 489 926 3. Personalinvesteringar/Henkilöstöinvestoinnit - Företagshälsovård/Työterveyshuolto netto 477 335 - TYHY-verksamhet/-toiminta 241 259 - Utbildning och annan utveckl./koulutus ja muu kehittäminen 493 167 - Arbetsplatsbespisning/Työpaikkaruokailu 883 988 23

6. Tasa-arvo Pietarsaaren kaupungin tavoitteena on sukupuolten välinen tasa-arvo, jota kaupunki sitoutuu edistämään tätä kaikessa toiminnassaan henkilöstöpoliittisen tasa-arvo-ohjelman 2013 2016 kautta. Sukupuolesta johtuvaa syrjintää ei hyväksytä, vaan tavoitteena on työpaikka jossa ei esiinny minkään muotoista syrjintää. Taulukko 15 Miesten ja naisten välinen palkkaero on vähentynyt 2,9 % vuodesta 2013 vuoteen 2014. Miesten prosentuaalinen osuus laski 0,1 % vuodesta 2013 vuoteen 2014 eli oikeastaan ei tapahtunut muutosta. Lisätietoa taulukoissa 32-33 Pirjo Salonen 24

TABELLER / TAULUKOT 2. PERSONALRESURSER / HENKILÖSTÖVOIMAVARAT Tabell /Taulukko 16 Anställningsförhållanden 31.12.2014 Palvelussuhteet 31.12.2014 Män/Miehet Kvinnor/Naiset Sammanlagt/Yhteensä Totalt / Yhteensä 435 2447 2882 Fast anställda, vakinaiset 255 1805 2060 Visstidsanställda, määräaikaiset 180 642 822 varav ej i arbete, palkattomalla vapaalla 2 134 136 Tabell /Taulukko 17 Antal anställda, lägesrapport 31.12.2014, deltid och heltid Työntekijämäärä, tilanneraportti 31.12.2014, osa-aika ja kokopäivä % av arbetstid, työaika %:ssa 10-49 % 50-99 % 100 % Tot./Yht. SOCHV / Sote 22 833 794 1649 Bildning/ Sivistys 113 145 446 704 Tekniska / Tekninen 7 80 272 359 Övriga / Muut 1 14 155 170 Totalt / Yhteensä 143 1072 1667 2882 Tabell /Taulukko 18 Personalens åldersstruktur / Henkilöstön ikäjakauma Ålder Ikä Antal Lukumäärä % andel % -osuus under 30 / alle 30 382 13 % 30-39 545 19 % 40-49 772 27 % 50-59 862 30 % 60-64 288 10 % 65 och över 65 ja yli 33 1 % Totalt / yhteensä 2882 100 % medelålder / keski-ikä 45,9 år / vuotta PENSIONER /ELÄKKEET Tabell /Taulukko 19 Ålderspension Vanhuuseläke Deltidspension Osa-aikaeläke 2012 antal määrä 2013 antal määrä 2014 antal määrä 2013 medelålder keski-ikä 60 45 72 63,6 64 6 10 7 2014 medelålder keski-ikä 25

3. En kunnig personal / Osaava henkilöstö Tabell /Taulukko 20 Personalens kompetensutveckling / Henkilöstön osaamisen kehittyminen Anställda Työntekijät Deltagare i utbildning Koulutukseen osallistuneet Antal deltagare % Osallistujamäärä % Utbildningsdagar Koulutuspäiviä Medeltal dgr/delt. Keskiarvo pvä/osall. 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 Hälso- och sjukvården 766 743 637 666 83 % 90 % 2418 2586 3,8 3,9 Terveydenhuolto Äldreomsorg 740 744 346 450 47 % 60 % 924 1016 2,7 2,3 Vanhushuolto Socialomsorg 134 134 103 117 77 % 87 % 586 583 5,7 5 Sosiaalihuolto Miljöhälsovård 15 16 13 16 87 % 100 % 67 89 5,2 5,6 Ympäristöterveydenhuolto Förvaltning 14 12 10 10 71 % 83 % 30 26 3 3,3 Hallinto Totalt/Yhteensä 1669 1649 1109 1259 76 % 4024 4316 3,6 3,4 Tabell /Taulukko 21 Grupp 2 Ryhmä Yrkeshögskole-. el. insitutnivå Ammattikorkea.- tai opistotaso Grupp 3 Ryhmä Grundexamen. el. på skolnivå Perustutkinto tai koulutaso Grupp 4 Ryhmä Övrig personal med högskoleex. Muu henkilöstö korkeakoul.tutk. Grupp 5 Ryhmä Stöd/kontorspersonal Tuki- / toimistohenkilöstö Läkare, tandläk., veterinärer Lääkärit, hammaslääk., eläinlääk. Socialarbetare Sos.työntekijät Totalt personer som omfattas Yhteensä täyd.koul. osallistuneet 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 Antalet anställda 559 561 641 642 99 49 275 270 95 97 37 30 1669 1649 Työntekijöiden määrä Deltagit % 75 % 96 % 60 % 68 % 62 % 100 % 48 % 47 % 78 % 78 % 95 % 97 % 66 % 76 % Osallistuneet % Utbildningsdagar 1836 2159 973 976 369 348 226 294 412 382 208 158 4024 4316 Täyd.koulut.päivät Utbildningsdeltagare 421 538 387 439 61 49 131 128 74 76 35 29 1109 1259 Täyd.koulut.osall. Medeltal dagar/delt. Keskiarvo pvä/osall. 4,4 4,0 2,5 2,2 6,1 7,1 1,7 2,3 5,6 5,0 5,9 5,4 3,6 3,4 26

4. Välbefinnandet i arbetet / Työhyvinvointi FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN / TYÖTERVEYSHUOLTO Tabell /Taulukko 22 Verksamheten i siffror/ Toiminta lukuina Antal besök på mottagning/vastaanotolla käyntejä (sjukvård/ sairaanhoito) - läkare/lääkäri -hälsovårdare/terveydenhoitaja Antal hälsoundersökningar/terveystarkastuksia - läkare/lääkärit - hälsovårdare/terveydenhoitaja - fysioterapeut/fysioterapeutit - psykolog/psykologit 2010 2011 2012 2013 2014 1 635 1 094 1 771 1 647 2 234 1 493 6387 6445 7 863 6 983 Arbetsplatsutredningar, timmar/työpaikkaselvitykset, tunteja 112 98 212 662 557 181 811 278 269 960 317 154 252 40 1 219 389 6 48 406 787 58 59 HÄLSORELATERAD FRÅNVARO / TERVEYSPERUSTEISET POISSAOLOT Tabell /Taulukko 23 De främsta av företagshälsovården statistikförda orsakerna till sjukfrånvaro (den procentuella andelen sjukdagar) Työterveyden tilastoimat sairauspoissaolojen yleisimmät syyt (sairauspäivien prosentuaalinen osuus) 27

Tabell /Taulukko 24 Invalidpensioner / 2010 2011 2012 2013 2014 Työkyvyttömyyseläkkeet Invalidpension 9 4 4 5 6 Työvkyvyttömyyseläke Delinvalidpension 20 5 10 14 18 Osatyökyv.eläke Rehabiliteringsstöd 7 6 3 8 9 Kuntoutustuki Arbetslöshetspension 6 0 0 0 0 Työttömyyseläke Sammanlagt/Yhteensä 42 15 17 27 33 Tabell /Taulukko 25 Invalidpensioner /Työkyvyttömyyseläkkeet 2012 2013 2014 Medelålder/Keski-ikä Invalidpension/Työkyvyttömyyseläke 61,5 60,2 58,0 Delinvalidpension/Osatyökyvyttömyyseläke 55,6 55,4 55,2 Rehabiliteringsstöd/Kuntoutustuki 55,6 55,4 55,2 Tabell /Taulukko 26 Pensionsavgifter/ Eläkemaksut Förtida avgift/ Varhe-maksu Pensionsbaserad avgift/ Eläkemenoperusteinen maksu 2010 2011 2012 2013 2014 310 205 246 612 302 241 342 151 403 173 3 467 342 3 488 501 3 497 792 3 781918 4.4. ARBETARSKYDD OLYCKSFALL / TYÖSUOJELU TAPATURMAT Tabell /Taulukko 27 28

Tabell /Taulukko 28 Till If erlagda olycksfallsförsäkringspremier If:ille maksetut tapaturmavakuutusmaksut Olycksfallsersättningar, av If betalda, Ifin maksamat tapaturmakorvaukset 2011 2012 2013 2014 163 949 222 125 204 372 95 238 151 767 92 812 101 6 5. Personalkostnader och personalinvesteringar / Henkilöstökustannukset ja henkilöstöinvestoinnit Tabell /Taulukko 29 Stadens utbetalda löner och arvoden 2010 2014 Kaupungin maksetut palkat ja palkkiot 2010 2014 1 000 2010 2011 2012 2013 2014 SOCHV / SOSTER 47 052 48 570 50 194 51 518 51 401 Billdning / Sivistys 17 859 20 077 20 159 21 242 19 900 Tekniska / Tekninen 9 128 9 510 11 006 10 978 10 507 Övriga / Muut 7 755 7 609 6 946 6 944 6 910 Lönekostn. Totalt/ Palkkakust. yhteensä 81 777 85 766 88 305 90 682 88 718 Förändr.fr föreg år / Muutos edell vuodesta 4,88 % 2,96 % 2,69 % - 2,17 % *sysselsättning ingår inte/työllistetyt eivät sisälly Tabell /Taulukko 30 Sparledighet 2013 och 2014 Säästövapaa 2013 ja 2014 Frivillig oavlönad ledighet som beviljats i syfte att nedbringa stadens kostnader. 2013 myönnetty vapaaehtoinen palkaton vapaa kaupungin kustannusten vähentämiseksi. Antal personer/ Henkilöiden määrä Antal dagar/ Päivien lukumäärä Insparad summa/ Säästetty summa 2013 2014 2013 2014 2013 2014 SOCHV /SOSTER 67 154 410 1 088 48 621 120 580 Alla övriga / Kaikki muut 79 121 544 900 51 884 73 647 Totalt / Yhteensä 146 275 954 1 986 100 505 194 227 + 93 722 29

Tabell /Taulukko 31 PERSONALENS ARBETSPLATSBESPISNING, ANTAL MÅLTIDER HENKILÖSTÖN TYÖPAIKKARUOKAILU, ATERIAMÄÄRÄ 2010 2011 2012 2013 2014 Måltidskuponger, restaurang, Aterialipukkeita, ravintola 48 306 50 983 51 215 52 421 56 444 Måltiskuponger, arb.platsen ca. Aterialipukkeita työpaikalla, n. 60 991 68 769 52 329 55 207 39 097 Måltider, naturaförmån ca. Aterioita, luontaisetu n. 65 017 70 690 64 570 64 657 63 786 MÅLTIDER TOTALT, ATERIOITA YHTEENSÄ 174 314 190 442 168 114 172 285 159 327 6. Jämställdhet / Tasa-Arvo Tabell /Taulukko 32 Uppgiftsrelaterad lön, tillsvidare anställda, 100 % arbetstid/ Tehtäväkohtainen palkka, toistaiseksi palkatut, 100 % työaika Kvinnors löner i procent av männens/ Naisten palkat prosenteissa miesten palkoista 2013 2014 2013 2014 Akta, män/kvtes, miehet 2 863 /mån/kk 2 832 /kk Akta, kvinnor/kvtes, naiset 2 244 /mån/kk 2 270 /kk 78,4 % 80,2 % Ukta, män/ovtes, miehet 2 923 /mån/kk 2 844 /kk Ukta, kvinnor / Ovtes, naiset 2 729 /mån/kk 2 772 /kk 93,4 % 97,5 % TS, män / TS, miehet 2 587 /mån/kk 2 568 /kk TS, kvinnor/ts, naiset 2 290 /mån/kk 2 363 /kk 88,5 % 92,0 % Läkta, män/ls, miehet 5 433 /mån/kk 5 622 /kk Läkta, kvinnor/ls, naiset 4 871 /mån/kk 4 870 /kk 89,7 % 86,6% Samtliga män/kaikki miehet 3 132 /mån/kk 3 029 /kk Samtliga kvinnor/kaikki naiset 2 370 /mån/kk 2 381 /kk 75,7 % 78,6 % De timavlönade kvinnornas löner var 2014 i medeltal 88,1 % av de timavlönade männens löner, som var 11,84. Tuntipalkkaisten naisten palkat olivat vuonna 2014 keskimäärin 88,1 % tuntipalkkaisten miesten palkoista, jotka olivat 11,84. 30

Tabell /Taulukko 33 Personalens fördelning kvinnor/män Henkilöstön jakautuminen, naiset/miehet Män / Miehet Kvinnor / Naiset SOCHV /SOSTER 86 1563 Bildning /Sivistys 131 573 Tekniska / Tekninen 138 221 Övriga/ Muut 82 88 Pirjo Salonen 31

Ab Forsberg Rahkola Oy 2015

42, STFM 2015-06-15 14:00 CFV: 155/2015 STADENS BOKSLUT FÖR ÅR 2014 Stst 13.4.2015 171 Bokslutet 2014 (del 1 och 2): Bilaga 171 A och B Beredningen kompletteras på mötet. Förslag Stadsdirektörens ersättare: Stadsstyrelsen besluter - att godkänna staden Jakobstads bokslut för år 2014 för egen del samt underteckna det, - att föreslå att 2014 års överskott, som uppgår till 80.882.478,19 euro överförs till det egna kapitalet i balansräkningen till kontot för räkenskapsperiodens överskott/underskott, - att överlämna staden Jakobstads bokslut för år 2014 för revision, samt - att framlägga staden Jakobstads bokslut för år 2014 för stadsfullmäktige för behandling efter slutförd revision. Stadsstyrelsen besluter också föreslå att stadsfullmäktige i samband med godkännandet av stadens bokslut 2014 konstaterar gällande 1) affärsverket Jakobstads Hamn att: - affärsverkets verksamhet, inklusive affärsverkets tillgångar, skulder och personal överlåtits åt Jakobstads Hamn Ab 31.12.2014 - affärsverkets verksamhet upphört 31.12.2014 - affärsverket upplösts 31.12.2014 2) affärsverket Jakobstads Energiverk att: - affärsverkets fjärrvärme-, nätverksamhet, elhandel, personal samt till verksamheten hörande tillgångar enligt överlåtelseavtal överlåtits åt Oy Herrfors Ab och Herrfors Nät-Verkko Oy Ab 31.12.2014 - för energiproduktionsverksamheten nödvändiga strategiska aktier i Oy Katternö Ab samt produktionsaktier i Oy Herrfors Ab, Oy Perhonjoki Ab, Oy Katternö Kraft Ab och Katternö Kärnkraft Oy Ab överförts till Jakobstads Energi Ab 31.12.2014 - affärsverkets verksamhet upphört 31.12.2014 - affärsverket upplösts 31.12.2014. Beslut Stadsstyrelsen: Stadsdirektörens ersättare ändrade sitt förslag så, att bokslutet för år 2014 antecknas för kännedom i det här skedet. Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stst 4.5.2015 196 Bokslutet 2014 (del 1 och 2): Bilaga 196 A och B

42, STFM 2015-06-15 14:00 CFV: 155/2015 Förslag Stadsdirektörens ersättare: Stadsstyrelsen beslutar - att godkänna staden Jakobstads bokslut för år 2014 för egen del samt underteckna det, - att föreslå att stadsfullmäktige godkänner en överskridning av investeringsanslagen med 1.074.736,99 för Energiverkets del. Stadsfullmäktige beviljade 2,7 miljoner euro för år 2014 och för Energiverkets del var utfallet sammanlagt 3.774.736,99 euro. - att föreslå att 2014 års överskott, som uppgår till 80.882.478,19 euro överförs till det egna kapitalet i balansräkningen till kontot för räkenskapsperiodens överskott/underskott, - att överlämna staden Jakobstads bokslut för år 2014 för revision, samt - att framlägga staden Jakobstads bokslut för år 2014 för stadsfullmäktige för behandling efter slutförd revision. Stadsstyrelsen beslutar också föreslå att stadsfullmäktige i samband med godkännandet av stadens bokslut 2014 konstaterar gällande 1) affärsverket Jakobstads Hamn att: - affärsverkets verksamhet, inklusive affärsverkets tillgångar, skulder och personal överlåtits åt Jakobstads Hamn Ab 31.12.2014 - affärsverkets verksamhet upphört 31.12.2014 - affärsverket upplösts 31.12.2014 2) affärsverket Jakobstads Energiverk att: - affärsverkets fjärrvärme-, nätverksamhet, elhandel, personal samt till verksamheten hörande tillgångar enligt överlåtelseavtal överlåtits åt Oy Herrfors Ab och Herrfors Nät-Verkko Oy Ab 31.12.2014 - för energiproduktionsverksamheten nödvändiga strategiska aktier i Oy Katternö Ab samt produktionsaktier i Oy Herrfors Ab, Oy Perhonjoki Ab, Oy Katternö Kraft Ab och Katternö Kärnkraft Oy Ab överförts till Jakobstads Energi Ab 31.12.2014 - affärsverkets verksamhet upphört 31.12.2014 - affärsverket upplösts 31.12.2014. Beslut Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stfm 15.6.2015 42 Bokslutet utdelas som separat bilaga. Bokslutet 2014 (del 1 och 2): Bilaga 42 A och B Revisionsnämndens utvärderingsberättelse: Bilaga 42 C Revisionsberättelsen: Bilaga 42 D

42, STFM 2015-06-15 14:00 CFV: 155/2015 Förslag Hänvisande till ovannämnda handlingar, bilagorna A och B, föreslår revisionsnämnden att stadsfullmäktige: - godkänner staden Jakobstads bokslut för år 2014, samt - beviljar medlemmarna i stadsstyrelsen och övriga redovisningsskyldiga ansvarsfrihet för räkenskapsperioden. Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige godkänner en överskridning av investeringsanslagen med 1.074.736,99 för Energiverkets del. Stadsfullmäktige beviljade 2,7 miljoner euro för år 2014 och för Energiverkets del var utfallet sammanlagt 3.774.736,99 euro. - att 2014 års överskott, som uppgår till 80.882.478,19 euro överförs till det egna kapitalet i balansräkningen till kontot för räkenskapsperiodens överskott/underskott. Stadsstyrelsen föreslår också att stadsfullmäktige i samband med godkännandet av stadens bokslut 2014 konstaterar gällande: 1) affärsverket Jakobstads Hamn att: - affärsverkets verksamhet, inklusive affärsverkets tillgångar, skulder och personal överlåtits åt Jakobstads Hamn Ab 31.12.2014 - affärsverkets verksamhet upphört 31.12.2014 - affärsverket upplösts 31.12.2014 2) affärsverket Jakobstads Energiverk att: - affärsverkets fjärrvärme-, nätverksamhet, elhandel, personal samt till verksamheten hörande tillgångar enligt överlåtelseavtal överlåtits åt Oy Herrfors Ab och Herrfors Nät-Verkko Oy Ab 31.12.2014 - för energiproduktionsverksamheten nödvändiga strategiska aktier i Oy Katternö Ab samt produktionsaktier i Oy Herrfors Ab, Oy Perhonjoki Ab, Oy Katternö Kraft Ab och Katternö Kärnkraft Oy Ab överförts till Jakobstads Energi Ab 31.12.2014 - affärsverkets verksamhet upphört 31.12.2014 - affärsverket upplösts 31.12.2014.

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT 2014 Del I 0

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 Innehåll 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET... 1 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 2.1 Bestämmelser om verksamhetsberättelsen... 3 2.2 Viktiga händelser i verksamheten och ekonomin... 3 2.2.1 Stadsdirektörens ersättares översikt... 3 2.2.2 Kommunförvaltningen och ändringar i den... 5 2.2.3 Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen inom kommunens område... 5 2.2.4 Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi... 7 2.2.5 Kommunens personal... 8 2.2.6 Bedömning av de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt andra faktorer som inverkar på verksamhetens utveckling... 8 2.2.7 Miljöfaktorer... 8 2.3 Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats... 9 2.4 Räkenskapsperiodens resultatanalys och finansiering av verksamheten... 10 2.4.1 Resultaträkning och nyckeltal... 10 2.4.2 Resultaträkningens intäkter... 11 2.4.3 Resultaträkningens verksamhetskostnader... 12 2.4.4 Nettoutgifter inom driftsekonomin (verksamhetsbidraget)... 12 2.4.5 Årsbidrag, avskrivningar, räkenskapsperiodens resultat... 12 2.4.6 Finansiering av verksamheten... 13 2.5. Den finansiella ställningen och förändringar i den... 15 2.6 Totala inkomster och utgifter... 17 2.7 Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi... 18 2.7.1 Sammanställning av samfund som ingår i koncernbokslutet... 18 2.7.2 Styrning av koncernens verksamhet... 19 2.7.3 Väsentliga händelser som gäller koncernen... 19 2.7.4 Koncernbokslutet med nyckeltal... 20 2.8 Åtgärder som gäller räkenskapsårets resultat... 24 2.8.1 Behandling av räkenskapsperiodens resultat... 24 3 BUDGETUTFALL... 25 3.1 Uppnående av målen... 25 3.2. Utfallet av anslag och beräknade inkomster... 27 3.2.1 Resultaträkningsdelens utfall... 28 3.2.2 Investeringsdelens utfall... 30 3.2.4 Finansieringsdelens utfall... 35 3.2.5 Sammandrag av utfallet av anslag och beräknade inkomster... 36 4 BOKSLUTSKALKYLER... 37 5 NOTER TILL BOKSLUTET... 45 6 AFFÄRSVERKENS BOKSLUT... 57 DIREKTIONEN FÖR AFFÄRSVERKET JAKOBSTADS VATTEN... 57 DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS HAMN... 72 DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS ENERGIVERK... 82 6.1 Affärsverkens inverkan på stadens resultatbildning under räkenskapsperioden... 106 7 UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR... 107 0

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET Vid upprättandet av kommunens bokslut iakttas bestämmelserna i kommunallagen och i tillämpliga delar bestämmelserna i bokföringslagen och -förordningen (KomL 68 ). Kommunallagen är en speciallag i förhållande till bokföringslagen. Till de delar som bestämmelserna i dessa lagar avviker från varandra tillämpas kommunallagen (BokfL 8:5 ). Bokföringsnämndens kommunsektion ger anvisningar om hur bestämmelserna i bokföringslagen ska tillämpas (KomL 67 ). Även vid upprättandet av koncernbokslut iakttas bokföringslagen i tillämpliga delar (KomL 68 a ). Bokslutets innehåll Innehållet i kommunens bokslut fastställs i kommunallagen. Till bokslutet hör balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och bilagor till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse (KomL 68.2 ). Därtill ska en kommun som jämte dottersamfund bildar en kommunkoncern upprätta och i sitt bokslut ta in ett koncernbokslut. Närmare anvisningar om upprättandet av ett koncernbokslut för en kommun finns i bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om upprättande av koncernbokslut för kommuner och samkommuner. Bokslutskalkylerna uppgörs i scheman enligt bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisningar. Noterna uppgörs enligt kommunsektionens allmänna anvisning. Allmänna bokslutsprinciper När bokslutet och den ingående balansen upprättas ska så kallade allmänna bokslutsprinciper följas (BokfL 3:3 ). Bestämmelsen innehåller sex olika bokslutsprinciper och en princip som gäller den ingående balansen. - Antagande om att verksamheten fortsätter - Konsekvens i förfaringssättet från en räkenskapsperiod till en annan - Innehållsbetoning - Försiktighetsprincipen - Balanskontinuitetsprincipen - Prestationsprincipen - Principen om separat värdering 1

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 Granskning och godkännande av bokslutet Kommunstyrelsen ska tillställa revisorerna bokslutet och därmed sammanhängande handlingar och underskrifter för granskning. Revisorn ska senast före utgången av maj granska den utgångna räkenskapsperiodens förvaltning, bokföring och bokslut och avge en revisionsberättelse till revisionsnämnden. Revisionsberättelsen ska vara adresserad till fullmäktige och den ska innehålla ett uttalande om huruvida bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet (KomL 73.1, 75.1 ). Om revisionsberättelsen innehåller en anmärkning, ska revisionsnämnden inhämta en förklaring av den som saken gäller och ett utlåtande av kommunstyrelsen. Revisionsnämnden gör en bedömning av anmärkningarna, förklaringarna och kommunstyrelsens utlåtande (KomL 75.2 och 3 ). Efter att bokslutet beretts i revisionsnämnden förelägger kommunstyrelsen det för fullmäktige senast före utgången av juni året efter räkenskapsperioden (KomL 68 ). Revisionsnämnden delger fullmäktige revisionsberättelsen och kommer med ett förslag om huruvida bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet (KomL 71.2 ). Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska revisionsnämnden bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet. Revisionsnämnden förelägger sin utvärderingsberättelse för fullmäktige som tar upp den som en separat punkt på föredragningslistan. 2

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 2.1 Bestämmelser om verksamhetsberättelsen Kommunstyrelsen och kommundirektören ansvarar för att en verksamhetsberättelse avges (KomL 69 ). I verksamhetsberättelsen ges uppgifter om viktiga omständigheter som gäller utvecklingen av den kommunens verksamhet (BokfL 3:1 ). Kommunens verksamhetsberättelse har särskilt i uppgift att redogöra för hur de mål för verksamheten och ekonomin som godkänts av fullmäktige i budgeten har nåtts i kommunen och kommunkoncernen (KomL 69 ). I verksamhetsberättelsen ska också ingå uppgifter om sådana väsentliga saker som gäller kommunens och kommunkoncernens ekonomi som inte ska redovisas i kommunens eller kommunkoncernens balansräkning, resultaträkning eller finansieringsanalys. Kommunstyrelsen ska i verksamhetsberättelsen därtill lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat. Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska det i verksamhetsberättelsen redogöras för hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt för den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet för balanseringen av ekonomin (KomL 69 ). Vid upprättandet av bokslut för ett affärsverk iakttas i tillämpliga delar denna allmänna anvisning. Enligt kommunallagen omfattar bokslutet för ett affärsverk balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. 2.2 Viktiga händelser i verksamheten och ekonomin 2.2.1 Stadsdirektörens ersättares översikt Den svaga ekonomiska utvecklingen och den växande arbetslösheten har bromsat skatteinkomsternas tillväxt i kommunerna och ökat kommunernas utgifter. År 2014 gjordes en extra nedskärning på cirka 360 miljoner euro i statsandelen för kommunal basservice. De statsandelsnedskärningar som gjorts under pågående valperiod uppgick i fjol till sammanlagt 1,2 miljarder euro. Befolkningens stigande ålder fortsätter ändå att öka efterfrågan på tjänster samtidigt som kommunerna ges ett allt större ansvar för till exempel långtidsarbetslösa. Den ekonomiska tillväxten väntas återhämta sig långsamt, vilket innebär att också skatteunderlagets utveckling blir fortsatt svag i kommunerna. Kommunernas verksamhetsutgifter fortsätter ändå att växa stadigt då förändringarna i åldersstrukturen ökar behovet av service och kommunerna åläggs nya uppgifter. Kommunernas interna finansiering räcker inte till för investeringarna och skuldsättningen fortsätter att vara hög. Kommunerna måste fortsätta effektivisera sin verksamhet, men det behövs också strukturella reformer. 3

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 Utvecklingen i Jakobstad har varit måttlig. Arbetslösheten vid årsskiftet var 11,4 % mot 10,2 % vid föregående årsskifte. Inom hela regionen var andelen arbetslösa vid årsskiftet 6,8 %. Befolkningen i staden minskade med 40 personer under år 2014 jämfört med föregående år. Antalet kommuninvånare vid årsskiftet var 19 593. Staden Jakobstads bokslut för år 2014 visade ett överskott på 80,9 miljoner euro. Investeringarna under året har varit totalt 14,8 miljoner, av vilka 9,55 miljoner euro hör till affärsverken. Jakobstads Hamn har bolagiserats 31.12.2014 och hamnverksamheten bedrivs sedan 1.1.2015 av Jakobstads Hamn Ab. Fjärrvärme- och elhandelsverksamheten samt elnätstillgångar och elnätsverksamhet såldes 31.12.2014 till Oy Herrfors Ab och till Herrfors Nät-Verkko Oy Ab för en köpesumma om 69,55 miljoner euro. Stadens aktieinnehav i Oy Katternö Ab, Oy Herrfors Ab, Oy Perhonjoki Ab, Oy Katternö Kraft Ab och Oy Katternö Kärnkraft Ab överläts 31.12.2014 till det av staden helägda bolaget Jakobstads Energi Ab. 1.1.2014 inledde Fastighets Ab Ebba sin verksamhet. Bolaget bildades genom en fusion av 17 av stadens bostads- och fastighetsbolag. Jakobstads Företagsfastigheter köpte 16.10.2014 alla aktier i Kiinteistö Oy Choraeuksenkatu 11, som äger den s.k. Maria Malm-tomten, 598-2-16-2. Tomten används tillsvidare som parkeringsplats. Under året beviljades bygglov för byggande av H.A.B.-huset vid torget och en torgparkeringsanläggning under torget. Den ändrade detaljplanen för tomten och torget godkändes av fullmäktige och beslutet blev föremål för ett besvär, som senare återtogs. Andra större ärenden under året har varit en kommunstrukturutredning med grannkommunerna och strategiarbete. Muddringen av farleden till hamnen har fortsatt under år 2014. Stängningen av förlossningsavdelningen vid Malmska sjukhuset skedde också under 2014. Milla Kallioinen valdes 24.11.2014 till stadssekreterare i Jakobstad. Stadsdirektör Mikael Jakobsson sade upp sin tjänst 16.1.2015. Anne Ekstrand stadsdirektörens ersättare 4

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 2.2.2 Kommunförvaltningen och ändringar i den Stadsfullmäktige År 2013-2016 Ordförande Carola Sundqvist I viceordförande Richard Sjölund II viceordförande Eero Luomala PRO-Pietarsaari- 5 4 4 5 Jakobstad Egen 1 1 - - - - fullmäktigegrupp Sannfinnländarna 1 TOTALT 43 43 43 43 43 43 43 43 Platser 1984-1988 Parti 1988-1992- 1996-2000- 2004-2008- 1992 1996 2000 2004 2008 2012 SFP 16 16 15 15 17 18 18 18 SDP 14 14 11 9 8 10 10 9 Vf 8 8 7 5 6 4 4 3 Saml. 2 1 3 1 1 1 1 1 Centerp.+ obundna 2 2 2 6 2 2 2 1 De Gröna 1 2 2 1 - - - 1 Kristdemokraterna 2 5 4 4 4 4 2013-2016 Stadsstyrelsen år 2014 11 ledamöter, SFP 5, SDP 3, Vf 1, PRO 1, Kristdemokraterna 1 Ordförande Peter Boström Stadsdirektör Mikael Jakobsson Organisationsschema som bilaga. 2.2.3 Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen inom kommunens område 2.2.3.1 Den allmänna ekonomiska utvecklingen Den svaga ekonomiska utvecklingen fortsatte under år 2014. Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter minskade volymen av bruttonationalprodukten med 0,1 procent år 2014. Det var tredje året i följd som bruttonationalprodukten minskade. Den privata konsumtionen minskade volymmässigt med 0,2 procent medan den offentliga konsumtionen ökade med 0,2 procent. Investeringarna minskade med 5,1 procent. Exportvolymen minskade med 0,4 procent medan importvolymen minskade med 1,4 procent. 5

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 Enligt Kommunförbundets förhandsuppgifter visar kommunerna år 2014 ett resultat som är nästan på samma nivå som år 2013. Då har inte beaktats intäkter av engångskaraktär som uppstått på grund av bolagisering av kommunala affärsverk. Enligt bokslutsprognoserna var kommunernas och samkommunernas sammanlagda resultat 1,86 miljarder euro. Av den summan stod bolagiseringen av affärsverk på basen av EU-direktiv för uppskattningsvis 1,4 miljarder euro. Totalt 14 kommuner uppskattar att årsbidraget blir negativt. År 2013 var årsbidraget negativt i 28 kommuner. På basis av prognoserna för år 2014 var kommunernas årsbidrag per invånare i genomsnitt 373 euro. Året innan var motsvarande siffra 380 euro. Årsbidraget i kommunerna täcker enligt prognosen 101 procent av avskrivningarna och nedskrivningarna och 72 procent av investeringarna. Den årliga ökningen av kommunernas lånestock har varit kraftig under 2000-talet. Kommunernas och samkommunernas sammanlagda lånestock steg 2014 till 16,6 miljarder euro. Lånestocken ökade med 7 procent, det vill säga med 1,1 miljarder euro jämfört med året innan. 2.2.3.2 Utvecklingen i det egna ekonomiområdet Befolkningsutvecklingen Befolkningen i Jakobstadsregionen uppgick enligt preliminära uppgifter till 49,874 personer vid årsskiftet 2014/2015, vilket är en ökning med 31 personer under år 2014. Befolkningsförändringen i Jakobstad var negativ, -40 personer 2014. Jakobstads befolkning per den 31.12.2014 uppgår, enligt preliminära uppgifter, till 19,593 personer. Staden Jakobstad hade under år 2014 ett födelseunderskott på -17 personer, samt även ett underskott på -178 personer inom inrikesflyttningen. Däremot var det internationella inflyttningsnettot positivt under år 2014 med 155 personer. 6

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 Flyttningsrörelsen inom en ekonomisk region beror på många faktorer, varav livskvalitetsaspekten är en av de främsta, medan flyttningen mellan regioner till stor del är beroende av tillgången på utbildningsmöjligheter och på arbetsplatser. Därför är stadens satsning på närings- och utbildningspolitik främst i samarbete med regionens övriga kommuner av största vikt för att hävda sig i konkurrensen mellan regionerna. Samtidigt bör staden kunna erbjuda en kvalitativt högtstående kommunal service, där en av spjutspetsarna utgörs av en framsynt bostads- och tomtpolitik, för att hävda sig i konkurrensen inom regionen. Staden har en positiv utveckling vad gäller internationell flyttning, vilket även i fortsättningen bör bejakas. Sysselsättningsläget Vid årsskiftet 2014/2015 var enligt NTM-centralen 7,3 % arbetssökande arbetslösa i regionen då motsvarande siffra vid föregående årsskifte låg på 7,0 %. Andelen arbetslösa arbetssökande i hela landet uppgick till 13,9 % den 31.12.2014, då den vid föregående årsskifte låg på 12,6 %. Jakobstads arbetslöshetsprocent uppgick till 11,4 % i slutet av år 2014, när den i slutet av år 2013 låg på 10,2 %. Antalet arbetslösa under 25 år var i december 2014 151 st. (2013 152 st) och av det totala antalet arbetslösa i december var 34,2 % över 50 år. Antalet som varit arbetslösa längre än 1 år var i december 2014 238 st. (2013 230 st.). I januari 2015 låg arbetslöshetsprocenten i Jakobstad på 11,0 %. Stadens självförsörjningsgrad gällande arbetsplatser är 130,8 %, vilket är bland de högsta i landet. 2.2.4 Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi Det gångna året har inneburit många utmaningar för kommunerna. Det nya året präglas av kommunreformen, strukturreformerna inom social- och hälsovården och utbildningen på andra stadiet, revideringen av kommunallagen och statsandelsreformen. 7

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 2.2.5 Kommunens personal De stora förändringarna i antalet anställda 2010 beror på att staden enligt överenskommelse i nejden övertog social- och hälsovårdsservicen även för grannkommunerna Larsmo, Pedersöre och Nykarleby från och med 1.1.2010. Organisationsförändringar (inbördes) mellan de olika verken innebär förskjutningar i antalet anställda från 2010. Antal årsverken sektorvis under åren 2007-2014: 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Social- och hälsovårdsväsendet 214 219 219 1370 1387 1366 1318 1309 Dagvårds- och utb.väsendet 534 562 557 547 588 571 560 552 Centralen för tekniska tjänster 202 207 211 260 325 324 354 339 Övriga 198 200 195 160 170 176 169 165 Årsverken totalt 1150 1188 1182 2337 2470 2437 2401 2365 Totala antalet anställda vid årsskiftet (31.12.) är följande: 2014 2013 2012 2011 2010 2.882 2.956 2.973 2.948 2.831 2014 2013 Löner totalt: 87.475.933 89.707.640 Arvoden totalt: 312.783 322.652 2.2.6 Bedömning av de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt andra faktorer som inverkar på verksamhetens utveckling Staden har försäkringar för att skydda sig mot skador (brand-, ansvars- och avbrottsförsäkringar). Dessutom har staden en skadefond vars ändamål är att ersätta sådana skador som åsamkas stadens oförsäkrade egendom (egendomens värde är så lågt att det inte ansetts ändamålsenligt att försäkra den) samt sådana skador på stadens försäkrade egendom som faller inom ramen för stadens självrisk, samt även skador som faller inom ramen för ansvarsförsäkringens självrisk. Skadefondens belopp uppgår 31.12.2014 till 1,0 milj. euro. 2.2.7 Miljöfaktorer Ett separat miljöbokslut uppgörs för år 2014. 8

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 2.3 Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats Den interna tillsynen har i uppgift att säkerställa att kommunens verksamhet är ekonomisk och resultatrik, att de uppgifter som ligger till grund för besluten är tillräckliga och tillförlitliga och att man följer bestämmelserna i lag, myndighetsföreskrifter och de olika organens beslut samt att tillgångar och resurser tryggas. Intern tillsyn omfattar samtliga åtgärder som ledningen vidtar i syfte att förbättra riskhanteringen samt öka möjligheterna att uppnå fastställda mål. En ny enhetlig förvaltningsstadga trädde i kraft 1.7.2010 och ersatte en mångfald av enhetsspecifika instruktioner. Användningen av KommunOffice-programmet gör protokoll och tjänstemannabeslut tillgängliga för en bred användarskara och ökar därmed insynen i beslutsfattandet. Utgående från det antal beslut som tagits i stadens förvaltning under verksamhetsåret har antalet besvär och rättelseyrkanden varit ringa. De i budgeten fastställda målen är bindande gentemot fullmäktige och utvärderas i samband med delårsrapporter och bokslut. Avvikelser analyseras och åtgärdas. Den elektroniska fakturahanteringen och utökat antal användare av ekonomisystemet och ledningsrapporteringen har förbättrat ansvarspersonernas möjligheter till budgetuppföljning liksom insynen i medelanvändningen. Den kommunstatistik som Statistikcentralen årligen publicerar ger jämförelsematerial och utvärderingsverktyg beträffande kostnadsnivån och effektiviteten i stadens verksamhet. Kommunstatistiken följs upp och avvikelser från andra kommuner föranleder analys av den egna verksamheten och korrigerande åtgärder. En kartläggning av kritiska framgångsfaktorer har gjorts i samband med stadens strategiplan 2004 2015. Strategiplanen har reviderats 2010 och gäller nu perioden 2010 2020. Dessa faktorer beaktas vid måluppställningen i budgeten och målutvärderingen i delårsrapporter och bokslut. Någon systematisk, heltäckande riskkartläggning för hela organisationen har inte gjorts. Förvaltningsenheterna bevakar utvecklingen inom sina verksamhetsområden och vidtar de åtgärder som bedöms nödvändiga för att minimera risker. Inom hälso- och sjukvården används HaiPro-systemet för rapportering av farliga situationer i verksamheten. Hamnverket har gjort riskbedömningar enligt International Ship and Port Facility Security Code. En ny riskkartläggning blir småningom aktuell. Staden har en fond för större skadefall och en riskhanteringskommitté som behandlar skadeärenden. Anvisningar för intern kontroll godkändes av stadsfullmäktige 22.10.2012. Implementeringen av anvisningarna pågår. Stadsdirektören, sektorcheferna och affärsverkens direktörer ansvarar för hur genomförandet av kontrollen organiseras inom deras verksamhetsområden. 9

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 2.4 Räkenskapsperiodens resultatanalys och finansiering av verksamheten 2.4.1 Resultaträkning och nyckeltal 10

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 2.4.2 Resultaträkningens intäkter Resultaträkningens intäkter uppgick sammanlagt till 312,9 milj. euro. Skattefinansieringen (skatter + statsandelar) uppgick till sammanlagt 116,3 milj. euro eller 37,2 %. Milj. 2014 andel 2013 förändring Verksamhetens intäkter 195,3 62,4 % 114,2 71,0 % Skatteinkomster 79,0 25,2 % 76,5 3,2 % Statsandelar 37,3 11,9 % 37,7-1,1 % Finansiella intäkter 1,4 0,4 % 1,8-23,8 % TOTALT 312,9 100,0 % 230,2 35,9 % Verksamhetsintäkter Milj. 2014 andel 2013 förändring Försäljningsintäkter 91,0 46,6 % 93,2-2,4 % Avgiftsintäkter 12,1 6,2 % 12,2-1,1 % Understöd o bidrag 3,6 1,8 % 3,7-4,1 % Övriga verksamhetsintäkter 88,6 45,4 % 5,0 1680,9 % TOTALT 195,3 100,0 % 114,2 71,0 % Verksamhetsintäkterna uppgick till 195,3 miljoner euro, vilket innebär en kraftig ökning (71,0 %). Den största orsaken är försäljningsvinster av engångskaraktär från bolagiseringen av Jakobstads Energiverk. De största posterna är alltså övriga verksamhetsintäkter 88,6 miljoner euro och försäljningsintäkter 91,0 milj. euro. I försäljningsintäkter ingår de andelar som samarbetskommunerna betalar för social- och hälsovården. Skatteintäkter Skatteinkomster milj. 2014 andel % 2013 förändring Kommunalskatt 68,1 86,3 % 66,7 2,1 % Samfundsskatt 5,3 6,8 % 4,7 14,4 % Fastighetsskatt 5,5 6,9 % 5,1 6,8 % TOTALT 79,0 100,0 % 76,5 3,2 % De totala skatteintäkterna ökade med 3,2 % (2,5 milj. euro). Kommunalskatten ökade med 2,1 % (1,4 milj. euro) i Jakobstad, då ökningen i hela landet var 1,3 %. Den beskattningsbara inkomsten (som ligger till grund för kommunalskatten) ökade i Jakobstad med 4,3 % från 2012 till 2013. Inkomstutvecklingen i Jakobstad från 2012 till 2013 var 3,1 %, när ökningen i hela landet var 2,5 %. Samfundsskatten ökade med 14,4 % (0,6 milj. euro). Fastighetsskatten ökade med 6,8 % (0,4 milj.). 11

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 Statsandelar Statsandelar milj. 2014 2013 förändring Statsandel för kommunal basservice (utan utjämningar) 38,7 39,2-1,3 % Utjämning av statsandelar på basis av skatteink. -0,4-0,3-18,6 % Utjämning på basen av systemändring -0,2-0,2 0,0 % Övriga statsandelar för undervisning och kulturverksamhet -0,8-0,9 15,5 % TOTALT 37,3 37,7-1,1 % 2.4.3 Resultaträkningens verksamhetskostnader Externa verksamhetskostnader 2014 andel % 2013 förändring Personalkostnader 112,9 51,2 % 115,1-1,9 % Köp av tjänster 59,3 26,9 % 57,9 2,3 % Material och förnödenheter 28,9 13,1 % 30,7-5,7 % Understöd 8,3 3,8 % 8,5-2,6 % Övriga verksamhetskostnader 11,2 5,1 % 10,6 4,8 % TOTALT 220,6 100,0 % 222,8-1,0 % Verksamhetskostnaderna minskade totalt med 1,0 % (-2,2 milj. euro). Den euromässigt största minskningen skedde inom personalkostnader (-2,1 milj. euro). 2.4.4 Nettoutgifter inom driftsekonomin (verksamhetsbidraget) Nettoutgifterna inom driftsekonomin uppgick till 23,5 milj. euro, d.v.s. en minskning med 83,2 milj. euro i jämförelse med föregående år. De finansiella nettokostnaderna ökade med 1,3 milj. euro. Orsaken till att finansieringskostnaderna ökade är nedskrivningar av placeringar och minskade dividendintäkter. 2.4.5 Årsbidrag, avskrivningar, räkenskapsperiodens resultat Årsbidraget år 2014 ligger på 91,7 milj. euro, när det år 2013 låg på 7,7 milj. euro. De faktiska nettoinvesteringarna år 2014 låg på 14,8 milj. euro och avskrivningarna på 10,8 milj. euro. Räkenskapsperiodens resultat visar ett överskott på 80,9 milj.euro. 12

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 2.4.6 Finansiering av verksamheten 13

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 Skuldbördan uppgår i slutet av 2014 till 82,1 milj. euro. Stadsfullmäktige beslöt 9.3.2015 att under år 2015 göra en extra amortering om 25 milj. euro. 14

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 2.5. Den finansiella ställningen och förändringar i den Kommunens finansiella struktur beskrivs med hjälp av balansräkningen. 15

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 På bestående aktiva är de största posterna materiella tillgångar som uppgår till 106 milj. euro och placeringar som uppgår till 88,4 milj. euro. Bland rörliga aktiva utgör fordringarna, 15,7 milj. euro, och kassa och bank, 58,9 milj. euro, de största posterna. På passiva sidan uppgår det egna kapitalet till 144,7 milj. euro. Överskott från tidigare räkenskapsperioder uppgår till 1,7 milj. euro och årets överskott till 80,9 milj. euro. I det egna kapitalet ingår också skadefonden som uppgår till 1,0 milj. euro. Avsättningar på totalt 0,5 milj. euro gjordes på basen av derivatavtal. Den största posten på passiva sidan utgör det främmande kapitalet som uppgår till 120,3 milj. euro. Soliditeten ligger nu på 52,3 % (28,5 % 2013). Den visar stadens förmåga att bära underskott och dess förmåga att klara av sina åtaganden på lång sikt. En soliditetsgrad på 70 % kan anses vara ett eftersträvansvärt mål inom den kommunala ekonomin. En soliditet på under 50 % innebär en betydande skuldbörda. Den relativa skuldsättningsgraden visar hur stor del av stadens driftsinkomster (räkenskapsperiodens verksamhetsintäkter, skatteinkomster och statsandelar) som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. Det ackumulerade överskottet uppgår till 82,6 milj. euro (4216 /inv). Lånefordringarna uppgår till 11,3 milj. euro. Stadens skuldbörda sjunker till 82,1 milj. euro eller 4192 euro per invånare. Skuldbördan i hela landet låg preliminärt år 2014 på 2733 euro per invånare. 16

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 2.6 Totala inkomster och utgifter Beräkningen gällande de totala inkomsterna och utgifterna görs utgående från resultaträkningen och finansieringskalkylen, vilka endast innehåller externa inkomster, utgifter och finansiella transaktioner och där affärsverken har sammanställts rad för rad. 17

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 2.7 Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi 2.7.1 Sammanställning av samfund som ingår i koncernbokslutet DOTTERBOLAG Stadens andel ANDELAR I SAMKOMMUNER Stadens andel Jakobstads Företagsfastigheter Ab 100,0 % Vasa sjukvårdsdistrikt 5,5 % Jakobstads Energi Ab 100,0 % Malmska fastigheters sk 67,7 % Jakobstads Hamn Ab 100,0 % Kårkulla kf för spec.omsorger 4,5 % Fast. Ab Bodgärdet Kiinteistö Oy, 100,0 % Eskoon sosiaalipalvelujen kuntayhtymä 2,7 % J:stads Gamla Hamn Ab - P:saaren Vanha Satama Oy 51,6 % Optima samkommun 35,9 % Jakobstads Ishall Ab 68,0 % Keski-Pohjanmaan koulutusyhtymä 13,7 % Fastighets Ab Ebba Kiinteistö Oy 100,0 % Kvarnens sk (Kronoby folhögssk.) 9,5 % Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur 4,5 % Österbottens förbund 12,3 % INTRESSEBOLAG Stadens andel Oy Katternö Ab, 40,3 % (via Jakobstads Energi Ab) Ekorosk Ab - Oy, 15,4 % Ab Jakobstadsregionens näringscentral-concordia-pietarsaaren seudun elinkeinokeskus 41,0 % Oy Timberpak Ab 24,6 % Båtbranschens Teknologicentrum BTC Ab 62,5 % Kronoby Flyghangar Fastighets Ab 26,4 % Oy Pohjanmaan Biokaasu-Österbottens Biogas Ab 31,1 % Baltic Boat Yard Ab 62,5 % 18

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 2.7.2 Styrning av koncernens verksamhet I anvisningarna för den interna kontrollen, som godkändes av stadsfullmäktige i oktober 2012, finns klart preciserat dottersamfundens skyldigheter gentemot moderbolaget. 2.7.3 Väsentliga händelser som gäller koncernen Affärsverket Jakobstads Hamn bolagiserades 31.12.2014. Jakobstads Hamn Ab fortsätter att driva affärsverksamheten. Fjärrvärme- och elhandelsverksamhet samt elnätstillgångar och elnätsverksamhet såldes 31.12.2014 till Oy Herrfors Ab och Herrfors Nät-Verkko Oy Ab. Som en del av bolagiseringen av Jakobstads Energiverk överläts 31.12.2014 aktieinnehavet i Oy Katternö Ab, Oy Herrfors Ab, Oy Perhonjoki Ab, Oy Katternö Kraft Ab och Katternö Kärnkraft Oy Ab till Jakobstads Energi Ab. Fastighets Ab Ebba Kiinteistö Oy började sin verksamhet 1.1.2014 efter att 17 av stadens fastighetsbolag fusionerats vid årsskiftet 2013/2014. Bolaget har inlett förverkligandet av nybyggnadsprojekt på Permo 32 och av KEVA-Paja i Kivilös. Båda dessa projekt är av social natur och har överförts från Centralen för tekniska tjänster till Fastighets Ab Ebba. Jakobstads Företagsfastigheter Ab köpte under året alla aktier i Kiinteistö Oy Choraeuksenkatu 11, som äger Maria Malm-tomten. 19

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 2.7.4 Koncernbokslutet med nyckeltal 20

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 21

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 22

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 23

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 2.8 Åtgärder som gäller räkenskapsårets resultat 2.8.1 Behandling av räkenskapsperiodens resultat Räkenskapsperiodens resultat visar ett överskott på 80,882,478,19 euro. Överskottet överförs till det egna kapitalet i balansräkningen till kontot för räkenskapsperiodens överskott/underskott. 24

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 3 BUDGETUTFALL 3.1 Uppnående av målen Stadsfullmäktige fastslog följande målsättningar för budget- och ekonomiplaneperioden 2014 2016: o Det ackumulerade överskottet i balansen skall vara positivt under hela planeperioden 2014 2016. Det ackumulerade överskottet i bokslutet för år 2014 uppgår till 82,6 milj. (inklusive 2014 års överskott). o Det strategiska underskottet, d.v.s. den del av investeringarna som finansieras genom lån, ska reduceras kraftigt. Årsbidraget 2014 var 91,7 milj. euro (2013 7,7) och nettoinvesteringarna 14,8 milj. euro (2013 14,3). Utöver nämnda nettoinvesteringar ökade stadens aktieinnehav via apport med 51,2 mil. euro i Jakobstads Energi Ab och med 2,9 milj. euro i Jakobstads Hamn Ab. o I budget- och ekonomiplaneförslaget har en minskning av kostnaderna med 2,0 milj. euro intagits för år 2015 och en minskning med 4,0 milj. euro år 2016. I de av stadsfullmäktige fastslagna budgetramarna för 2015 ingick ett effektiveringskrav som uppgick till 2,0 milj. euro och i ekonomiplanen för 2016 ingår ett effektiveringsmål på 3,0 milj. euro. o Regeringens aviserade kommunstrukturreform betyder att också Jakobstad skall delta i en utredning om den framtida kommunstrukturen. Vad gäller social- och hälsovården är det centralt att nejdens kostnader för social- och hälsovården hålls på en nivå som högst motsvarar landets medelnivå. Social- och hälsovårdsnämnden har vid behandlingen av social- och hälsovårdsverkets strategi beslutat att det behövs strukturella förändringar inom verksamhetsformerna för att få kontroll på kostnadsökningen. Satsningar görs på förebyggande och rehabiliterande insatser samt på samarbete över sektorgränserna. Stadens kostnader för tjänster producerade av social och hälsovårdsverket uppgår i bokslutet till 51,9 milj. euro. Enligt uppgifter som kommunerna har lämnat till Statistikcentralen låg Jakobstad år 2012 på landets medeltal gällande nettokostnaderna för social- och hälsovården med 2968 euro/invånare. 2011 låg Jakobstad 12 % över landets medeltal och 2013 12,6 % över landsmedeltalet gällande nettokostnaderna för social- och hälsovården med 3502 euro/invånare. Enligt THL (Institutet för hälsa och välfärd) låg Jakobstad 4 % över landets medeltal år 2011 och 5 % under landsmedeltalet år 2012 gällande de behovsindexjusterade kostnaderna för vården. THL: s uträkningar för år 2013 kommer hösten 2015. 25

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 Strategin för att få till stånd strategisk anpassning av stadens ekonomi fortgår, genom bl.a. följande åtgärder: o Effektivering av de interna stödtjänsterna genom att dimensioneringar revideras och uppdateras. De enheter inom centralen för interna stödtjänster där verksamheten baserar sig på dimensionering utför kontinuerlig uppdatering och revidering av dimensioneringsvärden. o Effektivering av arbetsprocesserna på den kommunaltekniska avdelningen Kommunaltekniska avdelningen har utvecklat sättet att genomföra gatuinvesteringar. En del av planeringen köps, såsom behövliga beräkningar för maskinstyrning och säkerhetsplaner. Genom automation sparas arbets- och materialkostnader. Vid de gatusaneringsobjekt som förverkligas i samarbete med stadens affärsverk används ett arbetssätt som grundar sig på maskinentreprenad med timpris i egen regi. Också i fråga om de här objekten har man strävat till att konkurrensutsätta maskinentreprenörernas timpris och byggnadsmaterial skilt för varje arbetsplats. Som eget arbete sanerades 61 %. Som entreprenad sanerades 490 m gator och byggdes nya gator 380 m. Det finns en till två gatubyggnadsgrupper i egen regi. Under den kalla årstiden, då saneringsprojekt inte kan förverkligas, utför gatubyggnadsgrupperna mindre nybyggnadsobjekt. Alla större nybyggnadsobjekt konkurrensutsätts som totalentreprenader. o En systematisk och opartisk analys av kostnadseffektiviteten för alla serviceproduktionsformer görs under 2014 varefter den totalekonomiskt effektivaste produktionsformen för service väljs. Under året fortsatte arbetet med servicestrategin och arbetet fortgår 2015. o En intern arbetsmarknad skapas och arbetsgivaren uppmuntrar, bl.a. genom ett belöningssystem, de anställda till omskolning, t.ex. via läroavtal. Under arbete. o Utnyttjandet av den naturliga avgången intensifieras så att åtminstone 30 årsverken årligen reduceras genom naturliga avgångar. Under år 2014 minskade antalet årsverken med 36 stycken jämfört med år 2013. o Under år 2014 fortgår ett systematiskt kvalitetsarbete inom samtliga förvaltningsgrenar. Inom social- och hälsovårdsverket fortsatte man under år 2014 med det systematiska kvalitetsförbättringsarbetet via kvalitetsprogrammet SHQS. Personalen utbildades i metoder för kvalitetsförbättring. Under året har självbedömningar gjorts på alla enheter inom social- och hälsovårdsverket. Via självbedömningarna har enheterna gjort utvecklingsplaner för en konkret styrning av utvecklingsarbetet. Värden och målsättningar för verksamheten har utvärderats, och speciell fokus har lagts på en utveckling av serviceprocesserna. Kvaliteten på inskolningen av nyanställda och vikarier har utvärderats via en enkät. o Beslutet om väsentlig begränsning av övertiden är fortsättningsvis i kraft och följs systematiskt upp. Antalet övertidstimmar minskade med 12,1 % jämfört med år 2013. Utvärderingen av målsättningarna för de olika nämnderna framgår under driftsekonomidelens utfall 3.2.1. 26

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 3.2. Utfallet av anslag och beräknade inkomster Budgeten är enligt stadsfullmäktiges beslut bindande på nämndnivå och till nettoanslag. Stadsfullmäktige beviljade under året följande tilläggsanslag inom driftsbudgeten: åt social- och hälsovårdstjänster beviljades totalt 3,7 milj. euro, åt bildningsnämnden 0,21 milj. euro och åt miljö- och byggnadsnämnden 0,05 milj. euro. Totalt beviljades 3,96 milj. euro i tilläggsanslag. Dessutom har budgeten korrigerats i samband med att användningen av sysselsättningsanslaget förts ut på respektive nämnd, varvid även motsvarande anslag förts över från stadsstyrelsen (nettoeffekten av detta är 0). Som en följd av det låga ränteläget underskrider de finansiella nettokostnaderna budgeten med 0,5 milj. euro. Av affärsverkena är Energiverkets resultat enligt budget, Jakobstads Vattens 0,2 milj. euro sämre än budget och Jakobstads Hamns resultat 0,6 milj. sämre än budgeten. Skatteinkomsterna överskrider de budgeterade med 1,6 milj. euro, medan statsandelarna underskred budgeten med 0,3 milj. euro. 27

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 3.2.1 Resultaträkningsdelens utfall 28

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 Specifikation av skatteinkomster Budget 2014 Förverkligat 2014 Avvikelse Skatteinkomster 77 330 000 78 957 881 1 627 881 Kommunalskatt 67 000 000 68 128 940 1 128 940 Samfundsskatt 4 950 000 5 347 400 397 400 Fastighetsskatt 5 380 000 5 481 542 101 542 Skatteprocent Beskattningsbar inkomst Förändring % Skatteår 2000 18,50 224 182 609 4,40 Skatteår 2001 18,50 235 659 059 5,12 Skatteår 2002 18,50 243 199 921 3,20 Skatteår 2003 18,50 246 951 238 1,54 Skatteår 2004 18,50 252 293 075 2,16 Skatteår 2005 18,50 252 535 595 0,10 Skatteår 2006 19,25 264 618 140 4,78 Skatteår 2007 19,25 279 194 878 5,51 Skatteår 2008 19,25 289 853 376 3,82 Skatteår 2009 19,25 283 107 070-2,33 Skatteår 2010 20,25 286 719 723 1,28 Skatteår 2011 20,25 296 797 845 3,51 Skatteår 2012 20,25 302 405 928 1,89 Skatteår 2013 21,25 315 335 355 4,28 Skatteår 2014 21,25 Specifikation av statsandelar Budget 2014 Förverkligat 2014 Avvikelse Statsandelar 37 682 562 37 310 119-372 443 Statsandel för kommunal basservice (inkl. utjämningar) 38 401 085 38 110 669-290 416 Övriga statsandelar för undervisning och kulturverksamhet -718 523-800 550-82 027 Affärsverken Budget 2014 Förverkligat 2014 Avvikelse Ränta på grundkapital 5 % Jakobstads Vatten 671 790 671 790 0 Ränta på grundkapital 12 % Energiverket 1 233 465 1 233 465 0 Hamnverket 315 244 315 244 0 Totalt 2 220 499 2 220 499 0 29

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 3.2.2 Investeringsdelens utfall Stadsfullmäktige har under året beviljat 1,75 milj. euro i tilläggsanslag. För markköp beviljades ett tilläggsanslag om 0,35 milj. euro, för kommunalteknikens byggande av gator 0,16 milj. euro, för inventarier till skolor 0,04 milj. euro och för muddring av hamnbassängen 1,2 milj. euro. Av den korrigerade budgeten användes totalt 99 %. De totala investeringarna uppgår till 14,8 milj. euro eller 751 euro/invånare. Av de totala nettoinvesteringarna uppgår stadens andel till 4,8 milj. euro, social- och hälsovårdsverkets till 0,4 milj. euro och affärsverkens investeringar till 9,55 milj. euro. Utöver ovannämnda investeringar innebar bolagiseringen av Jakobstads Energiverk och Jakobstads Hamn att stadens aktieinnehav ökade med 51,2 milj. euro för aktier i Jakobstads Energi Ab och med 2,9 milj. euro för aktier i Jakobstads Hamn Ab. 30

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 INVESTERINGAR - INVESTOINNIT 1000 EURO/A STADSSTYRELSEN - KAUPUNGINHALLITUS Kostandsberäkn. Kust.arvio 2014 2014 2014 2014 2014 BU-ändring Bokslut TA-muutos Tilinpäätös BU-TA BU efter förändring TA muutoksen jälkeen Avvikelse Poikkeama Utg/Menot Övriga värdepapper - Muut arvopaperit 15 15 5 10 Ink/Tulot Försäljning av aktier - Osakkeiden myynti 375 375 Utg/Menot Centralsjukhuset - Keskussairaala 160 160 160 0 RÄDDNINGSNÄMNDEN - PELASTUSLAUTAKUNTA 156 156 23 133 Utg/Menot Lösegendom - Irtaimisto 228 228 190 38 Ink/Tulot 72 72 167 95 BILDNINGSNÄMNDEN - SIVISTYSLAUTAKUNTA Utg/Menot Inventarier skolor - Kalusteet, koulut 20 40 60 28 32 Utg/Menot Tieto- ja viestintätekniikan opetuskäytön kehittäminen 70 70 90-20 Utg/Menot Övriga samkommuner Bildning - Muut kuntayhtymät; Koulutus 8 8 31-23 Utg/Me not Kva rne n 10 10 10 0 Utg/Me not Förbä ttr. a v friluftsomr./le de r - Ulk.a lue ide n/-re ittie n kunnostus 5 5 6-1 TEKNISKA NÄMNDEN - TEKNINEN LAUTAKUNTA Husavdelningens investeringar tot. - Talo-osaston investoinnit yht. 3 266 3 266 2 862 404 Nybyggnad och Tillbyggnad -Uudis- ja lisärakentaminen Lä nsinummi skola va tte nska de och inne rluft - Utg/Me not Länsinummen koulu, vesivahinko ja sisäilma 5 700 2 300 2 300 2 212 88 Ink/Tulot 961 384 384 384 0 Utg/Menot Staffansnäs skede 2 - Tapaninniemi, vaihe 2 4 400 100 100 109-9 Nybyggnad och tillbyggnad, totalt - Uudis- ja lisärakentaminen, yht. 2 016 2 016 1 936 80 Utg/Me not Unde rhå lla nde inve ste ringa r - Kunnossa pitoinve stoinnit 1 100 1 100 1 098 2 Ink/Tulot 0 344 344 Utg/Menot Björkbacka köksrenovering-koivurinteen keittiöremontti 150 150 172-22 Underhållande investeringar totalt -Kunnossapitoinvestoinnit yhteensä 1 250 1 250 1 270-20 Utg/Menot Städtjänster - Siivouspalvelut 0 0 14-14 Mätning och markanvändning - Mittaus ja maankäyttö, netto 0 350 350-86 -394 Mätning och markanv. Mark köp o försäljning- 270 350 620 649-29 Ink/Tulot Mittaus ja maankäyttö: maan osto ja myynti 320 320 735 415 Utg/Menot Mätutrustning - Mittauskalusto 25 25 0 25 Utg/Menot Byggande av tomter - tonttien rakentaminen 25 25 0 25 Kommunalteknik - Kunnallistekniikka 2 229-154 2 075 2 062 13 Utg/Me not Löpa nde inve ste ringa r- Juokse va t inve stoinnit 1 200 1 200 1 229-29 Särskilda Investeringar - Erillisinvestoinnit 1 029-154 875 833 42 Hällvä ge n me lla n Vä stra Ringv o T örnrosa v - Hälla ntie Utg/Menot välillä Läntinen rengastie - Villiruusuntie 451 160 50 210 210 0 Utg/Menot Vä stra Ringvä ge n, Vä ste rå ke rsv-kisorvä ge n-hällvä ge n - Läntinen rengastie, Länsipellontie -Kisorintie -Hällanintie 200-160 40 42-2 Utg/Menot Vä ste rle de n me lla n Lä nsinummi skola och Fogde v + 2 st trummor - Lä nsivä ylä vä lillä Lä nsinumme n koulu ja Voudintie + 2 kpl rumpuja 734 639-174 465 471-6 Utg/Menot Botte nviksvä ge n/skolga ta n -Östra ringvä ge n - Pohjanlahdentie -Koulukatu - Itäinen rengastie 30-30 0 0 Utg/Menot Hamnvägen - Satamatie 90 90 38 52 Utg/Menot Söde rma lmsga ta n - Ete lä numme nka tu 70 70 71-1 31

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 BU-TA BU-ändring TA-muutos BU efter förändring TA muutoksen jälkeen Bokslut Tilinpäätös Avvikelse Poikkeama INVESTERINGAR - INVESTOINNIT 1000 EURO/A 2014 2014 2014 2014 2014 STADEN - KAUPUNKI UT GIFT ER-MENOT 6 715 236 6 951 6 835 116 INKOMST ER-T ULOT 776 0 776 2 006 1 228 NET T O 5 939 236 6 175 4 829 1 112 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN - SOSIAALI- JA TERVEYSLAUTAKUNTA Utg/Me not Socia l- och hä lsovå rdsve rke t - Sosia a li- ja te rve ysvira sto 500 500 399 101 AFFÄRSVERK - LIIKELAITOKSET JAKOBSTADS VATTEN - PIETARSAAREN VESI 1 800 1 800 1 870-70 ENERGIVERKSSTYRELSEN - ENERGIALAITOKSEN HALLITUS 2 700 2 700 3 775-1 075 HAMNSTYRELSEN - SATAMAHALLITUS 2 500 1 200 3 700 3 902-202 Utg/Menot Underhållsinvesteringar mm. - Kunnossapitoinvestoinnit yms. 100 100 80 20 Utg/Menot Muddring 11 m - Ruoppaus 4 milj 2 400 1 200 3 600 3 822-222 Ink/Tulot Inkomster - T ulot AFFÄRSVERKEN TOTALT -LIIKELAITOKSET YHTEENSÄ UT GIFT ER-MENOT 7 000 1 200 8 200 9 547-1 347 INKOMST ER-T ULOT NET T O 7 000 1 200 8 200 9 547-1 347 TOTALT STADEN + SOCIAL OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN + AFFÄRSVERKEN - YHTEENSÄ KAUPUNKI + SOSIAALI- JA TERVEYSLAUTAKUNTA + LIIKELAITOKSET BU-TA BU-ändring TA-muutos BU efter förändring TA muutoksen jälkeen Bokslut Tilinpäätös Avvikelse Poikkeama INVESTERINGAR - INVESTOINNIT 1000 EURO/A 2014 2014 2014 2014 2014 SUMMA INVESTERINGAR(externa) - INVESTOINNIT YHTEENSÄ(ulkoiset) Summa utgifte r - Me not yhte e nsä 14 215 1 436 15 651 16 781-1 130 Summa inkomster - T ulot yhteensä 776 0 776 2 006 1 228 Netto utgifter - Nettomenot 13 439 1 436 14 875 14 776 98 Nettoinvesteringar/inv - Nettoinvestoinnit/asukas 683 756 751 32

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 INVESTERINGAR STADSSTYRELSEN Vasa centralsjukhus: Utrymmena för samjouren (akut och HVC) samt parkeringshuset finansieras genom direkta kommunala investeringsandelar under 9 år. Kostnaderna för dessa är totalt 25,8 milj. euro och stadens andel var 0,16 milj. euro år 2014. RÄDDNINGSNÄMNDEN Räddningsnämnden I investeringarna ingår bl.a. en ambulans, brandskyddsutrustning och oljeskyddslager. Larsmo kommun deltar med 12,6 % i investeringskostnaderna. TEKNISKA NÄMNDEN Utrymmesförvaltning Underhållet av stadens fastigheter är fortsättningsvis eftersatt på grund av de låga anslagen som beviljas för ändamålet. För löpande investeringar i fastighetsunderhåll fanns i investeringsbudgeten ett anslag på 1,1 M. Totalt användes 1,1 M för fastighetsunderhållets investeringar. På Staffansnäs depåområde påbörjades byggandet av en lagerhall. Budgeten för ändamålet var 0,1 M och 0,108 M användes. För renoveringen av köket vid Björkbacka användes 0,17 M. Länsinummi skolas renovering slutfördes sommaren 2014. De förverkligade kostnaderna under året uppgår till 2,2 M (budget 2,3 M ). Projektets totalkostnad (statsbidrag inte beaktat) blev 5,6 M (budget 5,7 M ). Projektet beviljades statsbidrag sammanlagt 0,961 M. Mätning och markanvändning En aktiv markpolitik lyfts fram som en av de viktigaste funktionerna på mätningsavdelningen. Anslagen för markanskaffning motiveras med behovet av råmark och åtgärder för att minska den privatägda tomtreserven inom detaljplaneområdet. Enligt stfm:s beslut skall försäljning och inköp av markområden balanseras inom en period på 5 10 år. Kommunalteknik Av anslagen för löpande investeringar användes 68 % för saneringar av gator. De största saneringarna var Bottenviksvägen och Sofiedahlsgatan i Östanpå, totalt 270.000, och Östanpåvägen för 450.000. Som sanering räknades också flyttningen av Permovägen, som gjordes på entreprenad för 84.000. För nybyggnad av gator användes mindre än 7 % av helhetsanslagen. För detta byggdes Sandåkersvägen för 68.000. Av 2015 års projekt, Sundbergsvägen och Sundåkersvägen, gjordes för 15.000 flyttningar av ledningar som extra arbeten innan marken frös. Depån bytte en hjullastare 2013, för vilken den andra raten, ca 65.000, betalades. Nya maskininvesteringar var en snöslunga och en slyröjningsmaskin, totalt 48.000. Anskaffningar av maskiner utgjorde ca 9 % av anslagen. Underhållsenheten för idrottsanläggningar införskaffade en maskin för luftning av gräsmattor och byggde staket till Centralplan, totalt 14.000, vilket motsvarar 1 % av anslagen. 33

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 För parkenhetens del renoverades trädgårdens arbetsutrymmen för ca 140.000 (ca 12 % av anslagen). Byggnadens andra del, d.v.s. socialutrymmen och arbetsrum, renoveras 2015. Av särskilda investeringar användes största delen till Västerleden, 470.000, till Hällvägen 210.000 och till Västra Ringvägen 42.000. Byggandet av Västra Ringvägen beslutade man att färdigställa som en större helhet under 2015. Färdigställandet av Södermalmsgatan gjordes ännu före vintern för 70.000. SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Social- och hälsovårdsnämndens investeringar uppgår till 399.000 euro, vilka dels finansieras via avskrivningar dels via ett lån av staden Jakobstad. När det gäller affärsverkens investeringar besluter stadsfullmäktige om en investeringsram och affärsverkens direktioner besluter själva om de konkreta investeringarna. JAKOBSTADS VATTEN Totala investeringar under 2014 1,870 milj. euro HAMNSTYRELSEN Totala investeringar under 2014 3,902 milj. euro ENERGIVERKSSTYRELSEN Totala investeringar under 2014 3,775 milj. euro 34

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 3.2.4 Finansieringsdelens utfall 35

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 3.2.5 Sammandrag av utfallet av anslag och beräknade inkomster 36

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 4 BOKSLUTSKALKYLER 37

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 38

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 39

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 40

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 KONCERN 41

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 42

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 43

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 44

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 5 NOTER TILL BOKSLUTET Noter angående tillämpade bokslutsprinciper för staden Värdering av bestående aktiva Materiella och immateriella tillgångar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningsutgift minskad med avskrivningar enligt plan och med finansieringsandelar för investeringsutgifter. Planavskrivningarna har beräknats utgående från den av stadsfullmäktige i mars 2011 godkända reviderade avskrivningsplanen. Placeringar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningsutgift. Värdering av rörliga aktiva Omsättningstillgångar har upptagits i balansräkningen enligt FIFO-principen till beloppet för anskaffningsutgiften. Koncernbokslutet omfattning I koncernbokslutet har samtliga dottersamfund och samtliga samkommuner sammanställts. Noter angående tillämpade bokslutsprinciper för kommunkoncernen Interna transaktioner och internbidrag Koncernsamfundens interna intäkter och kostnader samt fordringar och skulder har eliminerats. Intäkter och kostnader samt fordringar och skulder mellan koncernsamfunden och de samkommuner där staden är delägare har eliminerats förutom i fråga om transaktioner av ringa betydelse. Väsentliga interna bidrag som ingår i bestående aktiva har eliminerats. Internt innehav Stadens och dess dottersamfunds interna innehav har eliminerats enligt parivärdemetoden. Minoritetsandelar Minoritetsandelar har avräknats från koncernens över- och underskott i koncernresultaträkningen samt från koncernens eget kapital i koncernbalansen. Korrigering av planmässiga avskrivningar Fastighetsdottersamfundens avskrivningar på immateriella och materiella tillgångar har korrigerats så att de motsvarar avskrivningar enligt plan och utgiftsresterna har bokförts som rättelse av dottersamfundens avskrivningar i koncernresultaträkningen och den differens som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder som en korrigering av över- eller underskott från tidigare räkenskapsperioder i koncernbalansen. Intressesamfund Intressesamfunden har sammanställts i koncernbokslutet enligt kapitalandelsmetoden. Reserver Reserverna har i koncernbalansen inte indelats i fritt eget kapital och latent skatteskuld. 45

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 46

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 47

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 48

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 49

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 50

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 51

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 52

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 53

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 54

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 55

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 56

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 6 AFFÄRSVERKENS BOKSLUT DIREKTIONEN FÖR AFFÄRSVERKET JAKOBSTADS VATTEN Verkställande direktör Markku Kaksonen VERKSAMHETSOMRÅDE: Vattentjänster VERKSAMHETSIDÉ Jakobstads Vatten har som uppgift att producera tjänster i anslutning till samhällets vattenförsörjning och avloppshantering i enlighet med affärsekonomiska principer samt genom att utveckla sin verksamhet i överensstämmelse med samhällets utveckling. Inom eget verksamhetsområde sköter verket vattentjänsterna under alla förhållanden. I mån av möjlighet betjänar verket även kunder utanför eget verksamhetsområde samt övriga vattentjänstverk. Jakobstads Vatten verkar som ett kommunalt affärsverk, för vilket verkets direktion samt stadsfullmäktige ställer upp de verksamhetsmässiga och ekonomiska resultatmålen. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN År 2014 var liksom året innan sällsynt varmt i hela landet. Enligt Finlands Meteorologiska institut var året det näst varmaste i Finlands mätningshistoria. Medeltemperaturen var bara 0,15 grader lägre än rekordåret 1938. I västra Finland regnade det lite mera än föregående år. Råvattnets kvalitet var förhållandevis dålig. Detta förorsakade dock inga stora problem vid framställningen av hushållsvatten. Det exceptionellt varma slutet på året syntes i avloppsreningsverkets verksamhet. Årets största dygnsoch månadsflöde (vårflöde!) inträffade i november. I det allmänna ekonomiska läget inträffade ingen vändning till det bättre. Världsekonomin växte inte även om man kunde se mindre tecken på en tillväxt i USA. Euro-områdets situation fortsatte som mycket dålig. Rysslands ekonomi fortsatte sin nedgång. Allt detta syntes fortsättningsvis även i Finland både inom den privata och den offentliga sektorn. Statsekonomins anpassningsåtgärder har även påverkat bidragen för investeringar inom vattentjänsterna. Trots detta fick vi på våren ett positivt meddelande om beviljat statsbidrag för vårt regionala projekt gällande förbindelsevattenledningar och överföringsavlopp och kunde därmed starta upp projektet. Ändringar i lagen om vattentjänster trädde i kraft 1.9.2014. Lagen är den centrala reglerande lagen inom vattentjänsterna. Revideringen av den hade påbörjats redan år 2008. Samtidigt trädde även de nya stadgandena i markanvändnings- och bygglagen om dagvattenhanteringen i kraft. I och med dem flyttades huvudansvaret för dagvattenhanteringen från vattentjänstverken till kommunerna. Kommunen och vattentjänstverket kan dock avtala om att vattentjänstverket även i 57

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 fortsättningen har hand om avledande av dagvattnet. Även samtidigt med de tidigare nämnda trädde revideringarna i Social- och hälsovårdsministeriets hushållsvattenförordning i kraft. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT STADSFULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2014 min - real - max Sätt att förverkliga Ansvarig Utvärdering (Bokslut) Vattnets kvalitet Avbrott i vattenlev. Störning i avloppets funktion Kvalitetskrav och rekommendationer (SHM 461/2000) Positiv utveckling Positiv utveckling Myndighets- och egen kontroll, driftsingenjör Registrering av kundrespons, nätverksingenjör Kraven och rekommendationerna uppfylldes förutom ett par mindre avvikelser Utveckling mot rätt håll Utveckling mot rätt håll SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Ambitionsnivå 2014 Mätare min - real - max Sätt att förverkliga Ansvarig Utvärdering (Bokslut) Produktionskostnader för servicen Kundavgifter Landets medelnivå +/- 15 % beträffande båda Vattentjänstverkens nyckeltal, vvy:s rapport Vattentjänstverkens avgifter, vvy:s jämförelse Utvärdering kan inte fås ännu Jämförelsepriser: -vattenverksavgifter. 15,0 % högre - avloppsverksavgifter. 14,3 % lägre -avgifter sammanlagt 3,3 % lägre RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2014 min - real - max Sätt att förverkliga Ansvarig Utvärdering (Bokslut) Investeringarnas inkomstfinansiering Större än 100 % under ett 10 års perspektiv Bokslut, vd. Medeltal 2005 2014 är 117,6 % 58

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 VERKSAMHET OCH EKONOMI Organisation och personal I slutet av verksamhetsåret var antalet ordinarie anställda 29 personer. Av dessa anställda var 22 månadsavlönade och sju timavlönade. Antalet timavlönade ökade med en person då Mika Hillberg anställdes som montör i stället för Reijo Viinikka. En arbetstagare av de månadsavlönade och en av de timavlönade var deltidsanställd. Antalet tillfälliga anställda (vikarier m.m.) var under året fyra personer. Antalet årsverken var sammanlagt 28,7. Personalen deltog i olika skolningstillfällen rätt aktivt. Minst 1-3 skolningsdagar uppnåddes av cirka 66 % av personalen. Kunder och försäljning De totala fakturerade vatten- och avloppsvattenmängderna ökade år 2014 en aning från föregående år. Den fakturerade vattenmängden var 1 660 943 m 3, då den 2013 var 1 647 678 m 3 (skillnad 0,8 %). Den fakturerade avloppsvattenmängden var 2 352 226 m 3, då den 2013 var 2 319 670 m 3 (skillnad 1,4 %). Fakturerat vatten ökade närmast på eget verksamhetsområde. Gällande avloppsvatten förekom ökning förutom på eget område även i mängderna som fakturerades av grannverken. I slutet av år 2014 var antalet fakturerade förbrukningsplatser 4 979, då antalet platser i slutet av föregående år var 4 951. Vattenanskaffning Vattenanskaffningen skedde fortsättningsvis huvudsakligen från Esse å. Under året pumpades råvatten från ån till Åminne vattenverks reningsprocess sammanlagt 2 621 919 m 3 (2 493 204 m 3 år 2013), dvs. 7 183m3/d (6 831 m 3 /d). Renat hushållsvatten pumpades i ledningsnätet 2 089 509 m 3 (1 989 260 m 3 ), dvs. 5 725 m 3 /d (5 450 m 3 /d). Mellanskillnaden 532 410 m 3 eller 20,3 % (503 944 m 3 eller 20,2 %) av råvattenmängden användes för vattenverkets interna behov, såsom spolning av flotationsenheter samt sand- och kolfilter. 59

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Vattenmängder 2003-2014 (milj.m3) 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 råvatten fakturerat vatten fakturerat av andra verk i nätet pumpat vatten vattenverkets interna bruk köpt av andra verk Esse ås råvattenkvalitet under år 2014 var lite bättre än året innan. Medelvärdet för vår viktigaste parameter, kaliumpermanganattal, som beskriver halten organiska ämnen i vattnet, var 69,4 mg/l. Värdet var 7,5 % lägre än föregående års medelvärde, 75,0 mg/l. Laboratorieproven visade att hushållsvattnet uppfyllde de i förordningen ställda kvalitetskraven. En avvikelse av enterokock konstaterades även om klorhalten i provet var normal. Orsaken till avvikelsen har inte kunnat spåras. I den förnyade provtagningen var resultaten normala. Två gånger konstaterades avvikelser från de rekommenderade värdena på järn och mangan. Orsaken var troligen vattenapparaturen samt låg vattenförbrukning i fastigheten där proven togs. Myndighetsövervakningen har omfattat i begränsad kontroll 27 provtagningar, sammanlagt 549 st. analyser och i utvidgad kontroll 5 provtagningar, 376 st. analyser. Dessutom har hälsoinspektionens råvattenkontroll omfattat 4 st. provtagningar med 87 st. analyser. Själva har vi utfört driftskontroll av råvatten med 367 prov (3426 st. analyser), renvatten med 367 prov (2571 st.), ledningsnät med 19 prov (210 st. analyser), lågvattenreservoarens inkommande vatten med 27 prov (30 st. analyser) och utgående vatten med 27 prov (196 st. analyser). Utöver detta har det gjorts interna kontroller och analyser från flotation, sandfilter, mellanpumpning, kolfilter, desinficering osv. 60

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 Rengöring av flotations- och mellanbassänger utfördes 2 gånger under året. Nya grumlighetsmätare installerades för vatten efter flotation och sandfilter samt för utgående vatten. Utöver dessa utfördes service- och underhållsarbeten på ozonanläggningen, kompressorer och många andra apparater; bl.a. byte av kemikaliepumpar, provtagningspumpar, tryckgivare för nivåmätningar osv. I slutet av året upprustades reningsverksbyggnadens driftcentrals-, kontors-, sociala m.m. utrymmen, varav vissa fick nya målade ytor, nya golvmattor eller belysningsarmaturer. Under hela året köptes en liten mängd vatten (8 331 m 3 ) från Kovjoki Vatten Ab:s grundvattenverk via förbindelseledningen från Nykarlebyhållet (krisvattenledningen). Avsikten var att hålla krisvattensystemet funktionsklart. Reservkraftverket vid Åminne vattenverk togs i bruk i februari. Sedan dess har det automatiskt startat vid strömavbrott eller startats manuellt vid väderlek som hotat orsaka strömavbrott sammanlagt nio gånger, varvid verket har gått sammanlagt 13,5 h. Vattentornets sanering var vårt viktigaste investeringsprojekt. Saneringen blev färdig huvudsakligen i slutet av året. Kvar blev mindre efterarbeten. Tornet var ur bruk från mitten av juni resten av året. Detta medförde i viss mån utmaningar vid Peders lågreservoar för upprätthållande av trycknivån i ledningsnätet. Till årets slut har saneringen kostat sammanlagt 905 500. Den byggnadstekniska saneringen planerades av IdeaStruktura Oy:s Jukka Huttunen. Byggnadstekniska arbeten utfördes av Rakennusliike Antti Salonen Oy. Som kontrollant fungerade Owe Sjölund från Aaro Kohonen Oy. Förnyandet av röranläggningar utfördes av Caverion Industria Ab och el- och värmetekniska arbeten av Caverion Finland Ab. Ledningsnät Enheten ledningsnäten inledde året 2014 med flyttning från de gamla utrymmena på Storgatan 4 till nya fina utrymmen på depåområdet i Staffansnäs. Några större egna ledningsprojekt utfördes inte på entreprenad. Vi deltog dock med den övriga tekniska sektorn i några samprojekt, bl.a. på Bottenviksvägen, Permovägen och Östanpåvägen. I samband med de två förstnämnda projekten byggdes även vid sidan av saneringen av de gamla ledningarna delar av det regionala tryckavloppet. Det enda nybyggnadsprojekt som utfördes under år 2014 var vatten- och avloppsledningar som betjänar fyra industritomter i Penviken. Mot slutet av året påbörjades även arbeten för det stora regionala projektet på avsnittet Åminne vattenverk Spituholmsvägen, Åminne vattenverk Edsevö samt Lepplax Norrby. Vattentornets sanering var ett mycket välkommet projekt. Under den tid tornet var ur bruk kunde vi konstatera dess betydelse för utjämnandet av tryckvariationer i ledningsnätet. Detta framgår även ur stapeldiagrammet nedan. Då vattentornet var ur bruk den senare halvan av året ökade antalet ledningsbrott från föregående års 32 st. ända upp till 59 st. 61

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 År 2014 noterades endast 14 stycken avloppsstockningar varav ett par kan tillskrivas yttre ofog. Överlag förekom endast få större störningsmoment, även om avloppsnätets kondition på sina ställen har kunnat konstateras vara svag. Av investeringsanslaget användes 368 134 för sanering av ledningsnäten. De största objekten var Bottenviksvägens ledningar med angränsande ledningar (188 777 ), Permovägen (23 553 ) och Östanpåvägen (109 795 ). Endast 79 136 av anslaget användes för nybyggnad av vattenoch avloppsledningar, bl.a. i Penviken (38 526 ). Det interkommunala vattenlednings- och avloppsprojektet inleddes med att i samband med saneringsarbeten bygga delar av tryckavlopp i Bottenviksvägen och Permovägen (120 724 ). Under verksamhetsåret byggdes sammanlagt 61 m nya vattenledningar (föregående år 463 m), 60 m (521 m) avloppsledningar och 0 m (85 m) dagvattenledningar. I samband med saneringsarbeten byggdes nya vattenledningar eller infodrades gamla vattenledningar sammanlagt 524 m (2 768 m) och avloppsledningar 1 069 m (1 080 m) samt byggdes nya dagvattenledningar 171 m (315 m). Avloppsvattenrening År 2014 behandlades vid Alheda reningsverk sammanlagt 3 461 449 m 3 avloppsvatten. År 2013 var mängden 3 248 564 m 3. Ökningen var 6,6 %. Dygnsflödet till reningsverket var i medeltal 10 515 m 3 och det största dygnsflödet uppmättes i november till 20 799 m 3. Fakturerad avloppsvattenmängd på vårt eget område var 1462 092 m 3. Av övriga kommuner/verk fakturerades avloppsvatten 875 884 m 3 samt dekompositionsslam 14 250 m 3. 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Behandlat avloppsvatten sammanlagt och från övriga verk 2003-2014 (milj. m3) 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Behandlat avloppsvatten sammanlagt Från övriga verk 62

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 Avloppsvatten från övriga verk 2003-2014 (m3) 400000 350000 300000 250000 200000 150000 100000 50000 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Nykarleby Pedersöre Larsmo UPM Dekomp.slam mm. Avloppsvattenmängderna från övriga verk har ökat något under de senaste tio åren. Avloppsvatten från UPM Kymmene Ab:s fabriker har dock minskat. Mängden mottaget dekompositions- mm. slam har hållit sig på samma nivå som tidigare, fastän avsikten är att styra tömningarna till Österbottens Biogasverk i Karleby. Den inkommande organiska belastningen år 2014 var 724 ton, då föregående års belastning var 791 ton, och fosforbelastningen 25,9 ton, då föregående års belastning var 27,5 ton. Alheda reningsprocess fungerade relativt bra. Reningskraven som fastställts genom nya tillståndsbestämmelser (1.1.2014) uppfylldes förutom gränsvärdet och reduktionskravet för BOD 7 under årets första kvartal, samt gränsvärdet för fastsubstans och BOD 7 och reduktionskravet för BOD 7, COD Cr och fosfor för årets sista kvartal. Alla avvikelser var av mindre art. 1000 30 800 25 600 400 20 15 10 200 5 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Inkommande BOD7 ton/år Utgående BOD7 ton/år Inkommande fosfor ton/år Utgående fosfor ton/år Under året transporterades 4 900 ton avvattnat slam till Österbottens Biogasverk i Karleby för vidare behandling. År 2013 var mängden 5 564 ton. Torrsubstanshalten för slammet var 20,3 %. Analyserna visade igen att slammet är av god kvalitet, tungmetallhalterna är låga. Slammet lämpar sig väl som jordförbättringsmaterial för jordbruket samt grönarbeten. 63

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 De viktigaste sanerings- och effektiveringsåtgärderna vid Alheda var anskaffning av en ny renspress till det första rensgallret, förnyande av luftningstallrikar i det biologiska reningssteget samt ersättande av sandsäckar med ett flak på räls. I december 2013 gav Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland sitt beslut om nytt miljötillstånd för reningsverket. Beslutet förpliktigade verket att inom år 2014 uppgöra en plan för renovering och effektivering av reningsverket samt en riskhanteringsplan. Översiktsplan för renoveringen och effektiveringen samt riskhanteringsplanen färdigställdes av Ramboll Oy. Den mera detaljerade planeringen fortsätter under år 2015. Djurgårdens dagvattenpumpstations reservkraftverk togs i bruk på sensommaren. Ännu återstår återställningsarbeten. EKONOMI OCH BOKSLUT Omsättningen år 2014 var 6 483 782, vilket är 50 635 (0,8 %) större än föregående års omsättning men dock 349 218 (5,1 %) mindre än den budgeterade omsättningen. Verksamhetens kostnader 4 054 357 var 305 229 (8,1 %) större än föregående år men 7 523 (0,2 %) mindre än de budgeterade. Avskrivningarna var 1 118 346, eller 27 697 större än föregående år. Finansieringsintäkterna och -kostnaderna var 668 970 eller 665 mindre än föregående år. Rörelseöverskottet var 1 333 693, vilket är 310 877 (18,9 %) mindre än föregående år. Räkenskapsperiodens överskott var 664 722 eller 310 214 (31,8 %) mindre än föregående år. Bruttoinvesteringarna uppgick till 1 878 826. Inga investeringsandelar fanns att bokföra. Som försäljningsintäkt från anläggningstillgångar bokfördes 5 645. Nettoinvesteringarna var 1 873 181, vilket är 330 240 mera än föregående år. Årets investeringstak 1 800 000 överskreds med 73 181, en synnerligen sällsynt händelse i vårt affärsverks historia. Omsättningen för år 2014 räckte inte riktigt till för finansiering av årets investeringar efter verksamhetskostnader, avskrivningar, amortering av lån och avkastning på grundkapitalet till ägaren. Den interna finansieringen av investeringar var för 2014 års del dock rätt rimlig, 95,2 %. Ur ett tioårsperspektiv steg den ända upp till 117,6 %. Kassamedlen var i slutet av året 1 396 690. Något behov till låneupptagning fanns inte. På basen av bokslutet kan konstateras att Jakobstads Vatten, med beaktande av omständigheterna, rätt väl har uppnått de målsättningar som ställts på verket i budgeten och ekonomiplanen för år 2014. I enlighet med de tidigare boksluten bokförs överskottet på 664 722 på resultatkontot i balansen som en del av det egna kapitalet. 64

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 Prestationer/ Nyckeltal VATTENVERKET Pumpat vatten, m 3 - från eget verk - från andra verk Fakturerat vatten, m 3 - eget område - övriga verk Ofakturerat, % Behandlingskostnader, /m 3 Energikostnader Kemikaliekostnader Vattenledn.nätets längd, m Reparerade läckor, st. - i allmänna ledningar - i privata ledningar Avgifter, /m 3 - bruksavgift - medeltal i landet - jämförelseavgift - medeltal i landet AVLOPPSVERKET Behandlat avloppsvatten, m 3 Fakturerat avloppsvatten, m 3 - från eget område - av övriga verk - dekompositionsslam m.m. Ofakturerat, % Behandlingskostnader, /m 3 Energikostnader Kemikaliekostnader Avloppsnätets längd, m Avloppsstockningar, st. - i allmänna ledningar Avgifter, /m 3 - bruksavgift - medeltal i landet - jämförelseavgift - medeltal i landet Bokslut -10 2 288 495 2 284 108 4 387 1 687 156 1 537 932 149 224 26,3 0,330 0,030 0,087 199 758 53 17 1,65 1,31 2,11 1,84 2 999 286 2 251 266 1 442 435 795 567 13 264 24,9 0,339 0,040 0,034 204 606 27 Bokslut -11 2 228 150 2 226 460 1 690 1 685 274 1 523 033 162 241 24,4 0,400 0,036 0,103 200 799 43 13 1,72 1,38 2,23 1,94 3 262 561 2 311 924 1 417 623 880 650 13 651 29,1 0,349 0,041 0,036 207 791 23 Bokslut -12 2 054 412 2 047 894 6 518 1 660 738 1 539 952 120 786 19,2 0,489 0,040 0,123 201 590 48 1,72 1,40 2,23 1,98 3 976 306 2 443 189 1 459 716 967 674 15 799 37,0 0,040 0,037 Bokslut -13 1 989 333 1 989 260 73 1 647 678 1 534 232 113 446 17,2 0,540 0,043 0,105 202 159 32 9 1,85 1,46 2,38 2,04 3 248 564 2 319 670 1 444 611 859 882 15 177 28,6 0,356 0,045 0,037 210 038 17 Budget -14 2 200 000 1 540 000 140 000 Bokslut -14 2 097 840 2 089 509 8 331 1 660 943 1 550 701 110 242 20,5 0,532 0,039 0,101 202 500 202 500 3 000 000 1 450 000 800 000 63 18 1,92 1,51 2,45 2,13 3 461 499 2 352 226 1 462 092 875 884 14 250 32,0 0,304 0,045 0,038 211 000 210 403 1,89 2,03 2,46 2,56 1,93 2,14 2,54 2,74 1,93 2,21 2,54 2,78 2,01 2,35 2,66 2,96 2,10 2,51 2,75 3,21 Årsverken 28,5 28,8 29,5 27,8 30,0 28,7 14 65

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 66

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 67

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 68

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 69

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 70

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 71

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS HAMN Hamndirektör: Kristian Hällis VERKSAMHETSOMRÅDE: Hamnverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Jakobstads Hamn utgör ett viktigt näringspolitiskt instrument för Staden Jakobstad och en infrastrukturell tillgång för Jakobstadsregionens näringsliv. Strategiska målsättningar för Jakobstads hamn: 1) Verksamheten baserar sig på marknadens (kundernas) transportbehov och efterfrågan på sjötransporter. 2) Hamnens roll som ett näringspolitiskt instrument ska utvecklas för att bidra till företagsetableringar och utveckling av stadens näringsstruktur. 3) Verksamheten baserar sig på lönsamhetskriterier. 4) Veksamheten ska ske inom ramen för en hållbar utveckling. 5) Verksamheten utvecklas bäst via samverkan mellan serviceproducenter, kunder och hamnen. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN År 2014 var trafikmässigt ett av de svåraste åren under affärsverkets existens. Finlands utrikeshandel minskade även detta år. Skogsindustrin och särskit cellulosatillverkningen gick i alla fall relativt bra och höll en hygglig volymnivå via hamnen i Jakobstad. Vissa logistiklösningar i transportkedjan till kunderna i Europa ledde dock till att en del av cellulosan som lagras i Jakobstads Hamn skeppades ut från Raumo, vilket innebar att varuavgifter inte blev i Jakobstad. På sågvarumarknaden upplöstes likaså försäljningskanaler som hade Jakobstad med i transportkedjan. Nämnas kan att Jakobstads Hamn anses vara en av landets effektivaste sågvaruhamnar. Trots detta valde sågvaruströmmarna av orsaker som hamnen inte kunde påverka en annan transportrutt. Cement- och lutimporten löpte däremot väl och enligt prognoserna. Det som förorsakade mest bekymmer var att energiproduktionen låg nere långa tidsperioder vid Alholmens Kraft. Importen av biobränsle och kol minskade jämfört med tidigare år. Likaså minskade importen av råvirke för cellulosaproduktionen vid UPM. Den inhemska marknaden försåg Jakobstadsfabrikerna med barrvirke. Investeringar Muddringen av hamnbassängen kunde slutföras under 2014. I oktober hölls det avslutande mötet. Trots en utdragen projekttidtabell och en svårberäknad kostnadsbild höll budgeten. Under 2015 blir trafikverkets projekt klart, vilket innebär att hamnen i Jakobstad hoppeligen kan ta i bruk farleden med 11 meters seglingsdjup på hösten 2015. 72

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 Framtidsutsikter Den stora förändringen på marknaden innebär att vi inte kan räkna med att vår basvolym av importerat energibränsle eller råvirke för cellulosatillverkningen i Jakobstad mera ska nå upp till våra toppnivåer i mitten av 2010-talet. Därför är det prioritet nummer ett att kunna erbjuda nya logistiklösningar via Jakobstads hamn för ett större antal företag som idkar utrikeshandel. Det positiva i det hela är att vi senast från och med 2016 kan ta i bruk de investeringar i vår konkurrenskraft som vi satsat på under de senaste åren. Vi har nu en ypperlig djupkaj och Bottenvikens nästdjupaste farled med ett seglingsdjup på 11 meter. Jakobstads Hamn inleder planenligt sin verksamhet i aktiebolagsform 1.1.2015. 73

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2014 min - real - max Underhålla och förbättra hamnens Minska reklamationer gällande infrastruktur. infrastruktur med 1/5. Effektivt varuflöde. Sätt att förverkliga Ansvarig Asfaltering, nya lagerområden, förverkligande av trafikplanen. Hamndirektören/ Tekniska direktören Utvärdering (Bokslut) Asfaltering av slitna ytor, lagerområde färdigställt för beläggning Aktiv näringspolitik Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2014 min - real - max Hamnen utgör ett näringspolitiskt Med hamnen förknippade instrument som betjänar näringslivsprojekt. näringslivet. Hamnens inverkan på företagsetableringar och företagsutveckling. Marknadsföringsplan uppgörs under 2014. Sätt att förverkliga Ansvarig Framhålla Hamnen som en logistisk plusfaktor för näringslivet. Hamndirektören Utvärdering (Bokslut) 2 projekt under arbete 74

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 Positiv image Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2014 min - real - max Hamnen ses som en tillgång för Min 1 internationellt projekt. stadens profil. Real 1 internationellt + 1 nationellt projekt. PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Sätt att förverkliga Ansvarig Hamndirektören Utvärdering (Bokslut) 1nationellt projekt under arbete. Sparat på resurser gällande internationella projekt på grund av dåligt marknadsläge. Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2014 Sätt att förverkliga Ansvarig Utvärdering (Bokslut) Hamnens målsättning är att utveckla och förbättra serviceproduktionen. Årligen återkommande kvalitetsauditering. Åtgärdade reklamationer 100 %. Kvalitetssystem/ Tekn. chef/ Hamndir. Vid auditering av DNV-Gl konstaterades att hamnen klarat av nästan 100 % Lyckad personalrekrytering Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2014 Sätt att förverkliga Ansvarig Utvärdering (Bokslut) Motiverad, lojal och kunnig personal. Trafik/ personal Personalen är motiverad och tjänstvillig. Personalen tar aktivt del av nya sätt att arbeta. Kunderna upplever arbetsprestationerna som en del av hamnens konkurrenskraft. Tillräckliga resurser. Utökad skolning. Hamnens ledning Personalen fått bra bedömning vid kvalitetsauditeringen. 75

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2014 Sätt att förverkliga Ansvarig Hamnens organisation skall vara Rapporteringssystem och mätare Hamnens operativa ledning "självgående" utgående från förbättras. definierade ansvarsområden och Helhetskonceptet vägs utgående uppgiftsbeskrivningar. från samverkan mellan organisationens moduler. Oms/personal En effektiv organisation utgör en allt viktigare del av konkurrenskraften. Utvärdering (Bokslut) Organisationens moduler arbetar rätt självständigt och helheten fungerar genom en effektiv koordinering 76

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2014 Sätt att förverkliga Ansvarig Hamnen utgör en viktig del av Muddringsprojektet klart till Offentlig upphandling. stadens infrastruktur. Viktiga årets slut. Samarbete med Trafikverket. investeringar ska ses mot bakgrund av detta. Över tiden ska Tekn. chef/ Hamndir. driften ge utrymme för investeringar. Muddring av hamnbassängen till 11 meter. Utvärdering (Bokslut) Muddringsprojektet blev klart 2014 för hamnens del. Trots en utdragen byggtid och svårbedömd projektkalkyl höll budgeten. Ägarstyrning Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2014 Sätt att förverkliga Ansvarig Enligt förändringar i Bolagiseringen genomförs så att Strategigrupp ägarna kommunallagen skall hamnen står rustad för nya Hamnens ledning/ hamnverksamheten bolagiseras utmaningar 2015. Hamndirektionen inom år 2014. Utvärdering (Bokslut) Efter ett intensivt förberedande arbete bolagiserades Hamnen 31.12.2014 77

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Budget Bokslut-14-10 -11-12 -13-14 Omsättning 2 480 738 2 691 796 2 228 595 2 187 206 2 420 000 1 839 468 0ms/pers. /ant 330 765 374 406 297 146 291 627 322 667 245 264 Trafik/t 1 765 389 1 792 537 1 413 701 1 291 291 1 530 000 1 036 194 Trafik/pers t/ant 235 386 239 005 188 493 172 172 204 000 138 159 Int./trafik /t 1,50 11,55 1.53 1.69 1.58 1,77 Driften/Bidrag % 58 59 47 50,5 56 55 Årsverken 7,5 7.5 7.5 7,5 7.5 7,5 78

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 För affärsverket Jakobstads Hamns del överläts alla tillgångar och skulder samt hela verksamheten 31.12.2014 kl. 23.59 till Jakobstads Hamn Ab. Därmed har affärsverket inte någon officiell balansräkning. 79

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 80

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 81

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS ENERGIVERK Tf. verkställande direktör: VERKSAMHETSOMRÅDE: Henrik Snellman Jakobstads energiverk År 2014 präglades av ekonomisk nedgång och varmare väder än normalt. Det märktes också i elanvändningen, som minskade med en knapp procent (-0,8) från föregående år. Inom industrin minskade elanvändningen något mer (-1,2 %) än i övriga sektorer (-0,5 %). Elanvändningen gick på lågvarv nästan hela året, men i december noterades en liten uppgång när användningen ökade med 2,4 procent jämfört med motsvarande tid året innan. Ökningen hänförde sig huvudsakligen till hushåll, tjänster och jordbruk (3,8 %), men även inom industrin gick användningen upp (+0,6 %) efter att ha varit på minus alla de andra höstmånaderna. I fjol använde Finland 83,3 terawattimmar (TWh) el. Av elanvändningen täcktes 21,6 procent med nettoimport och 78,4 procent med Finlands egen produktion. Kraftvärmeproduktion (CHP) täckte 26,1 procent av elanvändningen, kärnkraft 27,2 procent, vattenkraft 15,8 procent och kol- och övrig kondenskraft 8,0 procent. Vindkraftens andel var 1,3 procent. Industrin förbrukade i fjol knappt 39,4 TWh el, vilket är 47 procent av den totala förbrukningen. Det är 8,5 TWh mindre än toppåret 2006, då industrins andel av den totala förbrukningen var drygt 53 procent. År 2014 inföll elförbrukningstoppen, 14 367 megawatt (MW) den 20 januari kl. 8-9. Då importerades el med en effekt på knappt 2 900 MW. För nettoimporten av el noterades rekordsiffran 18 TWh. Nettoimportens andel av den totala elanskaffningen ökade till 21,6 procent från fjolårets 18,7 procent, det vill säga till en dryg femtedel. En bidragande orsak till att nettoimporten låg kvar på en hög nivå var den relativt goda vattensituationen på den nordiska elmarknaden. Finland importerade största delen av elen från Sverige, som ökade sin elexport med cirka 50 procent från föregående år. Den el som producerades i Finland i fjol (65,4 TWh) var till 74 procent fri från växthusgasutsläpp, alltså kolneutral, vilket är nytt rekord. Förnybara energikällor stod för 39 procent av elproduktionen och inhemska bränslen för 45 procent. Elproduktionens koldioxidutsläpp från kol, naturgas och torv var i fjol 8,7 miljoner ton, 20 procent mindre än föregående år. År 2013 hade utsläppen ökat, men nu föll de tillbaka till ungefär samma nivå som 2012. Orsaken till utsläppsminskningen var framför allt den ökade elimporten, som ledde till att den separata elproduktionen minskade. En liten andel i utsläppsminskningen hade också den svaga ökningen av den inhemska vattenkraftsproduktionen. 82

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 I elanskaffningspaletten för år 2014 hade vindkraften en andel på klart över en procent (1,3). Inom vindkraftsproduktionen överstegs likaså det jämna heltalet en terawattimme (1,1 TWh). Produktionen ökade med 43 procent från föregående år. Priserna på den nordiska elmarknaden låg kvar på en moderat nivå år 2014. Så här låga eller ännu lägre har marknadspriserna senast varit 2007. Priserna hölls nere av de låga priserna på utsläppsrätter och den relativt svaga efterfrågan på el till följd av det ekonomiska läget. I Finland var marknadspriset på el i medeltal 3,6 cent/kwh i fjol, drygt 12 procent lägre än medeltalet för 2013. På Nord Pool Spot låg områdespriset för Finland tidvis klart över systempriset. År 2014 var det genomsnittliga områdespriset för Finland mer än 0,6 cent/kwh högre än systempriset. Orsaken var framför allt problem i den västliga överföringskapaciteten samt kapacitetsavgifternas inverkan på elimporten från Ryssland. Energiindustrin har redan i åratal varit den industrigren i Finland som investerat mest. Så var fallet även i fjol. Då hela industrins investeringar år 2014 uppskattades till 5,3 miljarder euro enligt en investeringsförfrågan som Finlands Näringsliv EK publicerade i somras, uppskattades enbart energiinvesteringarna till 1,7 miljarder euro eller över 30 procent av hela industrins investeringar. Det låga marknadspriset på el har dock ställt många planerade produktionsinvesteringar i ett nytt ljus. Investeringsmöjligheterna dämpas framför allt av att ingen uppgång i marknadspriset verkar vara i sikte, åtminstone inte inom den närmaste framtiden. Trä och andra biobränslen fortsatte att öka kraftigt som energikällor för fjärrvärme under 2014, ökningen var nio procent. Enligt Finsk Energiindustri rf:s (ET) kalkyler ökade andelen trä, trärester och andra inhemska förnybara energikällor till 31 procent. När användningen av sekundärvärme inom industrin räknas med var den kolneutrala fjärrvärmeproduktionens andel redan uppe i 33 procent. Den ökade andelen biobränslen har också minskat koldioxidutsläppen från fjärrvärmeproduktionen. Koldioxidutsläppen från fjärrvärmeproduktionen uppgick till 5,7 miljoner ton, vilket är fyra procent mindre än föregående år. De genomsnittliga koldioxidutsläppen var 165 g per producerad kilowattimme. Av fjärrvärmen och den kraftvärmeproducerade elen producerades 22 procent med naturgas. Andelen var fyra procent mindre än föregående år, ser man till energimängden var nedgången 16 procent. Stenkolets andel, 24 procent, var två procentenheter mindre än föregående år och den förbrukade energimängden 10 procent mindre. Användningen av torv har nu jämnat ut sig, dess andel av bränsleanvändningen var 13 procent precis som föregående år. Även om det varmare vädret gjorde att fjärrvärmeproduktionen var mindre 2014 än året innan, noterades ingen förändring i den energimängd som utvanns ur torv vid produktion av fjärrvärme och el i samband därmed. Oljans andel av de använda bränslena var tre procent, olja används huvudsakligen bara i spetsvärmecentraler. I fjol producerades 34,5 TWh fjärrvärme, varav 25,6 TWh i kombination med el. Mängden var något större än föregående år. Kraftvärmeproduktionens andel av den totala fjärrvärmeproduktionen ökade med en dryg procentenhet till drygt 74 procent. 83

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 Kraftvärmeproduktionens effekt räcker för att tillgodose värmebehovet ned till utomhustemperaturer på 0-10 C beroende på ort. Vid kallare väder används spetsvärmecentraler för att komplettera värmeproduktionen. Under 2014 var de här perioderna med sträng kyla ytterst få. Av uppvärmningsmånaderna var bara januari kallare än normalt. Medeltemperaturen för 2014 var drygt en grad högre än normalt. I samband med fjärrvärmeproduktionen producerades 12,6 TWh el. Siffran är en aning lägre än föregående år. Bränslebesparingen vid kraftvärmeproduktion är en tredjedel jämfört med separat produktion av el och värme. Utsläppen minskar i samma mån. Under fjolåret såldes 31,3 TWh fjärrvärme. Försäljningen var något mindre än 2013. Orsaken var att vädret var varmare än föregående år. Vid utgången av 2014 var antalet fjärrvärmda bostäder nästan 1,33 miljoner och 2,7 miljoner människor bor i fjärrvärmehus. Av bostadsbeståndet i hela landet omfattades 55 procent av fjärrvärmeförsäljning. De flesta offentliga byggnader värms med fjärrvärme. Nästan hälften av våra byggnaders totala behov av uppvärmningsenergi tillgodoses med fjärrvärme. I de största städerna täcker fjärrvärmen över 90 procent av byggnadernas värmebehov. Fjärrvärmeförsäljningens penningvärde uppgick till 2,35 miljarder euro. Medelpriset på fjärrvärme inklusive skatter, energi- och effektavgift var 7,5 cent per kilowattimme. Medelpriset var cirka tre procent högre än året innan. Knappt 30 procent av det genomsnittliga fjärrvärmepriset består av skatter. Prisnivån på fjärrvärme påverkas bland annat av vilka bränslen som används och punktskatterna på dem, systemets storlek och tätortens struktur, produktionsformen och produktionsanläggningarnas ålder samt kostnaderna för utsläppshandeln. Enligt ET:s statistik är fjärrvärmens leveranssäkerhet fortsättningsvis i toppklass. År 2014 var värmeleveransen till fjärrvärmekunder avbruten i medeltal 1,8 timmar, vilket innebär att leveranssäkerheten för fjärrvärme var 99,98 procent. Största delen av avbrotten är planerade och kunderna får meddelande om dem i förväg. Distributionsstörningar uppstår även när nya kunder ansluts, när planerade förbättringsarbeten utförs och när ledningar flyttas i samband med gatubyggnad. Den höga leveranssäkerheten är ett resultat av systematisk kvalitetskontroll, underhåll och förebyggande underhåll. Energiförbrukningen på Jakobstads energiverks eldistributionsområde var 2014 273,8 GWh, vilket var en minskning med 3,6 procent jämfört med året innan. Industrins elförbrukning minskade med 11,3 procent, främst beroende på att Componenta och Rettig Värme upphörde med produktionen under 2014. Hushållens förbrukning ökade med 3,8 procent. Andelsproduktionen av el var 241 GWh, en ökning med ca 4 procent jämfört med året innan. Fjärrvärmeförsäljningen minskade från föregående år med 1,8 procent och uppgick till 171,4 GWh. 84

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 Elanskaffning och användning 2014 Elanskaffning TWh Andel % Kraftvärmeproduktion(CHP) 21,7 26,1 Kärnkraft 22,7 27,2 Vattenkraft 13,2 15,8 Kondenskraft mm 6,7 8,0 Vindkraft 1,1 1,3 Nettoimport 18,0 21,6 Totalanskaffning 83,3 100,0 Elanvändning TWh Andel % Industri 39,4 47,2 Övrig användning 41,5 49,8 Förluster 2,5 3,0 Totalanvändning 83,3 100,0 85

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2014 min - real - max Leveranssäkerhet < 4h/ab./år Elkvalitet Uppfyller normerna Fjärrvärmekvalitet Uppfyller normerna Effektivitet, distribution Effektivitetstal > 0,9 RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2014 min - real - max Utjämning av tillåtna avkastningen Enligt Energimarknadsverket, på placerat kapital, eldistribution utjämnat t.o.m. 2015 Sätt att förverkliga Ansvarig Statistik, antal avbrott/ab. Mätning, EN50160 Mätning, enligt rekom. Energimarknadsverket Sätt att förverkliga Ansvarig Energimarknadsverket Utvärdering (Bokslut) Uppfylls 2,616 h/ab/år Uppfylls Uppfylls Utvärdering (Bokslut) Elpris, totalt Fjärrvärmepris, totalt Under landets medeltal Under landets medeltal Energimarknadsverket Finsk energi-industri Uppfylls Uppfylls 86

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 Nyckeltal 2010 2011 2012 2013 2014 Årsverken Antal 51 51 50 50 49 Eldistribution- Inköp GWh 297 278 288 291 277 Elförsäljning- Inköp GWh 173 162 167 163 151 Fjärrvärmeförsäljning- Inköp GWh 193 166 192 194 192 Elpris tot. 5000 kwh (landets vägda medeltal) cnt/kwh 13,77 15,41 15,11 15,24 15,17 Elpris tot. 5000 kwh (JEV) cnt/kwh 10,54 11,98 12,38 12,69 12,11 Elpris tot.18000 kwh (landets vägda medeltal) cnt/kwh 11,22 12,97 12,65 12,59 12,58 Elpris tot.18000 kwh (JEV) cnt/kwh 8,99 10,43 10,83 11,13 10,54 Fj.värmepris 20000 kwh (landets vägda medeltal) cnt/kwh 6,30 8,30 7,50 8,09 8,31 Fj.värmepris 20000 kwh (JEV) cnt/kwh 6,00 6,58 7,20 7,73 7,74 Fj.värmepris 150000 kwh (landets vägda medeltal) cnt/kwh 5,80 6,90 7,00 7,57 7,63 Fj.värmepris 150000 kwh (JEV) cnt/kwh 5,10 5,20 6,20 6,74 6,75 87

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 88

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 JAKOBSTADS ENERGIVERK 3. PIETARSAAREN ENERGIALAITOS R E S U L T A T R Ä K N I N G T U L O S L A S K E L M A Not nr./ 1.1-31.12.2014 1.1-31.12.2013 Liite nro Försäljningsintäkter-Myyntituotot Elförsäljning-Sähkön myynti 11 983 552,23 13 734 100,46 Elhandel börs-sähkön myynti pörssi 3 116 199,23 2 979 370,01 Värmeförsäljning-Lämmön myynti 9 309 477,23 9 443 449,85 Övr. försäljning-muu myynti 709 688,78 657 895,53 OMSÄTTNING-LIIKEVAIHTO 25 118 917,47 26 814 815,85 Tillverkning för eget bruk-valmistus omaan käyttöön 1) 703 866,33 735 140,91 Rörelsens övr. int.-toiminnan muut tuot. 0,00 0,00 Material/tjänster-Tarvikkeet/palvelut Elinköp-Sähkön osto -11 692 187,82-12 682 799,92 Värmeinköp/bränsleinköp-Lämmön/polttoaineostot -5 728 675,84-6 146 682,83 Material/förnödenheter-Aineet/tarvikkeet -602 064,41-509 247,75 Lagerförändring-Varastojen muutos -4 662,50-23 649,45 Främmande tjänster-vieraat palvelut -275 770,90-280 045,14 Personalkostnader-Henkilöstökulut 1) Löner/arvoden-Palkat/palkkiot -1 957 500,50-2 000 247,29 Personalbikostnader-Henkilösivukulut Pensionskostnader-Eläkekulut -541 412,14-546 674,54 Övriga personalbikostn.-muut henkilösivukulut -108 485,11-118 054,95 Avskrivningar-Poistot Avskrivning enl. plan-suunnitelman muk.poistot -2 266 576,43-2 194 137,43 Övriga rörelsekostnader-liiketoiminnan muut kulut -545 088,22-466 584,07 RÖRELSEÖVERSKOTT/UNDERSKOTT- 2 100 359,93 2 581 833,39 LIIKEYLIJÄÄMÄ/ALIJÄÄMÄ Finansiella int. och kostnader-rahoitustuotot/kulut Ränteint. av kommun-korkotuot. kunnalta 283 500,00 161 209,00 Övr. finansiella int.-muut rahoitustuotot 47 846,84 171 085,38 Övr. finansiella kostn.-muut rahoituskulut -25 041,65-18 559,20 Avkastning till staden-tuotto kaupungille -1 233 465,00-1 233 465,00 ÖVERSK./UNDERSK. FÖRE EXTRA ORD.POSTER- 1 173 200,12 1 662 103,57 YLIJÄÄMÄ/ALIJÄÄMÄ ENNEN SATUNNAISIA ERIÄ Extraord. int. o. kostn.-satunnaiset tuot. ja kulut Övriga intäkter-muut tuotot 0,00 0,00 Inkomstskatter-Tuloverot 9 133,28-41 427,19 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT- 1 182 333,40 1 620 676,38 TILIKAUDEN YLIJÄÄMÄ/ALIJÄÄMÄ 89

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 JAKOBSTADS ENERGIVERK 18. PIETARSAAREN ENERGIALAITOS Uppdelning enl. Energimarknadsverket 885/1995, Handels- och industriministeriet 79/2005 Jako Energiamarkkinaviraston 885/1995 mukaan, Kauppa- ja teollisuusministeriö 79/2005 R E S U L T A T R Ä K N I N G T U L O S L A S K E L M A DISTR./SIIRTO ELFÖRS./ SÄHKÖNM. ÖVR.VERKS./ MUU T. TOT/YHT. 1.1-31.12.2014 1.1-31.12.2014 1.1-31.12.2014 1.1-31.12.2014 Försäljningsintäkter-Myyntituotot Elförsäljning-Sähkön myynti 4 065 995,92 7 917 556,31 0,00 11 983 552,23 Elhandel börs-sähkön myynti pörssi 0,00 3 116 199,23 0,00 3 116 199,23 Övr. försäljning-muu myynti 0,00 0,00 704 408,14 704 408,14 OMSÄTTNING-LIIKEVAIHTO 4 065 995,92 11 033 755,54 704 408,14 15 804 159,60 Tillverkning för eget bruk-valmistus omaan käyttöön 516 207,46 0,00 0,00 516 207,46 Rörelsens övr. int.-toiminnan muut tuot. 0,00 0,00 0,00 0,00 Material/tjänster-Tarvikkeet/palvelut Elinköp-Sähkön osto -1 626 756,23-9 901 448,67 0,00-11 528 204,90 Elinköp, förluster-sähkön osto, häviöt -163 982,92 0,00 0,00-163 982,92 Material/förnödenheter-Aineet/tarvikkeet -110 358,79 0,00-316 903,89-427 262,68 Lagerförändring-Varastojen muutos -32 849,37 0,00 0,00-32 849,37 Främmande tjänster-vieraat palvelut -152 802,61-43 748,42-21 870,93-218 421,96 Personalkostnader-Henkilöstökulut Löner/arvoden-Palkat/palkkiot -1 110 630,36-162 601,34-172 639,35-1 445 871,05 Personalbikostnader-Henkilösivukulut Pensionskostnader-Eläkekulut -323 601,04-61 869,29-30 973,38-416 443,71 Övriga personalbikostn.-muut henkilösivukulut -61 827,41-8 551,17-9 636,25-80 014,83 Avskrivningar-Poistot Avskrivning enl. plan-suunnitelman muk.poistot -1 430 076,51-18 613,90 0,00-1 448 690,41 Övriga rörelsekostnader-liiketoiminnan muut kulut -301 987,09-92 160,97-39 664,47-433 812,53 RÖRELSEÖVERSKOTT/UNDERSKOTT- -732 668,95 744 761,78 112 719,87 124 812,70 LIIKEYLIJÄÄMÄ/ALIJÄÄMÄ Finansiella int. och kostnader- Rahoitustuotot/kulut Ränteint. av kommun-korkotuot. kunnalta 283 500,00 0,00 0,00 283 500,00 Övr. finansiella int.-muut rahoitustuotot 13 322,69 28 983,29 0,00 42 305,98 Övr. finansiella kostn.-muut rahoituskulut -5 856,08-10 788,17-5 393,28-22 037,53 Avkastning till staden-tuotto kaupungille -101 750,00-300 000,00 0,00-401 750,00 ÖVER/UNDERSKOTT FÖRE EXTRA ORD.POSTER/ -543 452,34 462 956,90 107 326,59 26 831,15 YLI/ALIJÄÄMÄ ENNEN SATUNNAISIA ERIÄ Extraord. int. o. kostn.-satunnaiset tuot. ja kulut Övriga intäkter-muut tuotot 0,00 0,00 0,00 0,00 Inkomstskatter-Tuloverot 3 166,89 5 966,39 0,00 9 133,28 RÄKENSKAPERIODENS ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT -540 285,45 468 923,29 107 326,59 35 964,43 TILIKAUDEN YLIJÄÄMÄ/ALIJÄÄMÄ 90

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 JAKOBSTADS ENERGIVERK 16. PIETARSAAREN ENERGIALAITOS B U D G E T U P P F Ö L J N I N G T A L O U S A R V I O S E U R A N T A BOKSLUT/ TILINPÄÄT. BUDGET/ TALOUSARV. DIFF./ERO 2014 2014 2014 Försäljningsintäkter-Myyntituotot Elförsäljning-Sähkön myynti 11 983 552,23 13 974 800,00-1 991 247,77 Elhandel börs-sähkön myynti pörssi 3 116 199,23 5 111 000,00-1 994 800,77 Värmeförsäljning-Lämmön myynti 9 309 477,23 9 928 434,00-618 956,77 Övr. försäljning-muu myynti 709 688,78 672 000,00 37 688,78 OMSÄTTNING-LIIKEVAIHTO 25 118 917,47 29 686 234,00-4 567 316,53 Tillverkning för eget bruk-valmistus omaan käyttöön 703 866,33 760 100,00-56 233,67 Rörelsens övr. int.-toiminnan muut tuot. 0,00 0,00 0,00 Material/tjänster-Tarvikkeet/palvelut Elinköp-Sähkön osto -11 692 187,82-14 991 600,00 3 299 412,18 Värmeinköp/bränsleinköp- Lämmön/polttoaineostot -5 728 675,84-6 711 892,00 983 216,16 Material/förnödenheter- Aineet/tarvikkeet -602 064,41-609 500,00 7 435,59 Lagerförändring-Varastojen muutos -4 662,50 0,00-4 662,50 Främmande tjänster-vieraat palvelut -275 770,90-332 900,00 57 129,10 Personalkostnader-Henkilöstökulut Löner/arvoden-Palkat/palkkiot -1 957 500,50-2 147 700,00 190 199,50 Personalbikostnader-Henkilösivukulut Pensionskostnader-Eläkekulut -541 412,14-577 900,00 36 487,86 Övriga personalbikostn.-muut henkilösivukulut -108 485,11-127 100,00 18 614,89 Avskrivningar-Poistot Avskrivning enl. plan-suunnitelman muk.poistot -2 266 576,43-2 244 245,00-22 331,43 Övriga rörelsekostnader-liiketoiminnan muut kulut -545 088,22-562 500,00 17 411,78 RÖRELSEÖVERSKOTT/UNDERSKOTT- 2 100 359,93 2 140 997,00-40 637,07 LIIKEYLIJÄÄMÄ/ALIJÄÄMÄ Finansiella int. och kostnader- Rahoitustuotot/kulut Ränteint. av kommun-korkotuot. kunnalta 283 500,00 108 000,00 175 500,00 Övr. finansiella int.-muut rahoitustuotot 47 846,84 181 700,00-133 853,16 Övr. finansiella kostn.-muut rahoituskulut -25 041,65-17 500,00-7 541,65 Avkastning till staden-tuotto kaupungille -1 233 465,00-1 233 465,00 0,00 ÖVERSK./UNDERSK. FÖRE EXTRA ORD.POSTER- 1 173 200,12 1 179 732,00-6 531,88 YLIJÄÄMÄ/ALIJÄÄMÄ ENNEN SATUNNAISIA ERIÄ Extraord. int. o. kostn.-satunnaiset tuot. ja kulut Övriga intäkter-muut tuotot 0,00 0,00 0,00 Inkomstskatter-Tuloverot 9 133,28-3 000,00 12 133,28 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT- 1 182 333,40 1 176 732,00 5 601,40 TILIKAUDEN YLIJÄÄMÄ/ALIJÄÄMÄ 91

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 Fjärrvärme- och elhandelsverksamhet samt elnätstillgångar och elnätsverksamhet såldes 31.12.2014 till Oy Herrfors Ab och Herrfors Nät-Verkko Oy Ab. Som en del av bolagiseringen av Jakobstads Energiverk överläts 31.12.2014 aktieinnehavet i Oy Katternö Ab, Oy Herrfors Ab, Oy Perhonjoki Ab, Oy Katternö Kraft Ab och Katternö Kärnkraft Oy Ab till Jakobstads Energi Ab. Eftersom Jakobstads Energiverks verksamhet upphört 31.12.2014 är bifogade balansräkning inte officiell, utan endast en del av verksamhetsutvärderingen 2014. 92

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 JAKOBSTADS ENERGIVERK 4. PIETARSAAREN ENERGIALAITOS B A L A N S T A S E AKTIVA - VASTAAVA Not nr./ 31.12.2014 31.12.2013 Liite nro A BESTÅENDE AKTIVA-PYSYVÄT VASTAAVAT 2) 34 628 017,35 33 119 856,79 II Materiella tillgångar- Aineelliset hyödykkeet 1. Mark- o. vattenområden-maa- ja vesialueet 35 319,46 35 319,46 2. Byggnader-Rakennukset 269 248,15 216 672,67 3. Fasta konstruktioner-kiinteät rakenteet 16 871 668,60 16 409 584,79 4. Maskiner. inventarier-koneet ja kalusto 245 787,88 142 040,39 5. Övr. materiella tillgångar-muut aineelliset hyödykkeet 5 607 276,47 5 755 706,72 III Placeringar-Sijoitukset 3) 1. Aktier och andelar-osakkeet ja osuudet 11 598 716,79 10 560 532,76 B RÖRLIGA AKTIVA-VAIHTUVAT VASTAAVAT 37 955 277,39 39 224 903,50 I Omsättningstillgångar-Vaihto-omaisuus 1. Material o. förnödenheter-aineet ja tarvikkeet 320 990,32 356 473,82 3. Färdiga produkter/varor-valmiit tuotteet/tavarat 844 704,00 813 883,00 II Fordringar-Saamiset Långfristiga fordringar-pitkäaikaiset saamiset 2. Lånefordringar-Lainasaamiset 4) 3 400 000,00 3 400 000,00 Kortfristiga fordringar-lyhytaikaiset saamiset 1. Försäljningsfordringar-Myyntisaamiset 5 259 185,90 5 613 635,20 2. Lånefordringar-Lainasaamiset 4) 15 500 000,00 15 500 000,00 5. Resultatregleringar-Siirtosaamiset 0,00 11 831,86 I V Kassa o. bank-rahat ja pankki 12 630 397,17 13 529 079,62 AKTIVA tot.-vastaava yht. 72 583 294,74 72 344 760,29 93

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 JAKOBSTADS ENERGIVERK 5. PIETARSAAREN ENERGIALAITOS B A L A N S T A S E PASSIVA - VASTATTAVAA Not nr./ 31.12.2014 31.12.2013 Liite nro A EGET KAPITAL-OMA PÄÄOMA 55 792 040,18 54 609 706,78 I Grundkapital-Peruspääoma 10 278 872,36 10 278 872,36 I V Över/underskott fr. tidigare räkenskapsperioder Edellisten tilikausien yli/alijäämä 7) 44 330 834,42 42 710 158,04 V Räkenskapsperiodens överskott-tilikauden ylijäämä 1 182 333,40 1 620 676,38 C AVSÄTTNINGAR-PAKOLLISET VARAUKSET 4 340 000,00 4 340 000,00 2. Övriga avsättningar-muut pakolliset varaukset 8) 4 340 000,00 4 340 000,00 E FRÄMMANDE KAPITAL-VIERAS PÄÄOMA 12 451 254,56 13 395 053,51 I Långfristigt-Pitkäaikainen 7. Övriga skulder, anslutningar-muut velat, liittymät 5) 8 823 700,58 8 508 139,87 II Kortfristigt-Lyhytaikainen 6. Leverantörsskulder-Ostovelat 2 059 551,94 2 705 337,92 7. Övriga skulder-muut velat 1 188 842,62 1 769 981,43 8. Resultatregleringar-Siirtovelat 6) 379 159,42 411 594,29 PASSIVA tot.-vastattavaa yht. 72 583 294,74 72 344 760,29 94

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 JAKOBSTADS ENERGIVERK 19. PIETARSAAREN ENERGIALAITOS S P E C I F I K A T I O N A V B A L A N S E N T A S E - E R I T T E L Y AKTIVA - VASTAAVAA 31.12.2014 A II BESTÅENDE AKTIVA-PYSYVÄT VASTAAVAT Materiella tillgångar-aineelliset hyödykkeet III 1. Mark- o. vattenområden-maa- ja vesialueet 35 319,46 2. Byggnader-Rakennukset 269 248,15 3. Fasta konstruktioner-kiinteät rakennelmat Permo elstation-permon sähköasema 1 616 683,78 kwh-mätare-kwh-mittarit 1 346 412,18 Transformatostationer-Muuntamot 1 041 183,52 HAVA elanläggningar-hava sähkölaitteet 133 320,24 Högspänningsfriledningar-Korkeajänniteavojohdot 654 960,75 Lågspänningsfriledningar-Pienjänniteavojohdot 826 129,03 Högspänningsjordkablar-Korkeajännitemaakaapelit 1 192 141,23 Lågspänningsjordkablar-Pienjännitemaakaapelit 2 127 954,16 Fjärrvärmeanläggn. pannor-kaukolämpöl. kattilat 1 437 934,01 Fjärrvärmeanläggn. nät-kaukolämpöl. verkko 6 494 949,70 4. Maskiner o. inventarier-koneet ja kalusto Maskiner o. inventarier el-koneet ja kalusto sähkö 212 668,20 Maskiner o. inventarier fj.v.-koneet ja kalusto kaukol. 33 119,68 5. Övr. materiella tillgångar-muut aineelliset hyödykkeet Anslutningar el-sähköliittymät 2 209 667,09 Anslutningar fjärrvärme-kaukolämpöliittymät 3 397 609,38 Placeringar-Sijoitukset 1. Aktier och andelar-osakkeet ja osuudet Aktier telefon-osakkeet puhelin 454,11 Aktier Perhonjoki Ab-Osakkeet Perhonjoki Oy 8 311 503,29 Aktier Herrfors Ab-Osakkeet Herrfors Oy 69 882,08 Aktier Fincopower Oy-Osakkeet Fincopower Oy 3 615,73 Aktier Katternö Ab-Osakkeet Katternö Oy 345 028,52 Aktier Katternö Kraft Ab-Osakkeet Katternö Kraft Oy 1 260 977,47 Aktier Katternö Kärnkraft Ab-Osakkeet Katternö Kärnkraft Oy 1 607 255,59 35 319,46 269 248,15 16 871 668,60 245 787,88 5 607 276,47 11 598 716,79 95

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 B RÖRLIGA AKTIVA-VAIHTUVAT VASTAAVAT 20. 31.12.2014 I Omsättningstillgångar-Vaihto-omaisuus 1. Material o. förnödenheter-aineet ja tarvikkeet II IV Elmaterial-Sähkötarvikkeet 296 079,96 Fjärrvärmematerial-Kaukolämpötarvikkeet 24 910,36 3. Färdiga produkter/varor-valmiit tuotteet/tavarat Bränsle-Polttoaine 844 704,00 Fordringar-Saamiset Långfristiga fordringar-pitkäaikaiset saamiset 2. Lånefordringar-Lainasaamiset 3 400 000,00 Kortfristiga fordringar-lyhytaikaiset saamiset 1. Försäljningsfordringar-Myyntisaamiset Små elförbrukare-pien.sähkönkuluttajat 2 725 586,25 Fjärrvärme-Kaukolämpö 1 459 293,08 Stor/mån.förbrukare-Suur/kuukausikuluttajat 804 972,91 Övriga-Muut 170 136,76 Ansl.avg. el-liittymismaks. sähkö 95 646,90 Ansl.avg. kaukolämpö-liittymismaks. kaukolämpö 3 550,00 2. Lånefordringar-Lainasaamiset Lånefordringar-Lainasaamiset 15 500 000,00 5. Resultatregleringar-Siirtosaamiset Resultatregleringar-Siirtosaamiset 0,00 Kassa o. bank-rahat ja pankki Kassa JEV-Kassa PEL 1 734,30 AKTIA 405590-27271 7 900,14 AKTIA 405590-26463 6 405,91 AKTIA 405590-26414 31 152,95 AB/OP 556707-14569 10 607,04 AB/OP 556707-17273 10 923,69 AB/OP 556707-215597 53 109,51 NORDEA 201538-1508 9 793,74 NORDEA 201538-11002 45 289,42 NORDEA 201518-12178 16 789,00 NORDEA 201518-19090 12 189 688,79 SHB 313130-1142363 7 872,33 SHB 313130-1142371 15 755,41 SHB 313130-1142389 8 740,70 Kontokurant-Kuranttitili 214 634,24 320 990,32 844 704,00 3 400 000,00 5 259 185,90 15 500 000,00 0,00 12 630 397,17 AKTIVA tot.-vastaavaa yht. 72 583 294,74 96

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 JAKOBSTADS ENERGIVERK 21. PIETARSAAREN ENERGIALAITOS S P E C I F I K A T I O N A V B A L A N S E N T A S E - E R I T T E L Y PASSIVA-VASTATTAVA 31.12.2013 A EGET KAPITAL-OMA PÄÄOMA I Grundkapital-Peruspääoma 10 278 872,36 IV Över/underskott fr. tidigare räkenskapsperioder- Edellisten tilikausien yli/alijäämä 44 330 834,42 V Räkenskapsperiodens överskott-tilikauden ylijäämä 1 182 333,40 55 792 040,18 C AVSÄTTNINGAR-PAKOLLISET VARAUKSET 2. Övriga avsättningar-muut pakolliset varaukset 4 340 000,00 4 340 000,00 E I FRÄMMANDE KAPITAL-VIERAS PÄÄOMA Långfristigt-Pitkäaikainen II 7. Övriga skulder, anslutningar-muut velat, liittymät Anslutningar el-liittymät sähkö 5 280 936,60 Anslutningar fjärrvärme-liittymät kaukolämpö 3 542 763,98 Kortfristigt-Lyhytaikainen 6. Leverantörsskulder-Ostovelat 2 059 551,94 7. Övriga skulder-muut velat Skatteinneh.skuld-Verovelka 50 030,92 Löner-Palkat 34 933,78 Soc.sk.avg.skuld-Sosiaalimaksuvelka 11 159,24 Fackavg.skuld-Liittomaksuvelka 650,63 Pens.avg.skuld-Eläkemaksuvelka(arb.tag./työntek.) 11 989,80 Arb.lösh.förs.skuld-Työttömyysmaks. (arb.tag./työntek.) 1 060,62 Sjukkassa-Sairauskassa 265,68 Pens.förs.skuld-Eläkemaksuvelka(arb.giv./työnantaja) 48 968,82 MOMS skuld-alv velka 1 029 783,13 8. Resultatregleringar-Siirtovelat Löner, soc.kostn.-palkat,sos.kust. 379 159,42 Övriga-Muut 0,00 8 823 700,58 2 059 551,94 1 188 842,62 379 159,42 PASSIVA tot.-vastattava yht. 72 583 294,74 97

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 JAKOBSTADS ENERGIVERK 6. PIETARSAAREN ENERGIALAITOS FINANSIERINGSANALYS RAHOITUSLASKELMA 2014 2013 Kassaflödet i verksamheten-toiminnan rahavirta Rörelseöverskott-Liikeylijäämä 2 100 359,93 2 581 833,39 Avskrivningar-Poistot 2 266 576,43 2 194 137,43 Finansiella intäkter och kostnader-rahoitustuotot ja -kulut -927 159,81-919 729,82 Extraordinära poster-satunnaiset erät 0,00 0,00 Inkomstskatt-Tulovero 9 133,28-41 427,19 Korrektivposter till internt tillförda medel-tulorahoituksen korjauserät 0,00 4 340 000,00 3 448 909,83 8 154 813,81 Investeringarnas kassaflöde-investointien rahavirta Investeringsutgifter-Investointimenot -3 774 736,99-3 407 562,19 Finansieringsandelar för investeringar-rahoitusosuudet investointimenoihin 0,00 0,00 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva- Pysyvien vastaavien hyödykkeiden luovutustulot 0,00 0,00 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde- -325 827,16 4 747 251,62 Toiminnan ja investointien rahavirta Finansieringens kassaflöde-rahoituksen rahavirta Förändringar i utlåningen-antolainauksen muutokset Ökningar i utlåningen till kommunen-antolainasaamisten lisäykset kunnalle 0,00-4 500 000,00 Ökningar i utlåningen till övriga-antolainasaamisten lisäykset muilta 0,00 0,00 Minskningar i utlåningen till kommunen-antolainasaamisten vähennykset kunnalta 0,00 0,00 Minskningar i utlåningen till övriga-antolainasaamisten vähennykset muilta 0,00 0,00 Förändringar i lånestocken-lainakannan muutokset Ökning av långfristiga lån från kommunen-pitkäaikaisten lainojen lisäys kunnalta 0,00 0,00 Ökning av långfristiga lån från övriga-pitkäaikaisten lainojen lisäys muilta 0,00 0,00 Minskning av långfristiga lån från kommunen-pitkäaikaisten lainojen vähennys kunnalle 0,00 0,00 Minskning av långfristiga från övriga-pitkäaikaisten lainojen vähennys muilta 0,00 0,00 Förändring av långfristiga lån från kommunen-pitkäaikaisten lainojen muutos kunnalta 0,00 0,00 Förändring av kortfristiga lån från övriga-lyhytaikaisten lainojen muutos muilta 0,00 0,00 Förändringar i eget kapital-oman pääoman muutokset 0,00-4 340 000,00 Övriga förändringar i likviditeten-muut maksuvalmiuden muutokset Förändring av omsättningstillgångar-vaihto-omaisuuden muutokset 4 662,50 23 649,45 Förändring av fordringar på kommunen-saamisten muutos kunnalta 0,00 4 500 000,00 Förändring av fordringar på övriga-saamisten muutos muilta 0,00 0,00 Förändring av fordringar på övriga-saamisten muutos muilta 366 281,16-3 548 397,61 Förändring av räntefria skulder-korottomien velkojen muutos -943 798,95 935 217,17 Finansieringens kassaflöde-rahoituksen rahavirta -572 855,29-6 929 530,99 Förändring av likvida medel-rahavarojen muutos -898 682,45-2 182 279,37 Förändring av likvida medel-rahavarojen muutos Likvida medel 31.12.2014-Rahavarat 31.12.2014 12 630 397,17 13 529 079,62 Likvida medel 1.1.2014-Rahavarat 1.1.2014-13 529 079,62-15 711 358,99-898 682,45-2 182 279,37 98

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 JAKOBSTADS ENERGIVERK 7. PIETARSAAREN ENERGIALAITOS Not nr. 1/Liite nro 1 2014 2013 Löner utbetalda-maksetut palkat 1 941 264,76 1 973 127,59 Löner 22.12-31.12.2014, tillägg och övertider 52 092,50 0,00 Arvoden utbetalda samt ersättning för förlorad arbetsförtjänst- 5 059,00 5 498,75 Maksetut palkkiot ja ansiomenetyksen korvaus Resultatreglerade löner-siirtovelat palkat -29 641,27 24 583,21 Övriga löneavdrag-muut palkkavähennykset -11 274,49-2 962,26 1 957 500,50 2 000 247,29 Pensionskostnader-Eläkekulut 541 412,14 546 674,54 Övriga personalkostnader-muut henkilöstökulut 111 278,71 110 696,72 Resultatreglerade soc.kostnader-siirtovelat sos.maks. -2 793,60 7 358,23 649 897,25 664 729,49 2 607 397,75 2 664 976,78 Tillverkning för eget bruk- Valmistus omaan käyttöön 703 866,33 735 140,91 99

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 JAKOBSTADS ENERGIVERK 8. PIETARSAAREN ENERGIALAITOS Not nr. 2/Liite nro 2 2014 Avskrivningar-Poistot Avskrivningar enl. plan-suunnitelmanmuk. poistot -2 266 576,43 Markområden-Maa-alueet Bokföringsvärde-Kirjanpitoarvo 1.1.2014 35 319,46 Ökning-Lisäys 1.1-31.12.2014 0,00 Planmässiga avskrivningar-suunnitelmanmuk.poistot 31.12.2014 0,00 Bokföringsvärde-Kirjanpitoarvo 31.12.2014 35 319,46 Byggnader-Rakennukset Bokföringsvärde-Kirjanpitoarvo 1.1.2014 216 672,67 Ökning-Lisäys 1.1-31.12.2014 59 472,28 Planmässiga avskrivningar-suunnitelmanmuk.poistot 31.12.2014-6 896,80 Bokföringsvärde-Kirjanpitoarvo 31.12.2014 269 248,15 Fasta konstruktioner--kiinteät rakenteet Bokföringsvärde-Kirjanpitoarvo 1.1.2014 16 409 584,79 Ökning-Lisäys 1.1-31.12.2014 2 124 181,84 Planmässiga avskrivningar-suunnitelmanmuk.poistot 31.12.2014-1 662 098,03 Bokföringsvärde-Kirjanpitoarvo 31.12.2014 16 871 668,60 Maskiner/inventarier-Koneet/kalusto Bokföringsvärde-Kirjanpitoarvo 1.1.2014 142 040,39 Ökning-Lisäys 1.1-31.12.2014 191 827,49 Planmässiga avskrivningar-suunnitelmanmuk.poistot 31.12.2014-88 080,00 Bokföringsvärde-Kirjanpitoarvo 31.12.2014 245 787,88 Övr. materiella tillgångar-muut aineelliset hyödykkeet Bokföringsvärde-Kirjanpitoarvo 1.1.2014 5 755 706,72 Ökning-Lisäys 1.1-31.12.2014 361 071,35 Planmässiga avskrivningar-suunnitelmanmuk.poistot 31.12.2014-509 501,60 Bokföringsvärde-Kirjanpitoarvo 31.12.2014 5 607 276,47 Avskrivningstiderna enligt plan-suunnitelmanmukaiset poistoajat Elnät, konstruktioner-sähköverkot, rakennelmat Fjärrvärmenät/-pannor-Kaukolämpöverkot/-kattilat Maskiner/fordon-Koneet/ajoneuvot Elstation/sähköasema Permo Byggnader/rakennukset 15 år-vuotta 25 år-vuotta 5 år-vuotta 25 år-vuotta 50 år-vuotta 100

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 JAKOBSTADS ENERGIVERK 9. PIETARSAAREN ENERGIALAITOS Not nr. 3/Liite nro 3 Specifikation av aktier-luettelo osakkeista Aktier antal/ Bokf.värde/ Bokf.värde/ osakkeet kpl. kirjanp.arvo kirjanp.arvo 2014 2014 2013 Perhonjoki OY 72 858 1 225 383,60 1 225 383,60 " 33 517 2 263 564,70 2 263 564,70 " 6 158 514 316,16 514 316,16 " 7 993 801 378,18 801 378,18 " 4 093 428 127,80 428 127,80 " 4 260 428 172,60 428 172,60 " 4 689 477 855,99 477 855,99 " 4 771 496 947,36 496 947,36 " 3 052 497 048,72 497 048,72 " 3 299 514 611,01 514 611,01 " 0 318 054,97 318 054,97 " 0 346 042,20 0,00 Tot. Perhonjoki Oy 144 690 8 311 503,29 7 965 461,09 Oy Herrfors Ab 41 550 69 882,08 69 882,08 Fincopower Oy 15 3 558,79 3 558,79 Fincopower Oy överlåtelseskatt 56,94 56,94 Oy Katternö Ab 6 730 339 595,00 339 595,00 Oy Katternö Ab överlåtelseskatt 5 433,52 5 433,52 Oy Katternö Kraft Ab (Kantele) 1 172 586 000,00 586 000,00 " (Tunturivoima) 193 96 500,00 96 500,00 " (Tunturivoima 217 st./rajakiiri 40 st) 257 128 500,00 128 500,00 " (Tunturivoima) 90 45 000,00 45 000,00 " (Rajakiiri) 117 58 500,00 58 500,00 " (Rajakiiri) 117 58 500,00 58 500,00 " (Rajakiiri) 0 58 506,01 58 506,01 " (Rajakiiri, Kopsa I) 0 99 653,10 99 653,10 " 0 129 818,36 0,00 1 946 1 260 977,47 1 131 159,11 101

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 Oy Katternö Kärnkraft Ab 130 84 500,00 84 500,00 " 90 58 500,00 58 500,00 " 108 70 200,00 70 200,00 " 100 65 000,00 65 000,00 " 0 197 531,00 197 531,00 " 0 357 375,13 357 375,13 " 0 211 825,99 211 825,99 " 229 562 323,47 0,00 657 1 607 255,59 1 044 932,12 Övrigt-Muu JNT 12 454,11 454,11 195 600 11 598 716,79 10 560 532,76 Not nr. 4/Liite nro 4 Lånefordringar-Lainasaamiset 2014 2013 Kortfristiga-Lyhytaikaisia Koncernens interna fordringar-konsernin sisäiset saatavat 15 500 000,00 15 500 000,00 Långfristiga-Pitkäaikaisia Koncernens interna fordringar-konseernin sisäiset saatavat 3 400 000,00 3 400 000,00 Not nr. 5/Liite nro 5 2014 2013 Övriga skulder, anslutningar-muut velat, liittymät Anslutningsavgifter 1.1.2014 8 508 139,87 8 087 677,87 Ökning el-lisäys sähkö 1.1-31.12.2014 Ökning fjv.-lisäys kaukol. 1.1-31.12.2014 99 st. anslutningar 233 245,71 329 812,00 15 st. anslutningar 82 315,00 90 650,00 Minskning-Vähennys 1.1-31.12.2014 0,00 0,00 Anslutningsavgifter 31.12.2014 8 823 700,58 8 508 139,87 102

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 Not nr. 6/Liite nro 6 2014 2013 Resultatregleringar-Siirtovelat Semesterlöner-Lomapalkat 305 699,77 290 969,72 Löner/personalbikostnader-Palkat/henkilösivukulut 73 459,65 120 624,57 379 159,42 411 594,29 Not nr. 7/Liite nro 7 Överskott från tidigare räkenskapsperioder/ Edellisten tilikausien ylijäämä 2014 2013 Överskott 2013/Ylijäämä 2013 1 620 676,38 3 454 232,27 Överskott från tidigare räkenskapsperioder/ Edellisten tilikausien ylijäämä 42 710 158,04 43 595 925,77 Avsättning enligt EV:s beslut 14.12.2012 och 14.2.2014 Pakollinen varaus EV:n päätösten 14.12.2012 ja 14.2.2014 mukaan 0,00-4 340 000,00 Totalt/Yhteensä 44 330 834,42 42 710 158,04 Not nr. 8/Liite nro 8 Avsättningar/Pakolliset varaukset 2014 2013 Avsättning enligt EV:s beslut 14.12.2012/ Pakollinen varaus EV:n päätöksen 14.12.2012 mukaan 2 910 000,00 2 910 000,00 Avsättning enligt EV:s beslut 14.2.2014/ Pakollinen varaus EV:n päätöksen 14.2.2014 mukaan 1 430 000,00 1 430 000,00 Totalt/Yhteensä 4 340 000,00 4 340 000,00 103

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 JAKOBSTADS ENERGIVERK 12. PIETARSAAREN ENERGIALAITOS Ekonomiska nyckeltal för åren 2010-2014 Taloudelliset tunnusluvut vuonna 2010-2014 2014 2013 2012 2011 2010 Likviditet CR 10,46 8,03 8,66 8,01 12,15 Maksuvalmius Soliditet % 89,02 % 87,25 % 93,74 % 93,41 % 95,82 % Omavaraisuusaste % Självfinansieringsgrad % 99,73 % 124,29 % 205,86 % 165,55 % 342,58 % Omarahoitusaste % ROI % 3,98 % 4,94 % 6,08 % 7,84 % 12,96 % Driftsbidrag-% 17,39 % 17,81 % 19,48 % 19,60 % 27,02 % Käyttökate-% 104

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 105

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 6.1 Affärsverkens inverkan på stadens resultatbildning under räkenskapsperioden 106

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 7 UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR 107

42, STFM 2015-06-15 14:00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm 15.6.2015 108