ESLÖVS KOMMUN INVESTORS 1/44# IN PEOPLE MOS.2014.0345 2014-03-10. Miljö och Samhällsbyggnad Anna Mattsson 0413-621 59



Relevanta dokument
Mål och budget för Tomelilla kommun

VISION 2030 & ÖVERGRIPANDE MÅL

Innehåll. Begrepp. Policy för delaktighet på lika villkor

BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SIDENSVANSEN 4, DEL AV SIDENSVANSEN 7 OCH DEL AV OSKARSHAMN 3:3

ETT BÄTTRE STRÄNGNÄS FÖR ALLA. Valprogram för Strängnäs kommun FRAMTIDSPARTIET I STRÄNGNÄS KOMMUN

Svar på medborgarförslag 2014:14 om att använda fastigheten Gredelby 7:76 till enbart park-, kultur- och fritidsändamål KS-2014/614

Kommunalt program för Miljöpartiet de gröna i Ydre

Nämnd för Trafik, Infrastruktur och miljö 43-54

Vad är hållbar utveckling?

Riktlinjer för medborgardialog

Så jobbar VA SYD med Dagvatten i Stadsplaneringen. Annica Lindh VA SYD ( Malmö, Lund och Burlöv)

Jämställd samhällsplanering. Birgitta Andersson

DET HÄR ÄR RIKSFÖRENINGEN AUTISM

Verksamhetsplan 2016

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

Handlingsplan Boendeplan för äldre

Promenadstaden. The City of Stockholm. Niklas Svensson, Stadsbyggnadsstrateg

Skyfallssäkerhet i samhällsplaneringen

Rättvik Dalarnas bästa ungdomskommun. Ungdomspolitisk strategi

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Riktlinjer till Handikappolitiskt handlingsprogram, avsnitten Kunskap och forskning samt Tillgänglighet

Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad

Räkna hem ekologiska investeringar - värdering av naturens nyttor i Helsingborg

Verksamhetsinriktning Gemensam för Dalarnas Idrottsförbund/ SISU Idrottsutbildarna Dalarna

Folkhälsa och översiktlig planering i samverkan. Botkyrka kommun

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.

Verksamhetsplan 2014

Fullmäktigeberedningen för kostfrågor och antagande av kostpolicy KS-2011/575

Budgetpropositionen Stora satsningar för ökad hållbarhet

Verksamhetsplan för. Ronneby Kunskapskälla 2016/17

Nyrenoverade kontorslokaler med flexibel planlösning; rumsindelat, blandat eller öppen planlösning? <br /> Adress Sveavägen 159

VERKSAMHETSPLAN FÖR KOMMUNALA TILLGÄNGLIGHETSRÅDET 2016

Strategi för Föreningen kulturarvsfostran i Finland

Folkhälsopolitisk policy för Östergötland

Naturvårdsverkets uppdrag

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Lyhördhet Passion Ärlighet Kvalitet Entreprenörskap

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Är upplevelser geodata?

Slutrapport Vintercyklisten Gävleborg

Kommunstyrelsens verksamhetsplan och internbudget Kommunledningskontoret -Strategiskt stöd

Medborgarförslag om fri parkering för miljöbilar

Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden

P ROGRAM 1(8) för Lundby med omgivningar. inom Styrstad i Norrköpings kommun. Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 12 maj 2010

Bild Engelska Idrott

UNGDOMSVARIANTEN FOLKHÄLSOPLAN Det är vi som gjort Ungdomsvarianten!

Yttrande över Betänkande av Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design, SOU 2015:88, dnr Ku2015/02481/KL.

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR

Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen

266 Genomförandetiden gäller bara ändringen. Genomförandetiden är

Likabehandlingsplan för läsåret

Sunne är platsen där modet växer, livet är enkelt och allting är möjligt.

Boendeplanering i Arboga kommun

valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med kemins begrepp,

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt

Motion om gratis parkering för miljöbilar

Skogsbruk på ren svenska Lektion 1: Vad är svenskt skogsbruk? Tema: Hållbar utveckling Ämne: Samhällskunskap, Geografi Årskurs: 7-9

Förslag till Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads Kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

Program för upphandling och inköp samt klausul om antidiskriminering och meddelarfrihet

Yttrande över Statens kulturråds delredovisning om kulturverksamheter i vissa bostadsområden

Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning

Arbetsmarknads- och Näringslivsprogram Söderköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige

Förslag till parkeringsstrategi. Bilaga 3

Gröna skolgårdar, Rapport 2014

Social- och äldrenämndens väsentlighets- och riskanalys med mål och nyckeltal 2014

Upphandling Harvestad område C, information

Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.

Rundvandring i bostadsområdet Annedal

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

NO Fysik Åk 4-6. Syfte och mål

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

FÖRSLAG. Barn- och ungdomsdemokratiplan Upprättad: Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 13/KS291.

Cykelbokslut Varberg 2015

Tjänsteskrivelse om Exploateringsavtal Detaljplan för fastigheten Hjällsnäs 9:10 m fl, Gråbo centrum i Lerums kommun, etapp 1, östra delen

Fritidshem och skola i samspel

Innehållsförteckning. Principprogram. Demokrati 5. Stadsplanering 8. Miljö 9. Skola och barnomsorg. Attatser. Bifallslista. Utbildningsnämnden

Åtgärder, avfall och renhållning inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16

Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2011

Att hantera digital information i Stockholms stad. stockholm.se

Folkskolegatan #7, Stockholm VERKSAMHETSPLAN 2014

Biobränsle: målkonflikter och miljöpåverkan

WWF:s klimatundersökning i Sverige

Samhällsbygnadskontoret Laholm

INITIATIVET FÖR MILJÖ ANSVAR

NYHETER ISO 14001:2015

Regel 1 - Ökad medvetenhet

Framkomlighetsstrategi sammanfattning

1. Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Datum

Förskolan Skogsgläntan

Äldreomsorgnämndens rapport till kommunfullmäktige angående antal beslut om bistånd som inte har verkställts till och med 31 mars 2013

Arbetsplan Jämjö skolområde

15/16 Mälarsjukhuset, hus E37, ombyggnad av lokaler för Habiliteringsverksamheten

Yttrande över remiss, förslag till biblioteksplan för Landstinget Sörmland

Medborgarförslag om alternativvärdering av marken som kommer att utnyttjas för arenabygget på Kristineslätt. KS

Kommunalt bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning

KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi

Remiss avseende förslag till revidering av Stockholms stads handlingsprogram för arbetet med barnkonventionen

Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015

Transkript:

ESLÖVS KOMMUN Anna Mattsson 0413-621 59 MOS.2014.0345 2014-03-10 å INVESTORS 1/44# IN PEOPLE Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Policy för hållbar samhällsbyggnad Ärendebeskrivning I Eslövs kommun ska vi planera och bygga det samhälle vi vill ha och ta vara på våra fördelar, ett proakfivt arbete för en hållbar samhällsbyggnad. Policyn ska ge stöd till kommunens politiker och tjänstemän att fatta dagliga beslut som går i riktning mot att förverkliga detta. Policyn är ett ställningstagande för vikten av helhetsperspekfiv, förvaltningsövergripande arbete och långsiktiga lösningar. Den ska ge vägledning såväl i det operativa, som i det strategiska samhällsbyggnadsarbetet. Utifrån policyn ska mer specifika planer, riktlinjer och åtgärder arbetas fram. Energi- och klimatplanen för Eslövs kommun antogs av Kommunfullmäkfige 2011-10-15 och uppdaterades 2012-12-17. Atgärd 10 i planen fastställer att en policy för hållbar samhällsbyggnad ska tas fram. Policyn är också ett led i genomförandet av de lokala miljömålen som antogs av Kommunfullmäktige 2013-02-25. Punkt 2.5 Planera hållbart med delmålen Kommunens frilufts- och rekreativa värden ska utvecklas, Eslöv ska planeras och byggas hållbart och Kommuninvånarna ska ha en god livsmiljö och deras hälsa ska skyddas från olägenheter. Policyn har arbetats fram av. Styrgrupp är Energi- och klimatplanens styrgrupp, som innehåller både politiker och tjänstemän. Styrgruppen och ett flertal tjänstemän inom områden som bygglov, miljö, gata trafik och park, exploatering, folkhälsa, barnrätt, kultur och fritid samt fastighetförvaltande har kommit med synpunkter under arbetets gång. Beslutsunderlag Policy för hållbar samhällsbyggnad 2014-03-07 Tj änsteskrivelse 2014-03-07 Postadress 241 80 Eslöv Telefon 0413-620 00 Webb www.eslov.se 1 (2)

Förslag till beslut Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden beslutar att Policy för hållbar samhällsbyggnad skickas ut på remiss till kommunstyrelsens arbetsutskott, kommunens nämnder och kommunala bolag. ela undqvist rvaltningschef Anna Lyhagen Stadsbyggnadschef Postadress 241 80 Eslöv Telefon 0413-620 00 Webb www.eslov.se 2 (2)

F7-7 ESILÖVS KOMMUN MoS.2014.0345 2014-03-07 Policy för hållbar samhällsbyggnad (.9 Syfte och bakgrund I Eslövs kommun ska vi planera och bygga det samhälle vi vill ha och som tar fill vara på våra fördelar, ett proaktivt arbete för en hållbar samhällsbyggnad. Policyn ska ge stöd till CO kommunens politiker och tjänstemän att fatta dagliga beslut som går i riktning mot att förverkliga detta. Policyn är ett ställningstagande för vikten av helhetsperspektiv, (1) förvaltningsövergripande arbete och långsiktiga lösningar. Den ska ge vägledning såväl i det operativa som i det strategiska samhällsbyggnadsarbetet. Utifrån policyn ska mer specifika planer, riktlinjer och åtgärder arbetas fram. (J8) Energi- och klimavanen för Eslövs kommun antogs av Kommunfullmäktige 2011-10-15 och uppdaterades 2012-12-17. Åtgärd 10 i planen fastställer att en policy för hållbar samhällsbyggnad ska tas fram. Policyn är också ett led i genomförandet av de lokala miljömå len som antogs av Kommunfullmäkfige 2013-02-25. Punkt 2.5 Planera hållbart med delmålen Kommunens frilufts- och rekreativa värden ska utvecklas, Eslöv ska planeras och byggas hållbart och Kommuninvånarna ska ha en god och deras hälsa ska skyddas från olägenheter. 0 Folkhälsa, utomhusmiljöer och biologisk mångfald CO Kommunen ska bereda möjlighet för människors delaktighet och dialog i...-1 samhällsplaneringen Miljöer ska värderas ur ett folkhälso- och barnrättsperspektiv. _I Kommunen ska i den fysiska planeringen främja folkhälsa genom att beakta människors möjlighet att röra sig till fots och på cykel, liksom möjligheten till meningsfulla kultur- och fritidsupplevelser. 1 I tätorterna och på landsbygden ska gång- och cykelvägar fortsätta att byggas ut i viktiga stråk, både inom orterna och mellan de större samhällena. Ce Torg, parker och andra offentliga platser ska ha variationsrik grönstruktur för bland annat en rikare biologisk mångfald och människors välbefmnande. Stadsodling ska möjliggöras i områden med hög bebyggelsetäthet. 1-1.- Tätortsnära rekreationsområden ska finnas i eller strax utanför tätorterna. Grönstråk i tätorterna ska prioriteras och bindas samman >-- (.) 1 samhälliplaneringen finns goda möjligheter at tfrämja folkhälsa våra vardagliga utomhusmiljöer har stor beydelse för hälsan. Allmänna platser och gröna stråk med hög kvalitet kan ginna människors hälsa, :111 gemenskap, vardagliga möten och rörelse samt motverka segregation. Gångvänliga miljöer i staden ökar taggheten och framför allt barns och äldres möjligheter att kunna röra sigsäkert. 0 0 Dokumentet är antaget av [antagande organ] den [åååå-mm-dd]. Det riktar sig till [målgrupp/er]. Ses över för revidering senast [mån, år]. Kontaktperson: [funktion, enhet]. 1 (3)

Klimatanpassning Ny bebyggelse ska planeras på platser som inte riskerar att översvämmas. Risken för översvämningar ska minskas med hjälp av mer öppen dagvattenhantering, strategiskt placerade översvämningsytor, infiltrerbar mark och respekt för naturliga rinnstråk. Lösningar med gröna tak (vegetationstäckta tak) ska uppmuntras. I planering och bygglovsärenden ska befintlig och planerad bebyggelse samt allmän platsmark skyddas mot extremt väder som värmeböljor, köldperioder och stormar. Sverige, S kåne och Eslövs kommun står inför ett ökande antal häfiiga regn och översvämningar till följd av extremare väder. Översvämningar kan ge stora problem och höga kostnader för såväl samhället som den enskilde. Många viktiga insatser kan regleras i detaljplaner och i samhällrplaneringen i stort. En strategi för dagvattenhantering håller på att utarbetas. Solavskärmningminskar kylbehovet och risk för övertemperaturer. Grönska i tätorterna ger bland annat vindskydd, skugga och behåller luftfuktigheten vid värmeböljor samt minskar risk för erosion och översvämning. Skydd av jordbruksmarken, förtätning och kollektivtrafik Kommunens hållning vid exploatering på jordbruksmark ska vara restriktiv. Förtätning av redan ianspråktagen mark ska prioriteras. Vid exploatering på jordbruksmark ska underlag för beslut dokumenteras och den mark som har lägst klassning prioriteras. Kommunen ska eftersträva strategiska inköp av mark i stationsnära lägen. Kommunen ska verka för att boende i flerbostadshus ska bli en attraktivare boendeform och i planeringen öka blandningen av bostadsformer för att aktivt arbeta mot segregation. Konsekvenserna för barn ska lyftas inför beslut som påverkar barn direkt eller indirekt. Vid nybyggnation ska områdets demografi (invånarnas sammansättning) kartläggas för att kunna komplementeras med lämplig typ av bostäder. Kommunen ska verka för bättre kollektivtrafik och satsa på bostadsutbyggnad i lägen med god kollektivtrafik eller där det finns potential för god kollektivtrafik, samt medverka till att det ska vara lätt för kommuninvånarna att göra hållbara val av resor. Kommunen ska verka för att utbyggnad sker där det finns möjlighet till kommunalt vatten och avlopp. Jordbruksmarken är en ändlignaturresurs.leslövs kommun finns jordar som är bland de bästa i världen, från klass 6 till klass 10+. Det är en tillgång som kommunen måste värna om. Resandet upptar nästan hälften, ibland mer, av hushållens energianvändning. Genom att samla bebyggelse längs viktiga stråk kan tramporterna effektiviseras, jordbruksmarken värnas och samhällsservicen utnyttjas bättre. 2 (3)

Hållbar energieffektiv bebyggelse och förnybar energi Vid byggnation på privat mark ska Eslövs kommun uppmuntra byggherrar av såväl flerbostadshus som enfamiljshus att bygga energieffektivt och med miljömässigt hållbara material. Energieffektiva lösningar ska uppmuntras genom tydliga regler och enkla ansökningsprocesser. Kommunen ska föregå med gott exempel i sin förvaltning av byggnader och vid nybyggen vad gäller energieffektivisering, val av byggmaterial och byggnadssätt. Vid nybyggnation ska behovet av primärenergi* beräknas och värderas i ett helhetsperspektiv. Kommunen ska genom förenklad handläggning uppmuntra installation av teknik för förnyelsebar energi. Kommunen ska föregå med gott exempel i egen produktion av förnyelsebar energi. Installation av infrastruktur för hållbara transporter och förnyelsebara bränslen ska prioriteras. Exempel på detta är biogastankställen, cykelpumpar och laddstationer för elbilar, elmopeder och elcyklar. Spillvärrne ska tas till vara och återanvändas där det är möjligt. *För ett energieffektivt byggande är det viktigt att tiffa på byggnadens behov av primäreneigi (den energi som används vid kopförandet av byggnaden, traniporter och förädling av dess material och energianvändningen för den uppförda byggnaden.) Enligt Energimyndighetens rapport Energiläget 2013 står bostadsbeståndet idagför ca 38 % av energianvändningen i Sverige. Att minska energianvändningen är av stor beoldelre för att minska påverkan på miljön och klimatet. Som kommun med planmonopol och bygglovgivningfinns en stor möjlighet att uppmuntra och förenkla för användning och produktion av förnyelsebar energi. Egen produktion av energi ger utöver god marknadsföring ett minskat oljeproduktsberoende, stärkt självständighet och långsiktig ekonomisk hållbarhet. Historiska minnen i bebyggelse och landskap I utvecklingen av kommunen ska historiska spår av äldre bebyggelse, växtlighet, landskaps element värderas. Kommunen ska verka för att bevara tidstypiska bostadshus och industribyggnader, vägsträckningar, platser, träd, äldre typer av växtlighet och gamla ägogränser när det är befogat. Äldre bebyggelse och formationer ska vara en del av bilden av Eslövs kommun Centralorten Eslöv är en ungtätort och ipår från stadens utvecklingfinns kvar i stort och smått. Landskapet som Eslövs kommun ligger i är desto äldre, det har bebotts och brukats i årtusenden och formats av inlandsisarna för över 10 000 år sedan. Det finns ett flertal historiska byggnader och formationer som är unika för Eslöv och är viktiga kännetecken för kommunen. 3 (3)