Med ämnet i fokus. Sexualitet, relationer och jämställdhet i ämnesundervisningen. Teresa Fernandez Long Gymnasielärare och konsult

Transkript

1 Med ämnet i fokus Sexualitet, relationer och jämställdhet i ämnesundervisningen Teresa Fernandez Long Gymnasielärare och konsult

2 Hur kan vi använda innehållet i tidigare pass i undervisningen?

3 Nedslag i våra styrdokument Läroplanen rektors ansvar Lgr11: i undervisningen i olika a mnen integrera a mneso vergripande kunskapsomra den, exempelvis miljö, trafik, ja msta lldhet, konsumentfra gor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger Läroplan för gymnasieskolan (Gy11): eleverna får kunskaper om sex och samlevnad, konsumentoch trafikfrågor samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger

4 La raren ska / / se till att undervisningen till inneha ll och uppla ggning pra glas av ett ja msta lldhetsperspektiv Förordning om läroplan för gymnasieskolan, SKOLFS, 2011:144

5 Ämnesundervisningen Kurs- och ämnesplanerna Ämnesperspektivet som del av en helhet en helhet som vi behöver känna till. Skolverkets stödmaterial Stöd via hemsidan Andra myndigheter och organisationer Hur kan jag använda det här på min skola?

6 Elevhälsan Individ mötet utifrån ett normkritiskt förhållningssätt Har erfarenheten och kontakterna. Kan stötta bidra med kompetensstöd och erfarenheter. Samordnande funktion: initiativtagare, kartläggare, uppföljning

7 Ämnesintegrering Stödmaterialet Sex- och samlevnasundervisningens ramar 9-30 De gymnasiegemensamma ämnena Naturkunskap 35 (Centrala innehållets möjligheter 38) Svenska 48 Svenska som andraspråk 56 Religionskunskap 62 Samhällskunskap 72 Historia 79 Idrott och hälsa 85 Engelska 94 Matematik 100

8 Naturkunskap Naturkunskap 1: Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion, resursfördelning, mänskliga rättigheter och ja msta lldhet Naturvetenskapliga aspekter pa, reflektion över och diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella ha lsa Film

9 Religionskunskap Ämnets syfte att ge att ge eleverna förutsättningar: att utveckla kunskaper om ma nniskors identitet i relation till religioner och livsåskådningar samt ge möjlighet att analysera och va rdera hur religion och livsåskådningar kan förhålla sig till bland annat etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund.

10 Religionskunskap Hur ser man på könen inom religionen? Vad ses som bra respektive da lig sexualitet och varför? Hur ser man på relationen mellan könen? Vad anses som manlig respektive kvinnlig sexualitet? På vilket sätt har de av samhället dominerande religionerna påverkat normerna kring sexualitet, relationer och synen på normbrytare? Varför ser de religiösa uttrycken inom samma religion så olika ut i olika samhällen? Vilka övergripande likheter och skillnader ser ni mellan religionerna och deras olika riktningar när det kommer till sexualitet, genus och relationer? Vilka konflikter kan finnas mellan liberal sexualsyn och olika religioner och dess olika riktningar? Hur skapas identitet utifrån religion? Etik

11 Historia Historia 1a1, 50 p Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv. Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden. Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer. Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.

12 Historia Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa valda förändringsprocesser och fördjupningar. Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av kulturella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultursfär som Kina eller Indien. Industrialisering och demokratisering under och 1900-talen samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter. Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. Tolkning och användning av olika slags källmaterial. Hur individer och grupper använt historia i samband med aktuella konflikter och samarbetssträvanden. Film - Hemsidan

13 Maktperspektiv Klass och genus Historia

14 Svenska/svenska som andraspråk Språksociologi Litteratur Läsning, textproduktion, textbearbetning etc Muntliga anföranden Argumentation varning!

15 Svenska/svenska som andraspråk Svenska 1 (Svenska som andraspråk 1): Syfte: Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv Centralt innehåll: Sko nlitteratur, fo rfattad av såva l kvinnor som ma n, från olika tider och kulturer Dialekter och språklig variation i talat och skrivet språk som ha nger samman med till exempel ålder, kön och social bakgrund

16 Litteraturhistoria utifra n exemplet Carl Jonas Love Almqvists Det ga r an Vilken syn fanns på äktenskapet under 1800-talet och hur har den synen förändrats? Hur reagerar karaktärerna i boken när de inser att de inte har samma syn på äktenskap? Det går an skapade debatt. Flera uppföljare till romanen skrevs av andra författare som reagerat starkt på Almqvists verk och Almqvist själv fick lämna sin prästtjänst. Varför blev reaktionerna så starka? Idag är äktenskapet ofta förknippat med en kärleksnorm, ett äktenskap i Sverige förväntas bygga på en kärleksrelation. Har det alltid sett ut så och behöver det göra det idag? Vad står till exempel i lagen? Vilka reaktioner kan uppstå om någon väljer att ingå äktenskap av andra skäl än kärlek? Sara och Albert väljer att leva som normbrytare. Vilka konsekvenser kan detta få för dem tror du? Hur skulle reaktionerna se ut idag? Almqvist svartma lades av vissa journalister som osedlighetsförfattare. Vad innebar det tror du? Äktenskapslagen fick under 1990-talet sin motsvarighet i partnerskapslagen för relationer mellan människor av samma kön. Sedan 2009 har vi en könsneutral äktenskapslag. Hur hade man sett på detta under 1800-talet, tror du?

17 Fördjupningsuppgift till eleverna: Den norm som Albert och Sara bryter skapar inte samma reaktioner om den bryts idag. Samboförhållanden är mycket vanliga och äktenskapet är inte lika självklart för många idag. Normbrott kan leda till lagförändringar på lång sikt. Jämför Albert och Saras sätt att vara före sin tid med de tidiga feministerna som banade väg för kvinnlig rösträtt eller hbt-rörelsen som rönt stora framgångar under den senare delen av 1900-talet och början av 2000-talet vad gäller lika rättigheter, oavsett kön eller sexualitet, i både normsystemet och i lagstiftningen. Hur viktiga är normbrytarna när det kommer till samhällsförändring?

18 Hur ser det ut idag? Vilka förväntningar finns på parrelationer idag? Vad innebär tvåsamhetsnormen och hur reproduceras den i samhället idag? Sambolagen kom till i Sverige under 1900-talet. Hur definieras ett samboförha llande i lagen? Uttrycket a ktenskapsliknande förha llande förekommer ofta när man talar om samboförhållanden. Vad menas med det? Hur ser det ut i andra länder? Finns det någon motsvarighet till den könsneutrala sambolagen eller äktenskapslagen i andra länder?

19 Vad behöver jag utveckla mer? Vilka svårigheter ser jag? Hur kan jag/vi arbeta för att komma vidare? Vilka samarbetsmöjligheter ser jag med ämnet som presenteras?

20 Progression inom ämnet genom skolåren - Film Samhällskunskap Målsättning: Inspiration Kunskap om vad skrivningarna säger om sex och samlevnad i sitt eget ämne och andras ämnen. Konkreta exempel Möjlighet att utbyta erfarenheter Introduktion av stödmaterial Presentation av ämnesfilmerna

21 Idrott och hälsa Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: / / Förmåga att etiskt ta ställning i frågor om könsmönster, jämställdhet och identitet i relation till idrotts- och motionsutövande

22 Exempel på uppgift Idrottens uppdelning är skapad och kan förändras över tid. Ofta handlar idrotts-diskussionerna om de fysiska förutsättningar som generellt skiljer män och kvinnor åt. Problematisera vilka idrotter som är, eller inte är, könsuppdelade. Varför ser det ut på det viset? Varför är till exempel skytte, curling och schack könsuppdelat? Hur ser det ut med motorsport, segling, ridsport och bordtennis? I golf har herrar och damer olika utslagsplatser i ett försök att ta vla pa mer likva rdiga villkor men ta vlar trots detta könsuppdelat. Varför?