Telemeddelande (A) Sid. 1(6) Mnr PEKI/20051116-1 2005-11-16 Peking Erik Widman UD-ASO Dnr 108 Kinas ekonomi under det tredje kvartalet 2005: Lägre tillväxt i det "harmoniska samhället"? Tillväxten fortsatte i hög takt under årets nio första månader. Enligt officiella uppgifter låg den på 9,4 procent, framförallt tack vare stark utveckling inom den industriella sektorn. Investeringar återkom som en viktig drivkraft i ekonomin medan utrikeshandelns betydelse, om än stor, minskade något. För nästa år förutser bedömare att tillväxttakten sjunker, bl.a. på grund av mindre draghjälp från exporten. En fågelinfluensapandemi skulle hota ekonomin allvarligt. En ny femårsplan har diskuterats och kan innebära en något lägre prioritering av ekonomisk tillväxt. Mer hållbar utveckling ges större betoning för att skapa det "harmoniska samhället" och uppnå de "fem balanserna". Bankreformerna har drivits vidare med börsintroduktionen av China Construction Bank, som nu värderas till en av världens största banker. Fortsatt hög tillväxt Tillväxten under det tredje kvartalet var 9,4 procent jämfört med samma kvartal förra året, alltså nästan samma nivå som under de första två första kvartalen. Därmed blev tillväxttakten för årets första nio månader 9,4 procent. Den önskade s.k. mjuka landningen förefaller att ha genomförts och den offentliga retoriken om att stoppa överhettningen har också avtagit.
2(6) Industrin dominerande tillväxten. Produktionen i större industriföretag ökade 16,3 procent under de första nio månaderna. Stor tillväxt noterades i valsat stål som ökade med 25,8 procent, personbilar 17,7 procent, kraftgeneratorer 29,1 procent och mobiltelefonisystem 59,1 procent. Lastbilstillverkningen ökade emellertid bara med 3,3 procent. Investeringar har åter blivit den viktigaste drivkraften för tillväxten, med ett bidrag om mer än hälften av efterfrågeökningen under det tredje kvartalet. Med en tillväxt på 26,1 procent under de tre första kvartalen är det en liten ökning jämfört med första halvåret då investeringarna steg 25,4 procent. Penningmängden ökade markant och M2 steg nästan 18 procent under årets nio första månader. Utländska direktinvesteringar visade en svagt nedåtgående trend och sjönk 2,1 procent, men låg fortsatt kvar på 43,2 miljarder US-dollar under de tre första kvartalen. Utrikeshandeln som givit stor draghjälp till tillväxten under det första halvåret har minskat något i betydelse och bidrog med omkring en femtedel av ökningen av efterfrågan. Icke desto mindre steg exporten fortsatt kraftigt med 31,3 procent under årets första nio månader samtidigt som importökningen var betydligt mindre, endast 16,0 procent. Det innebär att handelsöverskottet har fortsatt att vidga till 68 miljarder US-dollar för samma period. Bidraget till tillväxten kommer tack vare att utrikeshandeln i stort var i balans samma period förra året. För helåret kan överskottet hamna ovanför 100- miljarderdollarstrecket. Också konsumtionen visar relativt stor tillväxt, även om statistiken inte är helt pålitlig. I nominella termer ökade detaljhandelns försäljning med 13,0 procent. Det motsvarar 12,1 procent i reala termer, vilket är 2,4 procentenheter mer än samma period förra året. Ökningen var större i städerna än på landsbygden. Bidraget till tillväxten under det tredje kvartalet beräknas till ca en femtedel, vilket är mindre än under det första halvåret. Inflationen fortsätter att minska. Konsumentpriserna ökade endast 0,9 procent, vilket var en rejäl nedgång från i september förra året då ökningen var över 5 procent. Nedgången förklaras framförallt av långsammare prisökningar på mat. Också det underliggande inflationstrycket fortsatte ned. Producentprisindexet ökade 4,5 procent på årsbasis och inköpsprisindex för råvaror ökade 7,1 procent. Det var lägre än vid halvårsskiftet.
3(6) Lägre tillväxt nästa år För helåret 2005 beräknas tillväxten hamna på 9,3 procent enligt Världsbanken, vilket är en uppvärdering från bankens uppskattning på 8,3 procent i april. För 2006 bedöms tillväxten avta något till 8,7 procent, enligt banken. Det är rimligt att anta att utrikeshandeln inte kommer att bidra till tillväxten i lika stor omfattning som under 2005. Det skulle kräva en fortsatt vidgning av handelsöverskottet till kanske 200 miljarder US-dollar. Det är osannolikt om konsumenternas förtroende i USA fortsätter att sjunka och ekonomin i eurozonen förblir stillastående. Dessutom har Kina gjort sig extremt känsligt för eventuella handelskonflikter. USA och EU står i stort sett för hela ökningen av handelsöverskottet med 81 respektive 49 miljarder US-dollar under januari till september i år, transithandeln via Hongkong ej inkluderat. EU:s och USA:s export till Kina uppvisar nästan horisontell utveckling samtidigt som importen från Kina ökar kraftigt. Fågelinfluensan är ett annat hot. Asiatiska utvecklingsbanken beräknar att en global pandemi av fågelinfluensa som drabbar människor skulle kunna minska Kinas BNP med upp till 5,3 procent år 2006, bl.a. på grund av utrikeshandelns stora betydelse. Bara det pågående utbrottet bland fåglar i flera provinser i Kina innebär betydande ekonomiska förluster. Frågan är också hur länge investeringarna kan fortsätta att öka i så hög takt. Hittills i år uppgår de till 54 procent av BNP, vilket är långt över vad andra s.k. tillväxtekonomier tenderar att ha. Samtidigt rapporterar den statistiska byrån att vinstnivåerna håller på att sjunka kraftigt i vissa industrisektorer, ett tecken på överkapacitet. Vid någon tidpunkt måste investeringarna minska i omfattning. Regeringen har, sedan en längre tid, förordat att den inhemska konsumtionen ska växa i betydelse för ekonomin. Det är dels gynnsamt för stabiliteten i efterfrågan och dels i linje med regeringens målsättning att bygga det "harmoniska samhället" i vilket mer resurser måste satsas på de fattigare grupperna i samhället, bl.a. vad gäller skola och sjukvård. Ett steg mot det målet tog under hösten när utkastet till nästa femårsplan diskuterades inom kommunistpartiet.
4(6) Nästa ekonomiska femårsprogram I början av oktober höll kommunistpartiets 16:e centralkommitté sitt femte plenarmöte. Vid detta möte antogs ett utkast till den 11:e femårsplanen, eller programmet som det numera kallas, för 2006 till och med 2010. Även om detaljerna i programmet inte är kända, det ska först antas av folkkongressen nästa vår, så befäster president Hu Jintao med planen den omorientering vad gäller den ekonomiska politiken som han inledde när han tog makten 2003. Mot bakgrund av växande klyftor i samhället, t.ex. att ojämlikheten enligt måttet Ginikoefficient nu nått 0,45, att antalet s.k. massincidenter växte till 74 000 förra året, och att miljöförstöringen nått allvarliga nivåer, menar partiet att utvecklingen måste vara mer hållbar. Hänsyn ska tas till de s.k. "fem balanserna" mellan inhemskt och internationellt, inland och kust, landsbygd och stad, samhälle och ekonomi, samt mellan natur och människa. Syftet är att bygga det s.k. "harmoniska samhället". Enligt vissa bedömare är detta ett brott med den ekonomiska politik som inleddes under Deng Xiaoping som förordade att "låta några personer och regioner bli rika först". Tidningsledare skriver att många av dagens problem har sina "rötter i vår ensidiga jakt på snabb tillväxt". Vilka praktiska konsekvenser den nya femårsplanen kan få är svåra att bedöma, givet att detaljerna inte är kända. Icke desto mindre är det tydligt att regeringen vill styra mer resurser till konsumtion och till sociala utgifter för skola och sjukvård, vilket ska gynna de fattiga på landsbygden. Vidare vill regeringen ändra den enormt energislösande ekonomiska modellen och satsa mer på energisparande och förnyelsebara energikällor. Det återstår att se vad balansen mellan inhemskt och internationellt kan betyda, men vissa, t.ex. telekomtillverkaren ZTE, förespråkar mer skydd av den inhemska ekonomin (Dagens Industri). Utlandet anses ha fått alltför stort inflytande. Bankreformerna avancerar En förutsättning för att balansera om efterfrågan till mer konsumtion och mindre investeringar är en väl fungerande banksektor, som effektivt kanaliserar resurser till lönsamma projekt och till konsumtion av bl.a. bostäder och fordon. Under sommaren och hösten har framsteg gjorts bankreformerna. Ambassaden har tidigare skrivit om hur utländska banker har köpt minoritetsandelar av många av de stora bankerna. I slutet av oktober börsnoterades China Construction Bank på Hongkongbörsen och anskaffade därmed 8 miljarder US-dollar, vilket var den
5(6) största introduktionen i världen på fyra år. Banken värderades därmed till ca 70 miljarder US-dollar, vilket gör den till en av världens största. Med börsintroduktionen fick banken välbehövligt nytt kapital. Viktigare är att aktiemarknaden förväntas utöva hårdare disciplin och därmed tvinga fram bättre genomlysning och företagsstyrning. Ett positivt exempel anses vara Bank of Chinas notering av sin Hongkongfilial, vilket med tiden ska ha lett till förvaltning enligt internationella standarder. Bank of China (BOC) och Industrial and Commercial Bank of China (ICBC) väntas noteras på fastlandet under nästa år. Kampen är i gång för att komma i form inför det att banksektorn öppnas upp mer för utländsk konkurrens år 2007. Två svenska banker, SEB och Handelsbanken, fick banklicens och öppnade filialer i Shanghai under hösten. Problemet med ickepresterande lån ligger inte längre i förgrunden. Bankinspektionen rapporterade under hösten att endast 10 procent av de fyra största bankernas tillgångar var dåliga, vilket är en markant nedgång från 26 procent under 2003. I banksystemet som helhet, menar inspektionen, är andelen nere på 9 procent, vilket motsvarar ungefär lika mycket av BNP. Därtill kommer s.k. ickepresterande tillgångar i de särskilda tillgångsförvaltarna, som under hösten fick överta ytterligare nästan en halv biljon yuan från ICBC. Hittills har de endast lyckats återanskaffa i genomsnitt 21 procent av det bokförda värdet på en tredjedel av tillgångarna. Kvarstående tillgångar motsvarar uppskattningsvis 10 procent av BNP. Moodys' beräknar att den totala kostnaden för att återkapitalisera banksystemet kommer att motsvara 33 procent av BNP år 2005, varav 10 procentenheter återstår att betala. Förutsättningarna för bankerna har emellertid förbättrats tydligt. Idag kan de sätta räntan fritt enligt egna riskbedömningar. De stora bankerna har fått mer självständighet med fler oberoende ledamöter i styrelserna. Riskhanteringssystemen har byggts ut. Det återstår emellertid lång tid att genomföra reformerna fullt ut i landets tiotusentals bankkontor och att utbilda de många hundra tusen banktjänstemännen i kommersiell riskbedömning. Det är en process som tar många år.
6(6) Statistisk sammanfattning De statistiska uppgifterna i denna rapport bygger (om inte annat anges) på information från Kinas 'National Bureau of Statistics'. Tillförlitligheten i dessa uppgifter är omdebatterad. Den statistiska byrån ska kontinuerligt revidera sina uppgifter vilket innebär att uppgifter från tidigare rapporter från ambassaden kan skilja sig från senare rapporter. '04 K1-3 '04 K1-4 '05 K1 '05 K1-2 '05 K1-3 BNP-tillväxt, % 9,5 9,5 9,5 9,5 9,4 BNP mrd USD 1137,5 1649 379,1 814,6 1313,2 Export mrd USD 416,2 593,4 155,9 342,3 546,4 Import mrd USD 412,3 561,4 139,3 302,7 478,1 Ökn statl investeringar % 27,7 25,8 22,8 25,4 26,1 Inflation: KPI % 5,2 2,7 2,7 1,6 0,9 (slutet av perioden, årsbasis) Detaljhandelspriser % 4,3 1,9 (nov) 1,4 0,5 0,0 (slutet av perioden, årsbasis) Ökn industriproduktion % 16,1 16,7 16,2 16,4 16,3 Utl dir inv (kontr) mrd USD 107,4 137,9 35,2 86,2 130,3 Utl dir inv (real) mrd USD 48,7 60,6 13,4 28,6 43,2 Valutareserv mrd USD 514,5 609,9 659,1 710,0 769,0 Utlandsskuld mrd USD ** ** ** ** ** Växelkurs RMB/USD 8,2767 8,2765 8,2765 8,2765 8,0930 8,11(21/ 7) Tillväxt M2% (året före) 13,9 14,6 14,0 15,7 17,9 ** = ingen uppgift Övriga källor Asian Development Bank, Potential Economic Impact of an Avian Flu Pandemic on Asia, ERD Policy Brief no. 42, November 2005. China Daily, 4 november 2005 Dagens Industri, 21 oktober 2005. Moody's, China, September 2005. LJUNGGREN CC: Shanghai, Generalkonsulat Kanton, Generalkonsulat Hongkong, Generalkonsulat