Akillestendinit Akillestendinos Hälseneinflammation Hälsentendinos 1. M. gastrocnemius, Caput mediale 2. M. gastrocnemius, Caput laterale 9. Tuber calcanei
Akut inflammation: Efter överansträngning eller trauma. Kronisk inflammation : Vid långvarig, ensidig eller upprepad belastning, t.ex. löpning på hårt underlag. Ev. finns här en bakomliggande partiell ruptur. Ibland bursit under senan. Det föreligger ej inflammation i senan utan det handlar om degeneration efter mikrorupturer, s.k. tendinos.
Symptom De flesta patienter rapporterar en gradvis ökad smärta, och ofta har de haft ont i flera månader eller till och med i flera år. Patienter med kroniska hälsenebesvär (också kallat akillestendinopati) beskriver oftast att de har smärta i hälsenan som ökar om foten belastas såsom vid hopp eller löpning. Morgonstelhet och smärta samt ömhet vid tryck över hälsenan är också vanligt förekommande symtom. har ont även vid daglig aktivitet såsom promenader och gång i trappor. Vilovärk, smärta vid belastning av hälsenan. Svullnad, ömhet och ibland krepitationer. Stelhet; ff.a. morgonstelhet. Status: Ömmande (vid palp) förtjockning kring själva senan/senskidan. Smärta vid stående på tå. Vid peritendinit noteras krepitationer vid rörelse. Förekommande: Akillestendinopati är en vanligt förekommande överbelastningsskada, särskilt bland personer som deltar i aktiviteter som innefattar att springa och hoppa. Denna skada kallas även ofta för hälseneinflammation eller akillestendinit, men histologiska studier har visat att det inte förekommer någon aktiv inflammation i senan. Orsaken till skadan är i stället en degenerativ process som uppstår när kroppens läkningskapacitet överskrids genom upprepade mikrotrauman, vilket leder till nedsatt vävnadsläkning. Klinisk diagnos, Eventuellt ultraljud för att diagnosticera partiell/total ruptur liksom bursit. MRT Ortopäd vid långvariga besvär (ff.a. en preoperativ undersökning).
Behandling Traditionellt har behandlingen riktats mot att kontrollera inflammation och smärta i senan.. I och med att det inte föreligger någon inflammatorisk process i senan vid dessa tillstånd så kan man ifrågasätta varför patienterna vanligtvis får eller har fått antiinflammatorisk medicin (NSAID) utskrivet.! Samtidigt är det känt att de flesta NSAID-preparaten hämmar kollagensyntesen vilket leder till en sämre läkning i en sämre läkning i senan och rimligtvis kommer inte det att förbättra patientens chans att bli bättre med denna typ av behandling. Vidare har visat sig att NSAID även hämmar muskelproteinsyntesen, vilket troligen inte kommer att vara gynnsamt för patientens rehabilitering eftersom mycket av behandlingen fokuseras på att förbättra bland annat styrkan och uthålligheten i omgivande muskler. Nya behandlingsmodeller Syftet med dessa studier var att utvärdera nya modeller av smärtsam excentrisk träning för konservativ behandling av olika smärtsamma tendinopatier. Efter lovande resultat i en pilotstudie,:
Excentrisk vadmuskelträning i en trapp, varefter de bromsade långsamt ner nedanför trappsteget, undersökte vi om dessa resultat kan reproduceras i en större grupp av patienter med både tendinopati i mellanportionen och i infästningen av Akillessenan Efter tolv veckor var 89 procent av patienter med smärta från mellanportionen tillbaka i tidigare aktiviteter. I gruppen med tendinopati i infästningen av Akillessenan var resultaten dåliga (32 procent). En ny modell för excentriskträning designades för patienter med tendinopati i infästningen av Akilles senan. Den excentriska vadmuskelträningen gjordes från tåstående ner till golvnivå. Med denna nya regim var 67 procent av patienterna nöjda och tillbaka i tidigare aktivitet.
Förklaringsmodell Man kan inte säkert förklara varför behandling med smärtsam excentrisk träning leder till dessa goda kliniska resultat. Själva tror vi att det också kan vara en traumatisk effekt/ verkan, där den excentriska träningen traumatiserar nerver och kärl när dessa strukturer kommer från mjuk fettvävnad och äntrar in i den relativt hårda och kompakta tendinosvävnaden. Detta skulle eventuellt kunna förklara varför dessa patienter har ökad smärta initialt Genom att färga vävnadssnitt för att påvisa enzymaktiviteter har man sett att sencellerna i en skadad sena ger ifrån sig ämnen som visar att de är metaboliskt aktiva. Det vi ser talar för att de faktiskt producerar samma nervsignalssubstanser som nervceller och uppträder därmed som nervceller utan att vara det.. Senceller på ett oväntat sätt kan producera nervsignalssubstanser och att de har receptorer för dessa. Sammanfattning Sammanfattningsvis visade de förelig gande studierna på goda kliniska resultat med låga risker för biverkningar och låga kostnader, patienterna behöver inte vara sjukskrivna samt träningen kan bedrivas i hemmet. Således föreslår man att smärtsam excentrisk träning bör prövas under minst 3-6 månader hos patienter med Akillestenddinopati före det att olika former av injektioner och kirurgi i senan övervägs. Alternativ En annan metod som har utvecklats i Umeå av professor Håkan Alfredson och docent Lars Öhberg är sklerosering. Den brukar vara nästa steg i behandlingskedjan om den excentriska träningen inte hjälper. Det går ut på att man med vägledning av ultraljud injicerar ett ämne, polidocanol, som normalt används för att sklerosera vener. Ämnet, som gör att blodkärl skrumpnar till en bindvävssträng, sprutas in i senans yttre del där de vidgade blodkärlen löper in i den smärtande senan. Denna typ av behandling har haft goda effekter. När inte heller sklerosering hjälper blir nästa steg att gå in och operera. Även där har man nytta av att veta exakt var det finns ett ökat blodflöde så att man går in på rätt ställe och inte i onödan tar bort frisk vävnad.
I princip kan man se operation som en tredjehandsåtgärd efter att man sett att excentrisk träning och sklerosering inte har fungerat. För själva operationen har man i Umeå utvecklat en specialvariant av kirurgi som kallas shaving (eng. rakning) och innebär att man snarare skrapar än skär bort vävnaden. Den här behandlingsmetoden har varit lyckosam i 80-90 procent av fallen, men det finns fortfarande fall där den inte har hjälpt. - Muskelträning, Hamstrings - Stretching - Core Training