8.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.2 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.3 a) Skrivsättet innebär följande strukturformel



Relevanta dokument
Kovalent och polär kovalent bindning. Niklas Dahrén

Klorerade alifater. Ämnesgrupper Kemiska och fysikaliska egenskaper Nedbrytning. På säker grund för hållbar utveckling

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén

Allmän kemi. Läromålen. Molekylers geometri. Viktigt i kap VSEPR-modellen Molekylers geometri

Beräkna substansmängd, molmassa och massa. Niklas Dahrén

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI

Kolföreningar. Oändliga variationsmöjligheter

d=236

van der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar?

Lösning till Tentamen i Kemi (TFKE09), allmän och oorganisk del (NOP)

4. Organiska föreningars struktur

Bered en buffertlösning. Niklas Dahrén

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Organiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén

Analysera gifter, droger och andra ämnen med pappers- och tunnskiktskromatografi. Niklas Dahrén

Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna

Polära och opolära ämnen, lösningsmedel och löslighet. Niklas Dahrén

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

Van der Waalsbindning (Londonkrafter) Niklas Dahrén

Organiska föreningar del 2: Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén

Högskoletekniker i energi- och processteknik

Organiska föreningar del 10: Vad bestämmer kokpunkten hos en förening? Niklas Dahrén

Namnge och rita organiska föreningar - del 4 Alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén

Reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Vad bestämmer ett ämnes kokpunkt? Niklas Dahrén

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI

Kemiska bindningar. Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt Märit Karls

Kapitel 6. f(x) = sin x. Figur 6.1: Funktionen sin x. 1 Oinas-Kukkonen m.fl. Kurs 6 kapitel 1

Kemisk bindning II, A&J kap. 3

Vätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén

SEPARABLA DIFFERENTIALEKVATIONER

3.1 Linjens ekvation med riktningskoefficient. y = kx + l.

David Wessman, Lund, 30 oktober 2014 Statistisk Termodynamik - Kapitel 5. Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik.

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén

Modul 6: Integraler och tillämpningar

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 2. Niklas Dahrén

Kap 2 McMurry Viktiga Begrepp

Partnerskapsförord. giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2. Parter 3. Partnerskapsförordets innehåll: 4

Namnge och rita organiska föreningar - del 2 Alkaner, alkener, alkyner. Niklas Dahrén

Beräkna en förenings empiriska formel och molekylformel. Niklas Dahrén

Särskilt stöd i grundskolan

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Organiska föreningar Struktur- och stereoisomerer. Niklas Dahrén

Vi skall skriva uppsats

Något om permutationer

Inför provet Kolföreningarnas kemi

4-3 Vinklar Namn: Inledning. Vad är en vinkel?

Dipol-dipolbindning. Niklas Dahrén

Webb-bidrag. Sök bidrag på webben Gäller från

Kemiska reaktioner. Biologisk kemi Medicinsk Teknik vt 2012 Märit Karls. Läs Kemibok på nätet

Atomen och periodiska systemet

a n = A2 n + B4 n. { 2 = A + B 6 = 2A + 4B, S(5, 2) = S(4, 1) + 2S(4, 2) = 1 + 2(S(3, 1) + 2S(3, 2)) = 3 + 4(S(2, 1) + 2S(2, 2)) = = 15.

Reaktionsmekanismer. Kap 6

Räkna kemi 1. Kap 4, 7

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Organiska föreningar del 3: Rita och namnge alkaner, alkener och alkyner. Niklas Dahrén

Kemi A. Kap 9: kolföreningar

Träning i bevisföring

Föreläsning 1 i Elektronik ESS010

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

Kap. 3. Kemisk bindning: kovalenta bindningar

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

x 2 + px = ( x + p 2 x 2 2x = ( x + 2

Då du skall lösa kemiska problem av den typ som kommer nedan är det praktiskt att ha en lösningsmetod som man kan använda till alla problem.

Elektronen och laddning

Lösningsförslag till övningsuppgifter, del III

Snabbslumpade uppgifter från flera moment.

L(9/G)MA10 Kombinatorik och geometri Gruppövning 1

4-6 Trianglar Namn:..

SF1620 Matematik och modeller

Svensk författningssamling

Lathund, procent med bråk, åk 8

Organisk kemi. Till provet ska du

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth

Introduktion till Open 2012

Avgifter i skolan. Informationsblad

Frågor och svar för föreningar om nya ansökningsregler för aktivitetsbidrag från och med 1 januari 2017

ANVÄNDARHANDLEDNING FÖR

Övningshäfte i matematik för. Kemistuderande BL 05

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar

ALDEHYDER och KETONER Del D-2007

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp

Nämnarens adventskalendern 2007

Tentamen i Syra/bas och Energi, 6hp

Anmälan om svar på remiss Internationella skolor (U2014/5177/S) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 2 december 2014

Ola Schön

Reaktionsmekanismer. Kap 6

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

Lathund för överföring av rapporter och ljudfiler

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) uppföljning av ärende om Sverigedemokraternas medlemsregister

Det andra alternativet är att ladda upp filer genom att klicka på plustecknet nere till vänster. Man klickar sig in på den mapp som man vill att

Föreläsning 8: Räkning. Duvhålsprincipen. Kombinatorik

BOLAGSORDNING FÖR TELEFONAKTIEBOLAGET LM ERICSSON STOCKHOLM. Org.nr

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Transkript:

Kapitel 8 är hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart hänvisning till dessa finns. 8.1 Se lärobokens svar och anvisningar 8.2 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.3 a) Skrivsättet innebär följande strukturformel Br Br Längsta kolkedjan innehåller 5 kol dvs detta är en pentan. På kolatomerna 2 och 4 (numrering av kolatomerna från vänster eller höger ger samma resultat) sitter bromatomer, totalt två. Namnet blir alltså 2,4-dibrompentan. b) 3 3 3 2 2 3 3 Längsta kolkedjan innehåller sex kolatomer varför föreningen är en hexan. Numrera kolatomerna från vänster. På kolatomerna 2 och 4 sitter tillsammans tre metylgrupper. Namnet blir 2,4,4-trimetyl hexan 8.4 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.5 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.6 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.7 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.8 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.9 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.10 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.11 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.12 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.13 Se lärobokens svar och anvisningar.

8.14 a) Se lärobokens svar och anvisningar. b) I bindningen mellan klor och kol, är klor den mer elektronegativa av elementen och drar till sig bindningselektronerna. ärav kommer kloratomen att bli något negativt laddad medan kolatomen får en positiv laddning, eftersom den får ett underskott på elektroner. Bindningen mellan kol och klor blir alltså polär. I trans- 1,2-dikloreten sammanfaller molekylens positiva och negativa tyngdpunkter. Denna molekyl blir inte någon dipol trots att den innehåller polära bindningar. I de två andra varianterna av dikloreten sammanfaller däremot inte dessa tyngdpunkter och molekylerna blir därför dipoler. 8.15 c) För att en förening skall kunna förekomma cis- trans-isomera former krävs att bindningen mellan kolatomerna saknar vridbarhet vilket är fallet vid dubbelbindning. Vidare måste båda kolatomerna ha två olika atomer eller atomgrupper bundna till sig. 8.16 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.17 Öppen uppgift. Tips det finns en polär och en icke polär del i molekylerna som resulterar i olika typer av bindningar mellan molekylerna. 8.18 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.19 Öppen uppgift. 8.20 Primär alkohol innebär att -gruppen sitter på en kolatom som binder en annan kolatom, sekundär alkohol två andra kolatomer och tertiär tre andra kolatomer. a och e är primära alkoholer b och d är sekundära alkoholer c och f är tertiära alkoholer 8.21 3 3 3 3 + [] 3 3 + 2 2-metyl-1-propanol 2-metyl-propanal 8.22 3 3 2 + r 2 7 2- +8 + 3 3 + 2r 3+ + 7 2 3 3 2 3 3

massa (g) Molmassa n (mol) (g/mol) n (mol) Molmassamassa (g) (g/mol) 125 0,95= 118.7 3 3 1 1 46,0 118,7/46= 2,580 44,0 2,580 44,0=113,5 2,580 Utbytet var bara 80% varför den erhållna mängden acetaldehyd blir 113,5 0,80 = 90,8 g Svar: 91 g 8.23 3 2 3 + [] 3 2 3 + 2 2-butanol butanon 8.24 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.25 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.26 Fenol, 6 5, kan bilda vätebindningar med vattenmolekylerna. Samtidigt är ju molekylen polär. Toluen, 6 5 3, har inga polära egenskaper och innehåller enbart kovalenta bindningar. Enligt principen lika löser lika är alltså fenol den som är mest löslig i vatten av de två föreningarna. 8.27 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.28 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.29 Framställning av etanol ur etyn kan skrivas på följande sätt 2 2 + 2 3 3 + 2[] 3 2 (reduktionen skrivs att atomert tillförs) Av dessa två formler framgår: 1 2 2 1 3 1 3 2 4,0 m 3 etyn innehåller 4,0 10 3 / 25 mol = 160 mol Vid 100 % utbyte skulle man få 160 mol etanol men pga att utbytet endast är 65% erhålls 0,65 160 mol = 104 mol. Molmassan för etanol är 46 g/mol. Etanolen massa blir 104 46 g = 4784 g Svar; man erhåller 4,8 kg etanol 8.30 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.31 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.32 Se lärobokens svar och anvisningar.

8.33 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.34 Se lärobokens svar och anvisningar.

8.35 Fel i facit massa Molmassa (g) (g/mol) n (mol) n (mol) Molmassa (g/mol) massa (g) 50 10 3 8 12+6 1+2 16= 134 1 1 50 10 3 /134= 373 10 12+8 1= 373 128 1 6 4 () 2 1 10 8 128 373= 47,7 10 3 Utbytet var 75% dvs 47,7/0.75 kg krävs = 63,7kg Svar: 64 kg naftalen går åt 8.36 Enligt reglerna för namngivning på sidan 158 är a) kolvätegruppens namn etyl och syrans negativa jon propanoat varför esterns namn är etylpropanoat b) kolvätegruppens namn metyl och syrans negativa jon stearat och esterns namn metylstearat c) kolvätetgruppens namn etyl och syrans negativa jon har namnet bensoat, esterns namn etylbensoat. 8.37 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.38 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.39 Butan och 2-metylpropan är två isomera butaner. Bindningen mellan dessa molekyler är svaga van der Waalskrafter. 2-metylpropan är en grenad molekyl och kontaktytan mellan molekylerna blir mindre och därmed bindningsstyrkan varför detta ämne borde ha den lägsta kokpunkten av de två. Etylacetat består av en molekyl som har en polär grupp i mitten, dvs den dominerande bindningen mellan molekylerna blir dipol-dipolbindning. Denna bindning är starkare än van der Waals bindning. Mellan 1-butanolmolekylerna är den viktigaste bindningen vätebindning som uppkommer mellan grupperna. Denna bindningstyp är starkare än de övriga, varför butanol har den högsta kokpunkten. 8.40 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.41 Se lärobokens svar och anvisningar.

8.42 Molmassan för ättiksyra är 2 12,0 + 4 1,0 + 2 16,0 = 60 g/mol Molmasssa för etanol är 2 12 + 6 1,0 + 16,0 = 46 g/mol Molmassan för etylacetat 4 12 + 8 1,0 + 2 16,0 = 88 g/mol a) 105 g ättiksyra 105/60 mol = 1,75 mol 130 g etanol 130/46 mol = 2,83 mol b) Reaktionen enligt 3 + 2 5 3 2 5 + 2 Ättiksyramängden bestämmer hur mycket ester som kan bildas. Enligt formeln svarar 1 3 mot 1 3 2 5. Vid 100 % utbyte borde man få 1,75 mol ester som har massan 1,75 88 g = 154 g Utbytet blev 95 g dvs 95/154 100 % = 61,7 % Svar: etanol finns i överskott och utbytet blev 62 %. 8.43 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.44 Villkoret för att ett förening är optisk aktiv är ett det finns en asymmetrisk kolatom, dvs en kolatom som binder fyra olika atomer eller grupper av atomer. Nedan är den asymmetriska kolatomen utsatt där en sådan finns. a) b) * c) d) * e) N f) N * 8.45 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.46 Öppen uppgift