En studie av fyra skolor P E R N I L L A T H Å R L I N o c h M I K A E L E J E N D A L Examensarbete Stockholm, Sverige 2007
En studie av fyra skolor P E R N I L L A T H Å R L I N o c h M I K A E L E J E N D A L Examensarbete i medieteknik om 10 poäng vid Högskoleingenjörsprogrammet för medieteknik Kungliga Tekniska Högskolan år 2007 Handledare på CSC var Nils Wennerstrand Examinator var Roger Wallis TRITA-CSC-E 2007:015 ISRN-KTH/CSC/E--07/015--SE ISSN-1653-5715 Kungliga tekniska högskolan Skolan för datavetenskap och kommunikation KTH CSC 100 44 Stockholm URL: www.csc.kth.se
Sammanfattning Rapporten syftar till att göra en genomlysning av fyra olika skolor. Hänsyn ges till såväl tekniska aspekter som själva undervisningens kvalité. Analysen presenterar synpunkter, förslag till eventuella förbättringar och framtida tekniska utvecklingar. Distansutbildningen i Australien tog sina första steg i början av förra seklet. Det har varit en nödvändighet att studera på distans för en stor andel av landets invånare. Australiens geografi och glest befolkade inland gör det omöjligt för isolerade barn att närvara i en traditionell skolmiljö. Det finns även andra orsaker till varför barn studerar på distans, exempelvis sjukdom, barn till resande familjer, barn boende utomlands och avsaknad av specifika kurser på den egna skolan. Landet måste kunna erbjuda likvärdig utbildning till alla sina invånare oavsett förutsättningar för eleven. Teknikerna för att bedriva distansutbildning har avlöst varandra. Utvecklingen har gått från brevkorrespondens, via radio och telefon. Idag bedrivs en stor andel av undervisningen via datorer, Internet och olika typer av multimedia. Den här rapporten behandlar fyra olika distansskolor som besöktes under en studieresa till Australien 2005. Två av skolorna tillhör organisationen School of the Air. Dessa är mindre skolor där majoriteten av eleverna bor på isolerade gårdar i inlandet. Undervisningen bedrivs genom hemskickade studiepaket och lektioner via telefon- och satellitkonferens. Skolorna arrangerar även olika läger, aktivitets dagar och andra fysiska sammankomster. Eleverna ges möjlighet att uppleva traditionella lektioner i skolsal och de umgås med vänner vilket är viktigt ur social synpunkt. De övriga två skolorna är betydligt större enheter som erbjuder mer individualiserad utbildning. Eleverna deltar antingen i heltidsstudier eller i enstaka kurser. Studiepaket skickas hem eller laddas ner från Internet. Lektioner genomförs via telefon- och webbkonferens. Det arrangeras inga fysiska sammankomster men eleverna uppmuntras att delta i olika Internetbaserade forum. Distansutbildningens kvalité i jämförelse med traditionell undervisning ifrågasätts ofta av allmänheten. Rapporten finner att dagens lärare har tillgång till teknik som möjliggör goda undervisningsmöjligheter för distans. Det kan dock förekomma tillkortakommanden vad gäller användarnas kunskaper i hur teknik ska användas för att medverka till kvalitativ undervisning. Ett närmare samarbete mellan skolornas tekniska personal och lärare förespråkas. Det har visat sig positivt att utbilda lärare speciellt för distansundervisning, då denna undervisningsform kräver mer lärarengagemang och andra metoder. Lärare måste lägga ner mer tid på förberedelser och bygga upp kurser utifrån elevernas situation och möjligheter till kommunikation. Med hänsyn till dessa aspekter är kvalitativ distansundervisning möjlig. Distansundervisningen kritiseras även för dess marginella fysiska sammankomster. Rapporten finner att fysiska sammankomster är viktiga men att de inte är nödvändiga på daglig basis.
Framtida utvecklingar inom områdena för Internet via satellit, VoIP samt tvåvägs video kommer att förbättra möjligheterna för distansutbildning. Tvåvägs video finns redan idag men är fortfarande för dyrt och omfattande. Ännu längre fram i framtiden skulle en tänkbar utveckling vara virtuell verklighet. Detta är endast en spekulation idag och inget som skolorna direkt efterfrågar.
Distance Education in Australia A study of four schools Abstract The purpose of this report is to take a closer look at how four schools operate. Focus will be given to technical means of communication and quality of education. The analyses explain suggested improvements and describe future developments. Distance education in Australia first started in the early 20th century. For a large number of the country s population is has been a necessity to educate themselves through distance learning. Due to Australia s geography and sparsely populated inland it has been impossible for the outback children to attend a regular school. Apart from living in rural and remote areas, there are other reasons for children to participate. Students who are hospitalized, children of traveling families or living overseas and children studying a single subject which is not offered at the own school may also attend. Equal opportunities must be provided to all students regardless of their individual situation. Methods for delivering distance education have evolved from traditional mail correspondence, through radio and telephone. Today, using computers, Internet and different kinds of multimedia applications provides a major part of the education. This report will focus around the four schools visited during a field study to Australia 2005. Two of these schools belong to the School of the Air organisation. These are smaller schools where the majority of the students live on isolated farms in the outback. Education is delivered through study units sent home by regular mail and classes held via telephone- and satellite conference. The schools also arrange camps, activity days and other sorts of gatherings where students meet in real life. They get to experience traditional classroom teaching and play games together. These activities are important to develop social skills and bond with fellow classmates and teachers. The other two schools are larger and offer more individualized education. Students may participate in fulltime schooling or merely study single subjects. Study units are sent home by mail or downloaded from the Internet. Classes are held via telephone- and web conference, no face-to-face gatherings are arranged. Instead, students are encouraged to interact with each other through different online communities. Concerns regarding the quality of distance education compared with traditional classroom teaching has been found somewhat exaggerated. Today teachers have the technical means to deliver high-quality education. However, some problems do exist with lack of knowledge in how to correctly use these programs and devices. To come to terms with these issues it is important for teachers to have a close collaboration with the
school s technical support unit. It has also been shown successful to educate teachers in the field of distance education. This is imperative as distance education requires special teaching skills and methods. Teachers must devote more time for preparations and appropriately construct the course based on students conditions and opportunities for communication. Courses need to be especially designed for distance education. With special attention to these issues good quality in education is possible. There are also concerns regarding the lack of physical gatherings in distance education. This report concludes that the needs of physical gatherings do exist but that there is no need for daily physical contact. Future developments in the area of satellite Internet delivery will enhance the quality of videoconferencing. Techniques for two-way audio/video already exist but are still too expensive. Two-way video will allow teachers to see their students. Also the possibility for VoIP and thereby the transmission of both audio and video over the Internet is under development. As most of the students in the Australian outback have Internet via satellite this inevitably brings delays to both audio and video. At the moment this is a challenge to overcome. Today audio is still transmitted via regular telephone lines. Even further ahead we might see virtual reality implementations as a possible development in distance education. However, this can only be a speculation today. The technology is available but far too expensive and extensive to set up for smaller educational institutions and not something that they particularly ask for today.
Parted but United Who-ar who-ar yak, yak, yak, We are the children of the great Outback. Dabba-dabba, Dabba-dabba, dair dair dair, Broken Hill, Broken Hill School of the Air! War Cry, School of the Air Broken Hill
Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 1 1.1 BAKGRUND... 1 1.2 SYFTE... 2 1.3 AVGRÄNSNINGAR... 2 1.4 METOD... 2 1.5 DEFINITIONER... 3 2. HISTORIA... 1 3. LÄRPLATTFORMAR... 3 3.1 ÖPPEN/SLUTEN KÄLLKOD... 3 3.2 KOSTNADER... 4 4. LÄRPLATTFORMEN JANISON LMS TOOLBOX... 5 4.1 KOMMUNIKATION... 5 4.2 UTVÄRDERING OCH BETYGSSÄTTNING... 7 4.3 SYSTEMKRAV OCH KOSTNADER... 8 5. KOMMUNIKATIONSSYSTEM... 11 5.1 POST... 11 5.2 WEBBKONFERENS... 11 5.3 VIDEOKONFERENS... 12 5.4 CHAT... 13 5.5 SATELLITKOMMUNIKATION... 13 5.5.1 OneTouch... 14 6. FÄLTSTUDIER I AUSTRALIEN... 17 6.1 DISTANCE EDUCATION CENTRE VICTORIA... 17 6.2 SCHOOL OF THE AIR BROKEN HILL... 18 6.3 THE VIRTUAL SCHOOLING SERVICE... 19 6.3.1 The Learning Place... 20 6.4 LONGREACH SCHOOL OF DISTANCE EDUCATION... 22 7. ANALYS... 25 7.1 FYRA SKOLOR FYRA INRIKTNINGAR... 25 7.2 DISTANS OCH TRADITIONELL UTBILDNING... 28 7.3 DISTANSPEDAGOGIK... 30 7.3.1 Gemenskap... 30 7.4 TEKNIK HJÄLPARE ELLER STJÄLPARE... 31 7.5 LÄRPLATTFORMAR... 32 7.6 UTVECKLINGEN AV SATELLITKOMMUNIKATION... 33 7.7 REFLEKTIONER FÖR FRAMTIDEN... 34 LITTERATURLISTA... 36 INTERNET... 36 RAPPORTER OCH ARTIKLAR... 37 KONTAKTPERSONER I SVERIGE... 37 KONTAKTPERSONER I AUSTRALIEN... 38
BILAGA 1 - DEFINITIONER AV FÖRKORTNINGAR... 39 BILAGA 2 - EN JÄMFÖRELSE AV FYRA LÄRPLATTFORMAR... 40 BILAGA 3 - INTERNETUPPKOPPLING - KAPACITET... 42
1. Inledning 1.1 Bakgrund Orsaker till distansutbildning Australien är hela 17 gånger större än Sverige. Landet har en folkmängd av 20 miljoner människor och en area av 7 700 000 kvadratkilometer. Sverige har en folkmängd av 9 miljoner och en area av 450 000 kvadratkilometer. Australiens enorma inland är mycket glest befolkat. Enligt statistiken bor det endast 2,6 personer per kvadratkilometer. Det kan jämföras med 20 personer i Sverige. Tar man sedan hänsyn till det faktum att omkring 64 % av Australiens invånare bor i tätorter, längs kusterna, är det verkliga antalet boende per kvadratkilometer ännu lägre i inlandet. Det kan skilja flera tiotals mil mellan gårdar och samhällen. För barn boende i isolerade områden är därför undervisning på distans den enda möjligheten till utbildning. Ett väl fungerande och pålitligt system för kommunikation är av största betydelse. Landet måste kunna erbjuda likvärdig utbildning till alla sina invånare oavsett vilken del av landet dessa bor i. Faktum är att utbildning i sig har vuxit till landets fjärde största exportvara. Utöver avståndsmässiga problem finns det andra behov av distansutbildning. Barn i tätorter kan av olika skäl vara beroende av alternativ undervisning. Distansutbildning erbjuds till barn som är sjuka under längre perioder och därför inte har möjlighet att närvara i en traditionell skolmiljö. Det finns också elever som väljer att läsa separata kurser på distans som inte erbjuds vid deras egna skolor, barn till familjer på resande fot och barn boende utomlands. Kommunikationskanaler Kommunikation på distans löstes till en början med vanlig post. I mitten av 1900-talet gjorde radion entré. Radiokommunikation kom sedan att spela en betydande roll för den Australiensiska befolkningen. Radion gav isolerade familjer en direktkanal för kommunikation, något som de tidigare helt saknat. Det här var mycket viktigt för utbildning, medicinsk rådgivning och daglig kontakt med övriga boende i området. Under slutet av 1900-talet fortsatte den tekniska utvecklingen med IT. Datorer och Internet gav befolkningen en mängd nya möjligheter till kommunikation. Datorerna visade sig vara mer pålitliga. Radiosignaler kunde absorberas av terräng eller reflekteras av solstrålar. Dagens problem består av de begränsade möjligheterna att leverera bredband med tillräcklig bandbredd till de isolerade familjerna i Australiens outback. 1
1.2 Syfte Fokus för det här examensarbetet är de fyra skolor, i Australien, som besöktes under studieresan. Arbetet syftar till att göra en genomlysning av de system som skolorna använder. Hänsyn ges till såväl tekniska aspekter som själva undervisningens kvalité. I analysen presenteras synpunkter och förslag till eventuella förbättringar. Nyckelord: Distansutbildning, undervisning, pedagogik, teknik, kommunikation. 1.3 Avgränsningar Australien är av geografiskt naturliga skäl ett världsledande land inom området distansutbildning. Det är därför arbetet har fokuserats kring utvecklingen där. Den här rapporten bortser från vuxenutbildning på distans. Vuxna har lättare än barn att ta till sig information på egen hand. Barn behöver i större utsträckning handledning, direktkontakt, visuella hjälpmedel och lärarledd undervisning. Målgruppen för fältstudien har varit grundskolan och gymnasiet, barn i åldern 6-18 år. 1.4 Metod Kontakt med forskare inom området För att samla material till förundersökningen vände vi oss bland annat till Eva Fåhraeus, forskare och lärare vid IT-universitetet i Kista. Hon har skrivit doktorsavhandlingen A Triple Helix of Learning Processes. Fåhraeus har i sin avhandling gjort en studie av distansundervisning på gymnasienivå i Australien. Det var även via Fåhraeus vi fick kännedom om utbildningsinstansen AccessEd, som sedan besöktes under Australien resan. Leverantörer av utrustning Företag som levererar produkter, såväl hårdvara som program, för distansundervisning studerades. På detta sätt fick vi en god inblick i hur situationen ser ut idag, vad som planeras inför framtiden och vad som är möjligt att åstadkomma. Fältstudie En fältstudie genomfördes i Australien. Där besöktes fyra skolor som undervisar på distans. De skolor som valdes ut låg geografiskt utspridda och tillämpade olika kombinationer av teknik för kommunikation på distans. Vid skolbesöken intervjuades främst rektorer, lärare och teknisk personal. Det gavs även möjlighet att sitta med under lektioner, via telefon- och videokonferenser och tillfälle att prata med elever. 2
1.5 Definitioner I den här rapporten avses följande: Traditionell undervisning Undervisning där lärare och alla elever är närvarande i ett och samma klassrum. Distansundervisning Undervisning där lärare och elever befinner sig skilda från varandra i avseende av tid och/eller rum. Undervisning sker via olika kommunikationskanaler och kan bedrivas både synkront och asynkront. 3
4
2. Historia Undervisning på distans tog sin början i mitten av 1800-talet. Storbritannien, Tyskland, Frankrike och USA tillhörde de länder som banade väg för resten av världen. År 1840 undervisade Sir Isaac Pitman stenografi på distans från sitt hem i Bath, i södra England. 1909 föddes korrespondensutbildningen i Australien. En bekymrad mor skrev ett brev till utbildningsministern och beklagade att hennes barn under regnperioden inte kunde ta sig till skolan. Familjen var bosatt i regnskogsområdet Otway, i södra Australien. Periodvis var alla småvägar oframkomliga och barnen gick miste om sin utbildning. Situationen löstes genom hemuppgifter till eleverna och handledning till modern. Hon kunde sedan, på egen hand, undervisa barnen i hemmet under regnperioden (Deakin University 2001). Till en början skedde all distansutbildning via traditionell post. Kommunikationen mellan lärare och elev kunde ta veckor, till och med månader. Under de drygt hundrafemtio år som passerat sedan dess har distansutbildningen genomgått två markanta förändringar. Radion Den första kom i form av radion. Det började år 1929 med pedalradion, där man var tvungen att trampa på en pedal för att skapa elektricitet. Pedalradion skapades av den australiensiske uppfinnaren Alfred Hermann Traeger. Den uppstod ursprungligen som ett projekt i samarbete med The Royal Flying Doctor Service (RFDS). Organisationen behövde ett medium för kommunikation med de isolerade gårdarna i Australiens inland. Eftersom elektricitet inte fanns att tillgå på de flesta gårdar uppfann Traeger en pedalgenerator. Traeger fortsatte samarbetet med RFDS och förbättrade sin radio. 1946 var Adelaide Miethke ansvarig för RFDS i South Australia. Miethke, som själv var utbildad lärarinna, engagerade sig i utbildningsfrågan för de isolerade barnen. Hon insåg snabbt att Traegers radioapparater kunde utnyttjas till undervisning. Tidigare hade barnen antingen skickats iväg till internat eller genomfört korrespondensutbildningar. I det första fallet separerades de i tidig ålder från sin familj och i det andra fallet hade de ingen interaktion med vare sig sin lärare eller övriga elever. 1948 startades den första radioskolan från RFDSs lokaler i Alice Springs, centrala Australien. Några år senare hade organisationen School of the Air (SOTA) etablerats (Australian Government 2006). Radion medförde en enorm förbättring av utbildningskvalitén samt för känslan av gemenskap. Kortvågsradion kom att användas flitigt ända fram till början av 2000-talet. På flera håll runt om i Australien fortsatte även samarbetade mellan distansskolorna och RFDS. RFDS försåg skolorna med utrustning och hjälpte även till att forsla skolmaterial mellan de isolerade barnen och deras lärare. Datorer och Internet I slutet av förra seklet skedde nästa stora förändring i samband med utvecklingen av datorer och Internet. Ny teknik öppnade upp en hel värld av möjligheter i form av nätbaserad interaktion, optiska lagringsmedia och mycket mer. I början av 2000-talet övergick de flesta distansskolorna från radioundervisning till kommunikation via telefon-, 1
video-, samt webbkonferenser. Den nya tekniken är mer pålitlig än radiosändningarna som kunde försämras eller försvinna helt vid dåligt väder, på grund av terräng eller på grund av solreflektion. För eleverna har digitaliseringen inneburit flera nya kanaler för att bygga upp känslan av samhörighet. De kan enkelt dela filer med sin lärare och klasskompisar, enkelt arbeta med grupparbeten, skicka direktmeddelanden, höra varandra bättre och se sin lärare. För de distansskolor (i Australiens inland) som sedan ett par år tillbaka ingår i olika satellitkommunikationsprojekt innebar den tekniska utvecklingen att många elever fick sin allra första kontakt med Internet. Detta skedde med ungefär tio till femton år efter det att traditionella skolor börjat erbjuda sina elever tillgång till datasalar med Internetuppkoppling. Idag utnyttjas Internet flitigt i distansutbildningar och skolorna utforskar hela tiden nya tekniska lösningar för fortsatt förbättring av undervisningsmöjligheterna. 2
3. Lärplattformar En lärplattform är ett datasystem som används vid olika former av nätutbildning. Den fungerar vid såväl traditionell campusundervisning som vid distansutbildning. Vid den traditionella undervisningen fungerar lärplattformen ofta som ett komplement till övrig undervisning medan den vid distansutbildning innehar en markant större och central roll. Lärplattformen är det medium genom vilket själva undervisningen bedrivs och administreras. Plattformen hjälper till att effektivisera och strukturera utbildningsaktiviteter. Till dess vanligaste funktioner hör: Bygga upp kurskataloger, kurshemsidor och virtuella klassrum. Presentera, distribuera och lagra kursmaterial. Erbjuda kommunikationsmöjligheter via chat, debattforum, e-post och i vissa fall med audio och video. Motivera och stimulera till lärande, bidra till gemenskap över distans. Administrera användarinformation, logga statistik och aktiviteter, hantera konton, arkivera kursmaterial och övrig information. Lärplattformen installeras på skolans server, men det finns även alternativ via webbhotell. För att systemet ska fungera krävs också en databas där all information kan lagras. De flesta system utnyttjar MySQL eller Microsoft SQL Server. Lärplattformen är en samordnande enhet och utnyttjas av ett stort antal användare. Den måste därför vara enkel, smidig och säker. Det finns idag en hel uppsjö av olika lärplattformar på marknaden. De grundläggande funktionerna är oftast lika. Skillnader förekommer i uppbyggnad, öppen eller sluten källkod, licenser och supportkostnader, kompatibilitet med andra system och krav på tekniskt kunnande hos användarna. Skolans val av lärplattform är av mindre betydelse. På grund av likheterna mellan systemen är det viktigare vad man väljer att göra med plattformen. 3.1 Öppen/Sluten källkod Som ett alternativ till de kommersiella produkterna, med sluten källkod, finns det kostnadsfria system med öppen källkod. Dessa system följer olika licenser varav GPL, Gnu General Public License, är ett av de vanligaste. Licensen betyder att programmen får användas, distribueras och förändras fritt. Användaren är inte heller knuten till en specifik leverantör. Eventuella förändringar måste också följa GPL. Generellt vidarebefordras förändringar till den ursprungliga upphovsmannen. Han bestämmer i sin tur om han vill inkapsla dessa i sin originalversion av programmet. På detta sätt befinner sig lärplattformen i ständig förändring. Möjligheten att anpassa systemet direkt till det egna behovet och därmed endast utnyttja funktioner som verkligen efterfrågas är en stor fördel. Problem kan uppstå om systemet blir alltför komplext och risken för tänkbara fel ökar. Kommersiella lärplattformar innebär en paketlösning och medföljande produktgaranti. De erbjuder i större utsträckning en helhet med individuell anpassning av systemet till 3
kundens önskemål samt kontinuerligt underhåll. Kommersiella lärplattformar tjänar största delen av sin vinst på köp- och licenskostnader medan plattformar med öppen källkod i vissa fall kan tjäna pengar på support. Exempel på kommersiella lärplattformar: Janison LMS Toolbox Blackboard Academic Suite Ping Pong Exempel på lärplattformar med öppen källkod: Moodle Caroline ClassFronter Vid diskussioner kring program med öppen källkod dyker ofta frågan om säkerhet upp. De kommersiella systemen hävdar att den öppna källkoden skulle vara en uppenbar invit för hackers. Till sitt försvar säger förespråkare för öppen källkod att problemet snarare är omvänt. Med den öppna källkoden finns det desto fler experter som hela tiden granskar och kan rätta till eventuella fel. Problemlösningen sker snabbare då fler intressenter samarbetar. Det talas om en aktiv kompetensdatabas av användare som ständigt kommer med nya lösningar. Det blir sådeles mindre utav en utmaning för hackers att sabotera. 3.2 Kostnader Kostnaderna (se Tabell 1) för att implementera en kommersiell lärplattform varierar från skola till skola. De beror i huvudsak på hur skolan väljer att bygga upp systemet. Supportkostnaderna kan på vissa håll hållas nere med hjälp av skolans egna tekniska personal. Licenskostnaderna är beroende av antalet aktiva konton. Varje elev som deltar i minst en distanskurs räknas som en aktiv användare, ett konto per elev. Skolan behöver förmodligen införskaffa ny hårdvara, exempelvis datorer, servrar och videokonferensutrustning. Initiala kostnader ersätts sedan med underhållskostnader. Med tanke på att kostnaderna varierar mycket från skola till skola är det svårt att ta fram något annat än en ungefärlig uppskattning för kostnader. Tabell 1 Kostnader för implementering av lärplattform. Tabellen får anses som en fingervisning och bygger på enkäter och analyser genomförda av Nätuniversitetet på 18 lärosäten runt om i Sverige (Nätuniversitetet 2004). Tabellen gäller som guidelinje vid ett genomsnittligt elevantal av 2000 elever. Drift och underhåll (SEK) Support (SEK) Licenser (SEK) Utveckling och investering (SEK) Summa (SEK) Snitt/Lärosäte 198 000 470 000 183 000 230 000 1 094 000 Snitt/Helårselev 99 235 92 115 547 4
4. Lärplattformen Janison LMS Toolbox För en bättre inblick i hur en lärplattform kan se ut följer här en kortfattad genomgång av den Australiensiska produkten Janison LMS Toolbox. Lärplattformen används av Distance Education Centre Victoria, en av de fyra skolorna i fältstudien. I Bilaga 2 finns en översiktstabell av fyra olika lärplattformar, däribland Janison LMS Toolbox. Janison Solutions är ett australiensiskt företag som grundades 1997. Det är relativt litet med endast ett 20-tal anställda. Företagets kommersiella produkt, Janison Learning Management System (LMS) Toolbox, är en komplett lärplattform. Den innehåller funktioner för kommunikation och administration. Det finns även ett separat forum på Internet där användare, såväl elever som lärare, kan mötas vid sidan av studierna. Bland övriga användare av Janison LMS Toolbox återfinns NSW Department of Education, NSW Ambulance Service, Technical and Further Education South Australia och University of Gent i Belgien. 4.1 Kommunikation Chat Chatfunktionen är flexibel och innehåller ett flertal olika underfunktioner. Exempelvis kan deltagarna kommunicera via vanliga meddelandefönster (i likhet med MSN Messenger) eller i ett serietidningsformat (se bild 1, nästa sida). Vid det senare alternativet väljer alla varsin karaktär och kommentarer visas i form av pratbubblor. Varje kurs har ett flertal olika chatrum och det finns möjlighet att bjuda in elever från andra kurser. Chatten kan vara tidsbestämd och fungera som en online lektion. Läraren kan lägga in bilder, filer och länkar. Under en pågående chat kan eleverna skicka viskningar, privata direktmeddelanden, till varandra som andra inte kan se. Denna funktion kan läraren stänga av under en pågående lektion. Läraren har även möjlighet att när som helt ta full kontroll över en chat genom att exempelvis ta bort ofredande kommentarer och begära filtrering av godkänt innehåll. 5
Bild 1 Janison Chat (Comic mode). En variant av direktmeddelanden där alla deltagare väljer att förmedla sig via en seriefigur. Debattforum Debatter är asynkrona, trådade diskussioner som tar längre tid än en chat. Läraren lägger upp ämnen som eleverna diskuterar. Vid trådade diskussioner har debattörerna möjlighet att svara på specifika inlägg. Det medför att inläggen inte posteras i kronologisk ordning utan snarare i anslutning till det orginalinlägg de syftar till. Eleverna kan även skapa egna debatter sinsemellan. Kommentarer kan läsas och posteras utan att debattören är inloggad i systemet. Via e-post kan deltagare välja att bli informerade när nya inlägg lagts till debatten. Det är sedan möjligt att besvara inlägg direkt via kurshemsidan eller genom e-post. Bilder, länkar och filer kan inkluderas i inläggen. Alla debatter lagras. De kan vara publika eller privata. Blogg En blogg kan liknas vid en förenklad debatt där lärare och elever kan postera kortare inlägg i ett visst ämne. I en blogg posteras inlägg alltid i kronologisk ordning. Meddelanden Meddelanden fungerar som en anslagstavla och är användbart för att skicka upplysningar och påminnelser. Tillkännagivaren väljer vilka som ska beröras av meddelandet. Det går att skicka privata meddelanden, gruppmeddelanden, klassmeddelanden, skolmeddelanden 6
eller meddelanden till alla inom det berörda systemet. Tillkännagivaren väljer även hur meddelandet ska visas, på kurshemsidan, på mottagarens desktop eller som viktigt e-post meddelande. E-post I Toolbox finns en integrerad e-postfunktion som gör det enkelt för eleverna att kommunicera med sina lärare, men det är även vanligt att skolorna använder andra system. Videokommunikation Den senaste versionen av Janison LMS Toolbox är den första som har en inbyggd funktion för videokonferenser. David Rees på Janison Solutions säger att deras kunder inte förfrågat den kommunikationsmöjligheten tidigare. Kunderna har inte förfogat över tillräcklig bandbredd. Den situationen förändras nu. Allt fler har tillgång till högre bandbredd. Via streaming media kan deltagare delta i debatter, presentationer, konferenser och utnyttja gemensamt Whiteboard. 4.2 Utvärdering och betygssättning Statistik Alla kommunikationsfunktioner i Toolbox kan övervakas så att läraren i efterhand kan se statistik över hur ofta, när och på vilka kurshemsidor eleverna varit inloggade. Läraren kan med enkla funktioner begära grafer eller tabeller över elevernas deltagande och prestationer. Exempel på vad som loggas: Användaraktivitet, antal inloggningar i systemet och på olika kurser Kursstatus Testresultat Deltagande i kursmoment (t.ex. närvaro vid nätbaserade lektioner) Deltagande i gruppaktiviteter (t.ex. inlägg i debatter, chat och blogg) Prov- och testfunktioner Den kursansvarige läraren håller själv i de administrativa rättigheterna för sina egna kurser. Programmet tillhandahåller färdiga mallar som läraren kan använda för att bygga upp prov. Systemet har inbyggda funktioner för bland annat flervalsfrågor, sant/falskt, nyckelord, formelsvar och skrivet svar men det är inte nödvändigt att använda mallarna. Alternativt kan läraren lägga in egna tester i programmet. I de flesta fall kan eleverna välja att låta datorn rätta provet och se sina resultat på en gång. Proven kan tidsstyras så att inloggade studenter har tillgång till frågorna under en begränsad tid. Frågorna kan även sparas i en materialbank för att återanvändas nästa gång kursen ges. 7
4.3 Systemkrav och Kostnader Janison LMS Toolbox kräver en Microsoft Windows server med serverprogrammet Microsoft Internet Information Services/Server och en Microsoft SQL server för databashantering. Licensen innebär att mjukvaran installeras på kundens server. Därefter krävs det endast att de som utnyttjar lärplattformen har tillgång till en webbläsare. Se tabell 2 Systemkrav för skolan och tabell 4 Systemkrav för eleverna. Tabell 2 Systemkrav för skolan Minimum Rekommenderas Processor Intel 80486 500MHz Dual Xeon IV 2.4 GHz RAM 128 MB 2 GB Hårddiskutrymme 4 GB 120 GB Windows version Windows 98 Windows 2003 server Internet Explorer version 4.01 6.0 Netscape version 4.75 6.2 MS Office version Office 97 Office XP Övrigt Dreamweaver 3.0 Dreamweaver MX Macromedia Flash Plug in Macromedia Flash Plug in Systemet har en begränsande faktor och det är antalet användare som utnyttjar plattformen samtidigt. Beroende av hur många samtida användare som ska kunna utnyttja systemet krävs olika processorprestanda. Se tabell 3. Tabell 3 Riktlinjer för antal processor beroende av antalet samtida användare. Processor Antal processorer RAM Pentium 4 1 512 MB 500 Pentium 4/Xeon 1 1024 MB 1000 Pentium 4/Xeon 2 2048 MB 2000 Pentium 4/Xeon 4 4096 MB 5000 Antal samtida användare 8