Sex och samlevnad varför och hur?

Sex och samlevnad i gymnasieskolan Sexualitet, relationer och jämställdhet i ämnesundervisningen Tommy Eriksson Undervisningsråd, Skolverket Sex och samlevnad varför och hur? Vad är sex och samlevnad? Varför ska vi ha sex- och samlevnadsundervisning i skolan? Vad säger eleverna? Läroplanen Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn ansvar för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att: / /Eleverna får kunskaper om sex och samlevnad, konsument- och trafikfrågor och riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger 1

Ämnesundervisningen Kurs- och ämnesplanerna Ämnesperspektivet som del av en helhet Skolverkets stödmaterial Stöd via hemsidan Andra myndigheter och organisationer 2

Exemplet religionskunskap Syfte (grundskolan) Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur olika religioner och livsåskådningar ser på frågor som rör kön, jämställdhet, sexualitet och relationer Syfte (gymnasieskolan) Undervisningen ska också ge eleverna möjlighet att analysera och värdera hur religion kan förhålla sig till bland annat etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund Exemplet religionskunskap Årskurs 4-6: Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet Årskurs 7-9: Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar 3

Exemplet religionskunskap Religion 1: Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel skriftliga källor, traditioner och historiska och nutida händelser Exemplet Biologi/Naturkunskap Årskurs 4-6: Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar Årskurs 7-9: Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter på individnivå, på global nivå och i ett historiskt perspektiv Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta bakterier 4

Exemplet Biologi/Naturkunskap Naturkunskap 1: Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion, resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa Stadie för stadie Årskurs 1-3 NO-ämnen: Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra SO-ämnen: Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder 5

Årskurs 4-6 Musik: Musikens känslomässiga påverkan på människan Biologi: Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar Årskurs 4-6 Historia: Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med idag Svenska: Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor 6

Religion sticker ut Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupp9llhörighet Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning och samhällskunskap Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen 7

Årskurs 7-9 Samhällskunskap: Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund Begreppen jämlikhet och jämställdhet Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. / / Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet Årskurs 7-9 Religion: I målen och i det centrala innehållet Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar Historia: Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet 8

Årskurs 7-9 Musik: Musikens funktion för att markera identitet och grupptillhörighet i olika kulturer, med fokus på etnicitet och kön Hem- och konsumentkunskap: Arbetsfördelning i hemmet ur ett jämställdhetsperspektiv Bild: Bildanalys: Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas Idrott och hälsa Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: / / Förmåga att etiskt ta ställning i frågor om könsmönster, jämställdhet och identitet i relation till idrotts- och motionsutövande Inkluderande förhållningssätt kombinerat med samtal och reflektion 9

för att lyckas med inkluderande och rättvis undervisning Traditionella könsmönster motverkas genom arbete med måluppfyllelse. Bollsportsdominans, resultatfokus och utövande lämnar plats åt reflektion, deltagande och måluppfyllelse. Medvetenhet hos oss lärare om till exempel identitetsskapande i idrottsutövandet. Arbeta med trygghet och uppmuntra normbrott i gruppen. Naturkunskap Naturkunskap 1: Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion, resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa 10

Historia Historia 1a1, 50 p Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv. Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden. Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer. Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder. Historia Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa valda förändringsprocesser och fördjupningar. Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av kulturella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800- talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultursfär som Kina eller Indien. Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter. Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. Tolkning och användning av olika slags källmaterial. Hur individer och grupper använt historia i samband med aktuella konflikter och samarbetssträvanden. 11

Historia Exempel på uppgift Abort, nu och då. Äktenskap, nu och då Jämföra normer under två olika epoker med varandra och diskutera vad skillnaderna kan bero på Att ha ett jämförande underifrånperspektiv som visar på hur utsatthet och makt hängt samman under historia och hur detta har förändrats. Svenska/svenska som andraspråk Språksociologi Litteratur Läsning, textproduktion, textbearbetning etc Muntliga anföranden Argumentation varning! 12

Svenska/svenska som andraspråk Svenska 1 (Svenska som andraspråk 1): Syfte: Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv Centralt innehåll: Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer Dialekter och språklig variation i talat och skrivet språk som hänger samman med till exempel ålder, kön och social bakgrund Ett exempel från klassrummet Litteraturhistoria utifrån exemplet Carl Jonas Love Almqvists Det går an Vilken syn fanns på äktenskapet under 1800-talet och hur har den synen förändrats? Hur reagerar karaktärerna i boken när de inser att de inte har samma syn på äktenskap? Det går an skapade debatt. Flera uppföljare till romanen skrevs av andra författare som reagerat starkt på Almqvists verk och Almqvist själv fick lämna sin prästtjänst. Varför blev reaktionerna så starka? Idag är äktenskapet ofta förknippat med en kärleksnorm, ett äktenskap i Sverige förväntas bygga på en kärleksrelation. Har det alltid sett ut så och behöver det göra det idag? Vad står till exempel i lagen? Vilka reaktioner kan uppstå om någon väljer att ingå äktenskap av andra skäl än kärlek? Sara och Albert väljer att leva som normbrytare. Vilka konsekvenser kan detta få för dem tror du? Hur skulle reaktionerna se ut idag? Almqvist svartmålades av vissa journalister som osedlighetsförfattare. Vad innebar det tror du? Äktenskapslagen fick under 1990-talet sin motsvarighet i partnerskapslagen för relationer mellan människor av samma kön. Sedan 2009 har vi en könsneutral äktenskapslag. Hur hade man sett på detta under 1800-talet, tror du? 13

Hur ser det ut idag? Vilka förväntningar finns på parrelationer idag? Vad innebär tvåsamhetsnormen och hur reproduceras den i samhället idag? Sambolagen kom till i Sverige under 1900-talet. Hur definieras ett samboförhållande i lagen? Uttrycket äktenskapsliknande förhållande förekommer ofta när man talar om samboförhållanden. Vad menas med det? Hur ser det ut i andra länder? Finns det någon motsvarighet till den könsneutrala sambolagen eller äktenskapslagen i andra länder? Fördjupningsuppgift till eleverna: Den norm som Albert och Sara bryter skapar inte samma reaktioner om den bryts idag. Samboförhållanden är mycket vanliga och äktenskapet är inte lika självklart för många idag. Normbrott kan leda till lagförändringar på lång sikt. Jämför Albert och Saras sätt att vara före sin tid med de tidiga feministerna som banade väg för kvinnlig rösträtt eller hbt-rörelsen som rönt stora framgångar under den senare delen av 1900-talet och början av 2000-talet vad gäller lika rättigheter, oavsett kön eller sexualitet, i både normsystemet och i lagstiftningen. Hur viktiga är normbrytarna när det kommer till samhällsförändring? 14

Reflektion och samtal (lärare) Vad har jag hittills gjort i mitt ämne som bidragit till sex- och samlevnadsundervisningen? Vilka delar kan jag utveckla eller lägga till? Vilka potentiella samarbeten med andra ämnen kan du se för att stärka kopplingarna i helhetsbilden? Reflektion och samtal (andra yrkesgrupper) Hur har mitt tidigare arbete berört sexoch samlevnadsundervisningen i skolan? Vilka möjligheter ser jag till samverkan med lärare och övrig skolpersonal i dessa frågor? Vilka utmaningar och möjligheter ger de nya läroplanerna och vad min profession bidra med? 15

Att förhålla sig till i planeringen Skolledningens stöd, systematiskt kvalitetsarbete och kollegialt lärande Elevmedverkan Progression Variation i arbetssätt Samtal och reflektion Balans mellan frisk- och riskperspektiv Att inte moralisera Inkludera och möta samtliga elever Att sätta normer i fokus Samverkan 16