Examensarbete för Grundlärarexamen inriktning 4 6 Avancerad nivå Det är jättebra att man kan låta dom som faktiskt är riktiga experter ta hand om det

Examensarbete för Grundlärarexamen inriktning 4 6 Avancerad nivå Det är jättebra att man kan låta dom som faktiskt är riktiga experter ta hand om det En intervjustudie med sex grundskolelärare om hur simundervisningen bedrivs för elever i årskurs 4 6. An interview study with primary school teachers about how swimming education is conducted. Författare: Johanna Sühl Handledare: Erik Backman Examinator: Marit Nybelius Ämne/huvudområde: Pedagogisk arbete inriktning Idrott och hälsa Kurskod: APG247 Poäng: 15hp Examinationsdatum: 2022 03 22 Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet. Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access. Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access): Ja Nej Högskolan Dalarna SE-791 88 Falun Tel 023-77 80 00

Abstract: The aim of this study has been to investigate how swimming-education is conducted in schools and if the PE-teachers feel that their knowledge about swimming is enough. - Where and by whom is the swimming conducted? - What role does the PE-teacher have during the swim practice? - How does the teacher think their knowledge in swimming is compared to the criteria of swimming in the school? The method has been a qualitative interview-study, with teacher working in the years 4-6 in schools in Sweden. I made six semi-structured interviews that took between 15-25 minutes each to complete. The results showed that swimming is outsourced in all schools. Instead of being conducted by PE teachers it is conducted by staff working at the pools. One teacher was present at every swim practice and the other five teachers only joined at the swim-test. All teachers thought it was good that someone else took care of the swimming lessons, someone with knowledge and expertise. One teacher was worried about the planning of the lessons and that it felt like the teachers made it up as the lesson went. All planning was made by the staff at the pools, and by the end of year three in school they gave the PE-teacher a document that told them which students that could swim. That document decided if the children had to have extra-teaching in swimming or if they could wait and take the test in year six again. All PE-teachers said that they needed extra education in case they were to conduct the swim practise by themselves, and all teachers wanted more content knowledge in swimming. Five of the teachers said that they could go a course in swimming to increase their content knowledge. One problem noticed in earlier research and by our education minister (Ekström, 2021) is the time allocated for swimming. Time was noticed as a problem in the swim-practise in 1969 (LPO69b) and for me it is a mystery how nothing is happening. Another interesting finding is that when the swim-test is conducted the teachers look at different things. All teachers said that it was the 200 meter that was important and that is to be done to get a grade. Two teachers said that the technique in swimming did not matter, that if the students made it through the 200 meters it was enough. Two teachers said that they also could see other criteria in the curriculum and mentioned how the student s movement was adjusted to different surroundings. With this study I want to give a picture of how swimming is conducted at six schools in Sweden. Some of the teachers I interviewed said that they had talked to other colleagues and that they were interested to be in this study as well. I did not have time to include more teachers, but if someone wants to extend research in this area there are a good possibility to get teachers to join since they are willing to help for my small, but important work. Nyckelord: Simundervisning, Outsourcing, Pedagogical content knowledge, Content knowledge. 2

Innehåll 1. INLEDNING:... 4 2. BAKGRUND... 6 3.0 TIDIGARE FORSKNING... 8 4.1 FRÅGESTÄLLNINGAR:... 12 5.0 TEORETISKA PERSPEKTIV... 13 5.1 CONTENT KNOWLEDGE OCH PEDAGOGICAL CONTENT KNOWLEDGE... 13 6.0 METOD... 15 7.0 RESULTAT... 18 7.1.7 SAMMANFATTNING RESULTAT... 20 7.2 ANALYS... 21 8.0 DISKUSSION... 23 8.1 RESULTATDISKUSSION... 23 8.2 METODDISKUSSION... 27 9.0 SLUTSATS/SUMMERING... 28 9.1 VIDARE FORSKNING... 29 REFERENSLISTA:... 30 BILAGA 1. INFORMATIONSBREV OM DELTAGANDE I EXAMENSARBETE... 35 BILAGA 2. INTERVJUFRÅGOR... 36 3

1. Inledning: Sverige är ett avlångt land med tillgång till närmare 100 000 sjöar (SMHI, 2021) och 4800 mil strandlinje (Lantmäteriet, 2021). 2018, 2019 och 2020 låg drunkningsstatistiken på 136, 68 respektive 77 personer varje år. 2021 är inte sammanställningen färdig, men i slutet av november hade 93 personer omkommit (SLS, 2021b). Simning har nyligen passerat 100 år i skolans styrdokument efter debuten i UPL1919. Idag har svenska skolan en skyldighet att lära ut simning eftersom det är ett kriterium för att få godkänt i ämnet idrott och hälsa (Skolverket, 2021). En vanlig definition av simkunskap är: falla ner i vattnet, få vatten över huvudet och sedan simma 200 meter varav 50 meter ska vara på rygg (LGR11, 2019, s. 50; Sjödin, 2016, s. 9 10; SLS, 2021c). Simning är den enda rörelseaktiviteten i kursplanen i idrott och hälsa på grundskolan som beskrivs med ett kvantitativt mått (Bedömningsstöd, 2011, s. 6). Barn som har tillgång till pool, sjöar och stränder och som går i simskola ökar sin simförmåga medan barn med rädsla för vatten eller negativ erfarenhet av vatten i lägre grad klarar av att simma (Franklin et.al, 2015, s. 226). När jag gick på lågstadiet åkte vi kollektivtrafik till badhuset med lärare från skolan i olika perioder och fick simundervisning av badhuspersonalen. Vi började i undervisningsbassängen och fick sedan gå ut i 25-metersbassängen när vi visade tillräckliga kunskaper. I årskurs åtta när vi skulle få våra första betyg åkte idrottsläraren med till badhuset för att testa våra simkunskaper. Outsourcing är ett fenomen som blir allt vanligare i skolan. Det förekommer till exempel när lärare i stället för att undervisa själva, lämnar över undervisningen till en extern part utanför skolan (Olstad, Berg & Kjendlie, 2020, s. 2). I skolan är det vanligt att lämna över simundervisningen till badvakter eller simtränare. Detta förekommer i flera delar av världen (Mangione et.al, 2020, s. 490). Anledningar till fenomenet kan vara att lärarna har låga ämneskunskaper och att de vill ha inspiration och professionell hjälp (Olstad, Berg & Kjendlie, 2020, s. 12). Andra tycker att det är bra att överlåta simundervisningen till någon annan för att säkerställa att eleverna får ta del av den bästa tillgängliga kunskapen (Williams & Macdonald, 2014, s. 60). Syftet med undersökningen är att genom en kvalitativ intervjustudie med sex grundskolelärare i årskurs 4 6 undersöka hur simningen bedrivs i skolan och om idrottslärarna upplever att de har tillräckliga kunskaper för att bedriva undervisning i simning. 4

Centrala begrepp: Simkunnighet Den mest kända definitionen av simkunskap, som de flesta använder sig utav är: falla ner i vattnet, få vatten över huvudet och sedan simma 200 meter varav 50 meter ska vara på rygg (LGR11, 2019, s. 50; Sjödin, 2016, s. 9 10; SLS, 2021c). Outsourcing Outsourcing sker när undervisningen bedrivs av andra än lärare på skolan, en extern part (Mangione et.al. 2020, s. 475). Outsoursing blir som en del av privatisering av undervisningen (Williams & Macdonald, 2014, s. 57). 5

2. Bakgrund 2.1 Simningens historia i Sverige I mitten av 1700-talet bedrevs undervisning i simning på officersutbildningen i Karlskrona. Utbildningen flyttades sedan till Krigsakademin på Karlbergs slott i Stockholm, där simundervisningen fanns med i kursplanen för idrott och hälsa från start. Officersutbildningen var 4426 timmar, 208 av de timmarna bestod av undervisning i simning (Kraepelin-Strid, 2006, s. 8). Simma ansågs vara bra för att öka stridsförmågan på fartygen, men även bra för soldater placerade på land (Kraepelin-Strid, 2006, s. 5). Den första simklubben i Sverige var Upsala simsällskap (1796) och under 1800-talet bildades sedan fler simsällskap (Svensk simidrott, 2020a). På 1800-talet började badanläggningar byggas i Sverige, till en början främst kallbad. Mot slutet av 1800-talet hade alltfler personer lärt sig att simma och det byggdes läktare vid simbassängerna för att möjliggöra simtävlingar (Sjödin, 2016, s. 157). Redan vid det första olympiska spelet 1896 fanns simning med som gren (Kraepelin-Strid, 2006, s. 8). Vid sekelskiftet 1800 1900 byggdes flera varmbadhus i de stora städerna i Sverige. Under andra världskriget tillkom det badhus i städerna med regementen (Sjödin, 2016, s. 157). Det var först då som simundervisningen fick goda förutsättningar att bedrivas och undervisningen kunde genomföras året om (Kraepelin-Strid, 2014, s. 166). Badkulturen har idag ändrats från att förr gå till simbassängen för att enbart simma till att idag vara en utflykt då det nu finns många äventyrsbad och andra vattenrelaterade upplevelser (Sjödin, 2016, s. 157). 1957 saknade 60% av folkskolorna i Sverige gymnastiksal (Sandahl, 2001, s. 15). Avsaknaden av salar löstes på 1960-talet men behovet av salar är något som gör att idrottsundervisningen skiljer sig från andra ämnen då olika salar krävs för olika aktiviteter. Simning är en aktivitet som vanligtvis kräver särskild lokal. En studie från 1968 visade att 91% av skolorna hade tillgång till en gymnastiksal, men att det fortfarande var svårt att få tillgång till simhall (Sandahl, 2004, s. 50). Simhallar var svårare att få tag i än andra idrottsplatser vilket Sandahl (2001, s. 15) skriver förklarar momentets marginaliserade ställning på schemat. I en studie från 2001 framgår att simning endast får 5 % av undervisningstiden i ämnet (Sandahl, 2004, s. 53). 2.2 Svenska livräddningssällskapet, svensk simidrott och svenska simförbundet. Den 28 november 1898 bildades svenska Lifräddningssällskapet med anledning av att det drunknade nästan 1100 personer per år i Sverige. I Västerås började man med obligatorisk simundervisning 1911 för elever i folkskolan. Skolan fick ansvar för undervisningen och kommunerna fick ansvar för att ge rätt förutsättningar och resurser för undervisningen. Svenska livräddningssällskapet (SLS) (2021c) har samarbetat med skolor i många år och har även varit med och bidragit till hur definitionen av simning beskrivs i läroplanerna. Svenska simförbundet skapades 1904 (Svensk simidrott, 2020a) och erbjuder idag en komprimerad simlärarutbildning för lärare eller pedagoger på tre dagar (Svensk simidrott, 2020c). Utbildningen är tänkt att öka kunskapen hos lärare för hur simundervisning kan 6

planeras och genomföras så att eleverna ska få så bra förutsättningar som möjligt att lära sig simma. 2.3 Styrdokument för skolan Simning nämns först i styrdokumenten från 1919 och där står det att idrottsövningar ska ingå i simundervisningen (UPL1919). I de efterföljande läroplanerna (UPL1955 & LGR69a) ska simundervisning bedrivas men även testas med ett simkunnighetsprov. I LGR69 kompletterande material (LGR69b) föreslås det att fokus ska ligga på bröstsim och ryggsim då det finns begränsat med lektionstid för simundervisningen. I LGR80 (1980) ska eleverna få göra övningar för att utveckla simförmågan och få öva flera simsätt. I den efterkommande läroplanen LPO94 (2000) är målet att eleverna ska kunna simma i slutet av femte skolåret. I den senaste Läroplanen för grundskolan (LGR11, 2019, s. 48) står det att elever i årskurs 4 6 ska lära sig simma i magläge och i ryggläge. Det står även beskrivet under kunskapskraven att eleverna för att få betyget E ska kunna simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge (LGR11, 2019, s. 50). Skolverkets kommentarmaterial (2011, s. 12) säger att fokuset i årskurs 4 6 ligger på själva simningen. De lyfter att det inte står att det ska vara ett specifikt simsätt utan att lärarna själva får välja simsätt. I bedömningsstödet skriver Skolverket (2011, s. 6) att det i andra delar i kunskapskraven står om kunskaper i kvalitativ bemärkelse, men i simning finns det inget krav på teknik, enbart distans (kvantitet). Skolverket (2021) förtydligar ansvarsfrågorna om simning på sin hemsida. Det finns inte ett mått på hur många timmar som ska läggas på simundervisningen mer än att det ingår i ämnet idrott och hälsa. Simundervisningen ska dock få tillräckligt med tid för alla moment så att alla elever kan få förutsättningar för att klara målen. Skolan väljer hur simundervisningen ska bedrivas och har en skyldighet att lära ut simning då det krävs för betyget godkänt i idrott. Skolan kan inte överlåta ansvaret till någon annan, det går dock att samarbeta med simhallar och simlärare för att bedriva simundervisning. Det är då viktigt att ansvaret fortfarande ligger hos den betygsättande läraren. Läraren ska planera undervisningen, bedöma elevernas kunskaper, sätta betyg och har fortfarande ansvar för att alla elever får rätt förutsättningar i undervisningen att klara av målen. Om en simlärare, badvakt eller annan vuxen bedriver simundervisningen kan den betygsättande läraren ta emot intyg, men då måste den ansvarige läraren bedöma intygets giltighet och tillförlitlighet (Skolverket, 2021). I LGR11 (2019, s. 11 12) står det att skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning och att läraren ska ta hänsyn till enskilda individers behov, förutsättningar och erfarenheter. Läraren ska också medverka till att utveckla kontakter med externa organisationer och företag som kan bidra till skolans verksamhet (LGR11, 2019, s. 15) 2.4 Simundervisningen i skolan idag Den 17 september genomfördes en debatt i riksdagen mellan Kristina Axén Olin (M) och Utbildningsminister Anna Ekström (S) om simundervisningen i skolan (Riksdagen, 2021). Axén Olin frågade Ekström om huruvida Skolinspektionen skulle granska skolornas simundervisning eller inte. Hon bad om riktlinjer för hur simundervisningen skulle kunna bedrivas på ett säkert sätt. Ekström svarade att skolformen ska vara likvärdig i hela landet och 7

att simning är livsavgörande och att det därför ställs specifika krav i läroplanen. Hon sade att skolan ansvarar för att simundervisningen bedrivs på ett säkert sätt och lyfte att de främsta anledningarna till att elever inte nådde kunskapskravet var att det var för få tillfällen att utöva simning och svårt att få tid i simhallen. Jällhage (2021) skriver i tidningen Läraren att 6 av 10 kommuner saknar riktlinjer för simning och att ansvaret hamnar på lärarna. Enkäten besvarades av 142 av Sveriges 290 kommuner. Några kommuner har centralt skrivna riktlinjer och Jällhage (2021) lyfter att en del skolor har gamla dokument som lärare och rektorer inte ens vet om, medan andra har uppdaterade och välskrivna dokument. Vissa kommuner gör riskanalyser inför besök på badhusen och det avgör hur många lärare som behöver delta. I kommunerna som uppgav hur många vuxna som behövde delta per barngrupp fanns stora variationer. Några hade en vuxen per tre icke simkunniga, medan andra hade två vuxna på 20 barn och vissa kommuner hade bara maxantal på barn. En lärare på mellanstadiet berättar i Jällhages artikel (2021) att hon åker ensam med 30 elever till badhuset, medan andra lägger säkerhetsansvaret för eleverna hos simhallarna eller simföreningarnas personal. 3.0 Tidigare forskning Nedan följer en redogörelse för tidigare forskning om hur simundervisning bedrivs i olika delar av världen. Fokus ligger på framgångsfaktorer i simundervisning samt vad lärare och studenter känner till om simundervisning och outsourcing. Det finns flera studier som visar hur många barn som kan simma men eftersom forskning om elevers simkunskap inte är relevant för min studie har jag valt att inte ha med den forskningen. Mitt fokus är att tar reda på hur lärarna planerar sina lektioner och hur simning kan bedrivas. Tillvägagångssätt tidigare forskning Databaser som har använts vid sökning av tidigare forskning är: Ebsco host, Brage, Erik (ebsco), Diva och google schoolar. På ebsco host har även funktionen thesaurus använts för att utvidga sökordens omfattning. Även snöbollsmetoden har använts genom att söka i referenslistor på arbeten eller se vilka sökord som har använts. Sökord som använts har varit aquatic, education, learn, outsourcing, school och swimming i olika kombinationer och med asterisk på olika ställen för att få relevanta träffar. All forskning är peer-reviewed och dubbelkontrollerad genom cabells predatory reports för att minimera risken för felaktig information. 3.1 Framgångsfaktorer i simundervisning Simundervisningen är begränsad i antal timmar, därför behöver lärare ha goda strategier för hur simning effektivast lärs ut menar Yermahanova et.al. (2016, s. 10 895). De genomförde en studie i Kazakstan med syfte att förbättra effektiviteten i simningens utlärningsmetoder för dykarstudenter. Undersökningen tog utgångspunkt i redan befintligt teoretiskt pedagogiskt material, formuleringar av pedagogiska experiment, övningar och en elektronisk lärobok för undervisning. Deltagarna i kontrollgrupperna deltog i vanlig simträning medan testgruppen fick bedriva simundervisning enligt studiens regi om practical training. (Yermahanova et.al. 2016, s. 10 897 10 898). Resultatet visade att experimentets simundervisning var mer effektiv än den 8

vanliga simundervisningen. De som simmade i testgruppen fick bättre teknik än de i kontrollgruppen eftersom de fick ett urval av övningar att arbeta med. Den experimentella undervisningen bestod av övningar anpassade efter individ, grupp och fysisk kondition (Yermahanova et.al. s. 10 902 10 903). Även Franklin et.al (2015) har undersökt framgångsfaktorer i simundervisning. De ville undersöka vad som ökade eller minskade elevernas chans att nå målen i simning. Informationen till studien kommer från Royal Life Saving Society Australian Capital Territory (RLSS-ACT) som bedriver simundervisning under skoltid för elever som är 5 12 år gamla. Det var 8621 barn som deltog i studien, efter bortfall kvarstod 7726 barn (Franklin et.al. 2015, s. 223). Resultatet visade att barn som gick i simskola eller hade en pool hemma nådde en högre simförmåga, även besök vid stranden ökade simförmågan. Barn som simmade ofta nådde högre simförmåga oavsett hur gamla de var. De som hade en rädsla för, eller en negativ erfarenhet av vatten nådde i lägre grad målen i simning (Franklin et.al. 2015, s. 226). Barn med rädsla för vatten eller som hade medicinska anledningar behövde extra stöttning i simning. 3.2 Lärarstudenter och simundervisning I England upplever lärarstudenter att de har minst kunskap i att bedriva simundervisning i jämförelse med andra delar i idrottsundervisningen, visar Randall (2020, s. 141). Lärarstudenterna som deltog i studien gick sista året på lärarutbildningen och blev utvalda eftersom de ännu inte anställts som lärare och därmed inte blivit påverkade av skolans verklighet. Deltagandet var frivilligt och ingen direkt kontakt med studenterna genomfördes. Svarsfrekvensen på studien var låg, men resultatet visade att området lärarstudenterna kände minst förtroende för att undervisa i var simning (Randall, 2020, s. 139 140). Randall (2020, s. 141 142) diskuterar det faktum att simning är det enda området i den engelska läroplanen som har ett specifikt mål som eleverna måste nå för att bli godkända kan ha påverkat resultatet, men resultatet var väntat eftersom den mesta simundervisningen i skolan är outsourcad. 3.3 Outsourcing I grannlandet Irland genomförde Mangione, Parker, O Sullivan och Quayle (2020) en kartläggning av den vanligaste formen av outsourcad idrottsundervisning på 67 grundskolor. Simning ingick i de tre vanligaste ämnena att outsourca ihop med Gaelic Games och dans (Mangione, et.al. 2020, s. 489). De (Mangione, et.al. 2020, s. 490 491) skriver att de inte var förvånade över att simning var en vanlig sport att outsourca då simbassänger inte finns på skolorna och det krävs en viss kunskap hos lärarna för att de ska vara förtrogna med simundervisningen. Mangione et.al (2020, s. 490 491) menar också att det är vanligt att outsourca simning även i andra delar i världen. De lyfter att siminstruktörer kan jobba i skolan utan lärarbehörighet. En fördel med outsourcing av skolans verksamhet var att det blev mer tid över till lärarnas personliga utveckling inom området samt utveckling av lektionsplaneringen. I Australien har Williams och Macdonald (2014, s. 57) forskat på outsourcing av idrottsundervisningen. Fokus låg på idrottslärare, rektorer och externa aktörer och de använde sig av semistrukturerade intervjuer och öppen deltagande observation (Williams & Macdonald, 2014, s. 57). Forskningen bedrevs på tre grundskolor och tre gymnasieskolor i Australien. 9

Skolorna valdes ut genom kriterierna att de skulle ha outsourcat idrottsämnet under en 12- månadersperiod och planerade att fortsätta med det. Data samlades in genom rektorer, idrottslärare och de externa idrottscoacherna. Det var idrottscoacherna som undervisade, men en ordinarie lärare behövde alltid vara med som representant för skolan och ta ansvar för eleverna (Williams & Macdonald, 2014, s. 59 60). I resultatet framkom det att många lärare och rektorer såg ett värde i att outsourca utbildningen då det gav en positiv utbildningserfarenhet. I en intervju framgår det att outsourcingen blev positiv för eleverna då eleverna visste att undervisningen hade the best knowledge possible (Williams & Macdonald, 2014, s. 60). I studien jämför en rektor hur simundervisning bedrivits på skolor hen tidigare har arbetat på, där lärarna ansvarat för simundervisningen med nuvarande skola där simundervisningen outsourcas. Rektorn (Williams & Macdonald, 2014, s. 62) menar att outsourcing erbjuder eleverna möjligheter till god simundervisning när den bedrivs av utbildade simlärare. Lärarna i studien ansåg inte att de tog in externa coacher för att de själva var okunniga, utan de ansåg att idrottscoacherna hade mer kunskap i vissa områden som bidrog till positiva lärdomar för barn som vuxna. En lärare i studien påpekade: I don t think there d be any one of the school s PE staff that wouldn t say it s best for us to use external providers because the expertise that they can provide in giving our students a really successful and informative lesson is just so valuable to us, and we re happy to. It s not a feeling of, We re not good enough to teach this, we need someone else. It s, We can only teach them so much. (Dalrymple Secondary School Head of HPE, Interview) (Williams & Macdonald, 2014, s. 62). Även i Norden görs forskning om outsourcing. I Norge undersökte Olstad, Berg och Kjendlie (2020, s. 1 2) erfarenheter och utmaningar med outsourcing av simundervisningen i deras grundskolor. Data insamlades genom 18 intervjuer. De som deltog var rektorer som outsourcade idrott, idrottslärare som arbetade på skolor där simning outsourcades och siminstruktörer som tog hand om skolsimning (Olstad, Berg & Kjendlie, 2020, s. 3). Anledningen till att skolor outsourcade simning var antingen tradition, utbildningsvärde eller organisatoriska anledningar. En rektor förklarade att deras två idrottslärare tyckte det var skönt att de inte behövde bedriva simundervisningen då inget intresse fanns hos lärarna. Vidare påtalade rektorn att simundervisning kunde bedrivits för egen del om någon av lärarna hade haft intresse för det (Olstad, Berg & Kjendlie, 2020, s.5). Outsourcing beskrevs som en lösning när skolor saknade kompetens och kunskap om simundervisning och när de ville ha inspiration och professionell hjälp med simundervisningen (Olstad, Berg & Kjendlie, 2020, s. 12). Olstad, Berg och Kjendlie (2020, s. 6 7) beskriver att det i intervjuerna med siminstruktörerna framgick att de mött lärare som inte visste vad de skulle göra, lärare som trodde att de inte behövde vara i vattnet alls, men också utbildade lärare som inte vågat fråga om hjälp. Alla lärare i studien tyckte att det skulle vara bra att gå en simlärarkurs för att bli bekvämare i simundervisningen, men de menade också att det vore bra att få gå bredvid en siminstruktör. I studien framgick tidsbrist som en aspekt i simundervisningen. Efter årskurs fyra saknades schemalagd tid till att utveckla elevernas simkunskaper eller för att klara simprovet i årskurs sju. En orsak till det beskrevs som skolornas ekonomiska situation och bristen på tillgång till simbassänger (Olstad, Berg & Kjendlie, 2020, s.7). Outsourcing beskrevs inte som ekonomiskt fördelaktig i kontrast mot vad de sett beskrivet 10

i tidigare studier (Olstad, Berg & Kjendlie, 2020, s.9). En förändring i lärarutbildningen i Norge föreslås där fler moment kring simundervisning finns så att framtidens lärare kan [ ] engage in swimming education with knowledge, interest, and enthusiasm (Olstad, Berg & Kjendlie, 2020, s. 12). Av den tidigare forskningen om outsourcing av undervisning i idrott och hälsa motiveras outsourcing genom att det krävs en viss kunskap hos lärarna för att de ska kunna hålla i undervisningen och att man då kunde ta in utbildade siminstruktörer (Mangione et.al, 2020). Genom undervisning av siminstruktörer kan eleverna få ta del av den bästa kunskapen och få en positiv utbildningserfarenhet (Williams och Macdonald, 2014). Forskningen visar också att outsourcing kunde ses som en inspirationskälla för lärarna, samt att det kan ske genom tradition och organisatoriska anledningar (Olstad, Berg & Kjendlie, 2020). Outsourcing kan framstå som en enkel lösning, då läraren inte behöver undervisa något, och Mangione et.al (2020) skriver att lärarna fick mer tid över till sin personliga utveckling inom området genom att någon annan höll i undervisningen. I Norge föreslår man dock en förändring i lärarutbildningen så att lärarna i framtiden ska kunna hålla i undervisningen själva (Olstad, Berg & Kjendlie, 2020). 11

4.0 Syfte Syftet med undersökningen är att genom en kvalitativ intervjustudie med sex grundskolelärare i årskurs 4 6 undersöka hur simundervisningen bedrivs i skolan och om idrottslärarna upplever att de har tillräckliga kunskaper för att bedriva undervisning i simning. 4.1 Frågeställningar - Var och av dem bedrivs simundervisningen på skolorna? - Vilken roll har idrottsläraren i simundervisningen? - Hur upplever lärarna att deras kunskaper i simning motsvarar kraven på simundervisning i skolan? 12

5.0 Teoretiska perspektiv Nedan beskrivs Content knowledge och Pedagogical content knowledge som är de teoretiska ramverk undersökningen bygger på. 5.1 Content knowledge och Pedagogical content knowledge Shulman var professor inom utbildning och även pedagogisk psykolog. Han skriver att lärare är en av världens äldsta professioner men att kunskap är i ständig utveckling. Han menar att i framtiden kommer det finnas nya kategorier som behandlar lärande (Shulman, 1987, s. 12). Två kategorier av lärande som finns idag är Content knowledge (CK) och Pedagogical content knowledge (PCK). Dessa begrepp ligger till grund för undersökningen. 5.1.1 Content knowledge Content knowledge (CK) kan förklaras som ämneskunskap, läraren kan ha en högre eller en lägre ämneskunskap (Shulman, 1986, s. 6). Ämneskunskaperna är de kunskaperna som en lärare måste ha (Tallvid, 2010, s. 25) och är kunskap som rör studieområdet och läroplaner. Även relationen med eleverna och hur de fungerar är där viktig (Randall, 2019, s. 137). CK hos läraren varierar dessutom beroende på vilken elevgrupp som finns i klassrummet, till exempel om de är äldre eller yngre (Tallvid, 2010, s. 25). Läraren har kunskap om något som eleverna inte har och ska förmedla den till eleverna genom att på olika sätt gestalta kunskapen så att eleverna lär sig (Shulman, 1987, s. 7). Shulman skriver att läraren need not only understand that something is so; the teacher must further understand why it is so [ ] (1986, s. 6). 5.1.2 Pedagogical content knowledge Pedagogical content knowledge (PCK) handlar om de ämnesdidaktiska kunskaperna (Shulman, 1986, s. 6 7). Det är en blandning av både pedagogik och ämneskunskap som ger PCK som är en speciell kunskap som är unik för lärare (Shulman, 1987, s. 8). PCK handlar om vad läraren gör med ämneskunskaperna för att kunna konkretisera innehållet så att eleverna får information anpassad efter deras tidigare kunskap (Skolverket, 2020). Läraren har förståelsen för vad som är enkelt och vad som är svårt (Shulman, 1986, s. 6 7) och kan variera och anpassa undervisningen så att det är begripligt för eleverna (Skolverket, 2020, s. 19 20; Tallvid, 2010, s. 25). Lärarna kan själva ha svårt att säga vilka kunskaper de använder i undervisningen (Skolverket, 2020). 5.1.3 PCK mer än ämnesdidaktiska kunskaper Backman och Barker (2020, s. 454 455) har gjort en studie om CK och PCK där de har sett att det i tidigare forskning framgår att lärare själva måste kunna utföra aktiviteten för att utveckla sin PCK. Avsaknad av kunskap om rörelseteknik och regler anses där vara problematiskt. Har man SCK (speciell ämneskunskap) har man kunskap som till exempel kan identifiera när en elev har fel teknik, eller se utvecklingen hos en elev. Många lärare har låg SCK och det kan vara svårt, men inte omöjligt att lära sig skriver Ward (i Backman & Barker, 2020, s. 455). Backman och Barker (2020, s. 458 459) ser betydelsen i att ha CK (ämneskunskap) för att kunna utveckla sin PCK (ämnesdidaktiska kunskap). Simning är ett av ämnena som traditionellt sett är organiserat, undervisat och bedömt med ett mått av standard of excellence. De menar att lärarens expertis och kompetens ligger i att kunna skapa lärandesituationer för eleverna 13

utifrån ämnen och aktiviteter. En lärare ska ha kunskap att förstå vad som sker och vad det finns för upplevelser i klassrummet, till exempel om en elev känner obehag eller rädsla för en aktivitet. Backman och Barker (2020, s. 460) ser gärna att PCK ska innehålla mer än de ämnesdidaktiska kunskaperna, till exempel som att tolka elevers handlingar och reaktioner. Ward och Ayvazo (2016, s. 200) skriver att studier visar att lärare har ämnesområden där de har mer kunskap än andra och att det påverkar lärares PCK. Har en lärare svag ämneskunskap är också de ämnesdidaktiska kunskaperna svaga. Har en lärare höga ämneskunskaper är också chansen för höga ämnesdidaktiska kunskaper stora. Det visar att det finns en stark relation mellan CK och PCK. Studier med fokus på lärandet har visat att erfarna lärare kan gå ifrån sin planering för att använda PCK i undervisningen av sina elever och anpassa det efter elevernas förmågor och förståelser, medan en ny lärare följer planeringen mer strikt. Ward och Ayvazo (2016, s. 199) berättar att PCK kan förändras över tid och genom erfarenhet. De (Ward & Ayvazo, 2016, s. 201) skriver om att lärarens kunskap om eleverna och relation till eleverna är viktiga för att kunna ge anpassade instruktioner. De menar att om läraren inte känner eleverna så kan inte läraren ge anpassade instruktioner för att hjälpa dem. Ward och Ayvazo (2016, s. 198) lyfter att forskning visar att instruktionerna varierar från låg till hög kvalitet och att det inte är förvånande att det har effekter på hur elevernas inlärning varierar. Backman, Nyberg och Larsson (2020, s. 111) har analyserat och diskuterat vilken uppfattning idrottslärarstudenter har av undervisning och bedömning av rörelseförmågor i bland annat simning/simhopp vid ett universitet i Sverige. De (Backman, Nyberg & Larsson, 2020, s. 114) skriver att de har uppmärksammat hur Ward delar upp ämneskunskap om rörelse i fyra delar. Kunskap om rörelse, kunskap om teknik och taktik, kunskap om vanliga elevmisstag och kunskap om instruktioner för övningar och utvecklande övningar. Backman, Nyberg och Larsson (2020, s. 114) skriver att Barker et. al. (2018) och Larsson och Nyberg (2017) menar att rörelseförmåga innebär att antingen den teoretiska eller den praktiska kunskapen ifrågasätts. Vidare skriver de (Backman, Nyberg & Larsson, 2020, s. 114) att Barker et.al (2018) menar att ett sådant perspektiv inte begränsar ämneskunskapen om rörelse till förutbestämda mått och standarder utan att det även kan användas för att urskilja sätt att röra sig och använda sin kroppsliga medvetenhet för att lösa uppgifter. De (Backman, Nyberg & Larsson, 2020, s. 123) kom fram till att idrottslärare bör ge elever möjlighet att lära sig vad en rörelseförmåga är och att CK behöver utredas och diskuteras mer. De skriver också att det är viktigt att man inte kontrollerar elevers ämneskunskap om rörelse genom ett färdighetsprov baserat på standarder. 5.2.3 Motivering av teoretiska perspektiv Content knowledge och pedagogical content knowledge är i den här undersökningen viktiga i frågan om lärarnas ämneskunskaper (CK) och deras ämnesdidaktiska kunskaper (PCK). Vilka ämneskunskaper har lärarna och hur använder de kunskaperna didaktiskt för att lära eleverna? PCK kan bland annat upptäckas i planeringen och upplägget av lektionerna. Tidigare forskning visar att outsourcing är vanligt bland simundervisningen. CK och PCK kan då bli relevant beroende på vem som håller i undervisningen och vad har de för utbildning? Har de ämneskunskap, eller har de även ämnesdidaktiska kunskaper? 14

6.0 Metod I detta avsnitt redogörs för urvalsgrupp, val av metod, analys av empirin, reliabilitet och validitet, etiska aspekter, samt det material som undersökningen baseras på. 6.1 Metodval För att göra en studie behöver en ansats väljas och valet stod mellan en kvalitativ och en kvantitativ. I den kvalitativa ansatsen kan både observation och intervju genomföras. Vid en observation iakttas informanterna på ett strukturerat sätt. Iakttagelserna ska hjälpa forskaren att få svar på sina frågor och få förståelse för varför människorna agerar som de gör. En risk med observation är erfarenheterna forskaren har med sig, erfarenheterna kan påverka hur observationerna tolkas (Larsen, 2018, s. 146). En fördel med observation är att jag får se hur informanterna arbetar i stället för att de berättar hur de gör. En nackdel är att jag inte får med lärarnas berättelse om varför de undervisar som de gör. I min studie valde jag att utgå från ett kvalitativt perspektiv med intervju som metod. Vid kvalitativa metoder ges djupare förståelse och möjlighet till citat från informanten. En kvalitativ undersökning kan sällan generaliseras. Svaren kan användas för att se mönster. Vid intervju vill forskaren få förståelse för hur informanten uppfattar ett fenomen (Larsen, 2018, s. 34 35). Jag har valt att genomföra en intervjustudie i kvalitativ form för att få svar på mina frågeställningar. Innan de riktiga intervjuerna genomförs kommer pilotintervjuer göras. I en pilotintervju testas frågorna och dess flöde, då finns även möjlighet att testa utrusningen som ska användas vid de riktiga intervjuerna senare (Larsen, 2018, s. 137). Vid semistrukturerad intervju har intervjuaren förberett färdigformulerade frågor som kommer användas. Frågorna kan ställas i varierad ordning beroende på intervjuerna. Det förekommer ofta uppföljningsfrågor så att respondenten ska kunna utveckla sina svar. En risk med strukturering av intervjuer är att information kan missas då frågorna inte ställs. En fördel med strukturering är att svaren enklare kan jämföras med varandra (Larsen, 2018, s. 138 139). För att få svar på mina frågeställningar kan intervjumetoden bidra till att ta reda på vad lärarna har för upplägg, hur lektionerna genomförs och vad de anser om sina kunskaper. Eftersom semistrukturerade intervjuer kommer att genomföras kan följdfrågor ställas vilket kan bidra till fördjupade svar och förståelse för lärarnas resonemang. 6.2 Urval Undersökningen genomfördes genom intervju av sex lärare som arbetar med idrott och hälsa i årskurs 4 6. Urvalet blev ett bekvämlighetsurval och skedde inom rimligt geografiskt avstånd. Med rådande pandemi genomfördes alla intervjuerna digitalt. Eftersom urvalet inte är slumpmässigt är det inte möjligt att upptäcka om det är representativt för alla lärare. Däremot synliggör informanternas svar hur simundervisningen bedrivs på sex skolor (Larsen, 2018, s. 12). 6.3 Genomförande och felkällor Vid genomförande av intervju är det bra att ge respondenterna god tid på sig att svara då det kan vara svårt att få människor att ställa upp, samt att de kan ha andra åtaganden som begränsar 15

möjligheten för deltagande. Vid förfrågan om intervju kommer studiens syfte beskrivas. Intervjun behöver ske på en plats där respondenten känner sig bekväm och där intervjun kan ske ostört (Larsen, 2018, s. 136 137). 6.4 Databearbetning och analysmetod Valet gjordes mellan en kvalitativ innehållsanalys och en fenomenografisk analysmodell för att analysera intervjuerna. Den fenomenografiska analysmodellen valdes sedan bort då den inte går in på vad en specifik person har för uppfattning utan är mer generell utifrån ett material där man undersöker uppfattningar. Analysen jag skulle fått fram då hade varit grundad på empirin som helhet och enbart sett materialet som en samlad text. Intervjuerna spelades in för att inte gå miste om viktig information, därmed behövde inspelningen transkriberas. Intervjuerna transkriberades ordagrant (även utfyllnadsord och läten) genom att innehållet från inspelningarna överfördes till text i datorn (Hedin, 2011, s. 7). När texten var transkriberad började kodningen genom nyckelord. Ord skrevs ner i marginalen om vad transkripten handlade om och det gjordes genom flera genomläsningar. Att skriva en sammanfattning av texten kan även vara till hjälp vid fortsatt bearbetning. När kodningen var genomförd började sökningen efter teman, likheter och skillnader. Olika tekniker kunde användas för att granska texten till exempel att undersöka hela texten, utgå från varje fråga eller undersöka frågeställningarna. Kamratläsning är en metod som kan bidra till att synliggöra textens innehåll med andra ögon. Nyckelorden ska enbart passa under ett tema och temat ska vara relevant för frågeställningen. Teman kan återkomma och samma teman ska användas för alla informanter. Sedan ska alla citat grupperas till sitt givna tema och mönster ska hittas. Exempel på mönster kan vara ifall flera lärare uppfattar samma sak eller om de har olika tankar, det sammanställs för att få en överblick. Resultatet blir de teman och mönster som hittas utifrån intervjuerna (Hedin, 2011, s. 7 11). 6.5 Reliabilitet och validitet Reliabilitet och validitet är två viktiga begrepp och används för att bedöma kvaliteten på arbeten. Genom reliabiliteten vill man säkerställa forskningens pålitlighet (Larsen, 2018, s. 61). Vid intervjuer kan det vara svårt att få hög trovärdighet då respondenten kan bli påverkad av intervjuaren och situationen. Trovärdigheten är viktig och handlar om att insamlingen av data skett systematiskt. En viktig faktor för att upptäcka om en text har god trovärdighet är att granska hur forskaren har beskrivit sina metoder. Är insamlingsmetoderna och analysmetoderna transparanta så kan andra forskare själva se att det gått rätt till. Det kan vara svårt att nå hög reliabilitet fullt ut. Det är dock viktigt att hela tiden sträva efter så hög reliabilitet som möjligt (Larsen, 2018, s. 131 132). Validitet beskriver värdet av undersökningens insamlade uppgifter. Det är viktigt att samla in data som är relevant för studien och undvika data som är irrelevant (Larsen, 2018, s. 129). Finns det problem med datainsamlingen kan det leda till att studien inte når tillräckligt hög validitet. För att uppnå hög validitet kan man ställa frågor i uppföljningsarbetet såsom: Är uppgifterna relevanta för undersökningens syfte? Och saknas data som gör undersökningen mer användbar? Begreppet kvalitet brukar användas för att beskriva noggrannhet, systematik och en väl 16

genomförd kvalitativ studie. Har forskaren följt kvalitetsbegreppen så ökar studiens relevans och innehåller en kritisk analys (Thornberg & Fejes, 2019, s. 275 276). Larsen (2018, s. 130) lyfter hög validitet och hur det är lättare att nå det genom en kvalitativ studie än genom en kvantitativ studie. Vid exempelvis intervju går det att göra korrigeringar under tidens gång. Respondenten kan lyfta egna tankar och förklaringssätt som kan vara av vikt att ha med. Viktigast är att bedöma validiteten genom hela processen, från planeringsstadiet av undersökning till analysen och tolkningen. I min studie blir reliabilitet och validitet viktiga för att säkerställa för läsarna att arbetet har gått rätt till. För reliabiliteten blir det viktigt att visa hur insamlingen av data gått till och hur metoderna beskrivits. Även om Larsen (2018) skriver att det är svårt att nå hög reliabilitet fullt ut så är målet att nå så hög reliabilitet som möjligt. Gällande validiteten kan problem vid intervjuerna uppstå, om lärarna påtalar irrelevant information utifrån egna intressen kan det påverka förhållningssättet hos forskaren. Larsen (2018) skriver att det är lättare att nå hög validitet genom intervjuer och kvalitativ studie än genom kvantitativ studie, men det blir viktigt för mig att vid intervjuerna att rikta tillbaka fokus mot det som faktiskt ska undersökas för att hålla god validitet igenom arbetet. För att säkerställa god tillförlitlighet kan intervjun sammanfattas och läsas igenom av informanten som då har möjlighet att påpeka felaktigheter eller göra tillägg. 6.6 Forskningsetik Lärarna som ska intervjuas har valts utifrån att de arbetar som idrottslärare i årskurs 4 6. Utgångspunkten för forskningsetiken är hämtat ifrån Vetenskapsrådets råd om god forskningssed. Lärarna kommer skriftligt få samtycka att de medverkar i intervjun (Vetenskapsrådet, 2017, s. 26). Intervjuerna kommer spelas in och därmed kommer personuppgiftslagens krav och dataskyddsförordningen (GDPR) som bland annat säger att uppgifterna måste behandlas korrekt, att inte fler personuppgifter än nödvändigt samlas in och att uppgifterna inte får behållas längre tid än nödvändigt (Personuppgiftslagen, 1998:204; Integritetsmyndigheten, 2021). Lärarna vet att deras namn eller skola inte kommer nämnas enligt konfidentialitetskravet och anonymitetskravet (Vetenskapsrådet, 2017, s. 40). Alla lärare som ställer upp på intervju ska känna trygghet i att deras personuppgifter behandlas säkert. Uppgifterna får inte hanteras på otillåtet sätt och uppgifterna kommer också vara säkra ifall en olycka sker så att uppgifterna inte försvinner eller förstörs. Två sätt att säkerställa anonymitet och minimera risken för förlorade uppgifter är att använda sig av pseudonymer och säkerhetskopiering (Integritetsmyndigheten, 2021). Lärarna får information om detta genom informationsbrevet (bilaga 1) som skickas ut i samband med förfrågan om deltagande, men det delges även vid intervjutillfället. När tidigare forskning till studien söktes var det svårt att hitta liknande studier. Vetenskapsrådet (2017, s. 25) skriver att kreativa och nyskapande projekt kan leda till god kvalitet. Det är också viktigt med tydlighet i argumenten om val som har gjorts för att säkerställa god kvalitet i arbetet. Syftet ska vara tydligt och gå att besvara och metoden som väljs ska kunna få svar på studiens syfte. 17

7.0 Resultat I resultatdelen presenteras de sex genomförda intervjuerna. Av 14 tillfrågade lärare svarade fem lärare att de ville delta, efter ett påminnelsemejl svarade ytterligare en lärare att den ville delta. En annan lärare svarade på mejl att simundervisning inte bedrevs för elever i årskurs 4 6 då simundervisningen skedde för lägre åldrar. Kontaktförsök påbörjades men utan respons. Sju lärare svarade inte alls. Lärarna som deltog i studien har arbetat allt från 1,5 år till mer än 20 år som lärare. Ord som är kursiverade är anonymiserade och utbytta av mig. Resultatet presenteras genom kategorierna som uppstått genom den valda analysmetoden. Kategorierna är, outsourcing, logistik, lärarens roll, bedömning och färskvara. 7.1.1 Outsourcing Alla lärare säger att simundervisningen bedrivs av utbildad personal från badhuset. Vattenbitarna kommer in externt och har gjort det alla år för oss inom skolan berättar lärare 3. Av lärarna framgår det att personalen på badhuset använder sin kunskap till att planera och hålla i utbildningen. En skola har möjlighet till simundervisning på skolans område, men läraren säger att badpersonalen kommer och håller undervisning på skolan. De fem andra skolorna åker till badhuset och får undervisningen där. De gör egentligen allt höll jag på att säga svarar lärare 5 på frågan om vem som planerar undervisningen. De andra fem lärarna svarar också att planeringen av lektionerna görs av personalen på badhuset. Flera av lärarna uttrycker tacksamhet över att badpersonalen håller i undervisningen jag tycker det är kanon med den servicen vi har säger lärare 2. En annan lärare håller med och menar att personalen är kompetent och direkt ser vilka elever som kommer klara simningen. Läraren berättar att de har haft elever som varit livrädda för vatten som sedan har klarat simningen. Lärare 4 säger personligen tycker (jag) väl att det är jättebra att man kan låta dom som faktiskt är riktiga experter ta hand om det samtidigt som lärare 4 är den enda läraren som uttrycker oro över att det varierar mellan instruktörerna på badhuset och efterlyser mer röd tråd, bättre struktur och planering för undervisningen. 7.1.2 Logistik En skola har tillgång till simbassäng inomhus på skolan och eleverna får simundervisningen där. En annan skola har tidigare haft tillgång till utomhussimbassäng och har då kunnat bedriva simning där några lektioner per läsår, men måste nu åka till det stora badhuset dit även de fyra andra skolorna åker för simundervisning. Lärare 1 har tillgång till egen simbassäng på skolan och säger jag har det ju väldigt bra som det är så [ ] jag kan ju faktiskt välja fritt att lägga in mer tid om jag vill det. De andra fem skolorna åker till ett badhus. Flera lärare lyfter att det inte enbart är själva simningen som är problemet. Lärare 2 säger utan det är det här runt omkring som om du förstår vad jag menar som blir det kluriga. Lärare 3 fortsätter på samma tema och säger att logistik stjäl ju annan undervisningstid också. De fem lärarna vars undervisning bedrivs på badhuset är eniga om att det bästa vore att ha möjlighet till simundervisning närmare skolan oavsett om det är en skola i stan eller på landsbygden. 18

7.1.3 Lärarens roll Lärare 1 säger jag sitter ju med och ser och hör allting och är den enda läraren som deltar på simlektionerna. De andra fem lärarna säger att de enbart haft möjlighet att åka med eleverna under simprovet i årskurs sex, att det annars är fritidspersonal, elevassistenter eller klasslärare som åker med. Lärare 2 säger det är ju inte jag som idrottslärare som åker och flera lärare berättar att simning är det ämnet de undervisar minst i. Lärare 5 förklarar att de på sin skola bestämt att inte skicka med idrottsläraren då de anser att det är ett enormt slöseri på resurser [ ] ska jag som utbildad lärare sitta vid poolkanten och titta på? Nej. Samtidigt uttrycker lärare 4 att det är synd att möjligheten till att själv följa med till badhuset inte finns då läraren säger att det går att se på mer än den kvantitativa simförmågan det blir det här delta och aktivt ja anpassa rörelser. Ytterligare två lärare berör simundervisningen och säger att det går att se fler delar av betygskriteriet än simprovet på 200 meter. 7.1.4 Bedömning Alla lärare säger att de vid bedömning av simundervisning kontrollerar om eleverna kan simma 200 meter och alla lärare testar simkunnigheten hos eleverna i årskurs 6. Flera av lärarna säger att det inte spelar roll om det är bröstsim och ryggsim utan att eleverna kan simma vilket simsätt som helst. Två lärare kommenterar att tekniken i simningen har betydelse. Lärare 1 säger har du dålig teknik blir det naturligtvis mycket jobbigare att simma. Två andra lärare säger att tekniken inte är avgörande i deras bedömning. Lärare 6 säger enligt kravet så behöver det ju inte vara några snygga bentag, armtag tänker jag. Utan de kan flyta runt där i 200 meter på mage och rygg. Lärare 2 har en liknande uppfattning: jag går inte in på teknik heller [ ] utan klarar den 200 meter eller inte. Två av lärarna tillägger även att de tittar på mer än själva simningen under simprovet. Fyra av lärarna säger att de får en lista av personalen på badhuset när eleverna har simmat i årskurs tre som en avstämning mot simkravet. Lärare 5 förklarar att personalen på badhuset har en lista där de då bockar för så att säga alltså klar, den här kan simma 200 meter och den listan litar jag på. Lärare 2 säger att de som lärare genom den externa simundervisningen hamnar i en speciell situation: det är ju trots allt vi som sätter betyget men det är de som bed alltså det är en lurig situation. En annan lärare säger att hen gärna hade sett mer strukturerad feedback från badhuset om vad eleverna har klarat av och var de ligger just nu, men säger att det kanske ligger på läraren själv också att försöka få fram det. 7.1.5 Färskvara Alla lärare säger att den externa simundervisningen slutar i årskurs 3 med ett simprov som avgör om eleverna behöver mer undervisning för att klara simprovet i årskurs 6. Klarar en elev provet i årskurs 3 bedrivs ingen mer simundervisning utan enbart simprovet i årskurs 6, klarar eleven inte simprovet i årskurs 3 erbjuds eleven extra tillfällen för att klara simprovet i årskurs 6. Lärare 1 är den enda läraren som utöver den externa simundervisningen lägger in runt fyra extra simlektioner per läsår för alla elever eftersom det finns möjlighet att ha simning på en vanlig idrottslektion. I övrigt avslutas den externa simundervisningen i årskurs 3. De enda som har undervisning efter årskurs 3 är eleverna som inte klarat simprovet och får åka med en annan 19

klass till badhuset. Två lärare uttrycker att den extra simundervisningen inte fungerar fullt ut när eleverna ska åka med de andra klasserna. Lärare 6 har upplevt att när eleverna ska åka med så blir svaren nej men det får inte plats, det blir för många. Lärare 2 lyfter ett annat problem, att gå i sexan och behöva åka med de i årskurs två in på simundervisning det kan ju vara lite känsligt. Flera lärare vittnar om en brist i simundervisningen då mycket kan ske under åren eleverna inte får någon simundervisning. Lärare 1 säger att simning är en färskvara. Lärare 4 fortsätter på samma tema och säger att rätt så mycket hinner ju hända på de där två åren som de kanske inte får åka och bada. Alla lärare säger att det bästa skulle vara om eleverna fick åka och bada eller simma någon gång varje år. 7.1.6 Utbildning Flera av lärarna uttrycker en osäkerhet kring sin kunskap om simundervisning och att osäkerheten funnits redan under lärarutbildningen. Lärare 5 säger att det kändes bra under utbildningen men när läraren väl skulle använda kunskaperna på riktigt så visste läraren inte hur hen skulle göra. Lärare 6 berättade att hen redan under utbildningen tillsammans med klasskompisar gick en extrakurs hos en simmare för att få mer kunskap om simning. Fem av lärarna säger att de kan gå en fortbildning för att få mer kunskap. Lärare 1 går gärna fortbildning eftersom simningen är så pass viktig. Lärare 1 är den enda läraren som berättar att hen har deltagit i en nätvecksträff där temat en gång varit simning. Läraren tackade ja då det var en praktisk utbildning i simbassäng. Lärare 6 säger att man utbildar sig själv lite och att läraren har lärt sig om simundervisning genom att kolla på badhuspersonalen, något även lärare 1 har gjort. En lärare uttrycker ett behov av mer erfarenhet och kompetens för att själv kunna hålla i simundervisningen. Flera lärare nämner avsaknad av kunskap om sim-metoder. Lärare 3 menar att det inte är några problem att hålla i en barngrupp, men för att kunna bedriva simundervisning behöver läraren läsa på badhusets formalia, deras arbetsgång så att säga. En lärare säger att den saknar sim-metoder för hur man kan tänka och en annan lärare efterlyser mer utbildning kring specifika övningar för att tillexempel träna upp elevernas teknik. 7.1.7 Sammanfattning resultat I resultatet framgår det att simundervisningen inte bedrivs av lärarna själva utan av utbildad personal från badhuset. Det är även badhuspersonalen som skriver lektionsplaneringarna. Lärarna är positiva till att de med kunskap håller i undervisningen, även om en lärare uttrycker oro över att personalen på badhuset varierar. Alla lärare menar att logistiken påverkar simundervisningen. Fem av skolorna får åka med eleverna till ett badhus medan en lärare kan ha simundervisning på idrottslektionerna och inte ta lektionstid av någon annan. Den externa simundervisningen slutar i årskurs 3. Om en elev inte kan simma ska eleven få åka med klassen året därpå vilket två lärare uttrycker inte fungerar fullt ut. Flera lärare vittnar om bristen med att det inte bedrivs simundervisning efter årskurs 3 om eleven har klarat simprovet, då får eleven simma nästa gång på simprovet i årskurs 6. 20