SUOMEN DREEVERIJÄRJESTÖ - FINSKA DREVERKLUBBEN RY REGLER FÖR DREVERPROV

SUOMEN DREEVERIJÄRJESTÖ - FINSKA DREVERKLUBBEN RY REGLER FÖR DREVERPROV

1. REGLER FÖR DREVERPROV (Godkända av SKL FKK:s fullmäktige 7.5.1977, ändringarna är godkända 24.11.2007 och 31.5.2008) Översättning, officiella versionen på finska. Med dessa regler måste bifogas giltiga Kennelklubbens allmänna regler och direktiv för prov och tävlingar. 1 ALLMÄNT Dessa regler tillämpas vid dreverprov, riksmatcher och landskamper beviljade av Suomen Kennelliitto Finska Kennelklubben ry:s (SKL FKK) styrelse och kenneldistrikten. 2 ÄNDAMÅL Ändamålet med proven är att under goda jägarmässiga former i jaktförhållanden med stöd av dessa regler bedöma dreverns bruksegenskaper som en skällande drevhund till gagn för avelns befrämjande med tanke på viltvård och samtidigt bjuda åt de intresserade uppfriskande och utbildande tävlings- och samarbetstillfällen där drever ägaren får en så rättvis skriftlig bedömning som möjligt av sin hunds bruksegenskaper. Blott drev på räv och hare är föremål för bedömning såvitt ej drev av annat vilt godkänns av myndigheterna. 3 ARRANGERANDE OCH ANHÅLLANDE AV PROV Proven anhålles av den arrangerande föreningen, som bör vara medlem i SKL FKK och de praktiska arrangemangen skötes av en provkommitté, som föreningen utsett. Denna kommitté som utser en provchef och en sekreterare, ansvarar även för proven. Proven är antingen allmänna eller emellan föreningens medlemmar, till deltagarantal begränsade, eller tävlingar, där deltagandet bestämmas enligt speciella tävlingsregler. Proven kan arrangeras som en- eller tvådagars men samma klasser bör provas samma dag. SKL-FKK:s, SDJ-FDK:s eller resp. kenneldistrikts anvisningar, terminer och beslut bör efterföljas vid ansökan av prov. Detsamma gäller för de uppgifter som ges i detta sammanhang, dvs. provets arrangör, 3

provets karaktär, begränsning av deltagarantalet, provdatum och -ort, tävlingsklasser, överdomare och dennes suppleant, det kenneldistrikt som beviljat provet, terminen för ansökan före proven, anmälan av provet, dess deltagaravgifter (deras storlek och inbetalningstid), anmälningarnas emottagare, uppskjutande av proven etc. för att undvika sammanträffanden. Vid arrangerande av prov bör alltid jakande utlåtande anhållas av det kenneldistrikt, på vars område provet hålles. Provarrangörerna bör såvitt möjligt redan efter föregående jaktperioden ta reda på provgrunderna och -möjligheterna för nästa period. Suomen Dreeverijärjestö - Finska Dreverklubben ry (SDJ FDK) anhåller om lov för internationella - och landskampsprover av SKL-FKK. Om beviljade prov ej kan arrangeras vid anhållen tidpunkt bör meddelande om inhiberandet eller ansökan om ändring göras möjligast fort till den som beviljat provet. Kenneldistriktet meddelar om annulleringen eller ändringen till SKL FDK. 4 RÄTT ATT DELTAGA Berättigade att deltaga i provet är endast drever och Finska Bassetklubbens raser, som erhållit pris på någon av SKL-FKK godkänd inhemska eller utländsk utställning. Kennelklubbens fullmäktigebeslut 3.5.2003: Fullmäktige godkände att en minst 9 månader gammal eller för grytprov 15 månader gammal deltagande och registrerad hund kan delta i prov och tävlingar utan utställningsresultat i lägsta klass i följande prov: Skällande fågelhund (LINT), älghundprov (HIRV), drevprov för drever (DRAJ), rävdrevprov för drever (DKAJ), rävdrevprov (KEAJ), spårprov för hundar (MEJÄ), drevprov för taxar (MÄAJ), drevprov (AJOK och BEAJ), anlagsprov för grythundar (LUT) och jaktprov för grythundar (LUME) (fullmäktige 5.5.2005). Dessutom godkändes att i prov med bara en klass, kan hunden tävla utan utställningsresultat tills den har uppnått resultat i högsta klass för provformen. Beslutet är i kraft retroaktiv från 1.1.2003. En hund är utesluten från att deltaga i provet om den har smittosam sjukdom, eller är löpsk samt 30 dagar före väntad valpning och 42 dagar efter valpningen. 4

I provet får ej hund deltaga som ej fyller SKL FKK:s gällande vaccinerings-, antidoping- och ID-märkningbestämmelser. På provet efterföljas SKL-FKK:s godkända allmänna bestämmelser om jäv. 5 ANMÄLNINGAR TILL PROV Provkommittén äger rätt att begränsa antalet deltagande hundar då organiserings-åtgärdena så kräver. Skriftlig anmälan till provet bör göras minst fem (5) dagar före provet om inte annat bestämts. Den som utan att anmäla giltig orsak uteblir från provet är skyldig att erlägga provavgiften. Provkommittén har rätt att godkänna efteranmälningar, men kan då inkassera dubbel deltagaravgift. 6 TÄVLINGSKLASSERNA Hunden har rätt att tävla i öppen klass eller segrarklass, i den sistnämnda under förutsättning att den erhållit första pris i öppen klass på av SKL FKK godkänt prov. Vid samma prov får hunden tävla endast i en klass. SKL-FKK fullmäktige 15.11.1997 Hunden måste tävla i segrarklass om hunden är berättigat till det. 7 PROVOMRÅDEN För varje hund i Ökl och Skl bör reserveras ett provområde. Dessutom bör reserveras tillräckligt med reservprovområden. Provområdena bör vara belägna så långt från varann att risk för sammanstötning inte föreligger. Före tävlingen bestämmes markområden för varje domargrupp varefter hundarna lottas för domargrupp/ markområde. För att underlätta arrangemangen kan lottning av provområden göras i förväg på ett av överdomaren godkänt opartiskt sätt. I fall av oövervinnliga arrangemangssvårigheter har överdomaren rätt att även efter lottningen förflytta domare från en grupp till annan. Provet bör ske inom gränserna för de lottade området ifall ej överdomaren, eller om han är förhindrad, provdomaren av tvingande skäl uttryckligen tillåter ombyte av område. Om ombyte och dess orsak bör överdomaren snarast informeras. 5

8 PROVDOMARNA Provdomaren bedömer hunden antingen ensam eller i grupp, överdomaren utser en av medlemmarna i gruppen till ledare, vars direktiv bör följas. Överdomaren får ej fungera som provdomare. Av gruppdomaren i öppen klass fordras att han innehar av SKL- FKK godkänt provdomarkort för drever. I segrarklass bör gruppdomaren samt minst en annan provdomare inneha nämnda kort. I undantagsfall kan en aspirant som avlagt prisdomarkurs godkännas som provdomare, men får ej fungera som gruppledare. Över- och provdomare bör fylla de av SKL-FKK stipulerade medlems och kompetensfordringar. Vid förfall av hundägare kan hunden föras av en annan person som då anses vara hans befullmäktigade representant. 9 SÖKTIDERNA Söktiden är 2 timmar. I öppen klass får hunden en egentlig söktid samt vid behov en tilläggssöktid. I segrarklass får hunden två ordinära söktider samt vid behov en tilläggssöktid. Endast en extra söktid kan beviljas för varje hund. 10 PROVETS GÅNG Hunden får ej hjälpas att resa vilt. Endast under tilläggssöktiden sista timme har gruppledaren rätt, att på hundägarens begäran om förhållandena är mycket ofördelaktiga, ge lov att hjälpa hunden. Under extremt dåliga väderleksförhållanden har överdomaren rätt att bevilja tillstånd, att hundarna kan hjälpas redan efter första timmen. Hunden anses själv ha rest viltet om upptaget skett innan tillstånd till hjälp givits samt då det med säkerhet kan konstateras att hunden själv rest viltet, trots att föraren erhållit tillstånd att hjälpa. Då viltet har rests får hunden driva i 120 minuter förutom i segrarklassens andra drev, då tiden är 60 minuter, varefter provomgången avslutas. Endast då tappt sker i slutminuterna får provomgången fortsätta tills man kunnat konstatera huruvida tappten är av sådan art att den skall avdragas från drevtiden eller ej. Om hundägaren önskar att första drevets längd skall vara 60 min. bör han anmäla om detta till gruppledaren innan 60 minuter gått. 6

Godkänd drevtid är den tid som återstår när tappterna avdrages från 120 minuter och i segrarklassens andra drevs 60 minuter. Som tappt räknas ej avbrott som varar 5 minuter eller kortare tid. Under drevet godkännes ej längre avbrott än 40 minuter utan provomgången avbrytes, fastän provdomarna ej kunnat utreda orsaken till avbrottet. Under drevet och tappterna får hunden ej hjälpas eller störas. Hundägaren har under provets gång rätt att, av gruppledaren eller provdomaren, få veta drevtidens längd och i segrarklass när möjligheten att starta den andra provomgången föreligger. 11 STÖRANDE FAKTORER UNDER PROVET Vid följande allvarliga förhinder bör provet avbrytas och hundägaren äger rätt att godkänna eller förkasta drevet såframt orsaken till förhindret har konstaterats och han omedelbart delger domaren sitt beslut: 1. Om drevdjuret gått i rös, gryt eller ställe därifrån hunden ej själv kan resa den och fortsätta drevet. 2. Om drevdjuret uppsöker ett ställe där hunden enligt både provdomarens och hundägarens åsikt kan råka i livsfara så som t.ex. på en livligt trafikerad landsväg, järnväg, svag is, etc. 3. Om hunden tagit fast drevdjuret. 4. Om utomstående skjutit drevdjuret. 5. Om främmande hund avbrutit drevet. 6. Om främmande hund förenat sig med drevet innan 40 minuter av drevtiden förflutit! Om drevet pågått i 40 minuter och den främmande hunden ej trots försök kan kopplas eller förmås att lämna drevet, kan provet slutföras om domaren tydligt kan konstatera att den främmande hunden ej väsentligt hjälper eller stör drevet. Om hundägaren i ovannämnda fall förskastar drevet bör hunden erhålla rätt till en extra provomgång. 7. En extra provomgång kan beviljas även då hunden driver otillåtet vilt eller vilt av annat slag än vad som avsetts. 8. En extra provomgång kan även tilldelas hund som utan egen förskyllan råkat ut för annat allvarligt av provdomarna godkänt förhinder. 7

Under provet kan hunden beviljas endast en extra provomgång. Om ett störande hinder avbryter drevet, må hunden ha rätt om hundens förare godkänner det redan skedda drevet, att fortsätta söket från det drevet upphörde framåt i 40 minuter. Om det då blir nytt drev får hunden driva så länge den har drevtid kvar när man från 120 minuter - i segrarklassens andra drev 60 minuter - avdrar drevtiden före tappten och det nya sökets längd. Egenskapspoäng och drevtid räknas för hundens arbete under hela den extra provomgången. 12 PROVETS AVBRYTANDE Provet avbrytes: 1. Om hunden är ohågad att arbeta eller sjuk. 2. Om hunden under provet försvinner eller inte låter sig kopplas, fastän den inte söker på spår eller driver. 3. Om hunden är så lös eller hård, att inte provdomarna kan följa drevets gång. 4. Om hunden driver älg, skogsvildren eller ren och inte slutar på förarens uppmaning eller om den inte kan kopplas inom 30 minuter sedan upptäckten gjorts. 5. Hunden kan uteslutas från provet då hundägaren avsiktligt bryter mot provreglerna eller kopplar hunden utan iakttagande av domarens direktiv eller bestämmelser. 6. Överdomaren har rätt att förbjuda sjuk hund att deltaga samt om så skett avbryta provet. Gruppledaren har rätt att avbryta provet av samma orsak. 13 BEDÖMNINGSGRUNDERNA 1. Egenskapspoäng Hundens egenskaper bedöms på följande punkter genom att beakta de positiva (+) och negativa (-) egenskaperna. I Sök (före slag) + snabb + vidsökt + systematisk + bra kontakt - långsam 8

- kort sökt - obestämd (osystematisk) II Upptag (efter slag) + bestämd, omringande + spårnoga avancering + väckningsskall som leder till upptag - envist sökande på samma plats - löshet på sök III Drevsäkerhet och tapptarbete + lugn + bra kontakt med drevdjuret + seghet och aktivitet på tapptarbete + förståndigt omringande + bra vägtapptarbete - för ivrig, häftig - hackigt drev - vinddrivning - driver två gånger i samma spår - obestämt, osystematiskt tapptarbete - lämnar tappten IV SkalI (skallpoäng) + hörbart + klangfullt + dubbelskall - svag hörbarhet - dålig kvalitet V Skallets karaktär + lugn + varierande (berättande) - löshet - hårdhet VI Lydnad och samarbete med föraren + kan ledas, dirigeras 9

10 + svarar på anrop + kommer på kallelse - för självständig - låter sig inte kopplas VII Helhetsintrycket + positiva egenskaper som ej bedömts 1 ovannämnda punkter - otrevliga egenskaper t.ex. argsint Punkterna 1 VII bedöms med 1 5 poäng, varvid 1 = dålig, 2 = försvarlig, 3 = nöjaktigt, 4 = bra och 5 = berömlig. Det slutliga resultatet utgörs av provomgångarnas och domarpoängens medeltal. 2. Drevtiden Drevtidens maximala poäng är 65 enligt nedannämnda formel (poängtabellerna separat). I det fall att hunden fått ett regelrätt drev uträknas tidspoängen i öppen klass enligt formeln: 65 x t / 120, med två decimalers noggrannhet, (t = tiden i minuter). För tid som öppenklass underskider 45 minuter ges ej drevtidspoäng. I segrarklass är egenskapspoängen som i öppen klass, men tidspoängen räknas enligt följande: om man haft tvåregelmässiga drev är formeln: 65 x t / 180, med tv decimalers noggrannhet. Om man haft endast ett drev görs uträkningen som på två drev. För totaltid som segrarklass underskrider 60 minuter ges ej drevtidspoäng. Hundens slutliga poängtal erhålles då man med 2 decimalers noggrannhet räknar ut medeltalet för de poäng, som domargruppen givit för de olika egenskaperna och till detta adderar drevtidspoängen. Första pris erhålles för minimum 75 poäng. Andra pris, minst 60 poäng. Tredje pris, minst 45 poäng. Finska Bassetklubbens raser: AVO1 55 p. AVO2 45 p. AVO3 35 p. VOI1 60 p. VOI2 50 p. VOI3 40 p.

Första pris kan dock inte ges åt en sådan hund trots att den uppnått 75 poäng som inte fått minst 3 poäng för skallet. I provets bägge klasser utdelas så många första, andra och tredje pris som poängen uträknade enligt ovan berättigar till. 14 GIVANDE AV BEDÖMNING Domargruppen är skyldig att förete gruppens bedömningskort, samt muntlig redogörelse över provets förlopp och bedömningens grunder för överdomaren. Överdomaren har rätt, att ändra provdomarens bedömning, om han har följt med provomgången eller då han hört provdomaren och är övertygad om att bedömningen inte står i rätt proportion till provets prestation. Gruppdomaren eller provets sekreterare utför alla uträkningar och inför provresultaten i SKL FKK:s provprotokollsformulär och överlämnar dem ofördröjligen till överdomaren för kontroll. Överdomaren bekräftar provprotokollet med sin underskrift och fyller i överdomarberättelsen i protokollet genast efter provets avslutande. 15 ÖVERKLAGANDE AV PROVEN På provet efterföljas SKL-FKK:s godkända anhållan om ändring. 16 PROVRESULTATENS AVSÄNDANDE Provkommittén överlämnar av överdomaren franskat och godkänt domarprotokoll åt hundens förare samt sänder domarprotokollen och provprotokollet i tre (3) exemplar till det kenneldistrikt som beviljat provet. Distrikt sänder det vidare enligt för tillfället rödande instruktioner. Kenneldistrikten, SKL-FKK och SDJ-FDK skall rätta till i provresultaten konstraterade räknefel. 17 KOMPLETTERINGAR OCH RÅD I provmaterialet ingår förutom de uppgifter som behövs för de egentliga provresultater även de tabeller, som behövs vid insamlandet av för aveln. Bedömningsgrunderna kompletterar med bedömnings förklaringar. Överdomarens, provdomarens, hundägarens och provkommitténs skyldigheter och uppgifter bestämmes i detalj genom särskilda direktiv. 11

I övrige tillämpas vid för tillfället rådande av kennelklubben, kenneldistrikten och rasföreningarna givna bestämmelser och direktiv. POÄNGTABELL FÖR DREVTIDEN ÖPPEN KLASS Drev- Poäng Drev- Poäng Drev- Poäng tid tid tid 45 24.38 70 37.92 95 51.46 6 24.92 1 38.46 6 52.00 7 25.46 2 39.00 7 52.54 8 26.00 3 39.54 8 53.08 9 26.54 4 40.08 9 53.63 50 27.08 5 40.63 100 54.17 1 27.63 6 41.17 1 54.71 2 28.17 7 41.71 2 55.25 3 28.71 8 42.25 3 55.79 4 29.25 9 42.79 4 56.33 5 29.79 80 43.33 5 56.88 6 30.33 1 43.88 6 57.42 7 30.88 2 44.42 7 57.96 8 31.42 3 44.96 8 58.50 9 31.96 4 45.50 9 59.04 60 32.50 5 46.04 110 59.58 1 33.04 6 46.58 1 60.13 2 33.58 7 47.13 2 60.67 3 34.13 8 47.67 3 61.21 4 34.67 9 48.21 4 61.75 5 35.21 90 48.75 5 62.29 6 35.75 1 49.29 6 62.83 7 36.29 2 49.83 7 63.38 8 36.83 3 50.38 8 63.92 9 37.38 4 50.92 9 64.46 70 37.92 5 51.46 120 65.00 12

POÄNGTABELL FÖR DREVTIDEN SEGRARKLASS Drev- Poäng Drev- Poäng Drev- Poäng Drev Poäng tid tid tid tid 60 21.67 90 32.50 120 43.33 150 54.17 1 22.03 1 32.86 1 43.68 1 54.53 2 22.39 2 33.22 2 44.06 2 54.89 3 22.75 3 33.58 3 44.42 3 55.25 4 23.11 4 33.94 4 44.78 4 55.61 5 23.47 5 34.31 5 45.14 5 55.97 6 23.83 6 34.67 6 45.50 6 56.33 7 24.19 7 35.03 7 45.86 7 56.69 8 24.56 8 35.39 8 46.22 8 57.06 9 24.92 9 35.75 9 46.58 9 57.42 70 25.28 100 36.11 130 46.94 160 57.78 1 25.64 1 36.47 1 47.31 1 58.14 2 26.00 2 36.83 2 47.67 2 58.50 3 26.36 3 37.19 3 48.03 3 58.86 4 26.72 4 37.56 4 48.39 4 59.22 5 27.08 5 37.92. 48.75 5 59.58 6 27.44 6 38.28 6 49.11 6 59.94 7 27.81 7 38.64 7 49.47 7 60.31 8 28.17 8 39.00 8 49.83 8 60.67 9 28.53 9 39.36 9 50.19 9 61.03 80 28.89 110 39.72 140 50.56 170 61.39 1 29.25 1 40.08 1 50.92 1 61.75 2 29.61 2 40.44 2 51.28 2 62.11 3 29.97 3 40.81 3 51.64 3 62.47 4 30.33 4 41.17 4 52.00 4 62.83 5 30.69 5 41.53 5 52.36 5 63.19 6 31.06 6 41.89 6 52.72 6 63.56 7 31.42 7 42.25 7 53.08 7 63.92 8 31.78 8 42.61 8 53.44 8 64.28 9 32.14 9 42.97 9 53.81 9 64.64 90 32.50 120 43.33 150 54.17 180 65.00 13

14

15

2. BEDÖMNINGSKORT VID JAKTPROV 2.1. Allmänna direktiv Provdomarna har bedömningskortet med sig på tävlingsplatsen. Före varje provomgång torde prisdomarna fylla i kortet med de allmänna uppgifterna. Tiderna för löskoppling, påträffning av spår och upptag bör antecknas. De övriga bedömningarna antecknas då de slutgiltigt konstaterats. Om egenskap ej kunnat bedömas, drages i stället för ett nummer ett streck, vilket betyder att punkten ej räknas med i medeltalet för egenskaperna. Provdomaren bekräftar bedömningskortet med sin namnteckning och överlåter det åt gruppdomaren för uträkning av de slutliga poängen. 2.2. Anteckning av drevtiden I minuttabellen drages streck enligt drevets framåtskridande, ej enligt skallets täthet. Löshet och hårdhet bedöms i punkt 5. Anteckning av drevtiden på börjas uppe tabellen från det ställe som motsvarar minuterna efter den hela timmen. Om tabellen ej räcker till, antecknas de resterande minuterna på den fria delen. Ett rent, fortlöpande drev antecknas med oavbrutet streck ( ), ett hackigt med streckad linge (- - - -) och enstaka skall med punkter (...). Ett tomt ställe betyder tappt eller avbrott. Provdomaren bör sträva till stor noggrannhet vid antecknande av minuttabellen. Provdomaren bör i tabellen anteckna orsaken till sluttappten, om den konstaterats, så även allt annat han konstaterat under drevet, såsom tid och fel synkontakt med drevdjuret och hunden och hundens arbete i svår terräng. Provdomaren bör göra sina anteckningar om söket och drevet tydligt, noggrant och så mångsidigt att en detaljerad skildring av händelserna kan ges. Händelserna under provomgången skall ej lämnas beroende av minnet utan de bör omedelbart antecknas på bedömningskortet. 16

2.3. Bedömning av egenskaperna Hunden får varje punkt 1-5 poäng beroende hur de positiva (+) eller negativa (-) egenskaperna betonas. Om hunden t.ex. vid en punkt fyller alla de positiva (+) utan några negativa (-) egenskaper är den berättigad till 5 poäng och i motsatt fall 1 poäng osv. I Sök Då hunden efter kontroll av klockorna kopplas lös i ett provområde där ett önskat drevdjur kan tänkas befinna sig eller ha rört sig bör man beakta att tur, otur och tillfällighet påverkar resultatet och området kan trots allt vara utan drevdjur. Detta är något som provdomaren vid sina beslut bör beakta. Det är inte till heder för arrangörerna om området senare konstateras vara tomt. Vid övervakande och bedömande av sök bör sökets effektivitet och vidd iakttas. Hunden bör villigt gå ut och ivrigt söka i den terräng den släppts i. Om den ej arbetar på spår bör den då och då ta kontakt med föraren. Söket bör vara systematiskt och relativt vidsträckt felaktigt är både för vidsträckt och för kort sök. Drevern är vanligtvis närsökt och söker spårnoggrant. Det normala söket sker på 100 400 meters avstånd från föraren i täckt terräng. I öppen terräng, t.ex. på åkrar kan söket vara betydligt vidare. Då upptag sker utanför normalt sökavstånd kan hunden ändå ej kallas för för vidsökt eller att den ej håller kontakt med föraren. Söket kan med provdomarens tiliåtelse utsträckas med låga visslingar som ej skrämmer drevdjuret på flykt. Bra sök bör anpassa sig till terrängen, gå ut från föraren och söka upp viltets gömställen. Man bör låta hunden i lugn och ro söka igenom ett område i sänder och då den kommit tillbaka till föraren förflyttar man sig till ett nytt område. Om provområdet verkar vara tomt på vilt, bör man diskutera förflyttning till ett annat område. Meningen då är att hunden får söka sig ett nytt område inom provområdet. Om hunden utan slag lämnar föraren och den ej under hela söktiden kan kontaktas och den ej heller får upptag, har gruppdomaren rätt att avstänga hunden. Skall på slag, s.k. väckning bör ej bedömas negativt om det begränsas till enstaka skall och upptag sker. Om hunden under sök ger så mycket skall 17

att man ej kan bedöma om den söker eller driver, kan hunden uteslutas. Söktiden för varje provomgång är två timmar. Om ej upptag skett konstaterar gruppdomaren att söktiden är slut och hunden kopplas. Konstaterandet bör helst ske med visselpipa, jakthorn eller annan överenskommen Ijudsignal. För en ny provomgång föres hunden till ett nytt område för sök och upptag. Om domargruppen skrämt drevdjuret på flykt bör den ej avlägsna sig förrän hunden anlänt och man kunnat konstatera om det blir drev. II Upptagningsförmåga Då hunden fått slag bör den energiskt arbeta för att klara av spåret och få upptag. Härvid bedöms även hundens klokhet och erfarenhet. Den bör med omringningar hitta det utgående spåret och ej envist söka på samma plats vid nattspåret. En erfaren hund anar ofta var den terrängen kan finna vilt. Förmågan att spåra upp vilt beror på förutom dess eget Iuktsinne även på Iuft- värme- och vindförhållanden samt på terrängens växtlighet, jordbotten, höjd, fuktighet, snötyp etc. III Drevsäkerhet och tapptarbete När upptaget skett och drevet börjat bör gruppdomaren ge sina direktiv om gruppens samarbete så att drevets gång och hundens arbete på bästa möjliga sätt kan följas och bedömas utan att drevet störs. Emedan drevtiden är av stor betydelse för provresultatet bör man oförtrutet följa även drev som avlägsnar sig Iångt. Genom domarens systematiska rörelser, ihärdiga ansträngningar och skicklig placering i terrängen lyckas man även ofta härmed. Olika observationer kompletterar varandra och ger en rättvis bild av händelsernas förlopp. Domaren bör försöka att så fort som möjligt komma till klarhet om hunden faktiskt driver en rest hare eller räv eller något annat djur (t.ex. älg, hjort, ren, rådjur, grävling, mårdhund eller dylikt) eller skäller på gamla spår eller på intet. Han bör försöka få syn på drevdjuret och hunden samt undersöka deras spår, göra observationer om hundens uppträdande, fart, skall och övriga ljudyttringar. Fastän domaren 18

och hjälpdomare bör försöka se drevdjuret och hunden, bör de ej genom sina rörelser och placering störa drevet. De får ej följa drevet så att drevdjuret på grund av det ändrar sin löpa eller att de lämnade vittringsspåren förstörs. Även om man under drevet inte får tillfälle att se haren eller räven eller deras spår, bör dock hunden anses ha drivit sådan, om alla domarna med stöd av hundens verksamhet under drevets skeden har kommit till det resultatet att det varit fråga om ett godkänt drevdjur. Drevets målsättning är att hålla drevdjuret i gång och inte att avancera snabbt. Dreverns långsamma och spårnoga drivsätt är uttryckligen ämnat att tiiiåta drevdjuret använda sig av alla knep för att förvilla såsom att göra bakspår, stora sidohopp, gömma sig och genom att använda dyiga eller blöta områden försämra vittringen m.m. Drevets helhet formar sig efter de tidsperioder då skallgivning sker och under vilka hunden avancerar och följer spåret. Tappten är en bestämd drevhändelse men ej som sådan eftersträvansvärd och om utredningen av tappten åsamkar hunden stort besvär eller ej ger resultat, inverkar det självklart vid bedömningen av drevsäkerheten. Om tappten däremot utredes energiskt, rutinerat och med intelligens, bör den ej inverka negativt på poängsättningen; om det sker i svåra terräng-, väg-, väderleks- eller vittringsförhållanden kan man höja på poängen. Om drevet bevisligen slutar vid terränghinder vilket är omöjligt för hunden att forcera eller kringgå t.ex. ett brett gyttjedike, vattengrav, forsande älv, höga murar eller staket o.dyl. bör hunden på domarens befallning hjälpas över för att den skall kunna söka på andra sidan, dock skall man inte sätta den rätt på spåret. Vinddrivning i straffbar bemärkelse är det fråga om då hunden genar stora delar av drevet och de av drevdjuret gjorda bukterna samt driver på s.k. kroppsvittring. Man bör observera att drev på spårets sida under vinden kan vara motiverat emedan den starkaste vittringen finns där. På samma sätt kan genande vara möjligt då drevdjuret gör särskilt tvära bukter i hård vind. IV Skallets hörbarhet, tonläge och klang Vid skallets bedömande är i första hand hörbarheten avgörande. Ett klangfullt, fylligt och hörbart skall är särskilt värdefullt. 19

Dubbel tredubbelt skall är extra förtjänstfullt. I protokollet bör nämnas om skallet är lågt, medelhögt eller högt. Hörbarheten bör bedömas med beaktande av terräng- och vittringsförhållanden, disigt väder, tät och snötyngd skog osv. V Skallets variation, väckning, löshet, hårdhet, drevhändelsernas nyansering Drevskallet bör vara lugnt och jämmt och styrkan variera beroende på avståndet till drevdjuret. I protokollet bör nämnas om skallet är tätt, glest eller upprepat. Många hundar ändrar tonläget då de blir långt efter, då de byter spår eller har spårningssvårigheter. Väckning är ett slags skall på slag eller under tappt. Enstaka väckningsskall hjälper domaren att få reda på var hunden är och vad den gör och bör därför räknas hunden till förtjänst, särskilt om det leder till upptag eller drev. Domaren bör i så god tid som möjligt försöka komma underfund med om hunden är lös eller hård enär det är av stor betydelse för drevets bedömande. Hunden är lös då väckningsskallet är så tätt att det kan blandas med drev. Likaså är hunden lös om drevet under skall blir kvar på tapptplats eller hunden driver med skall på gamla spår utan villebråd. Enstaka väckningsskall på nattspår eller på tapptplatsen anses ej som löshet. Som Iöshet betraktas ej heller om hunden strax efter tappten ger några skall eller att den i tillkännagivande syfte ger några skall då den stöter på förarens spår, en framför uppflygande eller springande fågel. Hård anses en hund vara som ej väcker på spår eller tappt. Skallets gleshet då hunden har god kontakt med drevdjuret anses vara hårdhet. Som hårdhet anses ej glest skall då hunden ligger Iångt efter drevdjuret eller då den annars har dålig kontakt beroende på t.ex. dåliga vittringsförhållanden och den kanske skäller endast där vittringen är kvar, t.ex. på frusna torra åkrar, i regn då vittringen finnes kvar endast under träden osv. En glest skällande hund ger en bättre riktning åt domaren än en hund som skäller för tätt även om drevdjuret Iigger långt före på ett helt annat område. En ung hund har ofta skalltröskeln hög och den minskar med åldern. Man bör vara försiktig beträffande 20

hårdhet, emedan den ofta är ett tecken på dålig vittring och sålunda på hundens ärlighet. Ståndskall eller annat tydligt tecken på att villebrådet fasttagits, skjutits, gått i gryt eller dylikt beaktas som förtjänst och bör belönas. Detsamma gäller svar på förarens ljudsignal. VI Lydnad och samarbete med föraren Hunden bör beroende på förhållandena med jämna mellanrum ta kontakt med föraren, då den ej har slag. Den bör vid inkallning komma till föraren, då tappt inträffat och efter avslutat drev, om man får kontakt med den. Kontakt bör hållas under drev i mån av möjlighet. En extra tilläggsförtjänst tillkommer, om hunden kommer vid inrop under slag eller drev. När drevet eller tapptarbetet är avslutat bör hunden uppsöka föraren så fort som möjligt. Uppenbar olydnad bör bedömas hårt. VII Helhetsintryck Under söket, drevet och tapptutredningen är hundens jaktiver, intelligens, erfarenhet, styrka och uthällighet viktiga. Drevdjurets förfarenhet och förvillingsförmåga, ett ungt djurs förmåga, att gömma sig, terräng- och väderleks- förhållandenas växlings- och svårighetsgrad, oförutsedda händelser i terrängen och på trafikerade landsvägar är faktorer vilka kan medföra extraförtjänster, som bör beaktas vid bedömandet av helhetsintrycket. Hunder bör visa jaktiver och uthållighet genom att inte bli trött under ett ansträngande och långt drev. Styrka behövs även under sök på slag och under svåra tappter. Vid dessa framträder även hundens intelligens och erfarenhet. Helhetsintrycket bör dessutom vara ett uttryck för domarens allmänna bedömning av hundens bruksduglighet vid jakt och den kan uttryckas ungefär så här: 1 2 poäng ges åt en hund som jag ej vili jaga med: 3 är en hund som jag tyst godtar om jag blir bjuden på jakt: 4 är en hund som jag inte har emot att äga om jag fick den: 5 6 är en hund som jag gärna ville äga, men som troligen ej är till salu för ett rimligt pris. 21

22

3. PROTOKOLL FÖR ENSKILD HUND 1.3. Allmänt Provsekreteraren fyller helst med maskin övre delen av protokollet, uppgifterna om ägaren och hunden samt om arrangören och provets centralställe. Provdomaren torde anteckna i protokollet de uppgifter och bedömning av hunden och händelserna som protokollet och provreglerna förutsätter. Dessa anteckningar bör göras tydligt, helst med tryckbokstäver. Protokollet bör ifyllas så att vår tidskrifts redaktör utan svårigheter kan tolka texten. Provets egenskapspoäng bör i regel antecknas. De antecknas enligt provreglerna och på de ställen som kunnat bedömas. Om dagen gått i skogen utan att hunden fått drev, bör det oaktat sök, Iydnad och samarbete med föraren bedömas. Detta gäller även en hund som av någon orsak fått ett kort drev. Det är fel att inte ge poäng för de egenskaper som man kunnat bedöma. De givna poängen bildar grunden för uppgifterna i vår tidskrift. Då alla drevtider redan är antecknade i resp. kolumner, är upprepning onödig. De samt kryssen i resp. rutor ger en god uppfattning om hundens prestationer under dagen. Skriv så kort som möjligt, dock uttömmande om hundens goda eller dåliga prestationer under dagen. Om några egenskapspoäng avsevärt avviker från helheten, bör orsaken därtill anges i texten. Om provdomaren föreslår pris, bör detta antecknas på utsatt ställe protokollet. Priset fastställes av överdomaren som gör ett kryss i resp. ruta. Om en elev eller provdomaraspirant medföljt bör detta anges. På raden för domarens namnteckning bör namnet textas. För provdomaren att observera: skriv protokollet så tydligt, kort och exakt som möjligt. Kopian av protokollet ges åt hundägaren efter att överdomaren fastställt priset. Ett otydligt skrivet domarprotokoll kan lätt missförstås. I sista hand ligger dock allt ansvar på överdomaren. Det ankommer på honom att rätta provdomarna så att resultatet blir så gott som möjligt - till allas fördel. 23

3.2. Drevtid och poängen Drevtiderna räknas ihop och motsvarande poäng fås ur drevtidtabellen. Egenskapspoängen räknas enligt medeltalet av domarnas poäng, med två decimalers noggranhet. Det totala antalet poäng för drevtid och egenskal avgör hundens pris enligt reglernas 13 d.v.s. första pris (1) erhålles med minst 75 poäng, andra pris (2) med minst 60 poäng och tredje pris (3) med minst 45 poäng. Finska Bassetklubbens raser: AVO1 55 p. AVO2 45 p. AVO3 35 p. VOI1 60 p. VOI2 50 p. VOI3 40 p. 4. JAKTPROVPROTOKOLL På jaktprovprotokollets ifyllning följar SKL-FKK:s godkända direktiv för ifyllande av provprotokoll. 5. PROVDOMARENS FÖRHÅLLNINGSREGLER 1. Provgruppens skyldigheter och uppgifter 1.1. Provgruppen Provgruppen består av provdomarna av vilka en utnämnts till gruppdomare av överdomaren, samt hundföraren. Gruppdeltagare är även de namngivna aspiranterna, guiden och de som följer med provet. 1.2. Gruppdomarens uppgifter Provgruppen leds av den av överdomaren utnämnda gruppdomaren. Han skall känna till överdomarens och provkommitténs direktiv som han noggrant bör följa. Han äger ej rätt att utan giltig orsak utebli från överdomarens instruktionsmöte. Gruppdomaren verkställer en kontroll av klockorna före provomgångens början. Han bestämmer enligt de direktiv och uppgifter han fått tidpunkten och platsen för hundens löskoppling och även uppkopplingen så vitt möjligt. Provomgångens 24

början och slut bör alltid tydligt meddelas. Han bestämmer gångriktningen samt färdhastigheten med betraktande av hundförarens rimliga önskemål, terrängen samt att kontakt med andra provgrupper undviks. Gruppdomaren ger förhållningsdirektiv åt de övriga provdomarna samt regler om uppförande och placering åt gruppens övriga medlemmar. Han kallar vid behov provdomarna till underhandlingar, jämför efter provomgångens slut provdomarnas anteckningar och räknar på grund av dem medeltalet för drevtiden samt poängen för de olika egenskaperna. Efter att ha hört den domare, som bedömer hundens egenskaper, antecknar han sitt eget bedömningskort den aktuella tilläggsinformationen om hundens egenskaper. Gruppdomaren bestämmer om förflyttning till reservområde, om överdomaren ej är närvarande eller snabbt och säkert är anträffbar. Han övervakar och leder även praktikanternas arbete. Vid meningsskiljaktigheter inom provgruppen äger gruppdomaren bestämmanderätt och de andra bör under kasta sig hans beslut. Detta gäller naturligtvis ej drevdjur, drevtid eller bedömning av egenskaperna som varje provdomare bör självständigt bedöma - vid behov efter underhandlingar med de övriga provdomarna. Efter att gruppdomaren antecknat gruppens poängmedeltal på sitt bedömningskort får egenskapspoäng ändras endast av överdomaren under de förutsättningar, som nämns i jaktprovreglerna och i överdomarens reglemente. Efter att ha antecknat gruppens medeltalpoäng i sitt bedömningskort bör gruppdomaren åt hundföraren tillkännage gruppens bedömning. Då provdagen för hundens del är slut och bedömningskorten ifyllda, kan gruppdomaren visa dem åt hundföraren om denna så önskar. Gruppdomaren bör se till att gruppen utan dröjsmål återvänder till provets centralställe. Han är skyldig att överlämna gruppens bedömningskort i original till överdomaren samt muntligt redogöra för provomgångarna och bedömningsgrunderna. Han bör för sin del kontrollera att anteckningarna i protokollet är riktiga samt bekräfta dem med sin namnteckning. Han får ej lämna provstället innan så skett. 25

1.3. Provdomarens uppgifter Provdomaren bör så vitt möjligt delta på överdomarens instruktionsmöte. Han bör bedöma hundens arbete helt opartiskt och så som den denna gång agerar. Han får ej låta bedömningen påverkas av hörsägen, hundförarens förklaringar eller tidigare provresultat, ej heller av tidigare kännedom. Han bör endast beakta det han själv konstaterar eller bedömer som riktigt. Provdomaren bör vid alla tillfällen sträva till att ge hunden rätt i den mån reglerna tillåter. Provdomaren bör följa hundens arbete så noggrant och nära som möjligt utan att störa den under sök, drev och tappt och han bör grunda bedömningen av de enskilda egenskaperna så långt som möjligt som helhetsprestation utan att knyta de enskilda egenskaperna in i varandra. Provdomaren bär undvika förhastade slutsatser och överdriven självsäkerhet. Han skall i olika situationer visa anpassningsförmåga och smidighet och vara välvilligt stämd och artig mot gruppens andra medlemmar. Provdomaren bör beakta hundförarens önskemål om de ej strider mot reglerna eller är oskäliga eller inverkar skadligt på provets gång. Om en annan provgrupps hund, som provdomaren med säkerhet kan identifiera kommer till provområdet, skall provdomaren följa med dess drev och göra anteckningar, om det ej hindrar hans egentliga uppgift och ej heller den egna hundens arbete. Anteckningarna om den främmande hundens drev överlämnas till resp. gruppdomare eller överdomaren för anteckningan drevtiden och för att underlätta kontrollen. Provdomaren bör ifylla bedömningskortet omsorgsfullt. Han bör överlägga med gruppdomaren om tilläggsuppgifterna för hund, vilka antecknas i bedömningskortet; dem bör han efter självständigt bedömande anteckna även i sitt eget bedömningskort. Provdomaren bör alltid till provet medta bevis som styrker hans formella kompetens. 1.4. Regler för hundförare Hundföraren, alltså hundägaren eller hans representant bör noggrant iakttaga de direktiv som gruppdomaren ger. 26

Han får ej på något sätt hjälpa sin hund, ej heller utan prisdomarens tillåtelse ingripa i sin hunds arbete, annat än under sökomgångens sista timme, om omständigheterna är mycket ofördelaktiga för hunden och gruppdomaren tillåtit att hunden får hjälpas. Han får ej koppla sin hund annat än då han avstår eller hunden råkar i uppenbar livsfara, då detta omedelbart bör anmälas åt provdomaren. Hundföraren äger rätt att framföra skäliga önskemål t.ex. om färdriktningen eller -hastigheten men han får ej med upprepade önskningar eller på annat sätt störa provdomarnas arbete. Vid allvarligt störande hinder bör hundföraren antingen godkänna eller förkasta drevet dittills så att provdomarna kan besluta om fortsättningen. Vid sådant förhinder får hundföraren koppla hunden. Om han godkänner drevet får han löskoppla hunden för att fortsätta det avbrutna drevet på ett ställe som han själv får välja. (Se punkt 2.3.). Om hundföraren ej följer de givna direktiven, bryter mot reglerna, stör provdomarnas arbete eller annars uppträder opassande bör gruppdomaren avstänga hunden och därom vid första möjliga tillfälle muntligt informera överdomaren. Om hundföraren avstår skall han genast informera gruppdomaren eller om han gör detta beslut annorstädes, överdomaren. Samtidigt bör orsaken anmälas. En god och förtrolig anda av gemenskap skall råda mellan hundföraren och provdomarna under provet. PROVDOMARENS VERKSAMHET UNDER PROVOMGÅN- GENS OLIKA SITUATIONER 2.1. Verksamhet under söket Hunden skall löskopplas i en terräng där man kan förmoda att det finns drevdjur eller att de har rört sig där. Löskoppling direkt på nattspår bör såvitt möjligt undvikas. Gruppdomaren bör ange när och hur provdomarna skiljes i terrängen för att följa med hundens sök och upptagning utan att störa hunden. Gruppdomaren har rätt att avstänga hunden om den under sök ger så mycket ljud att man ej kan avgöra om det är fråga om sök eller drev. 27

Om hunden tar fast drevdjuret på liggplats eller under mindre än en minut efter drevets början, fortsätter söket. Gruppen bör då utan dröjsmål förflytta sig till ett nytt ställe för att hunden skall ha möjlighet att få drev före söktidens slut. Gruppdomaren skall vid behöv tillåta hundföraren koppla hunden eller kalla på den för förflyttningen. Söktiden är 120 minuter. Om hunden ej under denna tid fått drev förklarar gruppdomaren söktiden avslutad och hunden kopplas. Anmälningen bör helst ske med jakthorn eller annan överenskommen ljudsignal. En ny provomgång skall ej påbörjas innan man kommit överens med hundföraren om huruvida en ny sökomgång skall börja omedelbart efter ett resultatlöst sök eller om hunden först skall kopplas. Man skall senast vid slutet av sökomgången komma överens om detta och provdomaren äger rätt att ge order om koppling såvida hundföraren dröjer med sitt beslut. Om hunden efter en resultatlös sökomgång och innan man kommit överens om att koppla den eller att ett nytt sök skall påbörjas, reser drevdjur och om hunden ännu har rätt till en ny provomgång och man ej äventyrar prövningen av annan hund, skall drevet ej avbrytas utan anses vara en ny provomgång. Bedömningen av hunden påbörjas i så fall från slutet av föregående provomgång. Då en ny provomgång börjar skall hunden löskopplas på ett sådant ställe att samma drevdjur inte på nytt blir föremål för drev. 2.2. Följande med drevet När drevet börjat bör gruppdomaren ge sina direktiv om gruppens samarbete så att drevets gång och hundens arbete på bästa möjliga sätt kan följas och bedömas. Även sådana drev som avlägsnar sig Iångt bör ihärdigt följas. Genom provdomarnas rörelser och skicklig att planera ut den i terrängen strävar man till att de olika provdomarnas iakttagelser kompletterar varandra och ger en rätt bild av händelserna. Provdomaren bör så snabbt som möjligt komma till klarhet om hunden driver rest vilt eller om den skäller på gammalt spår eller på intet. Han bör sträva till att se drevdjuret och hunden samt att göra bedömningar av deras spår. Provdomaren bör så deltaljerat som möjligt utreda hundens drevsätt, skallegenskaper och tapptarbete samt andra egenskaper 28

under drevet. Om hunden skäller en längre tid på samma begränsade område bör dess arbete alltid kontrolleras. Även om provdomaren så ofta som möjligt skall försöka se drevdjuret och hunden, får han ej med sin rörelse eller placering störa drevdjuret eller hunden. Han får ej följa med drevet så att drevdjuret för hans skull ändrar sin gäng. Då drevdjuret är i sikte bör provgruppens medlemmar hålla sig orörliga. Innan hunden kommer skall gruppen avlägsna sig så långt bort att hundens arbete inte störs. Även om drevdjuret eller dess spår inte skulle synas under drevet skall hunden anses ha drivit, om alla provdomarna på grund av hundens arbete och drevets gång blivit övertygade om alt det varit fråga om drev av godkänt drevdjur. 2.3. Verksamhet vid allvarligt störande hinder De allvarligt störande hindren har presenterats i 11 av reglerna. Då det är anledning att tro att ett sådant hinder avbrutit drevet bör provdomarna utan dröjsmål sträva till att konstatera orsaken till avbrytandet. Ifall ett dylikt hinder ej tillförlitligt kan konstateras torde avbrytandet anses vara tappt. Om hunden under provomgången råkar i Iivsfara är det gruppmedlemmarnas skyldighet att omedelbart inleda räddningsåtgärder och har hunden rätt att efter att ha undgått faran fortsätta det avbrutna arbetet om hundföraren så vill. Om hundföraren vid ett allvarligt störande hinder gödkänner drevet dittills, bör gruppen utan dröjsmål förflytta sig till ett sådant ställe där hunden kan löskopplas för att söka ett nytt drevdjur under den tid den ännu enligt 11 i reglerna har arbetstid kvar. Hundföraren får då välja stället för Iöskoppling som i punkt 1.4. av dessa direktiv bestämmes. 6. ÖVERDOMARENS REGLEMENTE 1 Överdomaren skall vara medlem av SKL-FKK och SDJ-SDK samt erfaren och erkänt skicklig provdomare som SKL-FKK auktoriserat som överdomare för jaktprov. 29

2 Överdomaren bör övervaka att SKL-FKK:s regler för jaktprov noggrant följes på proven samt se till att bedömningen blir så enhetlig och rättvis som möjligt. 3 För att verkställa detta bör han: a) Utreda provdomarnas kompetens och placera ut dem i grupperna på möjligast fördelaktiga sätt; b) övervaka Iottning av hundarna; c) före provets början sammankalla provdomarna och hundförarna till ett instruktionsmöte, där han repeterar jaktprovreglerna och direktiven för provdomarna samt ger direktiv och råd så att hundarna bedöms enhetligt; d) vid behov även andra tilläggsdirektiv; e) sträva till att i terrängen vara i kontakt med så mänga domargrupper som möjligt utan förhandsanmälning och följa med dreven och se till att reglerna efterföljs, för att sedan kunna kontrollera den av provdomarna utförda bedömningen; f) sköta om att alla hundarna blir slutbedömda enligt reglerna. Han har rätt att vid behov även flytta hundar från en grupp till en annan eller att byta ut prisdomaren för den andra eller extra provomgången. 4. Överdomaren får ej fungera som provdomare. 5 Överdomaren tar emot provgruppernas provreferat, kontrollerar bedömningskorten samt bekräftar bedömningen och priset. Endast om han efter att ha följt med hundens arbete eller hört provdomarnas referat är övertygad om, att dessa ej står i rätt proportion till provets gång kan han ändra på provdomarnas bedömning efter att ha hört de närvarande provdomarnas åsikt med beaktande av jaktprovsreglerna. Överdomaren bör se till att provsekreteraren i provprotokollen inför anteckningarna tydligt och uträkningarna riktigt. 30

Alla provomgångar skall ovillkorligen antecknas i protokollen. När provet är till ända kontrollerar överdomaren resultaten och bekräftar provprotokollet med sin namnteckning, redogör för hundförarna och provdomarna sina iakttagelser under provet, kungör resultaten, delar ut prisen samt ger åt hundförarna deras exemplar av det individuella prov protokollet. 6 Överdomaren tar emot eventuella missnöje under provet, gör sig förtrogen med orsaken till dem samt strävar till att efter att ha underhandlat med provkommittén och de tillgängliga domarna omedelbart eller om möjligt åtminstone före slutbedömningen uppnå ett avgörande. Om han härvid ej lyckas och ett skriftligt klagomål inlämnats i enlighet med reglerna, skall han ge sitt utlåtande åt den arrangerande föreningen inom tio (10) dagar. 7. DIREKTIV FÖR ÖVERDOMARE Fordringar som ställes på överdomare: 1. Kvällen iföre provet skall överdomaren förbereda ett högst 20 minuters långt anförande. 2. Granska hundarnas vaccinationsintyg (som varierar). 3. Granska provdomarnas domarkort och medlemskap. Provdomarna bör vara medlemmar i SKL-FKK eller dess medlemsförening. Såväl medlemskap som innehavande av domarrättighet bör kunna bevisas på provplatsen. I det individuella protokollet antecknas att domarkortet och medlemskapet är i sin ordning. 4. Provdomarnas kompetens bör klarläggas, provdomarna indelas i grupper och gruppledarna utses tillsammans med provstyrelsens representanter. 5. Vid placerandet av provdomare bör observeras att om utvägvisare inte finnes, en av domarna bör känna terrängen. åtminstone en av dem bör ha lätt att röra sig i terrängen 6. Hålla överdomarens ordergivning. Alla domare bör närvara vid denna och endast övermäktigt hinder kan godkännas som orsak till frånvaro. 31

32 7. Övervaka lottdragningen av hundar. Lottningen kan för att underlätta arrangemangen göras i förväg på ett av överdomaren godkänt opartiskt sätt. 8. Före kungörandet av lottdragningens resultat bör provdomarnas jävighet granskas samt frågas om någon har något att invända mot provdomarnas placering. Enligt god kennelanda är domaren jävig om han är hundens uppfödare eller skötare står i nära arbetsförhållande till hundägaren, t.ex. underlydande är nära släkting till hundägaren (bror, far eller son) 9. Övervaka provgruppernas arbete i terrängen utan förhandsanmälning. Försöka att under dagen följa med åtminstone två grupper. 10. Mottaga provdomarnas referat och kontrollera bedömningskorten på vilka antecknats åtminstone drevtiden egenskapspoängen och resp. kryss orsaken till slutligtappt. 11. Kontrollera provsekreterarens anteckningar i de individuella protokollen och provprotokollet, kontrollera provdomarnas namnteckningar samt bekräfta protokollen med sin namnteckning. 12. Med överdomaraspirant bör förfaras som i resp. regler stipuleras. 13. Överdomaren bör vara medlem av både SKL-FKK och SDJ-FDK. 14. Överdomaren bör i proven vara ett gott exempel för alla. 8. DIREKTIV FÖR ORDNANDE AV TVÅ VECKORS DREVPROV FÖR DREVER Två veckors drevprov för hundar i öppen klass. Två veckors provet ansöks och godkänns för en tidsperiod på högst två veckor (14 dygn), inom vilken tid hunden kan bedömas en dag. Hundägaren kan själv välja provdagen, vilken han måste meddela överdomaren minst ett dygn före hunden bedöms.

I två veckors provet följer man till alla delar reglerna och instruktionerna för drevprov med drever. Två veckors provet är ett skilt prov och kan inte arrangeras tillsammans med andra prov. En hund kan delta i två veckors prov tills den uppnått ett DRAJ AVO 1 eller DKAJ AVO 1 resultat. Direktiv 1. Varje deltagande hund har endast en, på förhand bestämd, provdag under provtiden 2. Före provet håller överdomaren en palaver. Överdomaren kan endast av tvingande skäl ge lov till frånvaro.vid detta tillfälle granskas hundarnas registerböcker samt görs anteckningar om vaccinationer och ID-märkningar. Efter tillfället returneras registerböckerna åt hundägarna eller hundförarna. 3. På förslag av provkommiten godkänner överdomaren hundarnas provområden och domare. Domaren bör vara rutinerad och för uppgiften lämplig. 4. Godtagbart provområde bör vara inom acceptabelt avstånd från förläggningen eller överdomarens bostadsort. 5. I samband med överdomarens palaver bör man försöka komma överens om provdagarna för hundarna. Om detta inte är möjligt för samtliga hundar, skall provdagen meddelas överdomaren minst ett dygn före hunden bedöms. Samtidigt ges överdomaren kördirektiv till området där provomgångarna kommer att ske. 6. Överenskommen provdag kan med överdomarens medgivande flyttas. 7. Bedömningskorten förmedlas till överdomaren så snabbt som möjligt på det sätt som man kommit överens om då provet började. Efter provdagens slut ger gruppdomaren åt överdomaren per telefon en muntlig redogöring om provomgångarna och meddelar hundens egenskapspoäng samt drevminuterna. 8. Vid provets slut ordnas an avslutningtillfälle och prisutdelning där alla deltagande hundars resultat 33

34 meddelas. Avslutningstillfället kan ordnas genast då alla till provet anmälda hundar bedömts. 9. Arrangerande klubb sänder, inom en vecka från provets slut, de granskade resultaten och provprotokollen till det kenneldistrikt(granskaren) som beviljat provet. Kenneldistriktet sänder inom två veckor till SKL-FKK och SDJ-FDK. Tilläggs instruktioner angående praktiska arrangemang Hur bedöms hundarna? -Bedömningen sker till alla delar enligt provreglerna och direktiven. -Enligt direktiven för ordnande av prov är arrangemangen klart inramade till ett enhetligt provtillfälle. -Avikelser från ett endagarsprov är endast hundägarens möjlighet att välja provdag och område. Vanligtvis är det den domare som hundägaren anmäler som också bedömer ifrågavarande hund. Anmälan till provet (reglerna 5.) -Anmälan till provet senast fem dagar före provet börjar -Provet kan arrangeras endast om minst tre hundar är anmälda ( rekomendation) Rätt att deltaga ( reglerna 4, Direktiv för arrangerande av prov, Fkk:s direktiv) -Hunden bör uppfylla reglernas krav angående sjukdom, löptid och valpning samt FKK:s bestämmelser angående vaccinationer och ID-märkning. I övrigt kan alla 9 månader fyllda drevrar delta som inte tidigare uppnått AVO1 DRAJ/ DKAJ 1 (1 pris i öppen klass). -Under provtiden kan hunden delta också i andra prov och utställningar. Resultat från två veckors provet förkastas om hunden uppnår AVO1 resultat i allmänt prov före två veckors provets utgång. -Godtagbara resultat för championat kommer att preciseras på förslag av SDJ i de av FKK:s fullmäktige godkända