ÖVERSVÄMNINGSRISKER I SVERIGE OCH EUROPA.

Relevanta dokument
TRAFIKANALYS - KISTA ÄNG

Skyfallssäkerhet i samhällsplaneringen

Hur kan man arbeta i praktiken med översvämningsproblematik?

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

Roger Herbert Institutionen för geovetenskaper 27 februari Tabita Gröndal, SWECO, huvudlärare

Järnväg 2050 Näringslivets godstransporter 24/05/2016

VI ÄR PÅ RÄTT VÄG! Målmedvetet och strukturerat. Samverkan. Förankrat. Mätbara resultat

IED -VAD INNEBÄR DET FÖR ER?

DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Kvalitetsrapport Så här går det

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser

Styrdokument för krisberedskap

Demografi i Norden. Sårbarhet & mobilitet. Johanna Roto - GIS/Cartography Coordinator - Nordregio

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

Enkät i förskoleklass

Särskilt stöd i grundskolan

Verksamhets- och finansieringsplan för verksamhetsåret 2007

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

Riksantikvarieämbetet

Svenska erfarenheter av att arbeta med hälsokonsekvensbedömningar (HKB) Ida Knutsson Enheten för miljöhälsa

Ja Nej Vet inte. Medicinska behandlingar. Produktinnovationens nyhetsvärde, sjukhus, procent. Först i världen Först i Sverige Redan introducerad

Uppdrag att genomföra insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

Bilaga 5.2 Redovisning av svaren från vårdcentraler.

Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Anvisning om psykosocial skyddsrond

Så här vill vi ha det

Vägledning. De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring

Kommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015

Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19)

Miljöanpassad upphandling UPPHANDLA EN HÅLLBAR FRAMTID FÖRUTSÄTTNINGAR OCH DET NATIONELLA STÖDET

Passionerad Innovativ Professionell

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Beslut för grundsärskola

Syfte med

Förberedelsematerial för utvecklingssamtal

Formativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning?

Fotgängares fallolycka i trafikmiljö - Varför betraktas den inte som en singelolycka?

Arbetsplan Jämjö skolområde

1. Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Datum

Motion till riksdagen 2015/16:2690. Stärkt koppling mellan skola och näringsliv. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering.

Nämnd för Trafik, Infrastruktur och miljö 43-54

Samarbetsavtal med Vattenfall 2016

Utveckling av en svensk havsplanering

Strategi för kompetensförsörjning av lärare

Kvalitetsrapport Så här går det

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Framtidens innovativa värdskap

Skolinspektionen; Kvalitet i fritidshem, Kvalitetsgranskning, rapport 2010:3

Introduktion 7-manna fotboll

Socialt blandat boende - ett svenskt dilemma?

GRÄNSÖVERSKRIDANDE VÅRD & OMSORG. Moderator: Susanne Iwarsson Medverkande: Lilian Eriksson, Sergio Garay & Jonas Rastad

Sammanfattning Landstingsförbundet Federation of County Councils Provinziallandtagsverband Fédération des conseils généraux

NYHETER ISO 14001:2015

Verksamhetsplan 2016

Universitets- och högskolerådet

Göran Skyllmark Fri läraresurs. Mjölby vuxenutbildning

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

Ennova & DN presenterar

Vision: Ett inkluderande Sydöstra Skåne som präglas av hållbar tillväxt och tillgänglighet

Karriärtjänster i praktiken Förstelärare i Sundsvalls kommun. Anna-Karin Westman och Katina Thelin, Centrum för kunskapsbildning (CFK), Sundsvall

Skolbeslut för vuxenutbildning

Att beakta barnets rättigheter och perspektiv i ledning och styrning. är det överhuvudtaget möjligt?

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Finansiering av statlig infrastruktur. Cecilia Mårtensson

Stockholms besöksnäring. Mars 2016

Del ur Lgr 11: kursplan i teknik i grundskolan

Upphandling av järnvägsprojekt En benchmarkingstudie av upphandlingsstrategier i Sverige, Norge, Tyskland, Holland och England

Utmaningar för allmännyttiga bostadsföretag. Johan Holmgren, Ekonomi och finans, SABO AB

VERKSTÄLLANDE UTSKOTTET 12-10

Bilaga till Långtidsutredningen 2015 Demografins regionala utmaningar

TUNGMETALLJONBYTARE FÖR RENING AV RÖKGASKONDENSAT

Omfattning: heldagar samt tre coachtillfällen med personlig coaching. För mer information och frågor kontakta oss på info@shifteducation.

MSBs modell för styrning av övningsverksamhet inom samhällskydd och beredskap. Rolf Olsson Chef Övningsenheten

Arbetsplan Jämjö skolområde

Hur väljer vi drivmedel idag för lägre miljöpåverkan i framtiden? Karl Hillman Miljösystemanalys Energi och miljö Chalmers

valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med kemins begrepp,

Strategi KUB. Tillväxt Företagande och Entreprenörskap

Kartläggning och analys av lärosätenas arbete med breddad rekrytering och breddat deltagande

IT, etik och organisationer

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Vågkraft och tidvattenkraft

Fråga 1: Vilka analyser gör ni angående sjukskrivningsnivåerna?

Folkhälsopolitisk policy för Östergötland

Regelbunden tillsyn i Skå skola Förskoleklass Grundskola 1-5

Q Arthur Engel, VD Magnus Teeling, CFO

Strategi för Föreningen kulturarvsfostran i Finland

Lokal arbetsplan läsåret

Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 4. spelare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

Analys av kritiska beroenden. Henrik Tehler Avd. för brandteknik och riskhantering

Lärarlönelyftet

Uppsökande ungdomsarbete i Svenskfinland

Dokumentationsuppdraget en sammanfattning

BRUKARUNDERSÖKNING EKONOMISKT BISTÅND IFO 2015 SOCIALFÖRVALTNINGEN

Sysselsättningen och regeringens budgetförslag

Föräldrasynpunkter på Nävergårdens förskola februari 2013

Krishantering i Västmanland

Kvalitetsuppföljning Backa och Lurs skola Lärande Verksamhetens måluppfyllelse

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Transkript:

KLIMATANPASSNING 2016 7 SEPTEMBER 2016 HANTERING AV ÖVERSVÄMNINGSRISKER I SVERIGE OCH EUROPA. SESSION: KLOCKAN 14.15-15.05 1 2016-09-06

INTERNATIONELLA FORSKNINGSVÄRLDEN OCH SWECO I SAMARBETE I 6 LÄNDER: PROJEKTET STAR FLOOD Stärka och förändra Europeisk översvämningsriskpolitik: -framåt mot resilienta/motståndskraftiga översvämningsarrangemang

Starflood.eu/Guidebook 2016-09-06 Gendiatur, que reiunt explabo. Ut asinctiis de vollaccab isunt et eos quatiandandi dellecu lluptiist 3

GENDIATUR, QUE REIUNT EXPLABO. UT ASINCTIIS DE VOLLACCAB ISUNT ET EOS QUATIANDANDI DELLECU LLUPTIIST 6 2016-09-06

Hantering av översvämningsrisker: lärdomar från sex europiska länder Kristina Ek och Maria Pettersson

STAR-FLOOD-projektet Syftet var att bidra till förbättrad förmåga att förebygga och hantera översvämningar Fokus på samhällsfunktioner (ej tekniska lösningar) Fokus på sårbara urbana områden, 18 fallstudier i 6 länder: Sverige, UK/England, Belgien, Holland, Polen och Frankrike FRGAs

STAR-FLOOD-projektet Översvämningar identifierade som en av de allvarligare samhällsriskerna inom EU Risken för översvämningar ökar på grund av klimatförändringar Konsekvenserna kommer att bli större till följd av tilltagande urbanisering EEA Technical report No 13/2010

Vilka strategier kan användas? 13

Exempel på åtgärder och instrument Olika strategier för att hantera översvämningsrisker och översvämningar Förebyggande Försvar Anpassning Förberedelse Återställande Fysisk planering Dammar Invallningar Muddring Sandsäckar Byggregler Grön infrastruktur (gröna tak) Våtmarker Platser som samlar upp vatten Varningar Prognoser Planer och kartering Aktiviteter för ökad medvetenhet om risker Försäkringar Nationella fonder för kostnader och skador orsakade av naturkatastrof er

Strategierna studeras ur ett samhällsperspektiv Aktörer: Offentliga & privata Regler: PBL & MB Resurser: Befogenheter Finansiering Diskurs Klimatanpassning

Exempel på frågeställningar: Hur hanteras översvämningar? Samlat eller fragmenterat? Vilken roll har lagstiftningen i de olika länderna? Är lagstiftningen flexibel? Vilka/hur många aktörer är inblandade, hur samarbetar de? Finns det särskilda mekanismer som länkar strategier (aktörer, regler)? Hur fördelas kostnader för åtgärder/i samband med/efter händelser? Hur får medborgarna information, hur kan de komma till tals, påverka?

Lärdomar från de sex STARFLOODländerna

Översvämningar i de sex STAR-FLOOD-länderna Orsaker Typ av risk Främsta strategi Belgien Vattendrag, häftiga regn, tidvatten, hav/storm Medel Försvar (vallar) England Vattendrag, häftiga regn, tidvatten, hav/storm Medel, varierande Blandat Frankrike Vattendrag, häftiga regn, tidvatten Medel, varierande Återställande (försäkring) Nederländerna Vattendrag, häftiga regn, tidvatten, hav/storm Hög i stor del av landet Försvar (vallar) Polen Vattendrag, häftiga regn Hög i vissa delar Försvar (vallar) Sverige Vattendrag, häftiga regn, hav/storm Låg/medel, varierande Förberedelse Försvar (annat syfte)

Organisation Aktörer, regler, diskurser Fördelning offentligt/privat Rättssystemet Diskurs Belgien Federal stat Främst offentligt Specifika regler Teknik => miljö England Decentraliserad => centralisering Offentligt och privat Specifika regler Individens ansvar Teknik => miljö Frankrike Centraliserad => decentralisering? Nederländerna Främst offentligt Specifika regler Solidaritetsprincip Teknik => miljö Decentraliserat Främst offentligt Specifika regler Kriget mot vattnet Teknik => miljö Polen Centraliserat Främst offentligt Specifika regler Teknik => miljö (svagare) Sverige Decentraliserat Offentligt och privat Fåtal specifika regler Miljö/klimat Individens ansvar

Belgien: Fragmenterad men med mekanismer för överbryggande & kommunikation

England: Fragmenterad men flexibel, marknadslösningar

Frankrike: Fragmenterad, starka mekanismer för återhämtning, solidaritetsprincipen

Nederländerna: kriget mot vattnet! Water Act Urban water management Water System Management SMWO, Information exchange, cooperation Flood risk management Water Act cooperation e.g. SPKD Room for the River Water test (Advice) Emergency Management Advice Spatial Planning Act Spatial Planning Defence Prevention Mitigation Preparation and response Recovery

Polen: Starkt centralstyre och fokus på försvar

Sverige: decentraliserat & fragmenterat Fragmenterad styrning Kommuner och privatpersoner huvudaktörer Stöd från statlig nivå Regler utspridda MB, PBL, LAV, LSO etc. Viktiga diskurser: Klimatförändringar Miljöskydd

Tydlig diversifiering Alla strategier förekommer i alla länder, relativa betydelsen varierar, liksom genomförandet (lagstiftning, policy etc.). England har det mest diversifierade systemet Övriga länder: Fokus på återuppbyggande i Frankrike, försvar i Nederländerna, förberedelse i Sverige och krishantering i Polen Trots breddning m.a.p strategier är diversifieringen begränsad i praktiken (spårbundenhet) Främst diskursiv, skiftande diskurser (t.ex. klimatförändringar)

Preliminära slutsatser rörande resiliens, resurseffektivitet och legitimitet Resiliens: väl fungerande strukturer för försvar vs. strävan efter minskad sårbarhet genom diversifiering. Resurseffektivitet: betydande variation i hur åtgärders kostnad och nytta utvärderas Legitimitet: brist på medvetenhet om risk och brist på intresse är en utmaning i samtliga länder

Hur står sig Sverige? Fragmenteringen över sektorer och nivåer verkar inte väldigt problematisk i Sverige Mekanismer som länkar strategier/åtgärder/aktörer finns För- och nackdelar kommunernas centrala roll Lokala problem får lokala lösningar Resurser varierar kraftigt (finansiella och kompetensmässigt) Prioriteringar? Nationella nivån inte särskilt synlig (mål, strategier, resurser)

Lärdomar & goda exempel Finns inga one-fits-all lösningar! Vad kan vi i Sverige lära oss av de andra länderna? Finansieringslösningar (FR) Teknisk erfarenhet & kompetens (NL) Kostnads- och nyttoanalyser (EN) Duty to Inform (BE) Vad kan övriga länder lära sig av Sverige? Anpassning och flexibilitet, t.ex. kommunalt självstyre (makt)

Framtida klimatscenarier risker för dammanläggningar

Johnstown 1889 32

Palagnedra reservoir Schweiz Flood event in August 1978 33

Hur uppskattar vi drivgodsmänger samt hittar möjliga källor till drivgods? 34

Hur uppskattar vi drivgodsmänger samt hittar möjliga källor till drivgods? Jordartskarta samt släntlutning

Hur uppskattar vi drivgodsmänger samt hittar möjliga källor till drivgods? Jordartskarta samt släntlutning Lokalisera träd med hjälp av laserskannad höjddata

Hur uppskattar vi drivgodsmänger samt hittar möjliga källor till drivgods? Jordartskarta samt släntlutning Lokalisera träd med hjälp av laserskannad höjddata laserskannad höjddata

38